Regelverket för framtidens el- och gasnät

Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU10

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i fyra olika lagar, däribland ellagen och naturgaslagen, dock med en mindre lagteknisk anpass­ning av regeringens förslag. Lagändringarna syf­tar främst till att säker­ställa att de EU-rättsliga kraven ska vara upp­fyllda när det gäller den nationella energi­till­syns­myndighetens exklusiva befogen­he­ter.

Lagändringarna träder i kraft dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns tre reservationer (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (MP).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnät.

Sju yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regelverket för framtidens el- och gasnät

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Överföring av underskott, punkt 2 (V, C, MP)

2. Övriga förslag om elmarknaden, punkt 3 (S)

3. Övriga förslag om elmarknaden, punkt 3 (V, C, MP)

Särskilt yttrande

Överföring av underskott, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:26 Re­gel­verket för framtiden el- och gasnät. Det har väckts två motioner med an­ledning av propositionen. En förteckning över de behandlade förslagen åter­finns i bi­laga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redo­görelse för ärendets bered­ning fram till regeringens beslut om proposi­tionen.

I propositionen föreslås en ändring i 1 kap. 4 § ellagen (1997:857). Ett för­slag till ändring i denna bestäm­melse finns även i proposition 2025/26:16 som riks­dagen behandl­ar i betänkande 2025/26:NU8. Den sistnämnda änd­ring­en före­slås träda i kraft den 1 januari 2026. Efter­som förslagen i de båda propo­si­tionerna inte är helt igenom sam­ord­nade har utskot­tet utformat ett eget för­slag till den nyssnämnda bestämmelsen som säker­ställer att alla delar av den aktuella paragrafen finns på plats när be­stämmelsen träder i kraft den 1 ja­nu­ari 2027. Utskottets förslag finns i bilaga 3.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringens lagförslag

I propositionen föreslår regeringen ändringar i ellagen (1997:857) och natur­gaslagen (2005:403). Ändringarna syftar främst till att säkerställa att kraven i EU:s elmarknads­di­rek­tiv[1] respektive gasmarknadsdirektiv[2] ska vara upp­fyllda när det gäller den nationella energitillsynsmyndighetens exklusiva befogen­he­ter. I Sve­rige är Energimarknadsinspektionen tillsynsmyndighet i båda fall­en. Ändringsförslagen innebär att vissa bestämmelser i de två ovannämnda la­gar­na stryks samtidigt som regeringens möjlighet att låta tillsyns­myn­dig­he­ten med­dela föreskrifter på området utökas. Regeringen före­slår ock­så att sam­man­sättningen i förvaltningsrätten och kammarrätten vid över­pröv­ningar av till­syns­myndighetens beslut om nätföretags intäkts­ramar ska inklu­dera eko­no­mis­ka experter.

Lagändringarna som hör till naturgasområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Övriga lagändringar som rör elområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Ändringarna som gäller samman­sättningen i förvalt­nings­rätten och kammarrätten föreslås träda i kraft dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

I propositionen redogör regeringen även för sin uppfattning när det gäller la­gen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Den­na lag möjlig­gör för ett nätföretag att an­vända ett outnyttjat under­skott, jäm­fört med en in­täktsram för tillsyns­perioden 2012–2015, för vissa inves­teringar un­der till­syns­perioderna 2020–2023 och 2024–2027. Syftet med regler­ingen är att ge de berörda nätföretagen särskilda drivkrafter att förstärka och utveckla sina nät, genom att underlätta finan­sier­ingen av in­ves­teringarna och att de dess­utom måste göras under en begränsad tid.

I propositionen (avsnitt 6.4) redovisar regeringen att den inte anser att den nyssnämnda lagen bör upphävas. Till skillnad från bl.a. Energimarknads­in­spek­tionen anser regeringen att den aktuella lagen är förenlig med EU-rätten på området och att den inte inskränker Energimarknadsinspektionens ex­klu­siva befogenhet att besluta om nätavgifter eller deras beräkningsmetoder.

Vidare påpekar regeringen att en av utgångspunkterna i elmarknads­direk­ti­vet är att nödvändiga investeringar i näten ska kunna göras för att upp­rätthålla deras funktion och att den aktuella lagen möjliggör för Energi­mark­nads­inspek­tio­nen att besluta om just detta. Regeringen konstaterar dessutom att det rör sig om en tillfällig reglering vars övergripande syfte är att ge sär­skil­da inci­ta­ment för investeringar – inklusive proaktiva sådana – i el­näten.

Utöver detta anför regeringen att elmarknadsdirektivet inte fråntar med­lems­staterna möjligheten att fastställa en egen nationell energipolitik, vilket kan innefatta att bestämma den politiska ram inom vilken tillsyns­myn­dig­he­ter­na ska verka. Här hänvisar regeringen till att enligt den svenska energi­politi­kens långsiktiga inriktning är en fortsatt utbyggnad av elnä­ten nödvändig för att säkerställa en trygg energiförsörjning när större delar av samhället elek­tri­fieras. Enligt regeringen förutsätter detta en hög takt i investeringarna i de svenska elnäten, vilket den aktuella lagen syftar till att möjliggöra.

Möjligheter att överföra underskott mellan tillsynsperioder finns också i 5 kap. 29 § ellagen där det anges att ett un­der­skott får rullas över till den när­mast följande tillsynsperioden. La­gen om särskilt investeringsutrymme för el­näts­verk­samhet kompletterar den­na möjlighet genom att ett un­derskott från en tillsynsperiod som inte är den närmast föregående under vis­sa förutsättningar kan ge ett nätföretag rätt att ta ut ökade in­täkter i en nät­verk­samhet.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) pekar motio­närerna på vikten av att staten möjliggör omfattande investeringar i fossilfria kraftslag och i elnätet. När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer själv­ständig roll när det bl.a. gäller att fastställa el­nätsföretagens intäkts­ramar samt att godkänna överförings- och anslutnings­tarif­fer finns det enligt motionärerna skäl att överväga en ny modell som sän­ker avkastningen för elnätsbolagen men som också ger betalt för insatser som effektiviserar använd­ningen och premierar inno­vationer. Bland frågor som bör be­ly­sas i det sammanhanget är principerna för vär­dering av elnätens kapi­tal­struk­tur. Ett tillkännagivande med den inrikt­ningen efterfrågas i motio­nen.

Rickard Nordin (C) konstaterar i kommittémotion 2025/26:3823 att för­sla­gen i propositionen i huvudsak utgör nödvändiga tekniska anpassningar till EU-rätten. Samtidigt anser motionären att regeringen borde ha tagit till­fället i akt att föreslå åtgärder som moderniserar Sveriges elsystem och som där­med gör att det kan klara klimatomställningen, säkra industrins konkur­rens­kraft och ge hushållen trygga och låga elpriser. I linje med detta föreslår motionären i yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett för­slag om att upphäva lagen om särskilt investerings­ut­rymme för el­näts­verk­sam­het. Motionären menar att den lagen ensidigt gyn­nar nätägarna på konsu­men­ternas bekostnad. I yrkande 2 föreslår mo­tionären ett till­känna­givan­de om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare förslag som moderni­se­rar relevanta regelverk, inklusive ellagen, för att främja flexibilitet, decen­trali­sering och en snabbare utbyggnad av el­nä­tet. Motio­nä­ren anser ock­så att in­täkts­regleringen för elnätsföretagen måste reformeras i grun­den så att det blir mer lönsamt att investera i sådant som ökar ka­paciteten i de befint­liga näten. Det handlar t.ex. om flexibilitetstjänster, smarta elnät, di­gita­li­sering och ener­gilagring. Ett tillkännagivande med denna innebörd efter­frå­gas i yrkan­de 3. I yrkande 4 begär motionären ett tillkän­na­givande om stärkt konsu­ment­skydd på elmarknaden för att säkerställa rim­liga nätav­gif­ter och ökad trans­parens från de företag som verkar under natur­liga mono­pol. Motio­nären menar att efter­som Energimarknads­inspek­tionen genom för­slagen i pro­po­sitionen får större frihet att utforma regler är det av­görande att konsu­ment­skyddet stärks paral­lellt. Vidare pekar motio­nären på vikten av att elnäten byggs ut effektivt och på ett samhälls­eko­nomiskt klokt sätt. För att detta ska bli möjligt begär motio­nären i yrkande 5 ett tillkänna­givande till regeringen om att ge Energi­mark­nads­inspektionen i uppdrag att utfärda rikt­linjer för obli­ga­toriska sam­hälls­ekonomiska analyser inför byggandet av nya trans­mis­sions­led­ningar. Av­slut­ningsvis efterfrågar motionären i yrkande 6 ett tillkänna­gi­van­de om att den s.k. över­rull­ningen av elnätsavgifterna bör slopas. Mo­tio­nä­ren anser att denna möjlig­het leder till en oförsvarlig höjning av el­näts­fak­tu­rorna och menar därtill att en stor del av de medel som har tagits ut på detta sätt inte har gått till inves­teringar utan till vinster i verksamheten.

Bakgrund och pågående arbete

Utvecklingen av elmarknaden

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 21 Energi) anger regeringen att dess energipolitik har en tydlig långsiktig inriktning: att steg för steg bygga ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem som möj­lig­gör klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och möter fram­tidens be­hov – i vardag, i kris och ytterst i krig. Vidare anger regeringen att ut­bygg­naden av elsystemet och utvecklingen av elmarknaden behöver ta sin utgångs­punkt i ett systemperspektiv och ske på ett sammanhållet och teknik­neutralt sätt för att uppnå en samhällsekonomiskt effektiv och trygg elför­sörj­ning som säkrar elsystemets leveranssäkerhet.

Enligt regeringen behöver elmarknaden utvecklas för att stärka incitamen­ten för aktörerna att leverera de nyttor som krävs för ett leve­ranssäkert och effek­tivt elsystem. Här nämner regeringen bl.a. att den har gett i uppdrag åt Svens­ka kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyn­digheten att upp­date­ra regelverk och metoder för utformning och integrering av inter­mit­tent elproduktion – t.ex. sol- och vindkraft – i elsystemet samt att ta fram inci­ta­ment för bättre effektbidrag från sådan kraftproduktion.

Regeringen hänvisar vidare till pågående beredning av Elmarknads­utred­ningens betänkande Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elför­sörj­ning? (SOU 2025:47).

Elmarknadsutredningen

I januari 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att före­slå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras i syfte att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa lång­siktiga planeringsförutsättningar och ge fossila kraftslag och flexibla re­sur­ser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med (dir. 2024:12). Till särskild utredare förordnades civilekonomen Bo Diczfalusy.

Utredaren fick bl.a. i uppdrag att föreslå 

–      på vilket sätt den finansiella elmarknaden, långsiktiga energi­köpsavtal, ka­pa­citetsmekanismer och stödtjänstmarknader kan utveck­las

–      hur termerna systemansvarig för överföringssystem och sys­tem­ansvarig för distributionssystem kan införas och tydliggöras

–      hur marknadsaktören leverantör av balanstjänst kan regleras.

Uppdraget slutredovisades i april 2025 i betänkandet Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? (SOU 2025:47). I budgetpropo­sitio­nen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 21 Energi) anger regeringen att utred­ningens förslag be­reds i Regeringskansliet inom ramen för regeringens på­gå­en­de ar­bete med att skapa förutsättningar för en välfungerande elmarknad som bidrar till ett starkt och leveranssäkert elsystem. 

Förbättrad utformning av EU:s elmarknad

I september 2025 överlämnade regeringen propositionen Förbättrad utform­ning av EU:s elmarknad till riksdagen (prop. 2025/26:16). I likhet med den pro­position som utskottet behandlar i det här betänkandet innehåller den pro­positionen förslag om ändringar i ellagen som syftar till att ge­nom­föra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Förslagen gäller främst rela­tio­ner­na mel­lan elle­ve­rantörer och elanvändare, men vissa av förslagen berör även nät­företag. Det gäller t.ex. att skyldigheten för distributionsnätsföretag att lämna infor­mation för att underlätta anslutningar utökas och att det införs krav på att nätföretag ska tillgängliggöra information om den el som levereras. Propo­si­tionen bereds parallellt med detta ärende och lagändring­arna föreslås träda i kraft den 1 janu­ari 2026. Utskottets förslag till beslut återfinns i betänkande 2025/26:NU8.

Det fortsatta genomförandet av EU:s elmarknadsdesign

Sedan 2024 års reformer av EU:s elmarknadsregelverk pågår uppföljning inom bl.a. kommissionen, byrån för samarbete mellan energitill­synsmyndig­heter (Acer) och det europeiska nätverket av systemansvariga för överförings­sys­temen för el (Entso-E) för att konkretisera och genomföra de nya rätts­akter­na. Arbetet be­drivs i huvudsak genom s.k. delegerade akter och genomföran­de­akter (be­myndigan­den enligt fördra­gen) samt genom nya och reviderade nät­koder och riktlinjer.

Den reform av EU:s elmarknadsdesign som genomförs via elmarknads­di­rek­tivet och elmarknadsförordningen[3] förutsätter inte bara anpassningar av med­lems­staternas lag­stiftning utan även preciseringar av flera tekniska och ad­ministrativa be­stäm­melser genom EU:s s.k. sekundärrätt. Kommissionen har därför avi­se­rat att genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2025 för att speci­ficera krav på interoperabilitet och datadelning enligt artikel 16.5 i elmark­nads­för­ord­ningen.

För att underlätta det nationella genomförandet offentliggjorde kom­mis­sio­nen i juli 2025 tre vägledande rekommendationer till medlemsstaterna om tillämp­ningen av elmarknadsreformen, särskilt om långsiktiga kontrakt, kon­su­ment­skydd och flexibilitet. En av dessa rekommendationer (C(2025) 4024 final) be­handlar bl.a. hur medlemsstaterna kan stärka reglerna för nätavgif­ter, konsu­mentskydd och förutsättningar för en kostnadseffektiv övergång till en mer för­nybar och digitaliserad elmarknad. I rekom­men­da­tio­nen framhålls bl.a. att kostnadseffektivitet och skydd för konsumenter kan uppnås genom rättvis och transparent utformning av nätavgifter och tarif­fer. Nationella till­syns­myn­dig­heter uppmanas att införa incitamentsbase­rade reg­ler för nät­opera­törer, lik­som att använda tidstariffer som bättre speglar nä­tets faktiska belast­ning.

För hushålls- och industrikunder framhålls att förändringar i tariffstruk­tu­ren bör genomföras gradvis och i nära dialog med konsumentorganisationer för att undvika kortsiktiga negativa effekter för särskilt sårbara kundgrupper (punkterna 33–38 i rekommendationen).

Energimarknadsinspektionen om den framtida el- och gasnäts­regleringen

I slutet av maj 2025 publicerade Energimarknadsinspektionen en ny inriktning för reglering av elnätsföretagens intäktsramar och en preliminär metod för re­glering av gasnätsföretagens intäktsramar. Målet är att kunderna ska betala rim­liga nätavgifter och att nätföretagen ges goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt. Under arbetet har Energimark­nads­inspektionen identifierat följande fyra områden där myndigheten ser be­hov av att göra förändringar:

–      värdering av nätföretagens kapitalbas

–      kalkylräntan

–      hantering av anslutningsavgifter

–      incitament för kostnadseffektivitet.

Myndigheten konstaterar att det krävs ändringar i ellagen och naturgaslagen samt i tillhörande förordningar för att den tilltänkta inriktningen och den preli­minära metoden ska kunna ge­nom­föras. De nödvändiga lagändringar som ef­ter­frågas återfinns enligt uppgift från Energimarknadsinspektionen i detta lag­stift­nings­ärende.

Under perioden fram till mitten av september 2025 fanns det möjlighet för olika intressenter att framföra synpunkter på den tilltänkta inriktningen och pre­liminära metoden. Enligt myndighetens webbplats gällde många av syn­punk­terna värderingen av nätföretagens anläggningar, beräkningen av den re­glera­de avkastningen samt anslutningsavgifterna.

I mitten av oktober 2025 presenterade Energimarknads­inspektionen ytter­li­gare underlag om de parametrar som ingår i den prelimära metoden för beräk­ningen av nätföretagens avkast­ning. Myndigheten öppnade också på nytt upp för berörda aktörer att lämna synpunkter på det komplet­te­rade un­derlaget.

I och med detta har Energimarknadsinspektionen presenterat en fullständig be­räkningsmetod för den tillåtna avkastningen. Myndighetens avsikt är att pre­sen­tera en preliminär metod för beräkningen av gasnätsföretagens intäkts­ra­mar i februari 2026.

Överrullning enligt ellagen

Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att nätkoncessions­havaren under den närmast följande tillsynsperioden får uppbära ett belopp från nätverksamheten som motsvarar underskottet (5 kap. 29 § ellagen). Det be­lopp som nätmyndigheten beslutar ska inte anses vara intäkter från nätverk­samheten vid avstämning mot intäktsramen för den närmast följande tillsyns­perioden. Detta gäller dock endast i den utsträckning som intäkterna från nät­verk­samheten annars skulle överstiga intäktsramen.

I regeringens förslag till den ursprungliga regleringen angavs att det finns fördelar med en modell som tillåter att nätkoncessionshavarens intäkter av­vi­ker från intäktsramen (prop. 2008/09:141). Regeringen konstaterade att de om­fattande prognoser som ligger till grund för intäktsramen kan vara brist­fäl­liga exempelvis på grund av nya och oförutsedda omständigheter. Ett förbud mot avvikelser skulle enligt regeringen därför bli mycket svårt att upprätthålla i prak­tiken och sannolikt kräva mycket omfattande resurser i form av kon­troller och uppföljningar för både nätföretagen och nätmyndigheten utan att detta är ekonomiskt motiverat. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att vissa av­vi­kel­ser från intäktsramen bör accep­teras. Avvikelser av detta slag han­teras ge­nom den ovan nämnda bestämmelsen i 5 kap. 29 § ellagen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

–      Regeringens lagförslag

–      Överföring av underskott

–      Övriga förslag om elmarknaden.

Regeringens lagförslag

Utskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning att det är nöd­vän­digt att anpassa det svenska regelverket när det gäller regleringen av till­syns­myndighetens oberoende vid utövandet av dess uppgifter enligt ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403) så att det uppfyller EU-rät­tens krav. Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som anförs i pro­po­sitionen bör anta regeringens lagförslag, dock med det ändringsförslag som beskrivs i det följande.

Utskottet finner det nödvändigt att föreslå en mindre lagteknisk an­passning av regeringens förslag med anledning av att det i propositionen föreslås en ändring i 1 kap. 4 § ellagen. För­slag till ändring i denna bestäm­melse finns näm­ligen även i proposition 2025/26:16, som riks­dagen behand­l­ar i betän­kan­de 2025/26:NU8. Den ändring som före­slås i den sistnämnda pro­posi­tionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Efter­som förslagen i de båda pro­po­sitionerna dock inte är helt igenom sam­ord­nade har utskot­tet ut­for­mat ett eget förslag till den nyssnämnda bestämmelsen som säker­ställer att alla delar av den aktuella paragrafen finns på plats när förslaget i den nu behandlade propo­sitionen träder i kraft den 1 januari 2027.

Med det ändringsförslag som finns i bilaga 3 tillstyrker utskottet reger­ing­ens lagförslag.

Överföring av underskott

I propositionen redovisar regeringen uppfattningen att lagen om särskilt inves­teringsutrymme för elnätsverksamhet inte bör avskaffas. Utskottet har inget att in­vända mot den utförliga argumentation som finns i pro­po­sitionen till grund för regeringens ställningstagande och delar mot den bakgrunden regeringens bedömning att den aktuella lagen bör behållas.

Utskottet är heller inte berett att förorda några begränsningar av de möj­ligheter till överrullning av underskott mellan tillsynsperioder som re­gleras i den nyssnämnda lagen. Överrullningsmöjligheterna i lagen om sär­skilt inves­ter­ingsutrymme för elnätsverksamhet syftar till att ge de berörda nätföre­tagen särskilda driv­krafter att förstärka och utveckla sina nät, genom att under­lätta fi­nan­sier­ingen av investeringarna. Utskottet anser att det är viktigt att behålla så­dana driv­krafter i en situation när behovet av investeringar i elnätet är stort. Därför av­styrker utskottet förslaget i motion 2025/26:3823 (C) yrkande 1 om ett till­kän­na­givande till reger­ingen om att den ska återkomma till riksdagen med ett för­slag om att lagen upphävs.

I samma motion finns även ett mer allmänt hållet yrkande 6 om att re­ger­ingen ska återkomma med ett förslag som innebär att överrullningen av el­näts­av­gif­ter slopas. Av samma skäl som ovan anser utskottet inte att den s.k. över­rull­ningsmöjlighet som regleras i lagen om särskilt investerings­utrym­me för el­näts­verksamhet bör avskaffas. Om förslaget – vilket inte med absolut sä­ker­het går att utläsa ur motiveringen – även gäller den överrull­nings­möj­lig­het som regleras i 5 kap. 29 § ellagen vill utskottet påpeka att denna över­rull­nings­möj­lighet till den närmast efterföljande tillsynsperioden inte har som syf­te att främ­ja inves­teringar utan är ett sätt att möta de osäkerheter som är för­knip­pade med dels de omfattande prognoser som ligger till grund för be­räk­ningen, dels det faktum att nya och oförutsedda omständigheter kan upp­stå som gör att det upp­kommer avvikelser i förhållande till intäktsramen. I likhet med vad reger­ingen anförde när be­stäm­mel­sen infördes anser utskottet att vis­sa av­vikel­ser från intäkts­ramen därför bör accep­teras och att dessa av­vikelser hanteras på ett godtagbart sätt genom den ovan nämnda regleringen i 5 kap. 29 § ellagen. Inte heller detta förslag bör således leda till någon åtgärd från riks­dagen. Därmed avstyrks även det sistnämnda motionsyrkandet.

Övriga förslag om elmarknaden

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår flera processer på EU-nivå och i Sverige som på olika sätt syftar till att möta de utmaningar som finns på den gemensamma europeiska elmarknaden och som i Sverige delvis är en följd av det svenska kraftsystemets produktionsförutsättningar, kon­sum­tions­möns­ter och överföringsmöjligheter.

När det gäller anpassningarna till EU-rätten vill utskottet påminna om att det efter att förslagen i denna proposition har trätt i kraft kommer att vara Ener­gimarknadsinspektionen som – inom ramen för den exklusiva befogenhet myndigheten åtnjuter i enlighet med det EU-rättsliga regelverket – kommer att ut­for­ma regleringen av elnätsföretagens intäktsramar. Målet för det arbetet är att kunderna ska betala rim­liga nätavgifter och att nätföretagen ges goda förut­sättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt. Som ett led i det arbetet kommer myndigheten bl.a. att titta närmare på frågor om vär­deringen av nätföretagens kapitalbas. Utskottet anser att detta pågående arbete bör kunna anses tillgodose önskemålet i motion 2025/26:3816 (S) om ett till­kän­nagivande med en snarlik inriktning.

Utöver ett intensivt arbete med att anpassa det svenska regelverket till EU-rättens krav pågår det för närvarande beredning av förslag från den omfattande elmarknadsutredning som presenterade sitt slutbetänkande så sent som i april 2025. Utredningen har haft i uppgift att föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras i syfte att tydliggöra systemansvaret, öka leve­rans­säkerheten och robustheten, skapa lång­siktiga planerings­förut­sätt­ningar och ge fossila kraftslag och flexibla re­sur­ser marknadsmässig ersättning för de nyt­tor som de bidrar med. Utredningens betänkande har varit ute på remiss och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets uppfattning berör Elmarknadsutredningen flera av de frå­gor som tas upp i motion 2025/26:3823 (C) yrkandena 2–5 och det finns därför skäl för riksdagen att avvakta utfallet av regeringens pågående beredning av ut­red­ning­ens förslag innan det finns anledning att rikta några tillkännagi­van­den till reger­ingen i linje med förslagen i motionen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

Ställningstagande

Vi inser att det kan vara nödvändigt att anpassa delar av den svenska lagstift­ningen till EU-domstolens uttolkning av EU-rätten på elmarknadsområdet. Sam­tidigt beklagar vi att regeringen inte tar chansen att reformera det svenska regelverket och anpassa det till det växande moderniseringsbehov som blir alltmer påtagligt när takten i samhällets elektrifiering nu måste öka, inte minst för att det ska vara möjligt att klara klimatomställningen.

Ett högt reformtempo får emellertid inte innebära att vissa aktörer på el­mark­naden gynnas på ett otillbörligt sätt framför andra. Här ser vi exem­pel­vis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nät­före­tagen framför el­kon­sumenterna på ett ensidigt sätt. Det handlar bl.a. om att reger­ingen väl­­jer att bibehålla lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksam­het, som möj­lig­gör att underskott i för­hållande till nätföretags intäkts­ram un­der vissa för­utsätt­ningar över­förs mellan olika tillsyns­perioder (s.k. över­rull­ning) och där­med gör det möjligt för dessa före­tag att ta ut högre nät­av­gifter. Detta ställ­ningstagande till förmån för den gällande regleringen valde reger­ingen trots för­slag i förarbetena till den nu aktuella propositionen och från flera re­miss­instanser om att lagen skulle av­skaf­fas.

Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nyt­ta uppnås. Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vil­ket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme. Därtill vill vi häv­da att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regler­ingen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verk­sam­heten. Med hänvisning till detta anser vi att lagen om särskilt inves­terings­utrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas och att regeringen där­för bör åter­komma till riksdagen med ett sådant förslag. Av samma skäl vill vi av­skaf­fa den möjlighet som finns i ellagen att rulla över underskott till den närmast efter­följande tillsynsperioden. Även här vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att pro­ducera och leverera upp till dubbelt så mycket el som i dag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i el­nä­tet. Utbyggnaden behöver gå snabbt och vara kostnadseffektiv, samtidigt som kostnaderna är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet de bor eller ver­kar.

När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer själv­ständig roll när det bl.a. gäller att fastställa el­nätsföretagens in­täkts­ramar och att godkänna överförings- och anslutnings­tarif­fer finns det en­ligt vår uppfattning skäl att överväga en ny modell för beräkningen av nät­bo­lagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.

Enligt vår uppfattning bör en ny modell t.ex. kunna innefatta en breddad de­fi­nition av begreppet kapitalbas. Det kan exempelvis handla om att anlägg­ningar som håller på att uppföras eller som är färdiga men som ännu inte har ta­gits i drift tillåts ingå i beräkningsunderlaget. Vidare anser vi att det kan fin­nas skäl att överväga en annan metod för att värdera anlägg­ningarna, t.ex. an­skaffnings­värde justerat med konsumentprisindex i stället för nuan­skaff­nings­värde justerat med byggkostnadsindex.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att det hade varit ett gyllene tillfälle för regeringen att inom ramen för detta ärende ta chansen att inleda en både nödvändig och efterlängtad re­form av den svenska elmarknaden.

Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande. Ur vårt perspektiv är det be­tyd­ligt bätt­re att först se till att den befintliga infrastrukturen används på ett smart sätt. Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste refor­meras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexi­bili­tets­tjäns­ter, smarta el­nät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapa­citeten i det befintliga nätet. Även andra lagar än ellagen kan behöva moder­niseras med fokus på att understödja en sådan inriktning. Det handlar bl.a. om att främja energigemenskaper genom att undanröja de byråkratiska och fis­kala hinder som i dag bromsar en folkrörelse för mer lokal förnybar el.

Trots en strävan efter att maximera nyttjandet av det befintliga kraftsys­te­met kommer det oundvikligen att behövas nyinvesteringar i kraft­infra­struk­tur. Därför vill vi också understryka vikten av att elnätet byggs ut på ett effek­tivt och sam­hälls­ekonomiskt klokt sätt för att det ska vara möjligt att klara om­ställningen. Med anledning av detta vill vi peka på behovet av att göra seriösa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i anslutning till de in­ves­te­rings­projekt som planeras. Frånvaron av tydliga krav och bristande väg­led­ning från Energimarknadsinspektionen gör att många av de beräkningar som görs har betydande svagheter, vilket vi beklagar. Det kan handla om att viktiga fak­torer inte analyseras, t.ex. miljöpåverkan, effekter av mark­in­trång, för­svå­rande av jord- och skogsbruk eller påverkan på natur- och boende­mil­jöer. Reger­ingen bör enligt vår uppfattning därför ge i upp­drag åt Energimark­nads­in­spektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhälls­ekonomiska ana­ly­ser inför att nya transmissionsledningar ska byg­gas.

Avslutningsvis anser vi att konsumentskyddet bör stärkas på elmarknaden, inte minst när det gäller den monopoldel som nätsidan utgör. Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att Energimarknadsinspektionen får större frihet att utforma regler. I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöj­ning­ar.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilt yttrande

När det gäller överföringen av underskott vill jag utöver det som har anförts tidi­gare göra följande förtydligande. Jag anser att det, utöver en styrning mot effektiva åtgärder, i stället för möjlighet till s.k. överrullning behövs nya meto­der för att öka takten i att bygga ut elnäten. Det behövs snabbare till­stånds­pro­cesser och en planering som utgår ifrån att Sverige ska klara klimatmålen. En­ligt min uppfattning kan det finnas behov av att införa ett statligt stöd eller liknande, samt tydligare direktiv till berörda myndigheter, för att främja de mest nödvändiga investeringarna för att klara klimatmålen. Miljöpartiet har lämnat flera förslag i motioner med denna inriktning som utskottet kommer att bereda under våren 2026.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnät:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.

Följdmotionerna

2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av prin­ciper för värdering av elnätens kapitalstruktur och tillkännager detta för reger­ingen.

2025/26:3823 av Rickard Nordin (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen bör återkomma med ett förslag om att upphäva lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och tillkänna­ger detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen skyndsamt bör återkomma med ett bredare förslag som moder­niserar relevanta regelverk inklusive ellagen för att främja flexibilitet, decentralisering och en snabbare utbyggnad av elnätet och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intäkts­regleringen för elnätsföretag måste reformeras för att i högre grad pre­miera investeringar i smart teknik, flexibilitetstjänster och effekti­vare resursutnyttjande framför enbart traditionell nätutbyggnad och till­kän­na­ger detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konsumentskyddet på elmarknaden för att säkerställa rimliga nätavgif­ter och ökad transparens från de företag som verkar under naturliga mo­no­pol, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Ener­gimarknadsinspektionen i uppdrag att utfärda riktlinjer för obliga­to­riska samhällsekonomiska analyser vid byggnation av nya transmis­sionsledningar och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter­kom­ma med ett förslag där överrullningen av elnätsavgifter slopas och till­kännager detta för regeringen.

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Lydelse enligt bet. 2025/26:NU8

Utskottets förslag

1 kap.

4 §

Ord och uttryck i lagen har samma betydelse som i elsäkerhetslagen (2016:732).

I övrigt avses i lagen med

Acer: den byrå som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter,

aggregering: en sammanslagning av flera elanvändares förbrukning eller sammanslagning av producerad el för försäljning, anskaffning eller auktionering på elmarknader,

aggregeringstjänst: en tjänst som förutsätter aggregering,

balansansvar: det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i en uttagspunkt eller att lika mycket el tas ut från systemet som det tillförs i en inmatningspunkt,

distribution: överföring av el för någon annans räkning genom ett lokalnät eller ett regionnät,

distributionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar ett lokalnät eller ett regionnät,

dynamiska elpriser: priser som återspeglar de priser som vid varje tidpunkt gäller på spotmarknaderna med ett intervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden,

efterfrågeflexibilitet: att en elanvändare ändrar sin förbrukning jämfört med sitt normala eller nuvarande förbrukningsmönster som ett svar på marknads­signaler eller med anledning av att någon har antagit elanvändarens anbud att minska eller öka sin förbrukning mot en bestämd ersättning på en sådan orga­niserad marknad som avses i artikel 2.4 i kommissionens genom­förande­för­ordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rappor­tering av upp­gifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europa­parla­mentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossist­mark­naderna för energi,

elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el,

elmarknadsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk­tiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, i lydelsen enligt Europapar­la­mentets och rådets direk­tiv (EU) 2024/1711,

energilagringsanläggning: en sådan anläggning i elsystemet som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället eller för omvandling av elenergi till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin och den följande åter­omvandlingen av energin till el eller någon annan energibärare,

EU:s elmarknadsförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el,

fastkraftsavtal: avtal om att under en angiven tid leverera en fastställd mängd el,

icke frekvensrelaterad stödtjänst: en stödtjänst som används av ett nät­före­tag för spänningsreglering i stationärt tillstånd, snabba inmatningar av reaktiv effekt, tröghet för upprätthållande av stabiliteten i lokalnät, kort­slut­ningsström samt förmåga till dödnätsstart och till ödrift,

inmatningspunkt: den punkt på elnätet där en elproducent, enligt avtal med ett nätföretag, matar in el från en produktionsanläggning,

intäktsram: de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten un­der en tillsynsperiod,

intäktsram: de samlade intäkter som ett nätföretag högst får uppbära från nätverksamheten under en till­synsperiod,

konsument: en fysisk person som el överförs eller levereras till huvudsak­ligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

laddningspunkt: ett gränssnitt där el kan överföras till ett elfordon i taget eller där batteriet på ett elfordon i taget kan bytas ut,

leveransavtal med fast löptid och pris: ett sådant avtal om leverans av el mellan en elleverantör och en elan­vändare som garanterar oföränd­rade avtals­villkor under avtalets löptid, men som kan innehålla en flexibel del inom ett fast pris, och där ändringar i den resulterande fakturan endast kan vara en följd av faktorer som inte be­stäms av elleverantören,

leveranspunkt: en inmatnings- eller uttagspunkt,

lokalnät: ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession för område utan en lägsta tillåtna spänning,

nätföretag: den som bedriver nätverksamhet,

nätverksamhet: att med stöd av nätkoncession ställa en starkströmsledning till förfogande för överföring av el för någon annans räkning och vidta de åtgärder som behövs för överföringen,

regionnät: en ledning eller ett ledningsnät som inte ingår i ett transmis­sionsnät och som omfattas av en nätkoncession för linje eller av en nät­kon­cession för område med en lägsta tillåtna spänning,

små företag: företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars om­sättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år,

stödtjänst: en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning,

transmission: överföring av el för någon annans räkning genom ett transmissionsnät,

transmissionsnät: ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera nätregioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder,

transmissionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar en ledning som ingår i ett transmissionsnät,

uttagspunkt: den punkt på ett elnät där en elanvändare, enligt avtal med ett nätföretag, tar ut el för förbrukning.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1711.

[2] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788 av den 13 juni 2024 om gemen­samma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas, om ändring av direktiv (EU) 2023/1791 och om upphävande av direktiv 2009/73/EG.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre mark­naden för el.