Det handlar om ändringar i statsbudgeten för 2021, där regeringen föreslår att öka anslag för olika områden och göra en förändring i järnvägslagen.
Ja/nej-fråga: Ska riksdagen godkänna regeringens förslag till höständringsbudget för 2021?
Om förslaget godkänns kommer anslagen att öka med totalt 22,5 miljarder kronor och det görs en ändring i järnvägslagen som ger myndigheter mer handlingsutrymme kring avgifter.
|
Finansutskottets betänkande
|
Höständringsbudget för 2021
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringsbudget.
Totalt berörs 22 utgiftsområden av förslagen i propositionen. Regeringen föreslår höjda ramar för 20 utgiftsområden och anslagsförändringar inom 1 utgiftsområde som innebär en oförändrad ram. I propositionen föreslås att 36 anslag ökas och 2 anslag minskas. Vidare föreslås ändringar av sju beställningsbemyndiganden.
Utskottet ställer sig bakom propositionens förslag om en ändring i järnvägslagen som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från järnvägslagens regler om avgifter så att de möjligheter som ges i förordning (EU) 2020/1429 att låta infrastrukturförvaltare sänka, avstå från eller senarelägga avgifter kan tillämpas. Lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2021.
Anslagsförändringarna i ändringsbudgeten innebär att anvisade medel föreslås ökas med netto 22,5 miljarder kronor. De föreslagna anslagsökningarna uppgår till 23,2 miljarder kronor och de föreslagna anslagsminskningarna till 0,7 miljarder kronor.
I betänkandet finns en reservation (SD) och fem särskilda yttranden (M, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:2 Höständringsbudget för 2021.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Höständringsbudget för 2021 (SD)
1.Höständringsbudget för 2021 (M)
2.Höständringsbudget för 2021 (C)
3.Höständringsbudget för 2021 (V)
4.Höständringsbudget för 2021 (KD)
5.Höständringsbudget för 2021 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Bilaga 3
Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Bilaga 4
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2021
Bilaga 5
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Bilaga 6
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Höständringsbudget för 2021 |
Lag om ändring i järnvägslagen (2004:519)
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:2 punkt 1.
Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 5.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:2 punkterna 2 och 4 samt avslår motion
2021/22:4091 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).
Ändrade beställningsbemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:2 punkt 3.
Reservation (SD)
Stockholm den 18 november 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M)*, Edward Riedl (M)*, Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Martin Ådahl (C)*, Ulla Andersson (V)*, Jan Ericson (M)*, Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD)*, Björn Wiechel (S), Mats Persson (L)*, Charlotte Quensel (SD), Magdalena Schröder (M)*, Joakim Sandell (S) och Mats Berglund (MP).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
Med stöd av 9 kap. 4 § regeringsformen kan riksdagen under budgetperioden besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Enligt 7 kap. 9 § riksdagsordningen är det finansutskottet som bereder förslag om ändringar i statens budget. Av 11 kap. 18 § framgår att huvudregeln är att ändringar i statens budget beslutas av riksdagen genom ett enda beslut.
I höständringsbudgeten för 2021 (prop. 2020/21:2) föreslår regeringen ändrade anslag och ramar. Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse höjas. I propositionen föreslår regeringen också en ändring i järnvägslagen (2004:519). Vidare föreslår regeringen ändringar i fråga om sju beställningsbemyndiganden.
Totalt berörs 22 utgiftsområden av förslagen i propositionen. Regeringen föreslår höjda ramar för 20 utgiftsområden och anslagsförändringar inom 1 utgiftsområde som innebär en oförändrad ram. I propositionen föreslås att 36 anslag ökas och 2 anslag minskas. Inom 1 utgiftsområde föreslås endast ändring av ett beställningsbemyndigande.
Anslagsförändringarna i ändringsbudgeten innebär att anvisade medel föreslås ökas med netto 22,5 miljarder kronor. De föreslagna anslagsökningarna uppgår till 23,2 miljarder kronor och de föreslagna anslagsminskningarna till 0,7 miljarder kronor.
En följdmotion (SD) har väckts.
Flera av förslagen i ändringsbudgeten rör andra utskotts ämnesområden, och därför har finansutskottet gett 13 utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Civilutskottet har yttrat sig genom protokollsutdrag. Övriga tolv utskott som inbjudits att yttra sig har beslutat att inte lämna något yttrande (konstitutionsutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet).
I bilaga 1 förtecknas behandlade förslag. I bilaga 2 redovisas regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2021. I bilaga 3 finns motionärernas förslag till ändrade ramar och anslag. I bilaga 4 finns regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden. I bilaga 5 finns utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslagbeställningsbemyndiganden. Vissa av de ändringar som gäller utgiftsområdena 2 och 15 och som riksdagen beslutat om under 2021 på ändringsbudget är inte beaktade i proposition 2021/22:2. I bilaga 5 med utskottets förslag har dessa ändringar beaktats. I bilaga 6 finns regeringens lagförslag.
Tidigare ändringsbudgetar under 2021
Riksdagen har vid följande nio tillfällen 2021 beslutat om ändringar i budgeten för 2021:
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner propositionens förslag till ändrade utgiftsramar och anvisar ändrade anslag enligt propositionen. Riksdagen antar propositionens förslag om en ändring i järnvägslagen (2004:519). Riksdagen beslutar om ändrade beställningsbemyndiganden enligt regeringens förslag.
Jämför reservationen (SD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (C), 3 (V), 4 (KD) och 5 (L).
Propositionen
Även om effekterna av pandemin nu är mer begränsade sätter den sin prägel även på den aktuella propositionen. Det finns behov av att tillföra medel till vaccinationer samt fortsatt testning och smittspårning men även för att stödja vissa kulturverksamheter. Vidare behöver en del resurser tillföras inom klimatområdet både till följd av pandemin och för genomförandet av beslutade reformer. Därutöver behöver rättsväsendet tillföras ytterligare medel på grund av hög belastning.
De förslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med sammanlagt 22,5 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 23,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,7 miljarder kronor.
Förslagen i propositionen försämrar statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande med 19,9 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel och effekten på statens budgetsaldo och påverkan på det finansiella sparandet förklaras av att en del av ökningen av anvisade medel för EU-avgiften är en täckning av en utnyttjad anslagskredit som påverkade saldot och det finansiella sparandet 2020.
Budgetsaldot och det finansiella sparandet påverkas inte heller av en ökning av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader eftersom utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna, som redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 10,2 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Av detta belopp avser 8,8 miljarder kronor en höjning och återställande av en utnyttjad anslagskredit av Sveriges EU-avgift och 0,6 miljarder kronor ökade utgifter för bostadstillägg till pensionärer. Resterande 12,3 miljarder kronor avser diskretionära beslut. Av dessa utgör 6,0 miljarder kronor ökade resurser för testning och smittspårning av covid-19, 1,9 miljarder kronor ökade utbetalningar av klimatbonus, 1,4 miljarder kronor kompensation till Trafikverket för nedsättning av banavgifter och 1,0 miljarder kronor kostnader för vaccin.
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås i propositionen uppgår sammantaget till 27,5 miljarder kronor. Störst ökning av statens åtaganden, sammanlagt 13,2 miljarder kronor, kan hänföras till trängselskatter i Stockholm och Göteborg.
Tillfällig nedsättning av banavgifter med anledning av covid-19
Den 7 oktober 2020 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2020/1429 om fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad mot bakgrund av covid-19-utbrottet. Förordningen innebär att medlemsstaterna under en närmare angiven referensperiod får tillåta infrastrukturförvaltare att sänka, avstå från eller senarelägga vissa avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen under förutsättning att regler för statligt stöd följs. Referensperioden är enligt förordningen mars–december 2020 men den innehåller en bestämmelse som ger Europeiska kommissionen möjlighet att genom delegerade akter förlänga referensperioden, som längst till den 14 april 2022. Om medlemsstaten väljer att utnyttja dessa möjligheter ska infrastrukturförvaltarna kompenseras för intäktsbortfallet. Den 28 juni 2021 antogs kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1061 om förlängning av förordningens referensperiod till den 31 december 2021. I denna proposition föreslås att medel anslås för att utnyttja de möjligheter till sänkning av avgifter som ges i förordningen. Detta görs för att minska pandemins konsekvenser på järnvägsoperatörernas ekonomiska situation. För att detta ska vara möjligt krävs att det i järnvägslagen (2004:519) införs ett bemyndigande att meddela undantag från lagens krav på avgiftsuttag. Regeringen föreslår således en ändring i järnvägslagen (2004:519) som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från järnvägslagens regler om avgifter så att de möjligheter som ges i förordning (EU) 2020/1429 att låta infrastrukturförvaltare sänka, avstå från eller senarelägga avgifter kan tillämpas. Lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2021.
Med anledning av förslaget om lagändring föreslår regeringen att anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökas med 1 370 000 000 kronor. Det förslaget redovisas nedan.
Ändringar som rör statens utgifter
Här följer en redovisning av förslagen per utgiftsområde. Därefter redovisas motionen.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Spridningen av sjukdomen covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av denna har medfört att intäkterna från visningar av de kungliga slotten har minskat. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna behövs ett stöd för uteblivna intäkter. Stödet bör i sin helhet fördelas till Kungliga slottsstaten. Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
När det gäller anslag 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag anförs att coronapandemin har medfört ökade kostnader för digitala möten. Anslaget bör därför ökas med 6 600 000 kronor. Under 2021 har bl.a. också en parlamentarisk utredning om riksdagens arbete under coronapandemin tillsatts. Anslaget bör därför ökas med 2 200 000 kronor. Den fortsatta renoveringen av ledamotshuset har inneburit ökade kringkostnader under året. Anslaget bör därför ökas med 2 200 000 kronor. För 2021 behövs ett utökat tjänstemannastöd för nämnderna. Under 2021 har också socialutskottet beslutat om en utredning om hur placerade barns och ungas rättigheter kan stärkas. Anslaget bör därför ökas med 1 400 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ökas med 12 400 000 kronor.
Den 12 augusti 2021 beslutade regeringen om propositionen Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2020/21:219). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängs till utgången av januari 2022, vilket motsvarar en förlängning med fyra månader. Detta medför ytterligare kostnader för länsstyrelserna för fortsatt tillsyn utifrån covid-19-lagen. Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. bör därför ökas med 60 450 000 kronor.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Den skadeståndsersättning som Kammarkollegiet ansvarar för att betala ut under året kommer att uppgå till ett högre belopp än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:2 Kammarkollegiet bör därför ökas med 6 200 000 kronor. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att resurser tillförs för ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Regeringen avser att inrätta den nya offentliga omställningsorganisationen vid Kammarkollegiet. För att förbereda införandet av denna organisation behöver anslaget tillföras 10 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas med 16 200 000 kronor.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen att resurser tillförs för ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Regeringen avser att inrätta den nya offentliga omställningsorganisationen vid Kammarkollegiet. Skatteverket behöver under 2021 påbörja arbetet med viss it-utveckling för att kunna lämna information till Kammarkollegiet. Anslaget 1:1 Skatteverket bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
När det gäller anslaget 1:1 Polismyndigheten har utgifterna för verksamheten blivit högre än vad som tidigare beräknats. Det beror bl.a. på Polismyndighetens upprätthållande av det inreseförbud från de nordiska grannländerna, övriga EU-medlemsstater och tredjeländer som har gällt under pandemin. Därutöver har personalrelaterade utgifter ökat mer än beräknat, huvudsakligen till följd av den snabba och kraftiga utbyggnaden av Polismyndigheten. Anslaget 1:1 Polismyndigheten bör därför ökas med 500 000 000 kronor.
Beläggningssituationen i häkten och anstalter är fortsatt ansträngd. Kriminalvården bör ges stärkta förutsättningar att vidta nödvändiga åtgärder för att verksamheten ska upprätthålla kvalitet och effektivitet och bedrivas med god säkerhet. Anslaget 1:6 Kriminalvården bör därför ökas med 150 000 000 kronor.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Med anledning av spridningen av covid-19 lämnade Försvarsmakten enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet under perioden den 1 januari–31 augusti 2021 stöd till kommuner och regioner utan att ta ut någon avgift. Det stöd som lämnades under perioden har finansierats från anslaget. Försvarsmakten bör ersättas för dessa kostnader och anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap bör därför ökas med 5 606 000 kronor.
Sedan årsskiftet 2018/19 har ansvarsförhållandena mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk justerats, vilket även har medfört ett förändrat arbetssätt vad avser uppföljning av ingångna ekonomiska åtaganden. Försvarsmakten har i beräkningarna av ingångna åtaganden för budgetåren 2019 och 2020 underskattat åtagandena. Det beror i huvudsak på att redan ingångna avtal inte successivt omvärderats när det gäller prisläge, förseningar eller avtalsförlängningar. Bemyndigandet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap bör därför ökas med 2 500 000 000 kronor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått ett uppdrag att tillsammans med Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna samordna, stärka och utveckla kommunikationsinsatserna riktade till allmänheten med anledning av pandemin. Regeringen bedömer att arbetet med kommunikationsinsatserna behöver fortsätta under den resterande delen av 2021. Anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
I biståndsramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (official development assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/Dac). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD/Dacs riktlinjer, i biståndsramen. Dessa kostnader finansieras från utgiftsområdena 8 Migration och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Till följd av spridningen av covid-19 väntas antalet nya asylsökande bli lägre än vad som tidigare antagits. Det medför att de kostnader för asylsökande som kan klassificeras som bistånd blir lägre än beräknat. För att bibehålla biståndsramen, vilken ska uppgå till 1 procent av BNI, bör anslaget 1:1 Biståndsverksamhet därför ökas med 432 585 000 kronor.
Med anledning av pandemin har påfyllnadsförhandlingarna för Internationella utvecklingsfondens 20:e påfyllnad (IDA 20) tidigarelagts. För att möjliggöra Sveriges deltagande i dessa förhandlingar behöver utrymmet att ingå ekonomiska åtaganden för kommande år utökas. Bemyndigandet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet bör därför ökas med 9 000 000 000 kronor.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
I juli 2020 ingick Europeiska unionens stats- och regeringschefer en politisk överenskommelse om ett återhämtningsinstrument för att mildra effekterna av krisen till följd av spridningen av covid-19. Instrumentet omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Merparten av medlen kommer att kanaliseras genom faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EU:s förordning om faciliteten för återhämtning och resiliens). Varje medlemsstat som vill få del av medel från faciliteten måste lämna in en nationell återhämtningsplan till Europeiska kommissionen. Regeringen beslutade den 27 maj 2021 om Sveriges återhämtningsplan. Socialstyrelsen berörs av Äldreomsorgslyftet, som omfattas av den svenska återhämtningsplanen. Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för att den aktuella delen av återhämtningsplanen ska kunna genomföras. Arbetet ska bestå i att säkerställa processer för utbetalning av stöd och att tillhörande villkor motsvarar de krav som ställs i EU:s förordning om faciliteten för återhämtning och resiliens. Socialstyrelsen behöver tillföras ytterligare medel för detta arbete. Anslaget 1:1 Socialstyrelsen bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
När det gäller anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård finns flera delar som ger anledning till ändringar.
Regeringen beslutade den 12 augusti 2021 om propositionen Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2020/21:219). I propositionen föreslås att lagarna förlängs till utgången av januari 2022, vilket motsvarar en förlängning med fyra månader. Detta medför ytterligare kostnader för kommunerna som bedriver tillsyn med stöd av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Anslaget bör därför ökas med 45 000 000 kronor. Fortsatt storskalig PCR-testning, antigentestning och smittspårning är viktiga verktyg för att pressa ned smittspridningen i landet. För att möta behovet av en fortsatt storskalig testning under hösten och vintern 2021 behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 000 kronor. En hög vaccinationstäckning krävs för en god immunitet mot covid-19 i befolkningen. Folkhälsomyndigheten bedömer att det redan inför vintern 2021/22 kan bli aktuellt med en påfyllnadsdos för ett antal grupper. Dessa grupper är äldre personer, personer med nedsatt immunförsvar och personer i medicinska riskgrupper. Regionerna får ersättning per utförd vaccination, vilket medför ökade utgifter för genomförda vaccinationer. Anslaget bör därför ökas med 500 000 000 kronor. Den överenskommelse som regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner ingick i december 2020 innebär bl.a. att staten åtar sig att betala för vaccin. Ett eventuellt behov av påfyllnadsdoser för vissa grupper redan inför vintern 2021/22 medför ökade kostnader. Sverige bedöms framöver ha ett överskott av vaccin mot covid-19, som är möjligt att vidareförsälja eller donera. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 besluta att till andra stater eller den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax sälja vaccin mot covid-19 som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:417). Om vaccin säljs till ett pris som understiger inköpspriset uppstår en kostnad, motsvarande denna mellanskillnad, som belastar anslaget. Vid försäljningar kommer regeringen att sträva efter dels att täcka en så stor del som möjligt av det inköpspris som Sverige betalat, dels att inga vacciner ska behöva kasseras. För att täcka de ökade kostnaderna för vaccin till den egna befolkningens behov, och för att vaccin ska kunna säljas vidare till ett pris som understiger inköpspriset, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor. Riksdagen beslutade under 2020, med anledning av spridningen av covid-19, att tillföra sammanlagt 20 000 000 000 kronor för regioners och kommuners merkostnader inom sjukvården och inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Statsbidraget omfattade perioden februari–november 2020. Riksdagen beslutade om ytterligare 1 000 000 000 kronor för en ny ansökningsomgång för statsbidraget till kommuners och regioners merkostnader för december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). Mot bakgrund av de inkomna ansökningarna är de hittills tillförda medlen för december 2020 inte tillräckliga för att täcka kommunernas och regionernas merkostnader. Anslaget bör därför ökas med 345 000 000 kronor. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen köpt in skyddsutrustning, annan materiel och medicinteknisk utrustning under pandemin för att säkra den nationella tillgången i de fall kommuners och regioners egna resurser inte räcker till. Socialstyrelsen har även i uppdrag att på nationell nivå, vid behov, säkra tillgången till sådana läkemedel som behöver användas i vården av patienter som insjuknat i covid-19. För att säkra den nationella tillgången till utrustning, materiel och läkemedel som köps in till följd av spridningen av covid-19, och möjliggöra Socialstyrelsens lagerhållning av detta, bör anslaget ökas med 75 000 000 kronor. Med anledning av spridningen av covid-19 har antalet individer som har rätt till smittbärarpenning ökat kraftigt. Kostnaden för smittbärarpenning är beroende av utvecklingen av den fortsatta smittspridningen och av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vilka individer som bör få förhållningsregler enligt smittskyddslagen och således är berättigade till smittbärarpenning. För att täcka de ökade kostnaderna behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 8 005 000 000 kronor.
När det gäller bemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anför regeringen att för att den på nationell nivå ska kunna säkerställa storskalig testning för pågående infektion av covid-19 och för serologisk testning behöver nya avtal träffas eller ingångna avtal förlängas. För att ingå sådana avtal som medför behov av anslagsmedel på statens budget för 2022 behövs ett bemyndigande. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att på nationell nivå säkerställa att alla behövliga strukturer för testning och testningens följder finns på plats. För att säkerställa detta har Folkhälsomyndigheten med stöd av ett bemyndigande från riksdagen för 2020 bl.a. ingått avtal med olika leverantörer (bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:68). Dessa avtal löper ut vid årsskiftet 2021/22. För att inte testkapaciteten i landet ska minska kan avtalen behöva omförhandlas eller förlängas före utgången av 2021. Detta kan komma att medföra ekonomiska åtaganden uppgående till 1 890 000 000 kronor som ska infrias 2022. Det finns vidare sedan tidigare åtaganden inom området farmaci som Vetenskapsrådet har beslutat om med stöd av ett bemyndigande som riksdagen lämnat tidigare år (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). Utestående åtaganden i denna del beräknas uppgå till 4 000 000 kronor. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 894 000 000 kronor 2022.
Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor såsom att verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen. Mot bakgrund av myndighetens arbete med covid-19 och det fortsatta behovet av smittskyddssamordning och vaccinationsuppföljning behöver ytterligare medel tillföras. Ytterligare medel behövs även för myndighetens arbete med stärkt it-säkerhet. Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Försäkringskassan fick i juni 2021 i uppdrag av regeringen att förbereda för införandet av familjeveckan. Förberedelserna inkluderar bl.a. utveckling av it-stöd för handläggning av den nya förmånen familjedagspenning. För att dessa förberedelser ska kunna genomföras behöver anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 15 000 000 kronor.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer används för utgifter för bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg till pensionärer enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Utgifterna har ökat till följd av att det genomsnittliga beloppet som betalas ut i bostadstillägg har ökat och att de retroaktiva utbetalningarna blivit högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget har dessutom ett underskott som överförts från tidigare år. För innevarande år beräknas utgifterna överskrida tillgängliga medel. Anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer bör därför ökas med 623 000 000 kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd används för utgifter för barnpension och efterlevandestöd enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Antalet förmånstagare och medelbeloppet för barnpension och efterlevandestöd har ökat, vilket har medfört att utgifterna för barnpension och efterlevandestöd blivit högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget har dessutom ett underskott som överförts från tidigare år. För innevarande år beräknas utgifterna överskrida tillgängliga medel. Anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd bör därför ökas med 63 180 000 kronor.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Centrala studiestödsnämnden har fått i uppdrag av regeringen att förbereda införandet av ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i enlighet med vad som föreslås i departementspromemorian Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:18). Syftet med stödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Bestämmelserna om stödet planeras träda i kraft den 30 juni 2022 och stöd avses kunna lämnas för studier på en utbildning som påbörjas efter den 31 december 2022. För att dessa förberedelser ska kunna genomföras bör anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden ökas med 21 000 000 kronor.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Universitet och högskolor berörs av åtgärden Resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor i den svenska återhämtningsplanen. För att säkerställa en samordnad och effektiv process bör Universitetskanslersämbetet få i uppdrag att samordna genomförandet av åtgärden samt att stödja lärosätena i arbetet. Regeringen avser också att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att vidta åtgärder för att den aktuella delen av återhämtningsplanen ska kunna genomföras. Arbetet ska bestå i att säkerställa processer för utbetalning av stöd och att tillhörande villkor motsvarar de krav som ställs i EU:s förordning om faciliteten för återhämtning och resiliens. Universitetskanslersämbetet behöver tillföras ytterligare medel för detta arbete. Anslaget 2:1 Universitetskanslersämbetet bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Pandemin har inneburit utmaningar att arrangera högskoleprovet. Universitets- och högskolerådet, universitet och högskolor och den nationella provsamordnaren genomförde dock, med beaktande av gällande restriktioner, ett högskoleprov hösten 2020 och två högskoleprov under våren 2021. Det bör finnas beredskap för att vissa restriktioner kan komma att behöva gälla även vid det högskoleprov som planeras att genomföras under hösten 2021. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen om genomförande av högskoleprovet. Direktiven innebär bl.a. att den nationella samordnaren ska bistå Universitets- och högskolerådet att under hösten 2021 genomföra högskoleprovet på ett smittskyddssäkert sätt. Det är angeläget att provet kan genomföras på ett smittskyddssäkert sätt och att nödvändiga åtgärder för att åstadkomma detta vidtas. Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Vetenskapsrådet berörs av åtgärden Forskning inom digitalisering i den svenska återhämtningsplanen. Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att vidta åtgärder för att den aktuella delen av återhämtningsplanen ska kunna genomföras. Arbetet ska bestå i att säkerställa processer för utbetalning av stöd och att tillhörande villkor motsvarar de krav som ställs i EU:s förordning om faciliteten för återhämtning och resiliens. Vetenskapsrådet behöver tillföras ytterligare medel för detta arbete och anslaget 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av denna har medfört begränsade möjligheter för Kungliga Dramatiska teatern AB (Dramaten) att bedriva verksamhet. Detta har inneburit kraftigt minskade intäkter. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och för att ge Dramaten goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag som nationalscen inom teatern behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av denna har medfört begränsade möjligheter för Statens museer för världskultur, Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet och Vasamuseet att bedriva sin verksamhet. Detta har inneburit kraftigt minskade intäkter. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för dessa museer, bl.a. för verksamhet som helt finansieras med avgiftsintäkter, bör anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 77 100 000 kronor. Vidare gav regeringen i mars 2021 Statens historiska museer i uppdrag att lämna förslag till inrättandet av Sveriges museum om Förintelsen inom myndigheten. Myndigheten redovisade uppdraget i juni 2021. Regeringens avsikt är att museet ska kunna öppna för en publik verksamhet den 1 juli 2022. Statens historiska museer behöver tillföras medel för kostnaderna för förberedelserna för att inrätta det nya museet. Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 87 100 000 kronor.
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av denna har medfört begränsade möjligheter för Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Judiska museet i Stockholm, Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum samt Zornsamlingarna att bedriva verksamhet. Detta har inneburit kraftigt minskade intäkter. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för dessa verksamheter behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer bör därför ökas med 8 600 000 kronor.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
De sammantagna ansökningarna om utbetalning av investeringsstöd för färdigställda projekt under 2021 bedöms bli mer omfattande än tidigare beräknat. För att undvika att små och medelstora företag får vänta alltför länge på utbetalning för behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande bör därför ökas med 650 000 000 kronor. Det finansieras genom att anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Anslaget 1:2 Transportbidrag används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Rätten till stöd följer av förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. Till följd av högre efterfrågan på godstransporter än förväntat bedöms utbetalningarna av bidraget bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:2 Transportbidrag bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Antalet bilar som är berättigade till klimatbonus har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Dessutom har andelen elbilar bland nya klimatbonusbilar ökat mer än förväntat, vilket har höjt klimatbonusens medelpremie. För att täcka årets utbetalningar av klimatbonus bör anslaget 1:8 Klimatbonus ökas med 1 900 000 000 kronor.
Industriklivet är en av de investeringar som ingår i den svenska återhämtningsplanen. Regeringen avser att ge Energimyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att den aktuella delen av planen ska kunna genomföras. Arbetet ska bestå i att säkerställa processer för utbetalning av stöd och att tillhörande villkor motsvarar de krav som ställs i EU:s förordning om faciliteten för återhämtning och resiliens. Energimyndigheten behöver tillföras ytterligare medel för detta arbete. Anslaget 1:19 Industriklivet bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Utgiftsområde 21 Energi
Anslaget 1:7 Energiteknik används i huvudsak för stöd till installation av solceller. Utbetalningstakten av solcellsstödet har varit lägre än förväntat. Det innebär att en större del av utbetalningarna som beräknades ske under 2021 kommer att ske under 2022. Bemyndigandet behöver därför ökas med 630 019 000 kronor. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2021 tillfördes solcellsstödet medel för att fler av de privatpersoner som har installerat och ansökt om solcellsstöd ska kunna få ta del av stödet (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Huvuddelen av dessa medel bedöms inte hinna betalas ut under 2021. Bemyndigandet behöver därför ökas med 260 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed bemyndigandet för anslaget 1:7 Energiteknik ökas med 890 019 000 kronor. Det ökade bemyndigandet medför inte något behov av ytterligare anslagsmedel. Därmed påverkas inte det faktiska utrymmet att bevilja och betala ut stöd för installation av solceller.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Spridningen av covid-19 har drabbat operatörer av såväl persontrafik som godstrafik på järnväg. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för operatörerna lämnar regeringen i den aktuella propositionen förslag om en ändring i järnvägslagen (2004:519) som möjliggör en tillfällig nedsättning av banavgifterna som omfattar den del av järnvägsinfrastrukturen som Trafikverket förvaltar. Trafikverket bör kompenseras för denna sänkning av operatörernas banavgifter. Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur bör därför ökas med 1 370 000 000 kronor. Stödet förutsätter godkännande av kommissionen.
Under pandemin har behovet av beredskapsflygplatser ökat, framför allt för flygtransporter för hälso- och sjukvård. För att säkerställa en fortsatt god tillgänglighet till beredskapsflygplatser för samhällsviktiga flygtransporter även under fjärde kvartalet 2021 behöver medel tillföras för att möjliggöra förlängd statlig ersättning till temporära beredskapsflygplatser. Regeringen avser att ge Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att vissa flygplatser fortsatt ska vara temporära beredskapsflygplatser under perioden oktober–december 2021. Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser bör därför ökas med 10 200 000 kronor. Flygtrafiktjänst vid icke-statliga regionala flygplatser finansieras till ca 70 procent av de undervägsavgifter som luftrumsanvändare betalar för trafik över svenskt luftrum. Den minskade flygtrafiken till följd av spridningen av covid-19 innebär lägre intäkter från undervägsavgifter för leverantörer av flygtrafiktjänst. De underskott som till följd av detta uppstår under 2020 och 2021 ska kunna täckas med avgifter som tas ut de efterföljande åren. För att säkerställa att tjänsterna levereras, trots senarelagda betalningar av undervägsavgifterna, bedömdes det i början av 2021 nödvändigt att införa ett likviditetsstöd i form av anslagsfinansierade statliga lån till leverantörer av flygtrafiktjänst. Nya beräkningar visar att intäktsunderskottet under 2020 och 2021 bedöms bli större än beräknat. Likviditetsstödet behöver till följd av detta höjas. Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser bör därför ökas med 61 000 000 kronor. Stödet förutsätter godkännande av kommissionen. Sammantaget bör därmed anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ökas med 71 200 000 kronor.
Anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm används bl.a. till utgifter för investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen som finansieras med överskott från trängselskatten och statlig medfinansiering till projektering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen. Tidigare år har ekonomiska åtaganden finansierade med lån och framtida beräknade ränteutgifter för dessa lån inte ingått i bemyndiganderedovisningen, eftersom lånen betraktats som inomstatliga åtaganden. Efter synpunkter från bl.a. Riksrevisionen har Trafikverket lämnat förslag på förändringar av anslagets bemyndigande. För att tydliggöra vilka utgifter som kommer att belasta framtida anslag bör även ekonomiska åtaganden finansierade med lån och framtida beräknade ränteutgifter för dessa ingå i bemyndigandet. Bemyndigandet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm bör därför ökas med 3 200 000 000 kronor. Ökningen har dock ingen påverkan på hur stora lån som behöver tas upp eller framdriften i projekten. Regeringen gav i november 2020 en förhandlare i uppdrag att omförhandla 2013 års s.k. Stockholmsförhandling och den s.k. Sverigeförhandlingens Stockholmsdel. Stockholmsförhandlingen, liksom Sverigeförhandlingens storstadsdel där Stockholmsdelen ingår, är överenskommelser med kommuner och landsting (numera regioner) i flera län om satsningar på bl.a. kollektivtrafik med statlig medfinansiering och åtaganden om bostadsbyggande. Bakgrunden till förhandlarens uppdrag var att de bedömda kostnaderna för utbyggnaderna hade ökat med 9 300 000 000 kronor och att kostnadsökningen inte var tydligt reglerad i avtalet. Den förhandlare som regeringen utsett lämnade i april 2021 ett förslag till nytt avtal som bl.a. innebär att staten bekostar 4 000 000 000 kronor av den totala fördyringen. För att regeringen ska kunna godkänna avtalet behöver bemyndigandet ökas med samma belopp. Sammantaget bör därmed bemyndigandet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ökas med 7 200 000 000 kronor.
Anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg används bl.a. till utgifter för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen. Tidigare år har ekonomiska åtaganden finansierade med lån och framtida beräknade ränteutgifter för dessa lån inte ingått i bemyndiganderedovisningen, eftersom lånen betraktats som inomstatliga åtaganden. Efter synpunkter från bl.a. Riksrevisionen har Trafikverket lämnat förslag på förändringar av anslagets bemyndigande. För att tydliggöra vilka utgifter som kommer att belasta framtida anslag bör även ekonomiska åtaganden finansierade med lån och framtida beräknade ränteutgifter för dessa ingå i bemyndigandet. Bemyndigandet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg bör därför ökas med 6 000 000 000 kronor. Ökningen har dock ingen påverkan på hur stora lån som behöver tas upp eller framdriften i projekten.
Post- och telestyrelsen berörs av åtgärden Bredbandsutbyggnad i den svenska återhämtningsplanen. Regeringen avser att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för att den aktuella delen av återhämtningsplanen ska kunna genomföras. Arbetet ska bestå i att säkerställa processer för utbetalning av stöd och att tillhörande villkor motsvarar de krav som ställs i EU:s förordning om faciliteten för återhämtning och resiliens. Post- och telestyrelsen behöver tillföras ytterligare medel för detta arbete. Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Utgifterna för bekämpande av fågelinfluensan bedöms bli större än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar bör därför ökas med 170 000 000 kronor.
Anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. används bl.a. för utgifter för stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker kan få stöd från anslaget. Stödbeloppet till sådana organisationer förväntas höjas för utbetalningar under 2021 och antalet ansökningar som godkänns förväntas dessutom bli högre. Det innebär att utgifterna för stödet antas öka mer än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. bör därför ökas med 13 000 000 kronor.
Anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor används bl.a. för utgifter för åtgärder för att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn. För att möjliggöra fler fleråriga åtgärder, och genom det skapa förutsättningar för ett effektivt genomförande av livsmedelsstrategin, behöver ytterligare ekonomiska åtaganden kunna ingås. Bemyndigandet för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor bör därför ökas med 10 000 000 kronor.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Verket för innovationssystem (Vinnova) berörs av åtgärden Forskning inom digitalisering i den svenska återhämtningsplanen. Regeringen avser att ge Vinnova i uppdrag att vidta åtgärder för att den aktuella delen av återhämtningsplanen ska kunna genomföras, och anslaget 1:1 Verket för innovationssystem bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Anslaget 1:11 Bolagsverket används för utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden samt förvaltning och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande. Utbetalningarna av ersättning till likvidatorer och utgifterna för att hantera associationsrättsliga ärenden har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Anslaget 1:11 Bolagsverket bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Detta finansieras genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för kostnads-utjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. De slutliga beräkningarna av LSS-kostnaderna som redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel för 2021. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader bör därför ökas med 33 100 000 kronor. Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Sveriges avgift för 2021 till Europeiska unionens allmänna budget beräknas öka jämfört med tidigare beräkningar och uppgå till 51 331 337 000 kronor. Ökningen beror på att EU beslutat om ändringsbudgetar för 2020 års budget som belastar avgiften 2021. Därtill har EU beslutat om ändringsbudgetar för 2021. Under 2020 utnyttjades dessutom anslagskrediten, vilket minskar de tillgängliga medlen för 2021. Anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen bör därför ökas med 8 813 354 000 kronor.
Motionen
I motion 2021/22:4091 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) anförs att Sveriges kostnad för internationellt bistånd har ökat jämfört med de övriga utgiftsområdena. Volymen innebär att det är svårare att säkerställa att medlen nyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Motionärerna avvisar regeringens förslag om ökat anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och motsätter sig även förändringen av beställningsbemyndigandet under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.
Vidare anförs att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande snedvrider bostadsmarknaden och saknar motsvarande effekt på antalet byggda bostäder. Regeringens förslag om att öka anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik bör avslås.
Civilutskottets ställningstagande
Civilutskottet tillstyrker, genom ett protokollsutdrag (civilutskottets protokoll 2021/22:4, 2021-10-12), propositionens förslag när det gäller utgiftsområde 18 och avstyrker följdmotionen i berörd del. Ledamöterna från Sverigedemokraterna tillstyrker motionen (SD).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet ställer sig bakom förslaget i propositionen och tillstyrker således propositionen. Därmed avstyrks motionen.
När det gäller ökningen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen konstaterar utskottet att det även tidigare år har förekommit att medel skjutits till på ändringsbudget, även om ökningen innevarande år är ovanligt stor. Förklaringen till den reviderade prognosen för avgiften för 2021 är en kombination av flera faktorer. De viktigaste faktorerna är att Sveriges ekonomi har klarat sig bättre under pandemin än ett flertal andra EU-länders och att EU:s utgifter har ökat på grund av de krisåtgärder som har vidtagits med anledning av pandemin.
Utskottet vill påminna om att det finns en överenskommelse om EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027. Utgiftsvolymerna kan variera mellan enskilda år men får sammantaget inte överskrida den överenskomna budgetramen för perioden 2021–2027.
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU härrör från propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i EU som lämnades i oktober 1994 (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Målet är att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Utskottet vill betona att denna återhållsamma linje gäller också vid behandlingen av EU:s ändringsbudgetar.
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Lag om ändring i järnvägslagen (2004:519)
=utskottet
Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag med de ändringar som följer av förslaget i motion 2021/22:4091 enligt bilaga 3 i betänkandet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:2 punkt 4 och motion
2021/22:4091 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) och
bifaller delvis proposition 2021/22:2 punkt 2.
Ändrade beställningsbemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår med den ändringen att beställningsbemyndigandet under 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd inte ökar.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:2 punkt 3.
Ställningstagande
Vi vill påminna om att Sveriges kostnad för internationellt bistånd har ökat jämfört med de övriga utgiftsområdena. Volymen innebär att det är svårare att säkerställa att medlen nyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi avvisar regeringens förslag om ökat anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och motsätter oss även förändringen av beställningsbemyndigandet under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.
Vidare vill vi framhålla att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande snedvrider bostadsmarknaden och saknar motsvarande effekt på antalet byggda bostäder. Regeringens förslag om att öka anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik bör avslås.
|
1. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Magdalena Schröder (M) anför: |
Moderaterna ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Vi står inte bakom den beslutade budgeten och föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens höständringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om höständringsbudget för 2021.
I höständringsbudgeten för 2021 föreslås en höjning av Sveriges EU-avgift med nästan 9 miljarder kronor. Höjningen av anslaget inom utgiftsområde 27 i höständringsbudgeten är drastisk. Moderaterna vill understryka det anmärkningsvärda i att regeringen inför höständringsbudgeten inte har kommunicerat den aviserade höjningen för riksdagen och allmänheten på ett fullgott sätt. Redogörelsen för bakgrunden till höjningen av EU-avgiften är i höständringsbudgeten för 2021 synnerligen bristfällig.
Även om regeringen inom ramen för höständringsbudgeten för 2021 inte kan påverka EU-avgiftens storlek vill Moderaterna understryka regeringens ansvar för att värna transparens i statens utgiftsökningar, särskilt när de är av nämnda omfattning, i budgetpropositioner. Stora utgiftsförändringar, särskilt under innevarande år, bör aviseras på ett tydligt och transparent sätt av en regering. Den här sortens omfattande anslagsökningar borde alltid föranleda tydlig information och motivering, särskilt mot bakgrund av att Sverige redan i dag betalar en av de högsta EU-avgifterna per capita.
|
2. |
|
|
|
Martin Ådahl (C) anför: |
Centerpartiet ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år, en budget som Centerpartiet och Liberalerna förhandlade med regeringen om inom ramen för det tidigare budgetsamarbetet. Centerpartiet har dock inte längre något budgetsamarbete med regeringen. Vid behandling av ändringsbudgetar råder det därtill begränsningar i motionsrätten, som omöjliggör för oss att på ett rättvisande sätt föreslå förändringar som ligger i linje med vad Centerpartiet anser behöver göras i nuvarande läge. Av dessa anledningar avstår vi från att delta i beslutet om höständringsbudget för 2021.
|
3. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Vänsterpartiet ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Det är en budget som ursprungligen vilar på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Centern och Liberalerna. Vi står inte bakom den beslutade budgeten och föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens höständringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om höständringsbudget för 2021.
|
4. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Kristdemokraterna ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Vi står inte bakom den beslutade budgeten och föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens höständringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om höständringsbudget för 2021.
|
5. |
|
|
|
Mats Persson (L) anför: |
Liberalerna ser regeringens förslag till höständringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Det är en budget som förhandlades fram inom ramen för det numera upphävda januariavtalet, och som ger uttryck för en kompromiss mellan regeringspartiernas, Liberalernas och Centerpartiets respektive krav och prioriteringar. Liberalerna står alltjämt bakom de delar av budgeten som förverkligar liberala löften i januariavtalet. Däremot står Liberalerna inte bakom den beslutade budgeten i sin helhet. Liberalerna föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens höständringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi deltar därför inte i beslutet om höständringsbudget för 2021.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519) (avsnitt 2.1 och 4).
2.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
4.Riksdagen anvisar ändrat anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition enligt tabell 1.1.
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 2 i motionen.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Tusental kronor
|
|
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
16 638 364 |
102 850 |
16 741 214 |
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
147 838 |
30 000 |
177 838 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
914 583 |
12 400 |
926 983 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
4 030 789 |
60 450 |
4 091 239 |
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
17 536 844 |
16 200 |
17 553 044 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
74 578 |
16 200 |
90 778 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 818 921 |
5 000 |
12 823 921 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 408 985 |
5 000 |
8 413 985 |
|
4 |
Rättsväsendet |
56 747 577 |
650 000 |
57 397 577 |
|
1:1 |
Polismyndigheten |
30 488 405 |
500 000 |
30 988 405 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
10 504 290 |
150 000 |
10 654 290 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
71 257 370 |
25 606 |
71 282 976 |
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
41 920 370 |
5 606 |
41 925 976 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 524 898 |
20 000 |
1 544 898 |
|
7 |
Internationellt bistånd |
46 828 602 |
432 585 |
47 261 187 |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
44 962 948 |
432 585 |
45 395 533 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
129 632 904 |
8 031 000 |
137 663 904 |
|
1:1 |
Socialstyrelsen |
771 205 |
1 000 |
772 205 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
39 481 386 |
8 005 000 |
47 486 386 |
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
610 005 |
25 000 |
635 005 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
117 330 400 |
15 000 |
117 345 400 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
9 232 424 |
15 000 |
9 247 424 |
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
37 715 888 |
623 000 |
38 338 888 |
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
10 273 800 |
623 000 |
10 896 800 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
104 138 857 |
63 180 |
104 202 037 |
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
1 018 600 |
63 180 |
1 081 780 |
|
15 |
Studiestöd |
28 801 211 |
21 000 |
28 822 211 |
|
1:8 |
Centrala studiestödsnämnden |
926 576 |
21 000 |
947 576 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
93 852 407 |
24 000 |
93 876 407 |
|
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
158 416 |
3 000 |
161 416 |
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
1 510 797 |
20 000 |
1 530 797 |
|
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
183 119 |
1 000 |
184 119 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
22 720 475 |
105 700 |
22 826 175 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 126 933 |
10 000 |
1 136 933 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 465 991 |
87 100 |
1 553 091 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
92 019 |
8 600 |
100 619 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 591 679 |
0 |
5 591 679 |
|
1:7 |
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer |
955 000 |
-650 000 |
305 000 |
|
1:8 |
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande |
3 150 000 |
650 000 |
3 800 000 |
|
19 |
Regional utveckling |
4 178 425 |
25 000 |
4 203 425 |
|
1:2 |
Transportbidrag |
400 864 |
25 000 |
425 864 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
16 299 213 |
1 901 000 |
18 200 213 |
|
1:8 |
Klimatbonus |
2 910 000 |
1 900 000 |
4 810 000 |
|
1:19 |
Industriklivet |
749 926 |
1 000 |
750 926 |
|
22 |
Kommunikationer |
76 323 027 |
1 442 200 |
77 765 227 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
28 708 316 |
1 370 000 |
30 078 316 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
293 813 |
71 200 |
365 013 |
|
2:1 |
Post- och telestyrelsen |
74 724 |
1 000 |
75 724 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
23 652 076 |
183 000 |
23 835 076 |
|
1:6 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
393 349 |
170 000 |
563 349 |
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
137 000 |
13 000 |
150 000 |
|
24 |
Näringsliv |
94 755 453 |
1 000 |
94 756 453 |
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
270 442 |
1 000 |
271 442 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
970 822 |
-3 000 |
967 822 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
45 898 |
3 000 |
48 898 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
153 452 049 |
33 100 |
153 485 149 |
|
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
4 683 455 |
33 100 |
4 716 555 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
45 037 439 |
8 813 354 |
53 850 793 |
|
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
45 037 439 |
8 813 354 |
53 850 793 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
22 513 775 |
|
|
Bilaga 3
Motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ny anslagsnivå |
Avvikelse mot regeringen (SD) |
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
46 828 602 |
432 585 |
47 261 187 |
-432 585 |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
44 962 948 |
432 585 |
45 395 533 |
-432 585 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 591 679 |
0 |
5 591 6789 |
-650 000 |
|
1:8 |
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande |
3 150 000 |
650 000 |
3 800 000 |
-650 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
27 494 019 |
|
-1 082 585 |
|
Bilaga 4
Regeringens förslag till ändrade beställningsbemyndiganden 2021
Tusental kronor
|
Utgifts- Anslag |
Beslutat |
Förändring av |
Nytt |
Tidsperiod |
||
|
6 |
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
16 500 000 |
2 500 000 |
19 000 000 |
2022–2027 |
|
7 |
1:1 |
Biståndsverksamhet |
108 000 000 |
9 000 000 |
117 000 000 |
2022–2034 |
|
9 |
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
|
1 894 000 |
1 894 000 |
2022 |
|
21 |
1:7 |
Energiteknik |
577 556 |
890 019 |
1 467 575 |
2022 |
|
22 |
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
42 000 000 |
7 200 000 |
49 200 000 |
2022–2057 |
|
22 |
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
6 200 000 |
6 000 000 |
12 200 000 |
2022–2037 |
|
23 |
1:15 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
34 000 |
10 000 |
44 000 |
2022–2023 |
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget |
|
27 494 019 |
|
|
||
Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2022 t.o.m. angivet slutår.
Bilaga 5
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Utskottets förslag till ändrade ramar och anslag överensstämmer med regeringens. I propositionen har dock inte samtliga beslut av riksdagen på ändringsbudget beaktats i ramarna för utgiftsområdena 2 och 15. Dessa belopp har rättats i denna tabell.
Tusental kronor
|
|
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
16 638 364 |
102 850 |
16 741 214 |
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
147 838 |
30 000 |
177 838 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
914 583 |
12 400 |
926 983 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
4 030 789 |
60 450 |
4 091 239 |
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
17 533 844 |
16 200 |
17 550 844 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
74 578 |
16 200 |
90 778 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 818 921 |
5 000 |
12 823 921 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 408 985 |
5 000 |
8 413 985 |
|
4 |
Rättsväsendet |
56 747 577 |
650 000 |
57 397 577 |
|
1:1 |
Polismyndigheten |
30 488 405 |
500 000 |
30 988 405 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
10 504 290 |
150 000 |
10 654 290 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
71 257 370 |
25 606 |
71 282 976 |
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
41 920 370 |
5 606 |
41 925 976 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 524 898 |
20 000 |
1 544 898 |
|
7 |
Internationellt bistånd |
46 828 602 |
432 585 |
47 261 187 |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
44 962 948 |
432 585 |
45 395 533 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
129 632 904 |
8 031 000 |
137 663 904 |
|
1:1 |
Socialstyrelsen |
771 205 |
1 000 |
772 205 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
39 481 386 |
8 005 000 |
47 486 386 |
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
610 005 |
25 000 |
635 005 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
117 330 400 |
15 000 |
117 345 400 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
9 232 424 |
15 000 |
9 247 424 |
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
37 715 888 |
623 000 |
38 338 888 |
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
10 273 800 |
623 000 |
10 896 800 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
104 138 857 |
63 180 |
104 202 037 |
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
1 018 600 |
63 180 |
1 081 780 |
|
15 |
Studiestöd |
28 804 411 |
21 000 |
28 825 411 |
|
1:8 |
Centrala studiestödsnämnden |
926 576 |
21 000 |
947 576 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
93 852 407 |
24 000 |
93 876 407 |
|
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
158 416 |
3 000 |
161 416 |
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
1 510 797 |
20 000 |
1 530 797 |
|
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
183 119 |
1 000 |
184 119 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
22 720 475 |
105 700 |
22 826 175 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 126 933 |
10 000 |
1 136 933 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 465 991 |
87 100 |
1 553 091 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
92 019 |
8 600 |
100 619 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 591 679 |
0 |
5 591 679 |
|
1:7 |
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer |
955 000 |
-650 000 |
305 000 |
|
1:8 |
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande |
3 150 000 |
650 000 |
3 800 000 |
|
19 |
Regional utveckling |
4 178 425 |
25 000 |
4 203 425 |
|
1:2 |
Transportbidrag |
400 864 |
25 000 |
425 864 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
16 299 213 |
1 901 000 |
18 200 213 |
|
1:8 |
Klimatbonus |
2 910 000 |
1 900 000 |
4 810 000 |
|
1:19 |
Industriklivet |
749 926 |
1 000 |
750 926 |
|
22 |
Kommunikationer |
76 323 027 |
1 442 200 |
77 765 227 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
28 708 316 |
1 370 000 |
30 078 316 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
293 813 |
71 200 |
365 013 |
|
2:1 |
Post- och telestyrelsen |
74 724 |
1 000 |
75 724 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
23 652 076 |
183 000 |
23 835 076 |
|
1:6 |
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar |
393 349 |
170 000 |
563 349 |
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
137 000 |
13 000 |
150 000 |
|
24 |
Näringsliv |
94 755 453 |
1 000 |
94 756 453 |
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
270 442 |
1 000 |
271 442 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
970 822 |
-3 000 |
967 822 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
45 898 |
3 000 |
48 898 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
153 452 049 |
33 100 |
153 485 149 |
|
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
4 683 455 |
33 100 |
4 716 555 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
45 037 439 |
8 813 354 |
53 850 793 |
|
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
45 037 439 |
8 813 354 |
53 850 793 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
22 513 775 |
|
|
Bilaga 6