Socialavgifter

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU14

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om social­avgifter. Yrkandena handlar bl.a. om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet.

I betänkandet finns två reservationer (V, C, MP).

Behandlade förslag

16 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Socialavgifter

Reservationer

1. Socialavgifter, punkt 1 (MP)

2. Undantag från avgiftsskyldighet, punkt 2 (V, C, MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2025/26

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 16 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26. Motionsyrkandena handlar bl.a. om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet.

Motionsyrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Gällande rätt

Socialavgifter

Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare, medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handels­bolag. Bestämmelser om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980). En ersättning till en person är avgiftsfri om ersättningen till den personen under året understigit 1 000 kronor (2 kap. 14 §). Arbetsgivare ska även betala allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Löne­avgiften ska betalas av dem som ska betala arbetsgivaravgifter och egen­avgifter på samma sätt och på samma underlag som gäller för socialavgifterna. Den allmänna löneavgiften är inte en socialavgift. Den är i både rättslig och ekonomisk mening i stället en skatt (prop. 1994/95:122 s. 18). För 2025 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften som mest till 31,42 procent av avgiftsunderlaget. Någon förändring av det totala av­gifts­uttaget har inte föreslagits för 2026.

När det gäller beräkningen av egenavgifterna och den allmänna löne­avgiften för fysiska personer som har avgiftspliktig inkomst, ska det från summan av dessa avgifter göras ett avdrag med 7,5 procent av avgifts­underlaget, dock högst med 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt socialavgiftslagen. Som förut­sättning för avdraget gäller att avgiftsunderlaget överstiger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år och inte bara ska betala ålderspensionsavgiften. Bestämmelserna finns i lagen (2023:748) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löne­avgift i vissa fall.

Sedan 2017 kan vissa s.k. enmansföretag få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget (växa-stöd). Den 1 januari 2025 utvidgades rätten till nedsättning till att omfatta upp till två anställda, och beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjdes från 25 000 kronor till 35 000 kronor per månad (prop. 2024/25:25, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Bestämmelserna om nedsättningen finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för växa-företag. Riksdagen har beslutat om vissa ändringar av det s.k. växa-stödet. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna när en första och andra person anställs i en näringsverksamhet ska utformas som en åter­betalning av den del av arbetsgivaravgifterna som motsvarar dagens ned­sättning. Reglerna införs i en ny lag och samtidigt upphävs lagen om särskild beräkning av vissa avgifter för växa-företag (prop. 2025/26:24, bet. 2025/26:SfU7, rskr. 2025/26:60). Lagändringarna kommer i huvudsak att träda i kraft den 1 januari 2026.

Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgifts­beräkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgifts­lagen (2000:980) får avgiftsskyldiga som är verksamma inom vissa sektorer i vissa angivna s.k. stödområden göra avdrag vid beräkning av socialavgifter och allmän löneavgift (regionalt stöd). Avgiftsskyldiga som är verksamma i dessa stödområden får göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget när den allmänna löneavgiften och egenavgifterna eller arbetsgivaravgifterna beräknas. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålders­pensionsavgiften. Avdrag får fr.o.m. den 1 januari 2026 inte heller beviljas om det årliga stödbeloppet enligt samtliga ordningar för driftstöd överstiger 20 procent av arbetsgivarens årliga arbetskostnader i det berörda området (prop. 2025/26:24, bet. 2025/26:SfU7, rskr. 2025/26:60).

Av lagen (2023:747) om särskilt avdrag vid beräkning av arbets­givaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling följer att det vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling, ofta kallat FoU, ska göras ett avdrag från summan av dessa avgifter med 20 procent av avgiftsunderlaget. Det samman­lagda avdraget för samtliga personer som arbetar med FoU hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 3 miljoner kronor per kalendermånad (8 §). Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt social­avgiftslagen.

Undantag från avgiftsskyldigheten för idrottsutövare från en ideell förening

I allmänhet beskattas ersättning i samband med idrottslig verksamhet som inkomst av tjänst. En idrottsförening som betalar ut sådan ersättning är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. En ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller vissa krav i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) är dock avgiftsfri om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp (2 kap. 19 § so­cial­­­avgiftslagen). Prisbasbeloppet är 58 800 kronor för 2025 och 59 200 kronor för 2026. Av förarbetena framgår att det med en ideell förening som avses i 2 kap. 19 § so­cial­avgiftslagen och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet normalt menas en organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller därmed jämförlig organisation (prop. 1990/91:76 s. 10).

I RÅ 1999 ref. 25 fann Högsta förvaltningsdomstolen att Friluftsfrämjandet är en ideell förening som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och att aktiva lägerledare inom föreningen är att anse som idrottsutövare. Ersättning till sådana lägerledare skulle därför inte ingå i avgiftsunderlaget för att bestämma arbetsgivaravgifter i den mån ersättningen inte uppgått till mer än ett halvt prisbasbelopp per person och år.

Motionerna

Socialavgifter

I kommittémotion 2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att införa halverade arbetsgivaravgifter inom jordbruks- och livsmedelssektorn för att förbättra lönsamheten och möjliggöra bättre arbetsvillkor.

I motion 2025/26:909 av Ola Möller m.fl. (S) yrkas på ett tillkännagivande om att överväga differentierade arbetsgivaravgifter för att göra det dyrare att använda deltidsanställningar som inte är nödvändiga.

I motion 2025/26:374 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att utreda beloppsgränsen för när ideella föreningar blir skyldiga att registrera sig som arbetsgivare och betala arbetsgivaravgifter vid ersättning till privatpersoner. Motionären anför att det finns en beloppsgräns på 1 000 kronor per person och år för när en ideell förening måste registrera sig som arbetsgivare och därmed åläggs full administration med arbetsgivar­deklarationer, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att utreda en höjning från nuvarande 1 000 kronor till 6 procent av prisbasbeloppet per år och person, samt att denna nivå därefter löpande ska följa prisbasbeloppets utveckling.

I motion 2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att överväga möjligheten till frivilliga social­försäkringsavgifter. Den som har beviljats expertskatt bör kunna välja att inte omfattas av svenska socialförsäkringar och därmed inte betala socialavgifter. Med en sådan möjlighet blir det sannolikt billigare och effektivare för företag att rekrytera specialistkompetens från andra länder samtidigt som lönen kan bli generösare.

I motion 2025/26:2505 av Anna af Sillén och Mats Green (båda M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att sänka kostnader för företag för att anställa och att öka transparensen i arbetsgivaravgiften. Motionärerna anför att den allmänna löneavgiften behöver ses över i samband med en översyn av företagens kostnader för att anställa i syfte att sänka densamma. I motion 2025/26:2894 av Lars Beckman (M) föreslås ett tillkännagivande om att arbetsgivaravgifterna för unga borde ses över. Motionären anför att en sänkning av kostnaderna för arbetsgivare för att anställa är en viktig åtgärd för att få fler unga i jobb. I motion 2025/26:3201 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över hur man kan sänka arbetsgivaravgifterna. Motionären fram­håller att regeringen bör överväga att se över nivån på arbetsgivar­avgifterna med det långsiktiga målet att sänka arbetsgivar­avgifterna för alla och inte enbart för unga. I motion 2025/26:3286 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 2 föreslås ett tillkänna­givande om att den allmänna löneavgiften stegvis bör sänkas för att minska skattebördan på arbete. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att överväga en ny benämning för den allmänna löneavgiften, exempelvis ”statlig löneskatt”, för att korrekt återspegla dess funktion som en skatt och inte en social avgift.

I motion 2025/26:214 av Elsa Widding (-) yrkande 1 föreslås ett tillkänna­givande om att den svenska arbetsgivaravgiften redan för 2026 bör sänkas till det medelvärde på 22 procent som gäller inom EU. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att arbetsgivaravgiften bör sänkas med 3 procentenheter årligen från 22 procent 2026 tills den når 10 procent 2030.

Undantag från avgiftsskyldigheten för idrottsutövare från en ideell förening

I partimotion 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 69 föreslås ett tillkännagivande om att undantaget från socialavgiftslagen ska gälla fler personer. Motionärerna anför att undantaget i socialavgiftslagen för organisationer som är medlemmar i Riksidrottsförbundet varken gäller för friluftsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet eller för ungdomsorganisationerna och att detta bör åtgärdas omgående för att underlätta för föreningslivet och skapa bättre möjligheter till fritidsaktiviteter.

I kommittémotion 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att en ändring i socialavgiftslagen bör utredas med syftet att jämställa de olika ledaruppdragen inom föreningslivet. Motionärerna anför att det råder oklarhet om föreningar som är anslutna till Svenskt Friluftsliv ska omfattas av det undantag som Riksidrottsförbundet har när det gäller sociala avgifter. Idrottsföreningar kan arvodera sina ledare med upp till ett halvt prisbasbelopp innan man behöver betala sociala avgifter.

I kommittémotion 2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla friluftsorganisationerna. Motionärerna anför att enbart organisationer inom Riksidrottsförbundet omfattas av ett undantag i socialavgiftslagen, vilket gör det svårare för friluftsorganisationer att ersätta ideella ledare.

I motion 2025/26:3180 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för friluftslivet i syfte att skapa likvärdiga villkor för friluftsliv och idrott. Motionärerna framhåller att idrottsrörelsen sedan länge har haft särskilda villkor när det gäller beskattning av ersättning till ideella utövare. Organiserat friluftsliv bör omfattas av regler som idrott.  Det skulle ge tydligare förutsättningar för föreningslivet, minska den administ­ra­tiva bördan och främja ett brett och inkluderande folkhälsoarbete.

Utskottets ställningstagande

Socialavgifter

Utskottet konstaterar att regeringen den 27 november 2025 har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar tillfälligt ska sättas ned (prop. 2025/26:66). Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften samt hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Bestämmelserna om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla t.o.m. den 30 september 2027. Utskottet noterar vidare att riksdagen nyligen har beslutat om att utvidga det s.k. växa-stödet.

Utskottet anser att det inte finns anledning för några tillkänna­givanden om att införa sänkta eller differentierade arbetsgivaravgifter, om när ideella föreningar ska bli skyldiga att betala arbetsgivaravgifter, eller om att överväga en ny benämning för den allmänna löneavgiften. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:214 (-) yrkandena 1 och 2, 2025/26:374 (SD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:909 (S), 2025/26:3286 (M) yrkande 3 och 2025/26:3428 (MP) yrkande 1.

Vidare konstaterar utskottet att det tidigare har avstyrkt motionsyrkanden om frivilliga socialavgifter, om att se över möjligheterna att sänka kostnader för företag att anställa, om att arbetsgivaravgifterna för unga bör ses över samt om sänkt allmän löneavgift. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU14, prot. 2024/25:78). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1276 (M) yrkande 4, 2025/26:2505 (M), 2025/26:2894 (M), 2025/26:3201 (M) och 2025/26:3286 (M) yrkande 2.

Undantag från avgiftsskyldighet

När det gäller undantaget i socialavgiftslagen från skyldigheten att betala arbetsgivaravgift för ersättning till en idrottsutövare från en ideell förening noterar utskottet att det i betänkandet Varje rörelse räknas – hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? (SOU 2023:29) föreslogs att fri­luftslivets organisationer ska jämställas med den organiserade idrotten och omfattas av regeln om ett halvt prisbasbelopp. Regeringskansliet har avslutat beredningen och inte gått vidare med förslaget. Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt företar åtgärder i frågan om man finner skäl för det. Därför finns inte behov av något tillkännagivande till regeringen om undantaget från avgiftsskyldigheten i socialavgiftslagen. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2820 (V) yrkande 8, 2025/26:3180 (C) yrkande 8, 2025/26:3775 (MP) yrkande 69 och 2025/26:3776 (MP) yrkande 3.

Reservationer

Ställningstagande

Svenska lantbrukare står inför stora ekonomiska utmaningar och pressas hårt av höga kostnader. Att minska kostnaden för att anställa personal är ett viktigt steg för att underlätta för svenska lantbrukare att konkurrera med andra länder. I dag betalar en lantbrukare 31 procent i arbetsgivaravgift, vilket är betydligt högre än EU-snittet. Att sänka kostnaden för arbetskraft är ett bra första steg mot ökad självförsörjning. Arbetsgivaravgifterna för jordbruks- och livs­medels­sektorn bör halveras. Då blir det lönsammare och lättare för dessa producenter att tillsammans skapa en stark, välfungerande livsmedelskedja.

 

 

 

Ställningstagande

Idrottsrörelsen har länge haft särskilda villkor när det gäller beskattning av ersättningar till ideella utövare. En ideell förening som främjar idrott kan i dag ge en begränsad ersättning, upp till ett halvt prisbasbelopp, till en idrottsutövare utan att behöva betala socialavgifter. Det är ett viktigt undantag som möjliggör engagemang och aktivitet utan att föreningarna drabbas av administrativa eller ekonomiska bördor. Friluftslivet står för en liknande samhällsnytta – och för många människor är det ett alternativ till organiserad idrott.

Friluftsliv och idrott är i praktiken ofta svåra att skilja åt. Ändå behandlas de olika i lagstiftningen. Det skapar osäkerhet och ojämlikhet för de ideella friluftsorganisationer som verkar över hela landet. Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella organisationer med sammanlagt 2 miljoner medlemskap och tusentals lokala föreningar.

Det råder i dag oklarhet huruvida föreningar anslutna till Svenskt Friluftsliv ska omfattas av det undantag som Riksidrottsförbundet har för sociala avgifter. Skatteverket har gjort olika bedömningar i olika delar av landet för friluftslivets organisationer. 

Undantaget i socialavgiftslagen bör gälla även för friluftsorganisationer. Det skulle underlätta för föreningslivet och skapa bättre möjlighet till fritidsaktiviteter, inte minst för barn och unga, och till en lägre kostnad.

 

Förteckning över behandlade förslag