Nationell säkerhetsstrategi

Utrikesutskottets betänkande 2024/25:UU6

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om nationell säkerhetsstrategi till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till att utskottet stöder regeringens politik när det gäller nationell säkerhetsstrategi.

I betänkandet finns elva reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:163 Nationell säkerhetsstrategi.

Cirka 20 yrkanden i följdmotioner.

 

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Övergripande om nationell säkerhetsstrategi

Ett säkert Sverige

Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige

Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige

Skrivelsen

Reservationer

1. Övergripande om nationell säkerhetsstrategi, punkt 1 (V)

2. Övergripande om nationell säkerhetsstrategi, punkt 1 (C)

3. Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (S)

4. Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (V)

5. Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (C)

6. Autonoma vapensystem, punkt 3 (V, MP)

7. Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige, punkt 4 (S)

8. Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige, punkt 5 (S)

9. Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige, punkt 5 (V, MP)

10. Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige, punkt 5 (C)

11. Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige, punkt 5 – motiveringen (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Försvarsutskottets yttrande 2024/25:FöU1y

Bilaga 3
Socialutskottets yttrande 2024/25:SoU3y

Bilaga 4
Kulturutskottets yttrande 2024/25:KrU3y

Bilaga 5
Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU3y

Bilaga 6
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU2y

Bilaga 7
Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU2y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse Nationell säkerhetsstrategi. Fyra motioner med sammanlagt 21 yrkanden har väckts med anledning av skrivelsen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Utrikesutskottet beslutade den 26 september 2024 att ge justitieutskottet, försvarsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelsen och följdmotionerna i de delar som berör nämnda utskotts beredningsområden. Yttranden har tagits emot från försvarsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt näringsutskottet. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagor till betänkandet.

Den nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm med medarbetare från Statsrådsberedningen har vid flera tillfällen haft föredragningar för utskottet. Den 17 oktober 2023 informerade Henrik Landerholm utskottet om sitt nya uppdrag som nationell säkerhetsrådgivare. Den 19 juni 2024 informerade Henrik Landerholm om anonyma konton i sociala medier och den 5 november 2024 hade han en uppföljande föredragning som en del i beredningen av utskottets yttrande 2024/25:UUy1 vid vilken han lämnade information om sin funktion och organisation.

Bakgrund

En nationell säkerhetsstrategi lades fram första gången i januari 2017 av den dåvarande regeringen. I strategin gjordes en samlad redovisning av Sveriges syn på säkerhet i bred bemärkelse, och strategin angav inriktningen för det arbete som krävs för att gemensamt värna Sveriges säkerhet. 

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen har lagt fram en ny nationell säkerhetsstrategi. Strategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet och samtidigt vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt.

I strategin definieras Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen. Ur dessa härleds strategiska nationella säkerhetsintressen som vägleder arbetet med nationell säkerhet inom tre fokusområden: Ett säkert Sverige, Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige samt Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige. Strategin beskriver Sveriges förutsättningar för arbetet med nationell säkerhet och ger en övergripande beskrivning av det aktuella säkerhetsläget. Strategin beskriver vidare de prioriteringar och vägledande principer som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Vidare presenteras regeringens mål och inriktning för arbetet inom de tre fokusområdena.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse beskrivs hur de svenska vägvalen för säkerhet och frihet formas av två uppenbara hot: krig och kriminalitet. Hoten mot svensk säkerhet från omvärlden och inifrån Sverige är så nära sammanflätade att hotbilden måste ses som en helhet. Sverige behöver i hög takt stärka sin förmåga att förebygga och möta olika hot och risker. Stärkandet av den nationella säkerheten i rådande läge ska tillmätas stor betydelse när avvägningar görs mellan olika samhällsintressen. Av särskild vikt är uppbyggnaden av totalförsvaret, Sveriges integration i Nato och kampen mot den systemhotande organiserade brottsligheten. Den nationella säkerhetsstrategin är skriven för en tidshorisont som sträcker sig till 2030.

Den nationella säkerhetsstrategin har tre fokusområden: Ett säkert Sverige, Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige, samt Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige.

I skrivelsen anges att Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet under perioden fram till 2030. Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige har i grunden omformats av det ryska anfallet mot Ukraina som Ryssland bedriver med direkt eller indirekt stöd av Belarus, Iran, Kina och Nordkorea. Sveriges säkerhet bygger ytterst på att stater respekterar folkrätten, inklusive FN-stadgans regler.

Vår ekonomiska säkerhet kan vidare hotas genom försök från utländska makter att genom lagliga eller olagliga medel få tillgång till skyddsvärd information, svensk spetsteknik och kunskap samt kontroll över samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som transporter och digital infrastruktur. Sverige är även sårbart för ensidiga beroenden när det gäller försörjning av t.ex. viktiga komponenter, läkemedel och vissa råvaror.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik utgör det första instrumentet för att stärka våra samarbeten, förebygga konflikter och möta yttre hot mot vår säkerhet. Ett starkt totalförsvar är en grundläggande förutsättning för att skydda och upprätthålla Sveriges säkerhet. En effektiv säkerhetspolitik förutsätter att en mängd instrument kan samordnas, bl.a. diplomati, strategisk kommunikation, bistånd, ekonomiska, rättsliga och militära instrument samt att samhället är motståndskraftigt.

Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato med dess bindande ömsesidiga försvarsåtaganden innebär ett paradigmskifte i svensk säkerhets- och försvarspolitik och för samtliga delar av det svenska totalförsvaret. EU-samarbetet utgör Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena och en värdegemenskap samtidigt som EU är en betydelsefull säkerhetspolitisk aktör för att värna fred och frihet i Europa.

Regeringen definierar i skrivelsen totalförsvar som den verksamhet som i fredstid behövs för att förbereda Sverige för krig, medan totalförsvaret under högsta beredskap omfattar all samhällsberedskap som då ska bedrivas. Upprustningen av totalförsvaret är en komplex uppgift som innebär en stor ansträngning för hela det svenska samhället som aktualiserar avvägningar i förhållande till andra samhällsintressen. Det svåra omvärldsläget innebär dock att verksamhet av vikt för totalförsvaret ska tillmätas stor betydelse när sådana avvägningar görs.

Sverige utsätts i allt högre grad för hot och angrepp från statsaktörer. Det sker med både civila och militära medel genom t.ex. cyberangrepp, påverkansoperationer, desinformation, försök att påverka kritiska flöden och kritisk infrastruktur, strategiska investeringar, infiltration av t.ex. lärosäten samt stöld av teknik och innovation. Regeringen avser att stärka förmågan att identifiera, hantera och bemöta hybridhot och angrepp.

 

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:192 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 anförs att riksdagen ska slå fast Sveriges nationella säkerhetsintressen.

I kommittémotion 2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkande 1 anförs att regeringen årligen ska återkomma med en tydlig separat redogörelse för resultatuppföljning av regeringens säkerhetsstrategi. I yrkande 2 anförs att regeringen behöver fördjupa sin nationella förankring av säkerhetsstrategin inför kommande år. Vidare anförs i yrkande 3 att regeringen ska eftersträva en gemensam nordisk säkerhetsstrategi.

 

Bakgrund

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har tidigare behandlat ett yrkande om parlamentarisk förankring av nationell säkerhetsstrategi i betänkande 2023/24:UU11.

I sammanhanget kan nämnas att det sammansatta försvars- och utrikesutskottet kommer att bereda totalförsvarspropositionens säkerhets­politiska avsnitt samt tillhörande motioner, inklusive regeringens behandling av riksdagens tillkännagivande om tydliggörande av en säkerhetspolitisk linje (bet. 2021/22:UU11 punkt 5, rskr. 2021/22:187) i betänkande 2024/25:UFöU1.

Försvarsberedningen

I Försvarsberedningens rapport Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34) ansåg Försvarsberedningen att Sveriges vitala nationella säkerhetsintresse är att hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Försvarsberedningen framförde att Sverige är berett att ytterst med vapenmakt försvara landet, Sveriges befolkning, svensk demokrati, frihet och levnadssätt samt att Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen ska fastställas av riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar i enlighet med propositionen att det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet ligger på riksdagen och regeringen. Den nationella säkerhetsstrategin ger inriktningen för regeringens arbete med frågor av betydelse för Sveriges nationella säkerhet, och utskottet välkomnar att den har överlämnats till riksdagen för dess bedömning.

Strategin kommer att omsättas i konkret handling inom ramen för regeringens ordinarie arbete, bl.a. i propositioner till riksdagen, t.ex. totalförsvarspropositionen, och genom styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut. På regeringens uppdrag ansvarar den nationella säkerhetsrådgivaren för uppföljning av den nationella säkerhetsstrategin. Löpande uppföljning kommer att ske i det nationella säkerhetsrådet. Genomförandet av strategin kommer också att redovisas i särskilda rapporter och regelbundet följas upp. Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att samarbetet med de nordiska länderna är av särskild vikt för Sveriges säkerhet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:192 yrkande 1 och 2024/25:576 yrkandena 1–3.

Skrivelsen

Det första fokusområdet – Ett säkert Sverige – fokuserar på yttre hot. Det behandlar utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, Sveriges Natointegration, Sveriges agerande som allierad, försvaret av Ukraina, Sveriges roll i EU samt arbetet för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.

Målbilden för den nationella säkerhetsstrategins första fokusområde, Ett säkert Sverige, till 2030 är följande:

•       Den demokratiska världens sammanhållning och globala säkerhetspolitiska avtryck har stärkts. Sverige har stärkt sina relationer med närområdet, strategiska allierade och partner.

•       Nato upprätthåller, genom svenska och andra allierades ansträngningar, effektiv avskräckning och är väl förberett för att inom ramen för det kollektiva försvaret möta ett väpnat angrepp. Totalförsvaret är starkt, adekvat dimensionerat och fullt integrerat i Nato.

•       Sverige har en väl utvecklad förmåga att i hela konfliktskalan bemöta hybridhot från statsaktörer som hotar Sveriges säkerhet och våra säkerhetspolitiska eller ekonomiska intressen.

•       EU står starkt. Samarbetet inom unionen inom försvarsområdet stärker europeiska försvarsförmågor och bidrar till Europas säkerhet och motståndskraft.

•       Ukraina har fått det stöd som krävs för att landet ska ha nått sina mål i kriget mot Ryssland, kunnat återuppbyggas samt upprättat en förmåga att motstå framtida angrepp.

•       Rysslands förmåga till militär aggression har reducerats.

•       Säkerhetshotet från auktoritära stater som Kina, Ryssland och Iran prioriteras och hanteras i samarbete med demokratiska länder.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:586 av Morgan Johansson m.fl. yrkande 1 påtalas vikten av ett starkt militärt och civilt försvar och en stark svensk försvarsindustri. I yrkande 4 påtalas vikten av att bekämpa desinformation, trollfabriker och andra hybridhot.

I kommittémotion 2024/25:192 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 anförs att Sverige aktivt ska arbeta för fred och nedrustning i världen. Vidare anförs i yrkande 3 att Sverige ska verka för ett internationellt regelverk för cybersäkerhet. I yrkande 4 anförs att Sverige ska arbeta för en bindande internationell konvention mot helt autonoma vapensystem. Vidare anförs i yrkande 5 att Sverige aldrig ska främja utvecklingen av eller delta i annan verksamhet som rör helt autonoma vapensystem. I yrkande 6 anförs att Sverige ska arbeta för att EU utser en särskild representant för Ukraina som ska bidra till att konsolidera insatser för fred, stabilitet och rättsstatens principer.

I kommittémotion 2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkande 4 anförs att säkerhetsstrategin behöver baseras på värdebaserad realism så att den kan stärka demokratiska krafter globalt och möta hot från auktoritära stater som Ryssland, Kina, Iran m.fl. I yrkande 7 anförs att Sveriges röst för internationell rätt, reformering av det multilaterala systemet och mänskliga rättigheter behöver stärkas.

 

Bakgrund

Tidigare riksdagsbehandling

Den nu gällande säkerhets- och försvarspolitiska inriktningen (2021–2025) beslutades av riksdagen i december 2020 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:UFöU4 och bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:133–134). Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) uttalade i samband med beredningen av propositionens säkerhetspolitiska del att utskottet delar regeringens bedömning att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har försämrats över tid. 

Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Sveriges säkerhetspolitiska läge påverkas också av bl.a. hybridhot, cyberattacker och gränsöverskridande terrorism. Utskottet delade mot denna bakgrund regeringens bedömning att totalförsvarets förmåga behöver fortsätta att stärkas. Vidare krävs att försvarspolitiken fortsätter att utvecklas utifrån två pelare: ett stärkt totalförsvar och fördjupade bi- och multilaterala försvarssamarbeten. 

I betänkande 2023/24:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor betonade utskottet att Sverige ska fortsätta att främja grundvärden i vår utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska inom Nato, liksom i EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Sverige ska också verka för att folkrätten och principerna i Helsingforsstadgan och Parisstadgan upprätthålls.

Motionsyrkanden om nedrustning och internationell reglering av autonoma vapensystem har tidigare behandlats i betänkande 2023/24:UU11. Riksdagen avslog yrkandena i enlighet med vad utrikesutskottet hade föreslagit.

Ett motionsyrkande om att utse en särskild EU-representant har tidigare behandlats i betänkande 2022/23:UU10. Riksdagen avslog yrkandet i enlighet med utrikesutskottets förslag (rskr. 2022/23:246–247).

Försvarsberedningen

Försvarsberedningen överlämnade den 19 juni 2023 rapporten Allvarstid (Ds 2023:19) till regeringen. Rapporten innehåller en bedömning av den säkerhetspolitiska omvärldsutvecklingen och sammanhängande konsekvenser för svensk säkerhets- och försvarspolitik. I detta ingår bl.a. en bedömning av följderna av och prioriteringar kopplade till ett svenskt medlemskap i Nato.

Försvarsberedningen anser i rapporten att Sveriges totalförsvar över tid måste dimensioneras för att effektivt kunna möta ett väpnat angrepp. Att återta totalförsvarsförmåga på ett tillfredsställande sätt först när en kris eller ett krig är ett faktum har historiskt inte visat sig möjligt, varken i ett svenskt eller internationellt perspektiv.  Försvarsberedningen framhåller att det inte är den troligaste händelseutvecklingen som är viktigast i relation till uppgiften att dimensionera totalförsvaret, utan de händelseutvecklingar som skulle få allvarliga konsekvenser om de inträffade. Säkerhetspolitiska bedömningar måste därför inrymma också sådana händelseutvecklingar som ses som mindre troliga och vars konsekvenser skulle vara särskilt allvarliga om de inträffade.

I sin slutrapport Stärkt försvarsförmåga – Sverige som allierad (Ds 2024:6) kompletterar Försvarsberedningen den säkerhetspolitiska bedömningen i rapporten Allvarstid. Försvarsberedningen konstaterar att Sverige bäst försvaras inom Nato och att Sveriges Natomedlemskap innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år.  Natomedlemskapet ökar säkerheten för Sverige och stärker Nato som helhet. Försvarsberedningen konstaterar att den solidariska säkerhetspolitiken sedan 2009 har utgjort ett fundament i svensk säkerhets- och försvarspolitik. Sverige ska fortsätta att bygga säkerhet tillsammans med andra, som solidarisk medlem i Nato och i EU. 

 

Yttranden från andra utskott

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet understryker vikten av en höjd ambitionsnivå i utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar och ett robustare samhälle i syfte att möta nya hot och utmaningar som följer av det försämrade säkerhetsläget. Utskottet välkomnar den nationella säkerhetsstrategin som en viktig utgångspunkt för regeringens fortsatta arbete. Utskottet instämmer vidare i regeringens beskrivning av Sveriges nationella säkerhetsintressen och förutsätter att regeringen kontinuerligt vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda dessa i enlighet med riksdagens beslut, särskilt vad gäller förstärkning av totalförsvar och utveckling av den svenska försvarsindustrin.

Utskottet anser att ett motståndskraftigt samhälle med robusta samhällsfunktioner är en grundförutsättning för att Sverige ska kunna hantera militära och icke-militära hot. Satsningar på militärt och civilt försvar behövs för att värna Sveriges frihet, fred och säkerhet.

När det gäller cybersäkerhet hänvisar utskottet till att det i betänkande 2023/24:FöU2 har avstyrkt ett motionsyrkande om att Sverige ska verka för ett internationellt regelverk för cybersäkerhet, bl.a. med hänvisning till det pågående internationella samarbetet inom området och arbetet med att integrera nya EU-förordningar och initiativ i svensk lagstiftning. En del av detta integreringsarbete redovisas i Nya regler om cybersäkerhet (SOU 2024:18) och Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster – Slutbetänkande av Utredningen om genomförande av NIS2 och CER-direktiven (SOU 2024:64). Direktiven rör åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen samt s.k. kritiska entiteters motståndskraft. Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2025 om att Sveriges samlade förmåga att identifiera, förvarna om, motstå och bemöta hybridhot i olika former behöver fortsätta att utvecklas. Utskottet förutsätter att regeringen bedriver utvecklingsarbetet i linje med de beslut som fattas av EU och riksdagen, inte minst vad avser totalförsvarsbeslutet för perioden 2025–2030.

Avslutningsvis noterar utskottet att totalförsvarspropositionen behandlar frågeställningar som berör de aktuella motionsyrkandena, men utskottet ser inga skäl att föregripa beredningen av totalförsvarsbeslutet eller andra pågående arbeten som utskottet har hänvisat till.

Därmed anser försvarsutskottet att utrikesutskottet ska avstyrka 2024/25:586 yrkandena 1 och 4 samt 2024/25:192 yrkande 3.

Kulturutskottet

Kulturutskottet understryker behovet av att public service-företagen arbetar med att motverka desinformation och informationspåverkan samt vikten av att Utbildningsradions (UR) utbildningsuppdrag kan upprätthållas vid höjd beredskap. Utskottet betonar att det i tider av säkerhetspolitisk oro är än viktigare att oberoende medier finns representerade över hela Sverige för att bevaka, granska, upplysa och folkbilda.

Med hänvisning till att regeringen bedriver ett målinriktat arbete för att stärka tillgången till oberoende nyhetsförmedling och information anser utskottet att utrikesutskottet bör avstyrka motion 2024/25:586 yrkande 4.

 

Utskottets ställningstagande

Utrikes- och säkerhetspolitik

Utskottet konstaterar att svensk säkerhet ytterst bygger på att stater respekterar folkrätten. Att verka för en regelbaserad världsordning som ytterst vilar på FN-stadgan och folkrätten bör vara centralt i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och vara den överordnade svenska prioriteringen i FN-arbetet och i andra multilaterala organisationer. Detta förutsätter att Sverige agerar för att stärka demokratisk utveckling globalt, värna rättsstatens principer och främja respekt för mänskliga rättigheter.

Utskottet instämmer i målbilden under skrivelsens första fokusområde, Ett säkert Sverige, att Sverige ska ha ett starkt totalförsvar, adekvat dimensionerat och fullt integrerat i Nato. Utskottet vill i likhet med försvarsutskottet understryka vikten av en höjd ambitionsnivå i utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar. Liksom försvarsutskottet förutsätter utskottet att regeringen kontinuerligt vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda nationella säkerhetsintressen, särskilt vad gäller förstärkningen av totalförsvaret och utvecklingen av den svenska försvarsindustrin. Vidare instämmer utrikesutskottet i regeringens målsättning att Sverige ska ha en väl utvecklad förmåga att i hela konfliktskalan bemöta hybridhot från statsaktörer som hotar Sveriges säkerhet och våra säkerhetspolitiska eller ekonomiska intressen.

När det gäller motionsyrkandet om fred och nedrustning anser utskottet i likhet med i betänkande 2023/24:UU11 att Sverige har ett fundamentalt intresse av att NPT-fördragets ställning som överordnat ramverk för global nedrustning och icke-spridning består. Detta fördrag utgör den centrala arenan för multilateral nedrustningsdiplomati, och det är i en icke-spridningskontext som kärnvapenstaterna har gjort nedrustningsåtaganden.

Utskottet står fast vid sin bedömning, redogjord för i betänkande 2021/22:U20, att Sveriges fortsatta engagemang i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av ett Natomedlemskap. Parallellt med kärnvapenavskräckning arbetar Nato aktivt för nedrustning. Nato vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning med ett uttalat mål att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen. I regeringens utrikespolitiska deklaration från den 20 mars 2024 efter Sveriges inträde som medlem i Nato uttalade regeringen att Sverige står bakom Natos strategiska avskräckning och att Sverige ska fortsätta att vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Vidare anförs att Sveriges arbete för att reducera risken att kärnvapen används ska stärkas i en tid av starka spänningar.

När det gäller motionsyrkandet om cybersäkerhet instämmer utskottet i försvarsutskottets ställningstagande. Ett liknande motionsyrkande har tidigare avslagits av försvarsutskottet med hänvisning till att det internationella samarbetet utvecklas inom området och att det pågår ett arbete med att integrera nya EU-förordningar och initiativ i svensk lagstiftning. Försvarsutskottet tar fasta på att regeringen enligt budgetpropositionen för 2025 genomför ett brett omtag på cybersäkerhetsområdet, med målsättningen att göra Sverige mer motståndskraftigt genom att prioritera stärkt cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet. Försvarsutskottet delar regeringens bedömning att Sveriges samlade förmåga att identifiera, förvarna om, motstå och bemöta hybridhot behöver fortsätta att utvecklas. Utskottet förutsätter att regeringen bedriver utvecklingsarbetet i linje med EU:s beslut och riksdagens beslut, i det senare fallet inte minst vad gäller totalförsvarsbeslutet för perioden 2025­­–2030.

Utskottet anser liksom i betänkande 2022/23:UU10 att stödet till Ukraina och arbetet för att motverka den ryska aggressionen mot Ukraina ska fortsätta vara en stående punkt på utrikesrådets möten och även på Europeiska rådets dagordning. Utskottet är dock inte berett att i nuläget låta motionsförslag om en särskild EU-representant för samordning av stöd till Ukraina ligga till grund för ett tillkännagivande från riksdagen. Utskottet konstaterar att EU som organisation hanterar stöd till Ukraina genom sin delegation och genom sin utrikestjänst.

Utskottet påminner om att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet under hösten kommer att behandla det säkerhetspolitiska avsnittet från proposition 2024/25:34 i betänkande 2024/25:UFöU1.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:586 yrkandena 1 och 4, 2024/25:192 yrkandena 2, 3 och 6 samt 2024/25:576 yrkandena 4 och 7.

Autonoma vapensystem

Utskottet konstaterar i likhet med i betänkande 2023/24:UU11 att det råder bred enighet bland stater och internationella organisationer om att den internationella humanitära rätten, och i förekommande fall mänskliga rättigheter, är tillämplig också på autonoma vapensystem. Sverige har officiellt gett uttryck för denna uppfattning vid flera tillfällen. Det största internationella forumet för utveckling av folkrätt inom området är Group of Governmental Experts on Lethal Autonomous Weapons Systems (GGE LAWS). Gruppen arbetar för en gemensam rekommendation om ytterligare reglering inom området. Sverige har i denna grupp föreslagit att stater bör göra två huvudsakliga åtaganden: dels förbjuda helt autonoma dödliga vapensystem som agerar helt utanför mänsklig kontroll och ansvarig befälsstruktur, dels reglera andra dödliga vapensystem med autonoma funktioner på ett sådant sätt att deras förenlighet med den internationella humanitära rättens regler och principer kan säkerställas. Utskottet vill i likhet med tidigare uttalanden understryka vikten av att regeringen fortsätter att aktivt bidra till det internationella arbetet med att reglera tillverkning och användning av autonoma vapensystem i enlighet med internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:192 yrkandena 4 och 5.

Skrivelsen

Det andra fokusområdet – Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige –handlar om skyddet av öppenhet, demokrati och sammanhållning i det svenska samhället. Det innefattar värnandet av mänskliga fri- och rättigheter, rättsstatens principer och stärkandet av samhällsviktiga institutioner, bekämpandet av den systemhotande organiserade brottsligheten och av våldsbejakande extremism och terrorism samt motverkande av parallella samhällsstrukturer, inklusive genom förebyggande åtgärder.

Målbilden för den nationella säkerhetsstrategins andra fokusområde, Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige, till 2030 är följande:

•       Sverige är fortfarande ett sammanhållet, öppet och demokratiskt samhälle präglat av respekt för mänskliga rättigheter.

•       Det råder starkt ömsesidigt förtroende mellan invånare och gentemot staten, regionerna och kommunerna.

•       Hotet mot de offentliga institutionernas integritet från organiserad brottslighet, korruption, infiltration och otillbörlig påverkan är på en nivå som inte äventyrar samhällsstrukturens fulla funktionalitet.

•       Långsiktigt förebyggande åtgärder för att säkra sammanhållningen i det svenska samhället genomförs i ett brett, tvärsektoriellt samarbete.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:586 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 3 påtalas vikten av att stärka civilsamhället.

Yttranden från andra utskott

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet välkomnar att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin lyfter fram både centrala samhällsfunktioner och civilsamhällets roll i arbetet med att stärka totalförsvaret. Samtidigt understryker utskottet vikten av att konkreta åtgärder vidtas för att uppnå dessa mål.

Därmed anser försvarsutskottet att utrikesutskottet ska avstyrka motion 2024/25:586 yrkande 3.

Kulturutskottet

Kulturutskottet lyfter främst fram ett antal områden och exempel på aktuella åtgärder för att bl.a. stärka civilsamhället och sammanhållningen i det svenska samhället. Däribland finns regeringens förstärkta anslag till Riksantikvarieämbetet för förbättrad beredskapsplanering och skydd av kulturföremål, upprättandet av ett råd för skydd av kulturarv och ökade anslag till muséer för att stärka kulturarvet. Därtill anförs sedan den 1 januari 2025 ett demokrativillkor för stöd ur Allmänna arvsfonden och för statsbidrag till trossamfund. Ett arbete pågår för att införa likalydande demokrativillkor för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har också fått i uppdrag att vidta åtgärder för att införliva den nya strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism i verksamheten. Regeringens insatser för att utveckla idrotts- och fritidsverksamhet för barn och unga nämns också.

Med hänvisning till att regeringen bedriver ett målinriktat arbete för att stärka civilsamhället och sammanhållningen i det svenska samhället anser utskottet att utrikesutskottet bör avstyrka motion 2024/25:586 yrkande 3.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen beskriver hur civilsamhället fyller en viktig roll i Sveriges samlade totalförsvarsförmåga och att civilsamhället bidrar till att bygga den samhällsgemenskap och tillit som är grunden för försvarsviljan. Utrikesutskottet vill i likhet med försvarsutskottet välkomna att regeringen i den nationella säkerhetsstrategin lyfter fram civilsamhällets roll i arbetet med att stärka totalförsvaret och samtidigt understryka vikten av att konkreta åtgärder vidtas för att uppnå ett sådant mål.

Utskottet ser vidare positivt på att regeringen avser att ta ytterligare initiativ för att bl.a. stärka civilsamhällets demokratifrämjande roll och att regeringen ser behovet av att stärka samarbetet mellan olika aktörer, inklusive civilsamhället, i frågor om nationell säkerhet.  

Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:586 yrkande 3.

Skrivelsen

Det tredje fokusområdet – Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige – behandlar åtgärder för att stärka det svenska samhällets motståndskraft, både mot en ständigt pågående hybridpåverkan och mot de extraordinära prövningar som kriser och krig medför. Området omfattar också åtgärder för att säkra och stärka svensk konkurrenskraft och försörjningsberedskap, vilket är grunden för vår förmåga att värna vår säkerhet, för snabb anpassning till förändrade förhållanden samt för arbetet med klimatanpassning.

Målbilden för den nationella säkerhetsstrategins tredje fokusområde, Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige, till 2030 är följande:

•       Det svenska samhället har motståndskraft mot alla typer av samhällsstörningar, i kris och krig.

•       Effektiva ledningsstrukturer med tydliga mandat och ett utvecklat tvärsektoriellt samarbete gör att vi har god förmåga att hantera hot mot våra nationella säkerhetsintressen.

•       Sverige kan på ett effektivt sätt ta emot stöd från och lämna stöd till andra EU- och Natoländer för att hantera samhällsstörningar och lösa andra uppgifter i det civila försvaret.

•       Den samlade lägesuppfattningen på nationell nivå medger att hot och risker av större omfattning tidigt och snabbt kan identifieras och hanteras.

•       Samhällsviktig verksamhet är i tillräcklig omfattning skyddad och robust.

•       Genom klimatanpassning är Sverige motståndskraftigt mot klimatförändringar.

•       Den svenska ekonomin och svenskt näringslivs produktionsförmåga fortsätter att leverera välstånd och Sveriges ekonomiska säkerhet är stärkt.

•       Näringslivet, understött av grund- och gymnasieskola, högre utbildning och forskning av hög kvalitet, är fortsatt dynamiskt, innovativt och internationellt konkurrenskraftigt.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:586 av Morgan Johansson m.fl. (S)  yrkande 2 anförs att regeringen ska fortsätta med nödvändiga satsningar på sjukvård, infrastruktur och elproduktion.

I kommittémotion 2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkande 5 anförs att strategin tydligare behöver ta itu med de klimat-förändringar som följer om den globala uppvärmningen överstiger 1,5 grader. Det bör göras med såväl klimatanpassningsåtgärder som utsläppsminskningar i Sverige. I yrkande 6 anförs att regeringen bör ha en tydligare målbild för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och höja svensk självförsörjningsgrad.

I kommittémotion 2024/25:626 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1 anförs att den nationella säkerhetsstrategin bör innehålla en tydligare målbild för minskade utsläpp i Sverige och i världen. I yrkande 2 anförs att regeringen behöver minska utsläppen med konkreta åtgärder som motsvarar hotets allvarlighetsgrad. Vidare anförs i yrkande 3 att den nationella säkerhetsstrategin bör innehålla en tydligare målbild för klimatanpassning, även internationellt. I yrkande 4 anförs vidare att regeringen behöver vidta konkreta åtgärder för ökad klimatanpassning nationellt och internationellt. Åtgärderna bör motsvara hotets allvarlighetsgrad.

Bakgrund

Regeringens klimathandlingsplan

I regeringens klimatpolitiska handlingsplan (skr. 2023/24:59) redovisar regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under valperioden, inklusive de åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra förutsättningarna för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU ska uppnås. Det är åtgärder som behöver vidtas för att skapa nödvändiga förutsättningar för att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045.

Regeringen framhåller att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till att öka takten i genomförandet av Parisavtalet. Den internationella klimatpolitiken bör enligt regeringen utvecklas och alla länder behöver nå hela vägen till nettonollutsläpp. Därför bör Sverige verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet.

Vidare anför regeringen att miljö- och klimatmålen är och bör vara integrerade i alla relevanta politikområden. Säkerhetspolitiken har en viktig roll i den internationella klimatomställningen och vice versa. Regeringen anser att klimatrelaterade säkerhetsrisker bör beaktas och motverkas.

Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning

I skrivelsen Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97) presenterar regeringen dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. I handlingsplanen sätter regeringen som mål att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt och ta till vara möjligheterna med ett förändrat klimat. Regeringen identifierar åtgärder som ska vidtas under mandatperioden för att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter.  

Yttranden från andra utskott

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet vidhåller i enlighet med sina tidigare uttalanden (bl.a. bet. 2023/24:FöU6 och bet. 2023/24:FöU7) vikten av att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster, inklusive sjukvård, infrastruktur, elproduktion, livsmedel och dricksvatten i händelse av krig eller kris.

Utskottet framhåller att frågan om livsmedelsberedskap är högt prioriterad och att utskottet avser att följa regeringens fortsatta arbete och vidare hantering av Försvarsberedningens och utredningens förslag. Utskottet ser inga skäl att föregripa pågående arbeten.

Därmed anser försvarsutskottet att utrikesutskottet ska avstyrka motionerna 2024/25:586 yrkande 2 och 2024/25:576 yrkande 6.

Socialutskottet

Socialutskottet redovisar följande överväganden. Utskottet framhåller i likhet med regeringen att en fungerande sjukvård är av avgörande betydelse för att värna befolkningens liv och hälsa, stödja det militära försvarets förmåga att möta ett väpnat angrepp och upprätthålla försvarsviljan. Utskottet vill understryka vikten av att beakta den centrala funktion som hälso- och sjukvården fyller för samhället, både i fredstid och i händelse av krig, i det framtida arbetet med att omsätta strategin i konkret handling.

Trafikutskottet

Trafikutskottet understryker starkt betydelsen av att transportinfrastrukturen och transporterna fungerar även i tider av kris och beredskap. Transportsystemet är en förutsättning för att flera andra samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas i fredstid, inför och vid höjd beredskap och ytterst i krig. Alla trafikslag behövs och det är genom att använda varje trafikslags speciella fördelar som Sverige får robusta transporter. Det är vidare angeläget att ta hänsyn till gränsöverskridande transportbehov, inte minst de som ställs på infrastrukturen med anledning av Sveriges Natomedlemskap. Utskottet förutsätter att detta kommer att beaktas på ett ändamålsenligt sätt i det fortsatta arbetet med Sveriges nationella säkerhet.

Utskottet är mycket positivt till att frågor om kritisk transportinfrastruktur behandlas i strategin och välkomnar även fokuset på den angelägna frågan om klimatanpassning. Utskottet är likaså positivt till att strategin avhandlar vikten av fungerande telekommunikationer och digitaliseringens betydelse. Utskottet hänvisar till de uttalanden som görs om samhällets krisberedskap i proposition 2024/25:28 Vägen till en pålitlig infrastruktur och i proposition 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030.

Sammanfattningsvis anser trafikutskottet att kommunikationernas stora betydelse för ett robust samhälle är mycket väl uppmärksammat av regeringen. Utskottet välkomnar och ställer sig bakom de aviserade målen och inriktningen för arbetet i skrivelsen i denna del. Därmed anser trafikutskottet att utrikesutskottet bör föreslå att riksdagen avslår motion 2024/25:586 yrkande 2.

Miljö- och jordbruksutskottet

Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar en uppdaterad nationell säkerhetsstrategi med hänsyn till det förändrade säkerhetsläget. Utskottet betonar behovet av att prioritera åtgärder för att säkra och stärka den svenska konkurrenskraften och försörjningsberedskapen samt arbetet med klimatanpassning. Utskottet konstaterar att strategin kommer att omsättas i konkret handling inom ramen för regeringens ordinarie arbete och framhåller särskilt de nationella och internationella åtgärder som handlar om att motverka klimatförändringar, begränsa och minska utsläpp samt klimatanpassning i enlighet med regeringens klimathandlingsplan, den nationella klimatanpassningsstrategin och handlingsplanen för klimatanpassning. När det gäller livsmedelsberedskap vill utskottet framhålla de åtgärder och bedömningar som presenteras i totalförsvarspropositionen och förslagen i budgetpropositionen för 2025. Utskottet anser därmed att utrikesutskottet bör avstyrka motionerna 2024/25:576 yrkandena 5 och 6 och 2024/25:626 yrkandena 1–4.

Näringsutskottet

Näringsutskottet konstaterar att Sverige i hög takt måste stärka sin förmåga att förebygga och möta olika hot och risker. Utskottet framhåller i likhet med regeringen vikten av att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthålla funktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov och säkerhet. När det gäller motionen som bl.a. tar upp behovet av ett robust elsystem har utskottet ingen annan uppfattning än att elförsörjningen har en avgörande betydelse för försvaret av Sverige, och utskottet kan inte heller finna någon annan inriktning i regeringens skrivelse. Därmed omhändertas motionärernas synpunkter. Utskottet anser därmed att utrikesutskottet bör avstyrka motion 2024/25:586 yrkande 2 i denna del. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att ett av målen för fokusområdet Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige är att samhällsviktig verksamhet i tillräcklig utsträckning är skyddad och robust. Utskottet konstaterar att vårt samhälles motståndskraft är beroende av att samhällsviktiga verksamheter upprätthåller funktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet, t.ex. kritisk infrastruktur för transporter, kommunikation och energi eller försörjning av varor och tjänster som är grundläggande för samhällets funktionalitet. Samhällets motståndskraft är beroende av att dessa samhällsfunktioner kan upprätthållas också under mycket svåra förhållanden. De aktörer som har ansvar för någon typ av samhällsviktig verksamhet behöver planera och agera därefter.

Utskottet konstaterar att Sveriges motståndskraft, såväl under kris som under höjd beredskap och ytterst krig, förutsätter att försörjningen av kritiska varor och tjänster kan upprätthållas. Förutsättningarna för att snabbt kunna ställa om försörjningsstrukturen för kritiska insatsvaror ska enligt regeringen stärkas. Liksom miljö- och jordbruksutskottet vill utskottet betona behovet av att prioritera åtgärder för att stärka den svenska försörjningsberedskapen. I detta sammanhang kan också nämnas att utrikesutskottet instämmer i näringsutskottets bedömning att elförsörjningen har en avgörande betydelse för försvaret av Sverige.

Utrikesutskottet vill i likhet med socialutskottet framhålla att en fungerande sjukvård har en avgörande betydelse för att värna befolkningens liv och hälsa, att stödja det militära försvarets förmåga att möta ett väpnat angrepp och att upprätthålla försvarsviljan. Utskottet instämmer vidare i socialutskottets bedömning när det understryker vikten av att beakta den centrala funktion som hälso- och sjukvården fyller för samhället, både i fredstid och i händelse av krig, i regeringens framtida arbete med att omsätta strategin i konkret handling.

Utskottet vill i likhet med trafikutskottet understryka betydelsen av att transporter och transportinfrastruktur även fungerar i tider av kris och beredskap och förutsätter att detta kommer att beaktas på ett ändamålsenligt sätt i det fortsatta arbetet med Sveriges nationella säkerhet.

Klimatförändringarna är enligt regeringen det tydligaste exemplet på behovet av globalt samarbete och engagemang för att möta ett framväxande hot. Lagstiftning och gemensamma åtgärder inom EU har stor betydelse för att möta hälso- och klimathot. Medlemskapet i FN är också här av stor vikt.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatförändringarna redan i dag medför konsekvenser för den nationella säkerheten och att de på längre sikt utgör ett existentiellt hot mot mänskligheten. En omställning till fossilfrihet i Sverige och globalt, inklusive att minska beroendet av exportörer av fossila bränslen, ligger i Sveriges intresse.

Klimatanpassning är centralt för att skydda människors liv, egendom, samhällets funktion, infrastruktur och ekonomiska intressen. Regeringen avser enligt skrivelsen att i arbetet med krisberedskap anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för samordning och stärkande av arbetet med klimatanpassning och katastrofriskreducering både nationellt och internationellt. Arbetet kommer särskilt att beakta behov kopplade till försörjningsberedskap, såsom att upprätthålla vår svenska livsmedels­produktion, vattenförsörjning och samordnad vattenförvaltning, liksom en god samhällsplanering, ett effektivt smittskydd, beredskap för extrema skyfall, vattenbrist och torka samt en robust infrastruktur för energiförsörjning, sjukvård, telekommunikationer och transporter.

Utskottet instämmer i miljö- och jordbruksutskottets bedömning att åtgärder för att stärka arbetet med klimatanpassning behöver prioriteras. Samtidigt är det avgörande att klimat- och miljöåtgärder genomförs utan att oskäligt begränsa tillgången till övnings- och skjutfält eller annan militär verksamhet och att säkerhets- och försvarsintressen beaktas för att inte hämma uppbyggnaden av försvarsförmågan eller försvarsindustrins utveckling, vilket sammantaget behöver tillmätas stor betydelse i det försämrade omvärldsläge som råder. Liksom miljö- och jordbruksutskottet vill utskottet särskilt framhålla de nationella och internationella åtgärder som handlar om att motverka klimatförändringar, begränsa och minska utsläpp samt klimatanpassning i enlighet med regeringens klimathandlingsplan, den nationella klimatanpassningsstrategin och handlingsplanen för klimatanpassning. Avslutningsvis vill utskottet sammantaget understryka att stärkandet av den nationella säkerheten i rådande läge enligt regeringens strategi ska tillmätas stor betydelse när avvägningar mellan olika samhällsintressen måste göras och att särskild vikt ska läggas på bl.a. uppbyggnaden av Sveriges totalförsvar och Sveriges integration i Nato. Utvecklingen av svensk försvarsindustri är därtill en förutsättning för uppbyggnaden av Sveriges totalförsvar och Sveriges integration i Nato.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:576 yrkandena 5 och 6, 2024/25:586 yrkande 2 och 2024/25:626 yrkandena 1–4.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att skrivelse 2023/24:163 läggs till handlingarna.

 

Reservationer

Ställningstagande

Jag delar regeringens uppfattning att det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Rysslands krig mot Ukraina, naturkatastrofer i klimatkrisens spår, cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter behöver mötas av ett robust och starkt samhälle.

Jag ser behovet av att rusta upp det militära och civila försvaret och de stora behoven av att förebygga kriminalitet. Däremot delar jag inte regeringens uppfattning om vad som skapar säkerhet, när det gäller Sveriges Natomedlemskap eller åtgärder för polis och rättsväsen. Det är viktigt att ta hot och risker på allvar utan att hemfalla till alarmism som skapar möjligheter för antagonister att så split mellan människor. 

I skrivelsen slår regeringen fast Sveriges nationella säkerhetsintressen och jag instämmer till stor del i beskrivningen. Jag anser dock, i likhet med Försvarsberedningen i rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34), att Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen ska fastställas av riksdagen.

 

Ställningstagande

För att en strategi ska bli nationellt samlande krävs ett parlamentariskt förarbete, vilket inte har skett i detta fall. En nationellt samlande strategi behöver utgå från en gemensam grund som kan gälla oavsett vilken regering som styr under strategins tidsram.

Jag anser att en löpande uppföljning behöver innefatta en årlig redogörelse i särskild form som lämnas till riksdagen. Det kommer att vara svårt för riksdagen att utvärdera strategins måluppfyllelse när målen är öppet formulerade och lämnar utrymme för olika tolkningar. Säkerhetsstrategin ger inte heller någon vägledning om hur regioner, kommuner och aktörer bortom den offentliga sfären ska agera för att bidra till måluppfyllelse eller hur deras åtgärder ska utvärderas.

Jag anser vidare att regeringen bör få i uppdrag att eftersträva en gemensam nordisk säkerhetsstrategi för att ta vara på de möjligheter som ett sådant format kan ge och för att de nordiska länderna gemensamt ska kunna hantera risker.

 

Ställningstagande

Vi delar uppfattningen att det var angeläget att uppdatera den nationella säkerhetsstrategin med tanke på att säkerhetsläget kraftigt har försämrats sedan den första nationella säkerhetsstrategin från 2017. Säkerhetsstrategin behöver vara fokuserad på det hot som Ryssland utgör mot europeisk säkerhet under överskådlig tid. Den första nationella säkerhetsstrategin behandlade säkerhetsfrågor ur ett brett perspektiv och vi står fast vid uppfattningen att det är en förutsättning för ett effektivt säkerhetsarbete. Målsättningen bör vara att åstadkomma en bred politisk förankring. Regeringen har inte sökt en bred samsyn om hur Sveriges säkerhet och det svenska folkets trygghet kan värnas. Vi anser att flera delar saknas eller är ofullständiga i den uppdaterade strategin. Regeringen hade kunnat anta en mer ambitiös ansats och varit mer konkret vad gäller strategins genomförande.

För att garantera Sveriges säkerhet måste vi göra mer, särskilt i fråga om militär förmåga. Med denna utgångspunkt vill vi särskilt lyfta fram behovet av ett starkt folkförsvar i Sverige. Strategin bör också belysa vikten av en stark svensk försvarsindustri, för Sveriges skull men också för att säkra ett robust och långsiktigt stöd till Ukraina. Industrin behöver veta att det finns ett långsiktigt perspektiv och ett brett politiskt stöd för de investeringar den nu behöver göra.

Vi lever i en tid då proryska aktörer, högerextrema och religiösa extremister arbetar aktivt för att underminera Sveriges och Europas sammanhållning. Ett robust försvar mot desinformation och andra hybrid hot är av yttersta vikt. Vi behöver vara proaktiva genom att förebygga, identifiera och motarbeta desinformation och andra hybridhot. 

 

Ställningstagande

Sveriges roll i världen har förändrats. När regeringen gav vika för Turkiets påtryckningar satte regeringen ett svenskt Natomedlemskap före demokrati och rättsstatens principer. Regeringen minskar biståndet och sätter det svenska näringslivets intressen först i biståndspolitiken. Samtidigt överger man den feministiska utrikespolitiken. Regeringen saknar även ambitioner när det gäller Sveriges ansvar för den globala utvecklingen.

Sverige som land blir tryggare om det råder full nationell kontroll över vår suveränitet. Sveriges medlemskap i Nato stärker inte Sveriges säkerhet. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlemskapet i Nato, ska kunna agera självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämma självt över utvecklingen av vårt eget försvar samt göra egna analyser och ställningstaganden.

Jag anser att Sverige ska vara ett land som arbetar för fred och nedrustning i världen. Det handlar om att ta initiativ till och delta i ett långsiktigt arbete för en fredligare värld. Ett exempel är FN:s konvention om förbud mot kärnvapen som Sverige omgående bör signera.

Ett framgångsrikt totalförsvar kräver att samhället är robust och upprätthåller en hög nivå av säkerhet inom de samhällsviktiga funktionerna. Informations- och cybersäkerheten är ett särskilt viktigt område i detta sammanhang. Rätt använd kan digitaliseringen göra våra liv bättre och vårt samhälle mer effektivt, men den ökade digitaliseringen innebär även ökade digitala risker. I dag bygger en stor del av den svenska krisberedskapen på att vi har fungerande it-system för t.ex. logistik och försörjning av el och vatten och även för information till medborgarna. Vid ett haveri riskerar viktiga samhällsfunktioner att drabbas hårt eller rent av slås ut. Enligt Försvarsmakten kan en cyberattack få lika stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner som ett konventionellt väpnat angrepp. Arbetet med att stärka cybersäkerheten i Sverige och internationellt pågår. Det är positivt, men i och med cyberdomänens gränsöverskridande karaktär behöver det internationella samarbetet inom området intensifieras. I detta syfte bör Sverige verka för ett internationellt regelverk för cybersäkerhet.

EU har i dag särskilda representanter för en rad länder och områden. Stödet från Ukraina behöver vara omfattande och långsiktigt. Som en del i detta bör EU utse en särskild representant även för Ukraina. Sverige bör arbeta för att EU utser en särskild representant för Ukraina som ska spela en aktiv roll för att konsolidera insatser för eldupphör, varaktig fred, stabilitet, demokrati och rättsstatens principer. Sverige måste med hänsyn till alla andra konflikter som pågår i världen hitta en långsiktig plan för stöd till Ukrainas återuppbyggnad som inte belastar vare sig den svenska biståndsbudgeten eller EU:s nuvarande gemensamma bistånd. Återuppbyggnaden av Ukraina bör ske utifrån Agenda 2030 och på socialt och ekonomiskt hållbara villkor. Den behövliga korruptionsbekämpningen ska gå hand i hand med reformer för ökad demokrati. Stödet måste utgå från den ukrainska befolkningens behov, inte från företags vinstintressen. Det är också viktigt att FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är vägledande.

 

Ställningstagande

I strategin anges Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som det första instrumentet för att skydda Sverige. Jag delar denna syn, men anser att svensk utrikespolitik bör sträcka sig längre än vårt närområde och våra allierade så att den kan bidra till att stärka demokratiska krafter och ge hopp till fler länder om att frihet från förtryck kan uppnås. Sveriges röst för global hållbar utveckling och internationell rätt får inte tystna.

 

Ställningstagande

De senaste tio åren har antalet länder och företag som arbetar med autonoma vapensystem ökat kraftigt. Utvecklingen mot mindre och billigare system och alltmer avancerad artificiell intelligens gör det möjligt för allt fler länder och icke-statliga aktörer att skaffa autonoma vapensystem.

Det finns områden där artificiell intelligens kan användas för goda ändamål, t.ex. minröjning eller cybersäkerhet. Men att överlåta etiska avgöranden till algoritmer kan aldrig vara acceptabelt i en fri, demokratisk och rättssäker värld. I dag saknas ett tydligt regelverk för autonoma vapensystem. Vi menar att helautonoma vapensystem bör förbjudas enligt internationell lag och att Sverige ska arbeta för en bindande internationell konvention mot helt autonoma vapensystem. Vidare anser vi att Sverige aldrig ska vara med och främja utvecklingen av eller delta i annan verksamhet som rör helt autonoma vapensystem.

 

Ställningstagande

En stark samhällelig sammanhållning är en annan viktig förutsättning för totalförsvaret. Ett starkt civilsamhälle är en viktig faktor i detta sammanhang. I regeringens strategi anges att ”civilsamhället fyller en viktig roll i Sveriges samlade totalförsvarsförmåga och bidrar till att bygga den samhällsgemenskap och tillit som är grunden för försvarsviljan”. Det är korrekt, men formuleringen skaver när regeringen kraftigt har skurit ned på stödet till civilsamhället. Regeringen har därmed kringskurit dessa organisationers möjligheter att verka och vara en viktig del av det civila försvaret.

 

Ställningstagande

Försvaret av vårt land förutsätter att det finns ett utbrett förtroende för samhällsviktiga funktioner. Vi måste ha en stark sjukvård, pålitliga vägar och järnvägar och ett robust elsystem. Strategin tar inget helhetsgrepp om denna fråga utan påpekar bara att infrastruktur riskerar att utsättas för destabiliserande angrepp.

En fungerande sjukvård är en förutsättning för en fungerande sjukvård i krig. För att det ska vara möjligt att ställa om verksamheten till krigsförhållanden och ta hand om ett stort antal skadade behöver kapaciteten i den svenska sjukvården förstärkas avsevärt. En trovärdig strategi kräver en bättre fungerande offentlig sektor.

Vi vill tillägga att regeringen måste säkerställa att klimatåtgärder såsom t.ex. havsbaserad vindkraft kan vidtas utan att det skapas en konflikt med försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Detta kan ske genom kravställande på utförandet såsom sker i andra länder.

 

Ställningstagande

Regeringen visar på medvetenhet om klimatförändringarnas säkerhetspolitiska vikt i skrivelsen där de bl.a. nämner att samhället i dag inte är anpassat till högre temperaturer och att klimatförändringar medför en ökad risk för migrantströmmar. Att regeringen erkänner klimatförändringar som ”ett existentiellt hot mot mänskligheten” skapar förväntningar på att klimatfrågorna ska få en genomgripande roll i strategin. Men tyvärr nöjer sig regeringen med att framför allt bekräfta klimatförändringarnas säkerhetspolitiska vikt utan att vidare utveckla hur detta säkerhetshot kan avvärjas eller mildras.

Särskilda klimatpolitiska åtgärder förekommer endast inom fokusområde 3, Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige, där regeringen anger att den avser att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv i sitt arbete med krisberedskap. Vi anser att regeringen förminskar den säkerhetspolitiska klimatpolitiken till att endast omfatta begränsade klimatanpassningsåtgärder i Sverige. Regeringen nämner EU, FN och svenskt bistånd som viktiga samarbeten där klimatfrågan kan hanteras, men föreslår därutöver inget särskilt för svensk utrikespolitik inom klimatområdet.

Utöver klimatanpassning vill regeringen motverka klimatförändringar, men det saknas politiska förslag på åtgärder i strategin. Även när det gäller regeringens ambition i strategin att utveckla svensk internationell klimatpolitik saknas förslag på åtgärder.

I strategin anges att det ligger i Sveriges intresse att det sker en omställning till fossilfrihet i Sverige och globalt, inklusive att minska beroendet av exportörer av fossila bränslen. Vi anser att det behövs förslag på åtgärder för att driva en omställning till fossilfrihet i Sverige och globalt. Skrivningarna om klimatet i strategin måste också ses i ljuset av regeringens nuvarande politik. Regeringen vill ge sken av att satsa på klimat- och miljöpolitik, men i praktiken utför regeringen bokföringsmanövrar snarare än konkreta åtgärder för att minska utsläpp.

Sverige ser ut att missa minst tre av fyra klimatmål till 2030. Det finns ingen plan för en rättvis omställning med lösningar inför den existentiella kris som hotar och som säkerhetsstrategin så korrekt påtalar. I stället sänker regeringen skatter på bensin och diesel, avskaffar flygskatt, låter järnvägen förfalla och minskar stöd till klimatklivet med 1,5 miljoner kronor för 2025 jämfört med i år.

Vi anser att motverkandet av den globala uppvärmningen och vidtagandet av nödvändiga åtgärder för klimatanpassning i Sverige och världen borde ha en genomgripande plats i regeringens säkerhetsstrategi. En strategi som slår fast att klimatförändringar är ett existentiellt hot mot mänskligheten bör rimligen innehålla en tydlig målbild och följas upp med konkreta åtgärder som bidrar till att minska utsläpp och till klimatanpassning av det svenska samhället så att klimathotet kan avvärjas och mildras.

Vi vill tillägga att regeringen måste säkerställa att klimatåtgärder såsom t.ex. havsbaserad vindkraft kan vidtas utan att det skapas en konflikt med försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Detta kan ske genom kravställande på utförandet såsom sker i andra länder.

 

Ställningstagande

Ett säkert Sverige kommer inte att kunna uppnås om klimathotet – ett existentiellt hot – inte tas om hand globalt. EU och Sverige spelar här en oerhört viktig roll.  Effekterna av klimatförändringen kommer att påverka tilltron till det multilaterala systemet, till mänskliga rättigheter utan hierarkier. Effekterna kommer att påverka och driva fram krig och konflikter, driva fram stora flyktingrörelser, påverka försörjningen av livsmedel och dricksvatten m.m. Här finns en tydlig målbild för 2030 – det år regeringen anger för sin strategi. De åtgärder som anges i skrivelsen handlar inte om att motverka klimatförändringar utan mer om att inom krisberedskapsplaneringen vidta åtgärder för klimatanpassning i Sverige. Jag anser att det krävs ett mycket tydligare fokus på åtgärder som syftar till att uppnå klimatmålen till 2030. Säkerhetsstrategin behöver även sätta ambitioner för klimatanpassning och konkretisera vilka åtgärder som ska vidtas. Jag anser att strategin tydligare behöver ange åtgärder för att minska utsläppen i Sverige och de klimatanpassningsåtgärder som kommer att behövas om den globala uppvärmningen överskrider 1,5 grader. 

Jag vill tillägga att regeringen måste säkerställa att klimatåtgärder såsom t.ex. havsbaserad vindkraft kan vidtas utan att det skapas en konflikt med försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Detta kan ske genom kravställande på utförandet såsom sker i andra länder.

För ett motståndskraftigt och konkurrenskraftigt Sverige är det viktigt att försörjningsberedskap inte bara rör metaller, kritiska råvaror och insatsvaror utan faktiskt säkrar medborgarnas försörjning av dricksvatten och livsmedel. Vid ett försämrat säkerhetsläge, beroende på klimatförändringar eller krig, är det avgörande att den svenska självförsörjningsgraden täcker våra grundläggande behov. Jag anser att en ökad självförsörjning måste ingå som en vital del i en nationell strategi, och att det måste finnas en tydlig målbild för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och en ökad självförsörjningsgrad.

 

Ställningstagande

Vi står bakom utskottets ställningstagande i detta avsnitt med undantag för vad som sägs om klimatförändringar som ett existentiellt hot mot mänskligheten. Regeringen benämner i den nationella säkerhetsstrategin klimatförändringarna som ”ett existentiellt hot mot mänskligheten” och utskottet instämmer i denna bedömning. Vi vill med anledning av detta anföra följande.

Vi anser inte att det finns grund för en sådan långtgående beskrivning. En sådan karakterisering skiljer sig från hur Försvarsberedningen skriver om klimat i rapporten Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34) där Försvarsberedningen tar upp t.ex. anpassningsåtgärder som Sverige kan behöva göra med anledning av klimatförändringar och även från Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport Allvarstid (Ds 2023:19) där det anges att klimatförändringar utgör ett hot i sig och att de ökar internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter.

Liksom utskottet och regeringen anser vi att klimatförändringarna redan i dag medför konsekvenser för den nationella säkerheten och vi vill i likhet med utskottet framhålla de nationella och internationella åtgärder som handlar om att motverka klimatförändringar, begränsa och minska utsläpp samt klimatanpassning i enlighet med regeringens klimathandlingsplan, den nationella klimatanpassningsstrategin och handlingsplanen för klimatanpassning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

 

Bilaga 2

Försvarsutskottets yttrande 2024/25:FöU1y

 

 

Bilaga 3

Socialutskottets yttrande 2024/25:SoU3y

 

Bilaga 4

Kulturutskottets yttrande 2024/25:KrU3y

 

Bilaga 5

Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU3y

 

Bilaga 6

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU2y

 

Bilaga 7

Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU2y