Riksrevisionen har granskat hur rättskedjan, som omfattar polis, åklagare, domstolar och kriminalvård, styrs och om det tas tillräcklig hänsyn till hela kedjan.
Ska riksdagen godkänna regeringens skrivelse och avslå motionsyrkandena?
Regeringens skrivelse kommer att läggas till handlingarna, och motionsyrkandena om att förbättra rutiner inom rättskedjan kommer att avslås.
|
|
Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår motionsyrkandena.
Riksrevisionen har granskat styrningen av rättskedjan. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmän domstol och kriminalvård. Enligt Riksrevisionen finns en medvetenhet, främst inom Justitiedepartementet men även inom myndigheterna, om behovet av kedjeperspektiv men styrningen av rättskedjan tar ändå inte tillräcklig hänsyn till konsekvenser för och effektivitet i hela rättskedjan. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och myndigheterna i rättskedjan.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla regeringens styrning av de myndigheter som ingår i rättskedjan. Utskottet ser även positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
I betänkandet finns två reservationer (M, C, KD, L).
Behandlade förslag
Skrivelse 2019/20:44 Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan.
Två yrkanden i en följdmotion.
Ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan
1.Helhetsperspektiv i rättskedjan, punkt 1 (M, C, KD, L)
2.Rättskedjeperspektiv i regleringsbrev, punkt 2 (C)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Helhetsperspektiv i rättskedjan |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 11 och
2019/20:3446 av Helena Vilhelmsson (C) yrkande 1.
Reservation 1 (M, C, KD, L)
|
2. |
Rättskedjeperspektiv i regleringsbrev |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3446 av Helena Vilhelmsson (C) yrkande 2.
Reservation 2 (C)
|
3. |
Skrivelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2019/20:44 till handlingarna.
Stockholm den 6 februari 2020
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Ingemar Kihlström (KD), Petter Löberg (S), Magdalena Schröder (M), Adam Marttinen (SD), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Joakim Sandell (S), Carina Ödebrink (S), Johan Pehrson (L), Bo Broman (SD), Rasmus Ling (MP), Gustaf Lantz (S), Mikael Damsgaard (M), Helena Vilhelmsson (C) och Mattias Ingeson (KD).
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2019/20:44 Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Styrningen av rättskedjan (RiR 2019:15).
Riksrevisionen överlämnade rapporten till riksdagen den 10 maj 2019, som i sin tur överlämnade rapporten till regeringen den 21 maj 2019. Regeringen överlämnade sedan sin skrivelse till riksdagen den 21 november 2019.
En motion har väckts med anledning av skrivelsen. I ärendet behandlas även en motion från allmänna motionstiden 2019/20. Förslagen i motionerna finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. skärpta rutiner och riktlinjer för avstämning och uppföljning avseende helhetsperspektivet i rättskedjan, och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Jämför reservation 1 (M, C, KD, L) och 2 (C).
Riksrevisionens granskning
Bakgrund
Riksrevisionen har granskat om regeringen, Regeringskansliet och myndigheterna hanterar styrningen av olika delar av rättskedjan så att hänsyn tas till konsekvenser för och effektivitet i hela rättskedjan. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmän domstol och kriminalvård. Granskningen har fokuserat särskilt på resursfördelning och prioriteringar inom rättskedjan, och den har varit avgränsad i tid till perioden 2010–2018.
Granskningen har resulterat i rapporten Styrningen av rättskedjan (RiR 2019:15).
Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionens sammantagna bedömning av arbetsprocesserna när det gäller styrningen är att Justitiedepartementet och myndigheterna har satt upp arbetsprocesser som kan skapa förutsättningar för ett rättskedjeperspektiv i styrningen men också att processerna har inbyggda risker som försämrar förutsättningarna för ett rättskedjeperspektiv.
Riksrevisionen konstaterar att Regeringskansliets dokumenterade rutiner och riktlinjer tar upp att avstämningar ska göras och att helhetsperspektiv ska beaktas. Riksrevisionen ser dock två riskområden i Justitiedepartementets arbetsprocesser. Den ena risken är att en stor del av ansvaret för att genomföra avstämningarna med andra handläggare, budgetsamordningsfunktionen och analysfunktionen läggs på handläggarna, även om huvudmännen ska säkerställa att avstämningarna har genomförts. Riksrevisionen lyfter fram att det, eftersom det inte finns några principer för hur handläggarna ska avgöra om avstämningar behövs, finns en risk för att olika bedömningar görs och att kontakter inte tas även om så borde ha gjorts. Det andra riskområdet är att departementets interna organisation och ansvarsfördelning riskerar att leda till att rättskedjan eller dess huvudsakliga verksamhet endast i begränsad omfattning behandlas samlat.
När det gäller rättskedjeperspektivet i de övergripande styrdokumenten konstaterar Riksrevisionen att regeringens och myndigheternas övergripande styrdokument delvis präglas av ett rättskedjeperspektiv. Riksrevisionen pekar t.ex. på att rättskedjeperspektivet inte är särskilt närvarande i myndigheternas regleringsbrev och att målformuleringar i första hand är kopplade till enskilda myndigheter, vilket får till konsekvens att myndigheternas budgetunderlag, årsredovisningar och verksamhetsplaner får en myndighetsnära inriktning.
I fråga om resursfördelning mellan och inom myndigheterna tar regeringen, Justitiedepartementet och myndigheterna i låg utsträckning hänsyn till rättskedjan. Riksrevisionen konstaterar att de dokumenterade prioriteringar och avvägningar som Justitiedepartementet gör är kopplade till de separata myndigheterna och att det sällan framgår att det görs några bedömningar av rättskedjan som helhet och hur myndigheterna eller verksamhetsområden bör prioriteras mot varandra. Riksrevisionen ser vidare att ett rättskedjeperspektiv inte tycks beaktas vid justeringar i fördelningen mellan myndigheterna. Justitiedepartementets interna avstämningar under beredningen av resursfördelningen mellan myndigheterna fokuserar inte på en effektiv rättskedja utan på om någon hänvisning eller aspekt har förbisetts enligt den granskade dokumentationen.
Riksrevisionen konstaterar vidare att det möjligen förekommer frågor kring rättskedjans effektivitet i de löpande avstämningar på handläggarnivå som Riksrevisionen inte har kunnat ta del av då de inte finns dokumenterade. Riksrevisionen konstaterar dock att det faktum att handläggare stämmer av med varandra inte nödvändigtvis leder till att rättskedjeperspektivet beaktas tillräckligt. För det kan det även behövas en djupare analys eftersom det ofta kan handla om komplexa samband som det kan vara svårt för handläggare med ansvar för enskilda sakområden att överblicka.
Riksrevisionens rekommendationer
Riksrevisionen anser att styrningen av rättskedjan kan förbättras genom utvecklad kunskap inom området och tydligare kedjeperspektiv i styrningen samt i löpande arbetsprocesser och avstämningar. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att göra följande:
• Tydliggör ett mer långsiktigt rättskedjefokus i styrningen. Det kan t.ex. handla om utvecklad långsiktig planering eller målformulering för hur myndigheterna gemensamt och på lång sikt ska arbeta mot riksdagens mål.
• Säkerställ en stärkt tillgång till uppföljning och analys som har ett mer övergripande perspektiv. Det kan både handla om att stärka inslaget av analyser som är kopplade till rättskedjans samlade behov och att komplettera den uppföljning som görs för att få en mer sammanhängande uppföljning.
• Öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna, t.ex. genom att bredda kontaktytorna genom gemensamma dialoger med samtliga myndigheter i rättskedjan.
Riksrevisionen rekommenderar myndigheterna i rättskedjan att i större utsträckning diskutera strategiska frågor gemensamt för att nå samsyn kring prioriterade områden samt kring hur de bör agera, gemensamt och enskilt, för att rättskedjan ska fungera effektivt.
Regeringens skrivelse
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Första rekommendationen till regeringen
Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens första rekommendation som handlar om att tydliggöra ett mer långsiktigt rättskedjefokus. Som Riksrevisionen konstaterar har regeringen gett t.ex. Statskontoret och Brottsförebyggande rådet (Brå) uppdrag som ska skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt rättskedjefokus. Justitiedepartementet och Finansdepartementet initierade 2018 ett internt arbete inom Regeringskansliet med syfte att ta fram en analys av hur ärendeflödet i rättskedjan kan förväntas utvecklas i fråga om volym och innehåll och hur det påverkar resursbehoven hos myndigheterna. Detta arbete är enligt regeringen inte minst relevant med anledning av de satsningar som regeringen aviserat för rättsväsendet under återstoden av mandatperioden.
Riksrevisionen menar att det finns risk för att olika bedömningar görs vid olika enheter inom Justitiedepartementet om när avstämning med andra berörda enheter behövs. Regeringen instämmer delvis med Riksrevisionen. Granskningen tar t.ex. inte hänsyn till att ett fåtal handläggare inom Justitiedepartementet ansvarar för myndighetsstyrning och budget. Dessa träffas mycket regelbundet, både i budget- och myndighetshandläggarmöten som Justitiedepartementets budgetsamordningsfunktion kallar till och i det dagliga arbetet. Gemensamma föredragningar med både statssekreterare och statsråd föregås av gemensamma föredragningar och beredningar på chefstjänstemannanivå, vilka i sin tur har föregåtts av kontakter mellan berörda budget- och myndighetshandläggare samt berörda huvudmän. Detta steg i beredningen av underlag finns inte alltid dokumenterat men utgör en av grundbultarna i det dagliga arbetet. Justitiedepartementets arbetsordning kan enligt regeringen emellertid förtydligas ytterligare genom en skrivning om enhetschefernas ansvar att säkerställa att ett helhetsperspektiv i regeringens styrning inom och mellan respektive utgiftsområde främjas. I vissa styrningsfrågor kan huvudmannen vara en annan än enhetschefen. Detta framgår också av arbetsordningen.
Regeringen konstaterar att en målformulering för hur myndigheterna gemensamt och på lång sikt ska arbeta mot riksdagens mål kan vara värdefull samtidigt som det enligt myndighetsförordningen (2007:515) redan är myndigheternas skyldighet att samverka. Regeringen menar att den nedbrytning av de riksdagsbundna mål som finns i respektive myndighets regleringsbrev bör skapa tillräckliga förutsättningar för detta eftersom målen avser att tydliggöra respektive myndighets roll i rättskedjan. Utifrån underlag från Brå och det ovannämnda arbete som pågår inom Regeringskansliet kommer regeringen att överväga en utveckling av en mer långsiktig planering för rättskedjans myndigheter.
Andra rekommendationen till regeringen
Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens andra rekommendation som handlar om att säkerställa en stärkt tillgång till uppföljning och analys som har ett mer övergripande perspektiv. Riksrevisionens granskning begränsas i tid t.o.m. 2018 och har t.ex. inte kunnat ta hänsyn till det arbete som bedrivs inom Justitiedepartementet tillsammans med Finansdepartementet vad gäller styrningen av rättskedjan och som löper 2018–2020. Arbetet initierades med anledning av den satsning på Polismyndigheten som aviserades 2017. Regeringen såg i samband med detta ett behov av att säkerställa rättskedjeperspektivet så att satsningen på Polismyndigheten inte skulle leda till oförutsedda effekter eller flaskhalsar inom övriga myndigheter som ingår i rättskedjan. I arbetet ingår även att göra uppföljande analyser utifrån hur utvecklingen i rättskedjan sett ut. Utöver detta menar regeringen att den uppföljning som årligen görs i budgetpropositionen av flödena och resultaten i rättskedjan redan utgör en gedigen uppföljning ur ett övergripande perspektiv.
Vidare framhåller regeringen att redan innan den aviserade satsningen på Polismyndigheten gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera de gemensamma volymprognoser som myndigheterna inom rättskedjan årligen tar fram. Eftersom regeringen identifierat ett behov av en mer ändamålsenlig och sammanhållen uppföljning gav regeringen i regleringsbrevet för 2017 Brå i uppdrag att föreslå en modell för hur uppföljningen av rättskedjans myndigheter skulle kunna utvecklas.
När det gäller resursfördelningen mellan myndigheterna i rättskedjan bör man enligt regeringen ha i åtanke att myndigheterna är beroende av varandra i olika hög grad. Det betyder att rättskedjeperspektivet är ett av flera perspektiv som behöver beaktas i bedömningen av de olika myndigheternas resursbehov.
Tredje rekommendationen till regeringen
Regeringen instämmer helt i Riksrevisionens tredje rekommendation som handlar om att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna, genom att t.ex. träffa myndigheterna samlat. Sådana gemensamma träffar äger, som Riksrevisionen också konstaterar, redan rum. Regeringen har för avsikt att fortsätta att hålla tematiska myndighetsgemensamma dialoger när det är relevant.
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla regeringens styrning av de myndigheter som ingår i rättskedjan. Som ett led i detta har det i Justitiedepartementets arbetsordning tydliggjorts att enhetschefen ska säkerställa att ett helhetsperspektiv i regeringens styrning inom och mellan respektive utgiftsområde främjas. Justitiedepartementet avser också att inleda en intern kartläggning av myndighetsstyrningen i departementet med syfte att skaffa ett underlag för verksamhetsutveckling. Som tidigare nämnts har Justitiedepartementet inlett ett arbete tillsammans med Finansdepartementet om flödena och utvecklingen i rättskedjan, som ska utgöra underlag för den framtida styrningen av rättskedjan. Regeringen har också bjudit in myndighetscheferna för de fyra rättskedjemyndigheterna för att bl.a. diskutera innehållet i Riksrevisionens granskningsrapport.
Riksrevisionen konstaterar att både i hänvisningar i regleringsbrev och i uppdrag som getts till myndigheterna har kopplingarna till rättskedjan minskat under den granskade perioden. Regeringen har emellertid vidtagit andra åtgärder för att utveckla styrningen i syfte att förbättra och förtydliga rättskedjeperspektivet, vilket Riksrevisionen också konstaterar. Som framgår ovan har Statskontoret på uppdrag av regeringen utvärderat det gemensamma prognosarbete om volymer i rättskedjan som myndigheterna sedan 2008 årligen har redovisat till regeringen. Statskontoret konstaterar i sin utvärdering att uppdraget inte varit ändamålsenligt men att det fortfarande finns ett behov av prognoser över volymerna i rättskedjan. Mot bakgrund av detta gav regeringen i oktober 2019 rättskedjemyndigheterna och Brå ett förnyat och utvecklat uppdrag att bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan. Syftet med uppdraget är att myndigheterna ska ta fram ett så välgrundat underlag som möjligt över hur verksamhetsvolymerna i brottmålsprocessens centrala delar förväntas utvecklas och vad detta kan innebära för myndigheternas resursbehov. Uppdraget ska också bidra till en ökad förståelse för hur myndigheterna i rättskedjan utgör delar av en större helhet.
Som framgår ovan har Brå på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till modell för uppföljning av rättskedjans myndigheter (Brå 2018:8). Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Arbetet fortgår också med att digitalisera rättsväsendet i syfte att effektivisera ärendehanteringen, ge bättre samlat underlag för kunskap, analys och uppföljning inom rättskedjan samt förbättra servicen till enskilda främst inom brottmålsprocesser. För att ytterligare stärka detta arbete kommer regeringen under 2020 att inrätta ett råd för digitalisering av rättsväsendet samt placera en kanslifunktion för rådet vid Brå.
Som Riksrevisionen lyfter fram ska alla myndigheter i enlighet med myndighetsförordningen verka för att genom samarbete ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Man bör ha i åtanke att den huvudsakliga styrningen av samverkan ligger i de lagar och förordningar som reglerar olika moment av det löpande arbetet vid de berörda myndigheterna. Myndighetssamverkan sker dagligen på olika organisatoriska nivåer inom ett stort antal sakområden över hela landet. Därutöver sker samverkan inom ramen för olika regeringsuppdrag, såsom uppdragen om snabbförfarande i brottmål och det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Regeringen strävar efter att god samverkan ska uppnås där det är önskvärt. Riksrevisionens rapport visar dock på betydelsen av att i vissa fall tydliggöra rättskedjeperspektivet för de myndigheter som ingår i rättskedjan. Regeringen ser därför ett behov av att när så är relevant förtydliga rättskedjeperspektivet. Samtidigt kan det finnas verksamhetsmässiga skäl som talar för att myndigheterna, utöver de grunduppdrag där samverkan i stora delar är en utgångspunkt för respektive verksamhet, i vissa särskilda frågor får uppdrag under året genom särskilda beslut.
Genom den aktuella skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Motionerna
I partimotion 2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att styrningen av rättsväsendets myndigheter bör präglas av mer långsiktighet och helhetsperspektiv. För att inte flaskhalsar ska uppstå bör enligt motionärerna styrningen av myndigheterna vara sammanhållen och präglas av en helhetssyn. Motionärerna framhåller att Riksrevisionen har påpekat att dagens splittrade styrning av rättsväsendets myndigheter innebär en ökad risk för växande handläggningstider och andra brister i hanteringen av mål och ärenden.
I motion 2019/20:3446 av Helena Vilhelmsson (C) yrkande 1 begär motionären att regeringen förtydligar och skärper rutiner och riktlinjer för hur behovet av avstämning och uppföljning av helhetsperspektivet i rättskedjan ska tillgodoses. I yrkande 2 begär motionären ett tillkännagivande om behovet av att förtydliga rättskedjeperspektivet i myndigheternas regleringsbrev.
Utskottets ställningstagande
Myndigheterna inom rättskedjan påverkas av varandras arbete och är delvis beroende av varandra för att genomföra sina respektive uppdrag. Det gör att styrningen av en myndighet kan påverka andra myndigheter i kedjan. Att styrningen av rättskedjan och de berörda myndigheterna hanteras på ett adekvat sätt är viktigt både för en effektiv statsförvaltning och för ett välfungerande rättsväsende.
Riksrevisionens slutsats är att frågan om en väl fungerande rättskedja kan ha en mer framträdande plats i styrningen och i de avstämningar som görs samt att detta underlättas av en utvecklad analys och uppföljning inom området. Utskottet delar denna uppfattning och anser i likhet med regeringen att Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla regeringens styrning av de myndigheter som ingår i rättskedjan.
I skrivelsen redogörs för de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Det framgår bl.a. att det har gjorts förtydliganden i Justitiedepartementets arbetsordning om att säkerställa ett helhetsperspektiv i regeringens styrning. Vidare har regeringen bjudit in cheferna för de fyra myndigheterna inom rättskedjan för att bl.a. diskutera Riksrevisionens granskningsrapport. Utskottet noterar även att Brås förslag till modell för uppföljning bereds inom Regeringskansliet samt att det uppdrag som rättskedjemyndigheterna och Brå fick i oktober 2019 bl.a. ska bidra till en ökad förståelse för hur myndigheterna i rättskedjan utgör delar av en större helhet. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta, och utgår från att regeringen fortsätter att prioritera frågan. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att ställa sig bakom de tillkännagivanden som efterfrågas i motionerna 2019/20:2832 (M) yrkande 11 och 2019/20:3446 (C) yrkande 1. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
När det gäller Riksrevisionens slutsats att kopplingarna till rättskedjeperspektivet i regleringsbreven har minskat under den granskade perioden framhåller regeringen att den har vidtagit andra åtgärder för att utveckla styrningen i syfte att förbättra och förtydliga rättskedjeperspektivet, vilket även Riksrevisionen konstaterar i sin rapport. Utskottet noterar även att regeringen strävar efter att god samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan ska uppnås där det är önskvärt och att regeringen ser ett behov av att förtydliga rättskedjeperspektivet när så är relevant. Mot bakgrund av det anförda finns det enligt utskottet inte skäl för ett sådant tillkännagivande som begärs i motion 2019/20:3446 (C) yrkande 2. Utskottet föreslår därför att motionsyrkandet avslås.
Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
|
1. |
av Ingemar Kihlström (KD), Magdalena Schröder (M), Ellen Juntti (M), Johan Pehrson (L), Mikael Damsgaard (M), Helena Vilhelmsson (C) och Mattias Ingeson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 11 och
2019/20:3446 av Helena Vilhelmsson (C) yrkande 1.
Ställningstagande
När satsningar görs på polisen kommer det att innebära följdverkningar för Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Verksamheterna hänger ihop, och de olika myndigheterna påverkas av varandras arbete. För att inte flaskhalsar ska uppstå bör styrningen av myndigheterna vara sammanhållen och präglas av en helhetssyn.
Det framgår av Riksrevisionens rapport att det i Regeringskansliet saknas principer för bedömning av behovet av avstämning med andra handläggare, budgetsamordnare och analysfunktion. Detta riskerar att leda till inkonsekvens och oförutsebarhet eftersom ansvaret då hamnar hos enskilda handläggare. Regeringen medger också brister i dokumentationen om hur arbetet bedrivs.
Vi anser att regeringen behöver förtydliga och skärpa rutiner och riktlinjer för hur behovet av avstämning och uppföljning av helhetsperspektivet i rättskedjan ska tillgodoses. En sådan åtgärd är nödvändig för att säkerställa kontinuitet och fokus i styrningen av rättskedjan.
Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.
|
2. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3446 av Helena Vilhelmsson (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Riksrevisionen konstaterar i rapporten att kopplingarna till rättskedjeperspektivet minskat under senare år såväl i särskilda uppdrag till myndigheterna som i regleringsbrev. Regeringen hänvisar i sin skrivelse till andra – i och för sig vällovliga – åtgärder som vidtagits med samma syfte, såsom utvärderings- och prognosuppdrag till Statskontoret och Brå. Regleringsbreven spelar emellertid en sådan central roll i styrningen av myndigheterna att dessa bör tydliggöras ytterligare med ett klart fokus på samordning inom rättskedjan. Jag anser därför att regeringen snarast måste åtgärda den påtalade bristen i regleringsbreven.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2019/20:44 Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av skärpta rutiner och riktlinjer för avstämning och uppföljning avseende helhetsperspektivet i rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att förtydliga rättskedjeperspektivet i regleringsbreven och tillkännager detta för regeringen.
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styrningen av rättsväsendets myndigheter bör präglas av mer långsiktighet och helhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.