Det handlar om en extra budget för att ge ökade stöd till företag under coronapandemin, sänka arbetsgivaravgifterna för unga och andra åtgärder.
Ska riksdagen godkänna dessa förslag?
Om förslaget går igenom, får företag mer stöd under korttidsarbete, unga betalar lägre arbetsgivaravgifter och det avsätts mer pengar för olika stödåtgärder.
|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom förslagen i propositionen om ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
I propositionen lämnas förslag om fortsatta möjligheter till stöd vid korttidsarbete under perioden den 1 december 2020–30 juni 2021. Stödet ska under denna period förstärkas genom att staten tar en större andel av kostnaderna för korttidsarbete och att en ny nivå för arbetstidsminskning på 80 procent införs under perioden den 1 januari–31 mars 2021. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 15 februari 2021.
I propositionen föreslås också tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 6 februari 2021 och tillämpas på ersättning som betalas under perioden den 1 januari 2021–31 mars 2023.
Propositionen innehåller även förslag om medel för att både utöka och förstärka omställningsstödet för perioden januari–februari 2021. Vidare lämnas förslag om medel för ett nedstängningsstöd, utformat som ett ytterligare förstärkt omställningsstöd, i de fall regeringen beslutar om stängning av vissa verksamheter.
Slutligen lämnas förslag om ökade medel för sjukpenning, för att tillfälligt kunna upphöra med att pröva den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan, och om ökade anslag till vissa myndigheter för hantering av stöd.
Förslagen i propositionen innebär att de anvisade medlen ökar med 18,6 miljarder kronor 2021. Ökningen hänförs i huvudsak till stödet vid korttidsarbete (8,7 miljarder kronor) och omställningsstödet (9,2 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder kronor avser det nya nedstängningsstödet). På inkomstsidan av statens budget föreslås att det i budgetpropositionen aviserade och beräknade förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga tidigareläggs, från den 1 april till den 1 januari. Tidigareläggningen beräknas minska statens inkomster med 1,4 miljarder kronor 2021. Sammantaget ökar statens lånebehov med 20 miljarder kronor till följd av förslagen. Statens finansiella sparande försämras med samma belopp, dvs. med 20 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns två reservationer (SD, V) och två särskilda yttranden (M, KD). Kristdemokraterna har avstått från ställningstagande i beslutet.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:83 Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
14 yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Tabeller
Tabell 1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Tabell 2 Ändrad beräkning av inkomster för 2021
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset |
Ändringar i statens budget för 2020
Riksdagen
a) godkänner regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2021,
b) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3 under förutsättning att riksdagen antar utskottets förslag punkt 1 i betänkande 2020/21:FiU40.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:83 punkterna 4 och 5.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall,
2. lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år,
3. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:83 punkterna 1–3 och avslår motion
2020/21:3842 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 3 och 7.
Översyn och utvärderingar av delar av lagstiftningen
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3837 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och
2020/21:3842 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4–6, 8 och 9.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (V)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 2 februari 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD)*, Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Lars Thomsson (C).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlas proposition 2020/21:83 Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. I propositionen lämnar regeringen förslag om ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I betänkandet behandlas också 14 yrkanden ur två följdmotioner som lämnats med anledning av propositionen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021 finns i bilaga 2. En teknisk justering av utgiftsramarna och anslagen föreslås av utskottet, för att ta hänsyn till de ändringar i ramar och anslag som föreslås i regeringens proposition 2020/21:77 (bet. 2020/21:FiU40). Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021 finns i bilaga 3. Regeringens lagförslag finns i bilaga 4. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggs-bestämmelse 9.6.1). Förslag om ändringar i budgeten får dock även lämnas vid andra tillfällen om det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Den 10 januari 2021 trädde lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) i kraft. Frågan om ekonomisk ersättning regleras inte i covid-19-lagen. Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning av hur ett ersättningssystem bör utformas vid beslut om föreskrifter som innebär de mest ingripande begränsningarna, nämligen beslut om stängning av verksamheter. Sådana föreskrifter kan meddelas närhelst det är nödvändigt för att förhindra smittspridning, och ersättningsfrågan bör därför klargöras så snart som möjligt. Regeringen lämnar även förslag om ett förlängt och förstärkt stöd vid korttidsarbete samt en tidigareläggning av den tillfälliga nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar som aviserades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). Vidare föreslås medel för sjukpenning, för att tillfälligt kunna upphöra med att pröva den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Slutligen lämnas förslag om ökade anslag till vissa myndigheter för hantering av stöd. Samtliga åtgärder bör enligt regeringen vidtas skyndsamt för att dämpa de negativa konsekvenserna av smittspridningen i samhället.
Regeringen har mot denna bakgrund ansett att situationen är sådan att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i budgeten och synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen har därför föreslagit för riksdagen att motionstiden förkortas till tre dagar.
Enligt 9 kap. 13 § riksdagsordningen får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl. Propositionen överlämnades till riksdagen den 19 januari 2021. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till tre dagar. Motionstiden löpte således ut den 22 januari. Propositionen hänvisades av kammaren till finansutskottet den 20 januari 2021.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som ger fortsatta möjligheter till stöd under perioden den 1 december 2020–30 juni 2021. Riksdagen antar också regeringens förslag till lagändringar som innebär att arbetsgivaravgifterna för unga tillfälligt sätts ned under perioden den 1 januari 2021–31 mars 2023.
Riksdagen godkänner regeringens förslag om en ändrad beräkning av inkomster för 2021. Riksdagen godkänner vidare ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag. Totalt ökar anvisade medel med 18,6 miljarder kronor och statens inkomster beräknas minska med 1,4 miljarder kronor 2021. Sammantaget ökar statens lånebelopp med 20 miljarder kronor till följd av förslagen. Statens finansiella sparande försämras med samma belopp, dvs. med 20 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V) samt särskilt yttrande 1 (M) och 2 (KD).
Propositionen
Ändringar i statens budget för 2021
Ändringar av statens utgifter
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag enligt tabell 1 i bilaga 2. Sammanlagt innebär förslaget ökade utgifter med 18,6 miljarder kronor för 2021.
Ramen för utgiftsområde 3 Skatt tull och exekution föreslås öka med 120 miljoner kronor 2021 enligt regeringens förslag. Det är anslaget 1:1 Skatteverket som ökas med 120 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna hantera tillkommande kostnader för hantering och kontroll av omställningsstödet, inklusive det nya nedstängningsstödet.
Ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning föreslås öka med sammanlagt 100 miljoner kronor. Det är anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. som ökas. Regeringen har lämnat förslag om nya bestämmelser om utökad förmånstid för riskgrupper (prop. 2020/21:77) och om bedömningen av arbetsförmågan i ärenden om sjukpenning (prop. 2020/21:78). Den här föreslagna anslagsökningen görs för att regeringen i avvaktan på att de nya bestämmelserna träder i kraft avser att besluta om undantag från vissa bestämmelser om sjukpenning med anledning av covid-19.
För utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås ramen öka med 18 386 miljoner kronor. Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 450 miljoner kronor för tillkommande kostnader för att hantera föreslagna nya bestämmelser om stöd vid korttidsarbete och för att myndigheten ska fortsätta arbeta för en enkel och effektiv ärendehantering av stödet för företagen. Vidare ökas anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete med 8 736 miljoner kronor för de ökade kostnader som beräknas följa av det nya förslag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall som lämnas i propositionen (se nedan avsnittet Tillfällig lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall). Slutligen föreslår regeringen att anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med 9 200 miljoner kronor 2021. Av dessa medel avser 5 000 miljoner kronor ett utökat omställningsstöd. Mot bakgrund av att restriktioner och allmänna råd har skärpts ytterligare under inledningen av 2021 bedöms spridningen av covid-19 få fortsatt stora negativa ekonomiska konsekvenser för många företag. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka omställningsstödet för perioden januari–februari 2021. För perioden ska den sammanlagda nettoomsättningen ha minskat med mer än 30 procent för att omställningsstöd ska betalas ut. Regeringen avser även att införa ett nedstängningsstöd, utformat som ett förstärkt omställningsstöd, till företag som till följd av stängning som meddelats enligt covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen varit förhindrade att bedriva verksamhet (se nedan avsnittet Ekonomisk ersättning vid beslut om begränsningar enligt covid-19-lagen). Av de medel som föreslås på anslaget 1:24 Omställningsstöd avser 4 200 miljoner kronor det nya nedstängningsstödet. Stöden förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Ändringar av statens inkomster
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den ändrade beräkningen av inkomster för 2021 som redovisas i tabell 2 i bilaga 2. Prognosen för statens inkomster har reviderats ned till följd av regeringens förslag om nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar. Den tillkommande effekten jämfört med aviseringen och beräkningen i budgetpropositionen för 2021 beror på att de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2021, medan aviseringen i budgetpropositionen avsåg ett ikraftträdande den 1 april 2021. Det tidigare ikraftträdandet bedöms minska skatteintäkterna med ytterligare 1,4 miljarder kronor 2021. Den offentligfinansiella bruttoeffekten av tidigareläggandet uppgår till 1,7 miljarder kronor (den offentligfinansiella helårseffekten av förslaget är 10,4 miljarder kronor). I tabellen redovisas förändringarna i inkomstberäkningen. De inkomsttitlar som påverkas är 1211 Sjukförsäkringsavgift, 1212 Föräldraförsäkringsavgift, 1216 Arbets-marknadsavgift, 1217 Allmän löneavgift, 1219 Nedsatta avgifter och 1282 Arbetsgivaravgifter.
Konsekvenser för statens budget
Förslagen i propositionen innebär att de anvisade medlen ökar med 18,6 miljarder kronor 2021. Ökningen hänförs i huvudsak till stödet vid korttidsarbete och omställningsstödet. Utgiftsökningarna ökar statens lånebehov och försämrar statens finansiella sparande med motsvarande belopp. På inkomstsidan av statens budget beräknas tidigareläggningen av förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga minska statens inkomster med 1,4 miljarder kronor 2021. Inkomstminskningarna ökar statens lånebehov och försämrar statens finansiella sparande med motsvarande belopp. Sammantaget beräknas därmed statens finansiella sparande försämras med 20 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP.
Ekonomisk ersättning vid beslut om begränsningar enligt covid-19-lagen
Covid-19-lagen, som trädde i kraft den 10 januari 2021, innebär att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer genom föreskrifter och beslut får vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på annat sätt förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Lagen möjliggör beslut om nedstängning av verksamheter.
Regeringen uppger att det finns skäl att överväga införande av ett riktat stöd till företag som till följd av eventuella beslut om nedstängning förhindras att bedriva verksamhet, ett s.k. nedstängningsstöd. Det är enligt regeringen lämpligt att nedstängningsstödet utformas som ett förstärkt omställningsstöd. Lagen om omställningsstöd kommer därmed att vara tillämplig. Kompletterande föreskrifter kommer att meddelas i en särskild förordning. Till skillnad från det ordinarie omställningsstödet kommer den högsta subventionsgraden för nedstängningsstödet att vara 100 procent av de fasta kostnaderna för företag som förlorat all omsättning under perioden. Detta betyder i praktiken att ett företag som blir nedstängt kan få full ersättning för sina fasta kostnader. Det är mer generöst än omställningsstödet. Har företaget redan fått omställningsstöd för samma period ska detta dock avräknas från nedstängningsstödet. Ett tak införs som innebär att det maximala stödet inte får överstiga 75 miljoner kronor per företag och månad. Förslaget utgör i statsstödshänseende en ny stödordning som måste anmälas i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och godkännas av Europeiska kommissionen innan den kan träda i kraft.
Sammantaget anser regeringen att nedstängningsstöd som redovisas i propositionen skapar en klarhet om vilka förutsättningar som kommer att gälla för ekonomisk ersättning till företag som, i förekommande fall, drabbas av ett beslut om stängning av verksamheten. Regeringen bedömer att nedstängningsstödet tillsammans med propositionens förslag om förstärkt stöd vid korttidsarbete och övriga stöd till företag med anledning av spridningen av covid-19 bör ge företagen tillräckliga förutsättningar för att överbrygga en period av nedstängning. Det är enligt regeringen svårt att bedöma vad ett beslut om nedstängning skulle innebära för utgifter för staten. En översiktlig beräkning har gjorts baserat på en eventuell nedstängning av gallerior, köpcentrum, restauranger och sportanläggningar under några månader. Bedömningen är att det skulle innebära en total kostnad om ca 4,2 miljarder kronor. I propositionen lämnas förslag om ytterligare medel för införande av ett nedstängningsstöd på anslaget 1:24 Omställningsstöd (se avsnittet Ändringar i statens budget för 2021 ovan).
Det kan enligt regeringen uppkomma fall där de ersättningssystem som redovisas i propositionen inte är fullt ut tillämpliga för alla aktörer som omfattas av beslutade föreskrifter om begränsningar och där kompletterande stödåtgärder kan behöva vidtas. Regeringen uppger att behovet av ersättningar analyseras löpande och kommer att analyseras ytterligare i samband med att föreskrifter om begränsningar tas fram. I samband med detta kommer regeringen även att överväga hur sådana ersättningar kan utformas. Regeringen uppger att den vid behov, och inom ramen för budgetprocessen, kommer att återkomma till riksdagen om detta.
Tillfällig lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall
I propositionen lämnas förslag om fortsatt möjlighet till stöd vid korttidsarbete under perioden den 1 december 2020–30 juni 2021. Lagförslaget är i form av en ny tillfällig lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.
Med anledning av pandemin har stödet vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket varit förstärkt under 2020. Förstärkningen har inneburit att staten under stödmånader som infaller under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 står för tre fjärdedelar av den totala kostnaden i stället för en tredjedel. Med hänsyn till effekterna av den pågående smittspridningen finns det enligt regeringen skäl att även under det första halvåret 2021 låta staten ta en större andel av kostnaden för stödet vid korttidsarbete. Förslaget innebär att staten under perioden den 1 januari–31 mars tar en lika stor andel som under 2020, dvs. tre fjärdedelar av kostnaden. Därefter minskas statens andel av kostnaden stegvis från tre fjärdedelar till hälften under perioden den 1 april–30 juni 2021. Regeringen föreslår också en ny nivå för arbetstidsminskning på 80 procent. En sådan nivå gällde tillfälligt under perioden maj-juli 2020.
Enligt regeringens förslag ska, för stödmånader under perioden den 1 januari–31 mars 2021, en arbetstagares arbetstidsminskning få uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Löneminskningen ska uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent. För stödmånader under perioden den 1 april–30 juni 2021 ska löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.
För stödmånader under perioden den 1 december 2020–30 juni 2021 ska enligt förslaget stöd även kunna lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.
Likaså ska under denna period stöd få lämnas under arbetstagarens uppsägningstid. För stöd som lämnas under uppsägningstid ska det bortses från sådan ersättning som lämnas till arbetstagaren för att arbetsgivaren ska uppfylla bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.
Den föreslagna tillfälliga lagen omfattar även arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel och där det allmänna enligt en offentligrättslig reglering har till uppgift att tillhandahålla verksamheten.
Jämförelsemånaden ska enligt förslaget vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020.
Regeringen hänvisar i propositionen till att riksdagen när det gäller kravet på allvarliga ekonomiska svårigheter har uttalat att arbetsgivaren förutsätts agera i enlighet med lagens syfte och att det under sådana förhållanden inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna vid korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar (bet. 2019/20:FiU51 s. 22). För att öka förutsebarheten och underlätta tillämpningen anser regeringen att det bör införas en regel i den tillfälliga lagen som anger när värdeöverföringar i form av bl.a. vinstutdelning inte får lämnas och vilka värdeöverföringar som omfattas. Arbetsgivaren ska enligt förslaget inte ha rätt till stöd vid korttidsarbete, om arbetsgivaren under stödmånaderna, de två kalendermånaderna närmast före den första stödmånaden eller de sex kalendermånaderna närmast efter den sista stödmånaden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma ska gälla om ett beslut om en sådan värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period. Om arbetsgivaren ingår i en koncern (av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen) ska vad som anges om värdeöverföringar även gälla moderföretag till företaget som ingår i koncernen. Fåmansföretag undantas inte från tillämpningsområdet.
Regeringen föreslår också ett tillfälligt krav på revisorsintyg. De nu aktuella förslagen förväntas enligt regeringen medföra ett stort antal ansökningar, vilket också ökar risken för felaktiga utbetalningar. Det finns enligt regeringen därför behov av ytterligare kontrollåtgärder och av att underlätta Tillväxtverkets prövning för att främja en skyndsam handläggning. För att begränsa den administrativa bördan för de minsta företagen föreslår regeringen att kravet på revisorsintyg bara bör ställas om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor. Revisorn ska yttra sig över arbetsgivarens ekonomiska svårigheter, orsakerna till dessa svårigheter och hur länge svårigheterna förväntas bestå. Revisorn ska även yttra sig över om det har förekommit vinstutdelning eller andra värdeöverföringar. Regeringen anser vidare att det finns skäl att ge arbetsgivare som berörs av kraven på revisorsintyg (dvs. de arbetsgivare där lönesumman uppgår till minst 400 000 kronor per månad) stöd för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Sådant stöd ska enligt förslaget få uppgå till högst 10 000 kronor per arbetsgivare.
Preliminärt stöd och ytterligare stöd får enligt förslaget inte lämnas till arbetsgivare som har skulder avseende återkrav av stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när ansökan om sådant stöd prövas. Inte heller får preliminärt stöd och ytterligare stöd lämnas om arbetsgivaren, när ansökan om sådant stöd prövas, är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning eller är på obestånd.
Den föreslagna tillfälliga lagstiftningen kommer delvis att gälla för tid före ikraftträdandet. Tidsfristen för när en ansökan ska ha kommit in och även tidpunkten för avstämning behöver därför justeras. En ansökan om preliminärt stöd ska enligt regeringens förslag ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden. Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020, ska arbetsgivaren sedan göra en avstämning vid utgången av juni 2021.
Regeringen föreslår att den nya tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall träder i kraft den 15 februari 2021. Lagen upphör därefter att gälla vid utgången av juni 2021. Den upphävda lagen gäller enligt förslaget dock fortfarande för stödmånader som infaller under perioden den 1 december 2020–30 juni 2021.
Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar
Regeringen föreslår en tillfällig nedsättning fram till mars 2023 av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen ska enligt förslaget begränsas till den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.
Många av de branscher där unga arbetar har enligt regeringen drabbats hårt av de restriktioner och beteendeförändringar som spridningen av covid-19 gett upphov till, vilket har påverkat ungas möjlighet till anställning och extrajobb negativt. En nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga bedöms kunna motverka de negativa effekterna för unga på arbetsmarknaden och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal. Förslaget är enligt regeringen en del av de stimulansåtgärder som syftar till att återstarta ekonomin efter pandemin.
Regeringen föreslår också ändringar i stödområdeslagen för att det särskilda avdraget från den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna i stödområdet (vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand) inte ska kunna medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt socialavgiftslagen.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 6 februari 2021 och tillämpas på ersättning som betalas under perioden den 1 januari 2021–31 mars 2023.
Motioner
I kommittémotion 2020/21:3837 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) förordas samma förlängning av stödet vid korttidsarbete som regeringen föreslår, men utan avtrappning. Motionärerna vill således se en möjlighet till permittering på 80 procent under hela perioden, med en subventionsgrad från staten på 75 procent. Regeringen bör därför enligt motionärerna utvärdera stödet vid korttidsarbete (yrkande 1). Motionärerna anser också att regeringen bör utvärdera jämförelsemånaden i stödet (yrkande 2). Att ha september 2020 som jämförelsemånad, som regeringen föreslår, speglar enligt motionärerna inte företagens normalsituation före pandemin och i stället skulle mars 2020 kunna utgöra en kompletterande jämförelsemånad. När det gäller förslaget om begränsningar i företagens möjligheter att få statligt stöd vid korttidsarbete om de samtidigt delar ut vinst, anser motionärerna att fåmansföretag borde undantas från regelverket. Skälet är att dessa företag i normalfallet tar ut såväl lön som utdelning för den egna försörjningen. Motionärerna anser vidare att det är problematiskt att regeringen inte skiljer mellan dotter- och moderbolag i koncerner. Regeringen bör därför se över reglerna för vinstutdelning för fåmansföretag och dotterbolag i koncerner (yrkande 3). Motionärerna anser vidare att inte bara revisorer utan även auktoriserade redovisningskonsulter borde kunna utfärda yttranden i samband med ett företags ansökan om stöd vid korttidsarbete (yrkande 4). Slutligen är motionärerna kritiska till regeringens förslag om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa åldersgrupper. Det vore enligt motionärerna mer ändamålsenligt att sänka arbetsgivaravgifterna för alla arbetstagare oavsett ålder, med motsvarande offentligfinansiella nettoeffekt (yrkande 5).
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) förordar i partimotion 2020/21:3842 att det föreslagna vinstutdelningsstoppet efter stödmånaderna i stället för sex månader bör uppgå till ett år (yrkande 1). Dessutom bör de företag som får stöd vid korttidsarbete omfattas av en anmälningsplikt när det gäller vinstutdelning (yrkande 2). Motionärerna menar också att arbetsgivarens incitament att behålla sin personal minskar om statligt stöd kan lämnas även under uppsägningstid. Därför avstyrks lagförslaget i denna del (yrkande 3). Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att de situationer som innebär att preliminärt stöd vid korttidsarbete inte får lämnas, även omfattar den situationen att en arbetsgivare underlåtit att göra en anmälan om avstämning för tidigare lämnat stöd (yrkande 4). Motionärerna anser också att gränsen för när revisorsintyg ska krävas bör vara vid en lönesumma som överstiger 250 000 kronor per månad, i stället för 400 000 kronor per månad som regeringen föreslår (yrkande 5). I motionen framhålls även att stöd vid korttidsarbete endast borde kunna ges till företag med kollektivavtal, då detta skulle motverka missbruk av stödet. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att företag som saknar centralt kollektivavtal inte ska kunna få stöd vid korttidsarbete (yrkande 6). När det gäller förslaget om nedsatta sociala avgifter för 19-23-åringar fram till mars 2023 pekar motionärerna på att det är en dyr och ineffektiv reform. Motionärerna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år (yrkande 7). Regeringen bör återkomma med en ändrad inkomstberäkning i enlighet med förslaget i denna del (yrkande 8). Slutligen välkomnar motionärerna regeringens förslag om nedstängningsstöd och förlängning av omställningsstödet. Dock borde kravet för att få ta del av omställningsstöden vara att den sammanlagda nettoomsättningen ska ha minskat med mer än 50 procent, enligt motionärerna (yrkande 9).
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Utskottets ställer sig också bakom de förslag till ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och anslag som regeringen föreslår. Förslagen i propositionen innebär att de anvisade medlen ökar med 18,6 miljarder kronor 2021. En teknisk justering av utgiftsramarna och anslagen föreslås av utskottet för att ta hänsyn till de ändringar i ramar och anslag som föreslås i regeringens proposition 2020/21:77 som utskottet behandlar i betänkande 2020/21:FiU40 (se utskottets förslag i bil. 3). Tidigareläggningen av förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga beräknas minska statens inkomster med 1,4 miljarder kronor 2021. Sammantaget ökar statens lånebehov med 20 miljarder kronor till följd av förslagen. Statens finansiella sparande försämras med samma belopp, dvs. med 20 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP.
Pandemin har påverkat svenska företag drastiskt. Det gäller inte minst de företag som drabbats hårt av de restriktioner som beslutats för att minska smittspridningen. Sedan utbrottet har historiskt omfattande åtgärder vidtagits för att begränsa smittspridningen och för att lindra effekterna för jobb och företag. En av dessa åtgärder är stödet vid korttidsarbete, som kommit att användas i stor utsträckning. Utskottet anser liksom regeringen att det med hänsyn till den alltjämt pågående smittspridningen krävs ytterligare åtgärder för att dämpa effekterna av pandemin för företag och samhällsekonomin. Utskottet välkomnar därför förslagen i propositionen om fortsatta möjligheter till stöd vid korttidsarbete, tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga samt det utökade och förstärkta omställningsstödet inklusive det nya nedstängningsstödet. Det är enligt utskottet också viktigt och bra att ytterligare medel tillförs de myndigheter som handlägger krisstöden för att hanteringen ska bli så effektiv som möjligt.
Utskottet anser att den högre subventionsgrad för korttidsstödet fram t.o.m. mars som föreslås i propositionen, som sedan stegvis trappas av, är väl avvägd. Detsamma gäller införandet av en högre nivå för arbetstidsminskning på 80 procent fram t.o.m. mars 2021.
När det gäller frågan om vinstutdelning och stöd vid korttidsarbete är regeringens lagförslag utformat med bestämmelserna om omställningsstöd som förebild. Att de två regelverken överensstämmer så långt det är möjligt bedöms underlätta för företagen och bidra till förutsebarheten. Utskottet menar att regeringens förslag om vinstutdelning är väl avvägt och i linje med utskottets tidigare uttalanden om att det inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna vid korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.
Det är enligt utskottet också rimligt att kravet på revisorsintyg endast gäller om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor. På så sätt begränsas den administrativa bördan för de mindre företagen.
Det är enligt utskottet vidare lämpligt att som tillfällig krisåtgärd dämpa kostnaderna för arbetsgivare som tillämpar korttidsarbete även i händelse av uppsägningar under den tid som korttidsarbete pågår. Skälet till detta att det har inträffat att efterfrågan på varor och tjänster som tillhandahålls av enskilda företag eller branscher i princip helt har försvunnit som en följd av pandemin.
Avslutningsvis är utskottets bedömning att en temporär riktad nedsättning av arbetsgivaravgifterna, som den regeringen föreslår, kan motverka de negativa effekterna för unga på arbetsmarknaden och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal. Den kan även innebära en tillfällig stimulans för svenska företag, vilket i sin tur kan öka takten i den ekonomiska återstarten efter pandemin.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
|
1. |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
=utskottet
Översyn och utvärderingar av delar av lagstiftningen
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3837 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och
avslår motion
2020/21:3842 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4–6, 8 och 9.
Ställningstagande
Vi förordar samma förlängning av stödet vid korttidsarbete som regeringen föreslår, men utan avtrappning. Det är fortfarande oklart hur snabbt vaccineringen av befolkningen kommer att ske och i det läget är det olyckligt att föreslå en avtrappning av såväl permitteringsgrad som subventionsgrad. I stället vill vi se en möjlighet till permittering på 80 procent under hela perioden, med en subventionsgrad från staten på 75 procent. Regeringen bör därför utvärdera stödet vid korttidsarbete.
Vi anser också att regeringen bör utvärdera jämförelsemånaden i stödet. Att ha september 2020 som jämförelsemånad, som regeringen föreslår, speglar inte företagens normalsituation före pandemin och i stället skulle mars 2020 kunna utgöra en kompletterande jämförelsemånad.
När det gäller förslaget om begränsningar i företagens möjligheter att få statligt stöd vid korttidsarbete om de samtidigt delar ut vinst menar vi att fåmansföretag borde undantas från regelverket. Skälet är att dessa företag i normalfallet tar ut såväl lön som utdelning för den egna försörjningen. Vidare är det problematiskt att regeringen inte skiljer mellan dotter- och moderbolag i koncerner när det gäller begränsningen i möjligheten att dela ut vinst. Förslaget innebär i praktiken att dotterbolaget kan ”bestraffas” för beslut som moderbolaget tar och som dotterbolaget rimligtvis inte har något inflytande över. Regeringen bör därför se över reglerna för vinstutdelning för fåmansföretag och dotterbolag i koncerner.
Liksom regeringen anser vi att det är rimligt att en ansökan om statligt stöd ska kompletteras med ett skriftligt yttrande om arbetsgivarens ekonomiska svårigheter m.m. Vi anser dock att inte bara revisorer utan även auktoriserade redovisningskonsulter borde kunna utfärda sådana yttranden i samband med ett företags ansökan om stöd vid korttidsarbete.
Slutligen är vi kritiska till regeringens förslag om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa åldersgrupper. Förslaget är problematiskt rent principiellt då staten bör sträva efter konkurrensneutralitet, inte minst i skattehänseende. Det vore mer ändamålsenligt att sänka arbetsgivaravgifterna för alla arbetstagare oavsett ålder, med motsvarande offentligfinansiella nettoeffekt.
|
2. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
Riksdagen
1. avslår regeringens förslag till lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall i de delar det avser 12 §,
2. avslår regeringens förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:83 punkt 3 och motion
2020/21:3842 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 3 och 7,
bifaller delvis proposition 2020/21:83 punkt 1 och avslår proposition 2020/21:83 punkt 2.
Översyn och utvärderingar av delar av lagstiftningen
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3842 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4–6, 8 och 9 samt
avslår motion
2020/21:3837 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–5.
Ställningstagande
Jag menar att det föreslagna vinstutdelningsstoppet efter stödmånaderna i stället för sex månader bör uppgå till ett år. Dessutom bör de företag som får stöd vid korttidsarbete omfattas av en anmälningsplikt vid vinstutdelning. Det kan annars vara svårt att bl.a. kontrollera värdeöverföringar från utländska moderbolag i koncerner.
Om statligt stöd vid korttidsarbete kan lämnas även under uppsägningstid minskar arbetsgivarens incitament att behålla sin personal. Regeringens förslag i denna del går också emot det grundläggande syftet med stödet som är att undvika uppsägningar och värna sysselsättningen. Därför avstyrker jag lagförslaget i denna del.
Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att de situationer som innebär att preliminärt stöd vid korttidsarbete inte får lämnas, även omfattar den situationen att en arbetsgivare underlåtit att göra en anmälan om avstämning för tidigare lämnat stöd. Dessutom bör gränsen för när revisorsintyg ska krävas vara vid en lönesumma som överstiger 250 000 kronor per månad, i stället för 400 000 kronor per månad som regeringen föreslår. När det gäller stöd för administrativa kostnader kan det visserligen finnas behov av ett sådant stöd, men då främst till mindre företag med mer begränsade resurser.
Jag anser också att stöd vid korttidsarbete endast borde kunna ges till företag med kollektivavtal. Det skulle vara en effektiv kontrollmekanism och motverka missbruk av stödet. Därför bör regeringen återkomma med förslag om att företag som saknar centralt kollektivavtal inte ska kunna få stöd vid korttidsarbete.
Förslaget om nedsatta sociala avgifter för unga fram till mars 2023 är en dyr och ineffektiv reform. De medel som enligt förslaget ska avsättas till nedsatta socialavgifter hade kunnat användas bättre genom satsningar på utbildning, en aktiv arbetsmarknadspolitik och tidigareläggning av offentliga investeringar. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år. Regeringen bör också återkomma med en ändrad inkomstberäkning i enlighet med förslaget i denna del.
Slutligen välkomnar jag regeringens förslag om nedstängningsstöd och förlängning av omställningsstödet. Dock borde kravet för att få ta del av omställningsstöden vara högre än den av regeringen föreslagna nivån på 30 procent. Regeringen bör återkomma med förslag om att den sammanlagda nettoomsättningen ska ha minskat med mer än 50 procent för att ett företag ska omfattas av omställningsstöden.
|
1. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M) anför: |
Regeringen föreslår i propositionen ett s.k. nedstängningsstöd. Nedstängningsstödet ska enligt förslaget baseras på det omställningsstöd som har införts för företag enligt lagen (2020:548) om omställningsstöd. Omställningsstödet bedöms vara möjligt att rikta mot företag som omfattas av en eventuell nedstängning, genom att det görs mer förmånligt vid en sådan nedstängning. Nedstängningsstödet används endast i de fall beslut fattas om att stänga verksamheter.
Omställningsstödet syftar till att ersätta företag för en andel av dess fasta kostnader. I en situation där nedstängningsstödet utformas som ett förstärkt omställningsstöd kommer lagen om omställningsstöd att vara tillämplig. Förstärkningen ska enligt förslaget regleras av regeringen i en särskild förordning.
Den exakta utformningen av stödet kommer alltså att preciseras i en förordning. Rätten till nedstängningsstöd inträder när omsättningen understiger 70 procent av omsättningen under föregående år. Nedgången ska vara orsakad av nedstängningen. Den högsta subventionsgraden kommer att vara 100 procent. Regeringen skriver att företag som stängs ned i praktiken får full ersättning för sina fasta kostnader, vilket lätt kan tolkas som full kostnadsersättning. Men då stödet kommer att baseras på de fasta kostnaderna så kan den bildsättningen bli en sanning med modifikation. Det som blir avgörande för hur stort stödet blir för enskilda företag i praktiken är vad regeringen definierar som fasta kostnader.
Enligt dagens reglering av omställningsstödet ska inte lönekostnader räknas som fasta kostnader när storleken på omställningsstödet, och därmed nedstängningsstödet, beräknas. Det går emot normala redovisningsprinciper, där lönekostnader för fast anställda normalt räknas som fasta kostnader. Att lönekostnader inte ska utgöra underlag för omställningsstöd motiverades vid införandet av omställningsstödet med att företag kompenseras för sina lönekostnader via systemet med korttidspermitteringar. Alla företag har dock inte möjlighet att få stöd genom korttidspermitteringar. När det gäller nedstängningsstödet kan det handla om företag som med mycket kort varsel mer eller mindre får näringsförbud till följd av statliga beslut. Får de inte ersättning för lönekostnader kan detta få mycket stora konsekvenser, eftersom lönekostnaderna för många företag är den enskilt största kostnaden – i genomsnitt utgör lönekostnaderna majoriteten av företagens fasta kostnader. Moderaterna anser därför att lönekostnader bör omfattas av nedstängningsstödet.
Regeringen föreslår även i propositionen en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år med 11,69 procent mellan den 1 januari 2021 och den 31 mars 2023. Nedsättningen avser ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På lönesummor som överstiger detta belopp ska nedsättning inte göras. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 6 februari 2021.
Nedsättningen är en tillfällig sänkning för en grupp där många troligtvis ändå kommer att få jobb, till skillnad från andra grupper på arbetsmarknaden. Unga som grupp kan svårligen beskrivas som en utsatt grupp på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet skriver att det finns risk att de sänkta arbetsgivaravgifterna går till anställningar som ändå skulle ägt rum. Det kan dock konstateras att unga oftare är anställda i de branscher som har drabbats hårt av pandemin och restriktionerna och människors förändrade beteende till följd av detta. En nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga skulle kunna dämpa effekterna av pandemin för unga på arbetsmarknaden. Åtgärden är dock framförallt en stabiliseringspolitisk åtgärd utan tydliga förväntade effekter på den långsiktiga sysselsättningsnivån i ekonomin som helhet. En positiv effekt av nedsättningen är det faktum att företagen får mer pengar genom sänkta arbetsgivaravgifter vilket innebär att de blir mer benägna att behålla och nyanställa personal. Därmed kan nedsättningen medföra att jobb kan räddas. I brist på andra förslag från regeringen på arbetsmarknadsområdet som på ett mer effektivt sätt skulle motverka en ökning av arbetslösheten bland unga ställer vi oss därför bakom regeringens förslag om nedsättning av arbetsgivaravgifterna.
Regeringen föreslår även att 100 000 000 kronor tillförs utgiftsområde 10 för ett tillfälligt undantag från den s.k. 180-dagarsregeln för perioden fr.o.m. den 21 december 2020 t.o.m. den 14 mars 2021. Undantaget ska enligt förslaget införas i avvaktan på att bestämmelserna i regeringens proposition Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) träder i kraft. Dessa nya bestämmelser syftar till att genomföra lättnader vid prövningen vid dag 180 i rehabiliteringskedjan. Om det finns övervägande skäl ska prövningen efter dag 180 fortsatt göras mot den ordinarie arbetsgivaren enligt regeringens förslag.
Moderaterna värnar arbetslinjen och principen att sjukförsäkringen måste vara inriktad på att återgång till arbete ska ske så fort som möjligt. Förslaget i proposition 2020/21:78 innebär betydande risker för en återgång till de höga sjuktal Sverige hade under början av 2000-talet. Vi kommer därför att yrka på avslag för regeringens förslag i proposition 2020/21:78. Moderaterna har tidigare föreslagit att ett undantag från den s.k. 180-dagarsregeln i stället bör göras för långtidssjuka i covid-19, där det råder ett svagt kunskapsläge om sjukdomsförloppet och där det saknas ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Regeringen föreslår även en fortsatt möjlighet till stöd vid korttidsarbete under perioden den 1 december 2020–30 juni 2021. Stödet föreslås under denna period vara förstärkt genom att staten tar en större andel av kostnaderna för korttidsarbete och att det införs en ny nivå för arbetstidsminskning på 80 procent under perioden den 1 januari–31 mars 2021.
Moderaterna välkomnar förlängningen och att stödet förbättras. Stödet har dock ända sedan i våras kännetecknats av ryckighet och osäkerhet om regler, stödnivåer och villkor. Även förslagen i denna proposition om korttidspermitteringen handlar om stöd för tid som redan passerat, och som företagen inte har kunnat planera för. Därför anser vi att regeringen borde ha slagit fast samma stödregler för perioden april till juni som för januari till mars 2021. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 gäller fram till den sista juni, och det är rimligt att stöden bör gälla fram till dess med oförändrade villkor. Moderaterna anser därför att de regler som gäller för januari till mars också borde gälla för april till juni.
När stödet nu går in på sitt andra år väcks också frågan om det ska vara möjligt att permittera personal som anställts under 2020. Det kan handla om personer som anställdes för att ersätta personal som lämnat eller som anställdes under en period med låg smittspridning när inte minst regeringen planerade för en situation utan fortsatt smittspridning inom de kommande månaderna. Det är särskilt viktigt i branscher med hög personalomsättning, exempelvis hårt drabbade branscher som hotell- och restaurangverksamhet. Moderaterna anser att det bör vara möjligt att under vissa förutsättningar permittera också personal som anställts under 2020.
Sammanfattningsvis ställer vi oss bakom regeringens proposition, men vi hade hellre sett att åtgärderna hade utformats på det sätt som beskrivs i detta yttrande.
|
2. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Kristdemokraterna välkomnar flera av åtgärderna i regeringens proposition. Utökad ersättning i stöden till de företag som sett stora tapp i sin omsättning med anledning av de restriktioner som införts för att begränsa smittspridningen av covid-19 är något som vi efterfrågade redan i våras, och som blivit allt mer angeläget sedan pandemilagen införts. Detsamma gäller förstärkningar och förlängningar av stöd till korttidsarbete, Det är bra att regeringen nu justerar stöden i enlighet med detta, även om vi hade velat se sådana åtgärder tidigare.
Vi välkomnar också de extra resurser som tillförs de myndigheter som hanterar ansökning, utbetalning och kontroll av företagsstöden. Förlängningen och utökningen av stöden, liksom utbetalningarna, måste komma på plats så snart det överhuvudtaget är möjligt. Många i grunden livskraftiga företag är nu i sämre skick än i våras. Därför är det ännu större fara i dröjsmål, vilket Kristdemokraterna påpekat upprepade gånger för regeringen. Många företag väntar dessutom ihärdigt på besked om tidigare ansökningar. Varje vecka och månads fördröjning innebär en ökad börda i form av större oro och försämrad likviditet.
Det är också fortsatt angeläget att göra förändringar i stödet till korttidsarbete (permitteringsstöd). Den regel som medför att arbetsgivare, mitt i krisen, tvingas säga upp den tillfälligt anställda personal (vikarier, provanställda, tidsbegränsat anställda) som inte är verksamhetskritisk borde aldrig ha införts i våras, och den bör nu pausas för att inte tvinga fram ytterligare uppsägningar av personer med svagare förankring på arbetsmarknaden.
Kristdemokraterna har också tidigare kritiserat regeringens satsning på sänkta arbetsgivaravgifter för unga i förhållande till andra åtgärder och reformer. Förutom att vi menar att det vore bättre att bekämpa arbetslösheten genom ett tillfälligt, men mer kraftfullt, stöd till alla arbetsgivare som nyanställer en person som saknar arbete, snarare än att subventionera arbetsgivaravgifter för unga som redan har jobb, så rörde kritiken det sena införandet. Jag har i flera debatter frågat januaripartierna varför ungas arbetsgivaravgifter skulle sänkas först i april 2021, när krisen då kommer att ha pågått i över ett år i stället för att genomföra förslaget med retroaktivitet – vilket är möjligt med arbetsgivaravgiftssänkningar. Svaret har varit att det inte går att bereda frågan snabbare och att det inte är möjligt att genomföra förslaget förrän den 1 april. Jag noterar att Regeringskansliet nu, trots allt, har klarat av den uppgiften.
Även om reformen inte är den jag tror är mest träffsäker givet arbetsmarknadsläget (en kombination av en riktad lättnad till den som nyanställer en arbetslös och ett särskilt stöd till utsatta branscher, exempelvis genom lättnader i arbetsgivaravgiften för alla som arbetar i dessa branscher oavsett ålder, vore bättre) så är det bra att den nu kommer på plats tidigare – inte minst med tanke på att många unga jobbar inom de branscher som drabbas värst i krisen.
Därmed avstår jag från att delta i beslutet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall (avsnitt 2.1 och 5).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år (avsnitt 2.2 och 6).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen(2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 6).
4.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budgetför 2021 (avsnitt 8.1 och tabell 8.1).
5.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera stödet vid korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera jämförelsemånaden och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fåmansföretag ska undantas samt att regelverket för dotterbolaget i koncerner ska justeras gällande stöd vid vinstutdelning och andra värdeöverföringar och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nedsättningar i arbetsgivaravgifter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utdelningsstoppet efter stödmånaderna bör uppgå till ett år och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de företag som får stöd vid korttidsarbete bör omfattas av en anmälningsplikt i fråga om vinstutdelning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om korttidsarbete i vissa fall i de delar som avser 12 §.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att de situationer som innebär att preliminärt stöd inte får lämnas även bör omfatta den situationen att en arbetsgivare underlåtit att göra en anmälan om avstämning i fråga om tidigare lämnat stöd och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsen för när revisorsintyg ska krävas bör sänkas till en lönesumma motsvarande 250 000 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att företag som saknar centralt kollektivavtal inte ska kunna få stöd vid korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en ändrad inkomstberäkning i enlighet med Vänsterpartiets förslag och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att den sammanlagda nettoomsättningen ska ha minskat med mer än 50 procent för att ett företag ska omfattas av omställningsstöden och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Tabell 1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslagsnummer |
Beslutad ram anvisat anslag |
Förändring av ram /anslag |
Ny ram/Ny anslagsnivå |
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 413 921 |
120 000 |
12 533 921 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 023 985 |
120 000 |
8 143 985 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
98 410 400 |
100 000 |
98 510 400 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
37 798 912 |
100 000 |
37 898 912 |
|
24 |
Näringsliv |
15 355 253 |
18 386 000 |
33 741 253 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
327 175 |
450 000 |
777 175 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
2 080 000 |
8 736 000 |
10 816 000 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
2 000 000 |
9 200 000 |
11 200 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
18 606 000 |
|
|
Tabell 2 Ändrad beräkning av inkomster för 2021
Tusental kronor
|
Inkomsttitel
|
Godkänd beräkning |
Ny beräkning |
Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan |
|
|
1211 |
Sjukförsäkringsavgift |
65 933 752 |
65 606 996 |
-326 756 |
|
1212 |
Föräldraförsäkringsavgift |
48 289 508 |
48 084 793 |
-204 715 |
|
1216 |
Arbetsmarknadsavgift |
48 445 627 |
48 222 015 |
-223 612 |
|
1217 |
Allmän löneavgift |
215 816 957 |
214 902 040 |
-914 917 |
|
1219 |
Nedsatta avgifter |
12 482 198 |
14 152 198 |
1 670 000 |
|
1282 |
Arbetsgivaravgifter |
-12 482 198 |
-14 152 198 |
-1 670 000 |
Bilaga3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2021
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslagsnummer |
Beslutad ram anvisat anslag |
Förändring av ram /anslag |
Ny ram/Ny anslagsnivå |
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 533 921 |
120 000 |
12 653 921 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 143 985 |
120 000 |
8 263 985 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
98 810 400 |
100 000 |
98 910 400 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
38 198 912 |
100 000 |
38 298 912 |
|
24 |
Näringsliv |
31 704 253 |
18 386 000 |
50 090 253 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
327 175 |
450 000 |
777 175 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
2 080 000 |
8 736 000 |
10 816 000 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
11 000 000 |
9 200 000 |
20 200 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
18 606 000 |
|
|
I regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag i tabell 1 i bilaga 2 beaktas inte de ändringar som föreslås på motsvarande utgiftsramar och anslag i proposition 2020/21:77 Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Sistnämnda proposition behandlas av utskottet i betänkande 2020/21:FiU40, som ska beslutas av riksdagen samma dag men före det här aktuella betänkandet 2020/21:FiU42. I tabell 3 redovisas därför utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag, där de föreslagna ändringarna i nämnda proposition inkluderats i beräkningen av ramnivåer och anslagsnivåer. Kolumnen med förändringar av anslag och ramar påverkas inte i förhållande till regeringens förslag.
Bilaga 4