Den här motionen handlar om att undersöka hur effektiv den medicinska behandlingen (som ibland kallas kemisk kastrering) är för personer som begått sexualbrott. Förslagsställaren tycker att vi måste veta om behandlingen faktiskt fungerar och hur många som fullföljer den.
Ska riksdagen be regeringen att undersöka förutsättningarna för att utvärdera effekten av medicinsk behandling för personer som begått sexualbrott?
Om förslaget går igenom kommer riksdagen att uppmana regeringen att se över hur man kan utvärdera den här typen av behandling. Vad exakt regeringen sedan gör, och om en utvärdering faktiskt blir av, är upp till dem.
Det här förslaget bereds fortfarande i utskott. När riksdagen har röstat kan du rösta själv och jämföra dig med partierna. Följ ärendet så får du besked.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att utreda effekten av farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
När det gäller behandling av personer som dömts för sexualbrott är det viktigt att det finns en vetenskaplig grund att stå på och att behandlingen utvärderas kontinuerligt så att vi vet att den fullföljs och har en positiv effekt. Det får inte förekomma osäkra åtgärder som vi tror har god effekt, som den frivilliga farmakologiska behandlingen inom kriminalvården, eller kemisk kastrering som det också ofta kallas. Det blir än mer problematiskt när vi inte vet hur många av de som deltar i behandlingen som fullföljer den eller hur många av dem som har begått sexualbrott.
Enligt riksdagens utredningstjänst har endast 40–50 personer gått i Kriminalvårdens farmakologiska behandling mellan 2018 och 2022. Utredningstjänsten kunde inte få fram om det finns vetenskapliga studier som visar att behandlingen har god effekt. Man kunde heller inte följa upp hur många som har fullföljt behandlingen, för detta följer Kriminalvården inte upp. Av uppgifterna framgår heller inte hur många klienter som deltar i behandlingen som har dömts för sexualbrott mot barn.
Vi måste ha ordning och reda på de metoder som vi lutar oss mot och som vi tror har effekt när vi pratar om sexualbrottslingar som utsätter barn för brott. Samhällets skyddsnät har brustit under alltför många år när det gäller just detta. Jag har tidigare motionerat i frågan under riksmötet 2022/23 men anser att det fortfarande är en högst relevant fråga. När det gäller farmakologisk behandling för personer som har begått sexualbrott behöver behandlingsmetoderna som används inom kriminalvården ha evidensbaserad effekt, och man behöver också veta hur många deltagare som fullgjort behandlingen.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|