En riksdagsledamot undrar hur polisen jobbar med släktforskning via DNA för att hitta brottslingar.
Inget beslut – Riksdagsledamoten ställer en fråga till justitieministern för att få information.
Justitieministern svarar skriftligt på frågan och berättar hur polisen använder DNA-släktforskning idag.
Besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer
av Ulrika Westerlund (MP)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I somras blev det möjligt för polisen att använda dna-baserad släktforskning för att identifiera en person som är misstänkt för mord eller vissa typer av grova sexualbrott. Det var en ändring som genomfördes i bred enighet i riksdagen. Många kände till att en dna-släktforskare 2020 hjälpt till att lösa dubbelmordet i Linköping som inträffade 2004 och var angelägna om att genomföra ändringen så att fler ouppklarade mord skulle kunna lösas på samma sätt.
Nyligen har jag fått kännedom om att polisen under det att utredningen arbetade med att ta fram förslag på lagändring hade framfört önskemål om att de också skulle kunna ges samma möjlighet att använda dna-släktforskning för att identifiera okända avlidna personer men att detta inte fanns med i uppdraget och därför inte heller kom med i förslaget.
Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är därför:
Avser ministern att vidta någon åtgärd för att möjliggöra användningen av dna-släktforskning också när det gäller att identifiera okända avlidna personer?
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:265 av Ulrika Westerlund (MP)
Utökad polisiär användning av dna-baserad släktforskning
Ulrika Westerlund har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd för att möjliggöra användningen av dna-släktforskning också när det gäller att identifiera okända avlidna personer.
Sedan den 1 juli 2025 kan Polismyndigheten under vissa förutsättningar använda dna-baserad släktforskning vid förundersökningar om mord och grova sexualbrott för att kunna identifiera okända gärningsmän. Det är ett viktigt verktyg för att stärka polisens förmåga att bekämpa allvarlig brottslighet.
Att Polismyndigheten har rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt är en mycket viktig fråga för regeringen. I första hand är det myndigheten själv som är bäst lämpad att avgöra behovet av att kunna använda dna-baserad släktforskning även för att identifiera okända avlidna. Regeringskansliet står i löpande kontakt med Polismyndigheten och jag följer alla frågor som handlar om att ge polisen rätt verktyg mycket noga.
Stockholm den 10 december 2025
Gunnar Strömmer