Ärendet handlar om hur Sverige ska hantera arbetskraftsinvandring, inklusive villkor för arbetstillstånd och åtgärder mot missbruk av regler.
Röstas riksdagen förslaget ner, ska det bli nej till flera motioner om att ändra nuvarande regler för arbetskraftsinvandring.
Om förslaget avslås fortsätter de nuvarande reglerna vara i kraft, vilket innebär att inga nya regler eller förändringar införs för arbetskraftsinvandring.
|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Arbetskraftsinvandring
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett flertal motionsyrkanden om bl.a. visum för s.k. högkvalificerad arbetskraft, behovsprövning av arbetskraftsinvandring, villkor för arbetstillstånd, handläggningstider och åtgärder mot missbruk av regler.
I betänkandet finns nio reservationer (M, SD, KD, L) och tre särskilda yttranden (C, V, KD).
Behandlade förslag
Ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (M)
2.Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (SD)
3.Arbetstillstånd, punkt 2 (M)
4.Arbetstillstånd, punkt 2 (SD)
5.30-dagarsgaranti, punkt 3 (M, SD, KD)
6.Administration i övrigt, punkt 4 (SD)
7.Administration i övrigt, punkt 4 (L)
8.Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (M)
9.Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (SD)
1.Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (C)
2.Attrahera högkvalificerad arbetskraft, punkt 1 (KD)
3.Åtgärder mot missbruk av regler m.m., punkt 5 (V)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Attrahera högkvalificerad arbetskraft |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,
2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9,
2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M),
2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 3 och 4,
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 6, 7 och 10,
2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,
2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 1,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 27,
2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 19,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1–4,
2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S),
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och
2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
|
2. |
Arbetstillstånd |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2–4,
2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 8, 9, 11 och 12,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 11 och 15 samt
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.
Reservation 3 (M)
Reservation 4 (SD)
|
3. |
30-dagarsgaranti |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 28 och
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 9.
Reservation 5 (M, SD, KD)
|
4. |
Administration i övrigt |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 1 och 5,
2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10 samt
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 6 (SD)
Reservation 7 (L)
|
5. |
Åtgärder mot missbruk av regler m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:178 av Martina Johansson (C),
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),
2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 3,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 31,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 13, 14, 17 och 19,
2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt
2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33.
Reservation 8 (M)
Reservation 9 (SD)
Stockholm den 23 april 2020
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Rikard Larsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Rikard Larsson (S), Solveig Zander (C), Christina Höj Larsen (V), Karolina Skog (MP), Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M), Niklas Wykman (M), Arman Teimouri (L), Anna Vikström (S), Annelie Karlsson (S), Ingela Nylund Watz (S), Jörgen Hellman (S), David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Camilla Brodin (KD).
I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Yrkandena rör bl.a. högkvalificerad arbetskraft, behovsprövning av arbetskraftsinvandring, handläggningstider och villkor för arbetstillstånd samt missbruk av regler.
En förteckning över behandlade förslag finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om visum för s.k. högkvalificerad arbetskraft, om behovsprövning av arbetskraftsinvandring, om villkor för arbetstillstånd och om åtgärder mot missbruk av regler.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (M), 4 (SD), 5 (M, SD, KD), 6 (SD), 7 (L), 8 (M) och 9 (SD) samt särskilt yttrande 1 (C), 2 (KD) och 3 (V).
Gällande ordning
Bestämmelser om visering
Bestämmelser om Schengenvisering finns i EU:s viseringskodex, förordning EG nr 810/2009, och ska tillämpas på alla tredjelandsmedborgare som är skyldiga att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Förordningen gäller viseringar för transiteringar eller planerade vistelser på medlemsstaternas territorium som inte varar längre än tre månader.
I 3 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, anges att nationell visering får beviljas om det finns särskilda skäl. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige och får beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år.
Allmänt om arbetstillstånd
Som huvudregel ska en utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av en anställning här eller utomlands ha ett arbetstillstånd (2 kap. 7 § UtlL). Det finns dock undantag för vissa utlänningar, bl.a. medborgare i de nordiska länderna och i Schweiz och för dem med uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Utlänningen ska vidare ha ansökt om arbetstillstånd och fått det beviljat före inresan i landet (6 kap. 4 § UtlL). Vissa undantag finns, bl.a. för ärenden som gäller förlängning av arbetstillstånd.
Enligt 6 kap. 2 § UtlL får ett arbetstillstånd ges till en utlänning som erbjudits anställning, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Arbetstillstånd får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU.
Arbetstillstånd får inte ges för längre tid än två år och inte för längre tid än anställningstiden. Sammanlagt får tillståndstiden uppgå till högst fyra år eller, om det finns särskilda skäl, till sex år. Ett arbetstillstånd ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slags arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete (6 kap. 2 a § UtlL). En utlänning som under fyra av de sju senaste åren haft uppehållstillstånd för arbete får beviljas permanent uppehållstånd enligt 5 kap. 5 § UtlL.
Migrationsöverdomstolen har uttalat att en helhetsbedömning av villkoren under hela tillståndsperioden ska göras (MIG 2017:25). I ett senare avgörande har domstolen uttalat att kravet om en inkomst på 13 000 kronor per månad varit uppfyllt även då inkomsten understigit det beloppet under tre av 48 månader (MIG 2018:12).
När det gäller bristyrken ska Migrationsverket enligt 5 kap. 12 § utlänningsförordningen, förkortad UtlF, besluta om en förteckning över arbeten inom vilka det finns en stor efterfrågan på arbetskraft. Förteckningen ska upprättas i samråd med Arbetsförmedlingen och sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare ska ges tillfälle att yttra sig.
Enligt 4 kap. 4 a § UtlF får tidsbegränsat uppehållstånd beviljas en familjemedlem (bl.a. make/sambo, släkting i rakt nedstigande led till utlänningen) om utlänningen beviljats tidsbegränsat uppehållstånd för arbete. Uppehållstånd ska beviljas i samma omfattning som för den utlänning som anknytning finns till.
Ett arbetstillstånd kan återkallas för en utlänning som medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet. Ett arbetstillstånd får även återkallas om det finns särskilda skäl (7 kap. 1 och 2 §§ UtlL). Vidare får ett uppehållstånd återkallas för en utlänning som rest in i landet, om utlänningen har beviljats arbetstillstånd och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljats (7 kap 3 § UtlL). Enligt 7 kap. 7 e § UtlL ska som regel ett uppehållstånd för arbete återkallas bl.a. om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda eller om det erbjudna arbetet inte påbörjats inom fyra månader. Undantag kan göras om arbetsgivaren avhjälper bristen utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd.
I fråga om egenföretagare gäller enligt 5 kap. 5 § UtlL att uppehållstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten. Ett tidsbegränsat uppehållstånd får beviljas enligt 5 kap. 10 § UtlL för den som önskar vistas i landet bl.a. för att bedriva näringsverksamhet. Enligt Migrationsöverdomstolen (MIG 2008:24) krävs för att uppehållstånd ska beviljas för egna företagare att den sökandes företagsplaner är realistiska, vilket bl.a. innebär att utlänningen måste ha en reell förmåga att driva den aktuella verksamheten. För att de ska anses realistiska ska sökanden kunna försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten och visa att han eller hon har ett verkligt och bestämmande inflytande över den. Vidare måste sökanden visa att han eller hon i vart fall under det första året har egna medel att leva av.
EU-blåkort
Grundläggande bestämmelser om EU-blåkort finns i EU:s blåkortsdirektiv (2009/50/EG) vars bestämmelser är införda bl.a. i 6 a kap. utlänningslagen.
Enligt 6 a kap. 1 § UtlL ska en utlänning som har erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning. Detta gäller om lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln) och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vidare krävs att utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, och rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU.
En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har en relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser. Om den högkvalificerade anställningen gäller ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.
Ett EU-blåkort ska enligt 6 a kap. 5 § UtlL gälla i högst två år med möjlighet till förlängning. Sammanlagt får tillståndstiden inte vara längre än fyra år. Därefter kan permanent uppehållstånd beviljas. Enligt 6 a kap. 7 § UtlL ska EU-blåkortet under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slags arbete för att därefter endast knytas till ett visst slags arbete.
Åtgärder mot missbruk av regelverket
Av 6 kap. 6 a § UtlF följer att Migrationsverket får kontrollera att den som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL har påbörjat arbetet inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag och att förutsättningarna för arbetstillstånd enligt den bestämmelsen är uppfyllda under tillståndstiden.
En arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL ska på begäran av Migrationsverket lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens anställning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete (6 kap. 6 b § UtlF).
Enligt 20 kap. 5 § UtlL döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd till böter eller fängelse i högst ett år. En fysisk eller juridisk person som har en utlänning anställd ska betala en särskild avgift om utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd (20 kap. 12 § UtlL).
Den som har begått ett brott som avses i 20 kap. 5 § första stycket 1 UtlL (har en anställd utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige) får på yrkande av allmän åklagare för en tid av högst fem år fråntas sin rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut eller kommit honom eller henne till del (20 kap. 15 § UtlL). Enligt 16 § samma kapitel kan även en återbetalningsskyldighet inträda.
Sedan den 1 juli 2018 får Polismyndigheten genomföra en inspektion för att kontrollera om en arbetsgivare har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller som har rätt att vistas här men saknar arbetstillstånd. Inspektioner får endast genomföras inom verksamhetssektorer som är identifierade som risksektorer i enlighet med artikel 14 i det s.k. sanktionsdirektivet (2009/52/EG). En inspektion får genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrättas i förväg (9 kap. 14 och 15 §§ UtlL).
Lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige gäller för en arbetsgivare som inte har vidtagit sådana kontrollåtgärder som avses i 20 kap. 12 § andra stycket UtlL (dvs. inte kontrollerat utlänningens rätt att vistas i Sverige) men som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas här. Enligt 4 och 5 §§ har en utlänning som utfört arbete under sådana förhållanden rätt till lön och annan ersättning från sin arbetsgivare. Vid tvist mellan utlänningen och arbetsgivaren ska, om inte någon av dem visar annat, lönen eller ersättningen anses motsvara den minimilön och ersättning som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen och utlänningen ska anses ha utför tre månaders heltidsarbete.
Motionerna
Attrahera högkvalificerad arbetskraft och investerare
Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i kommittémotion 2019/20:2256 yrkande 6 ett tillkännagivande om att införa en s.k. one-stop-shop för myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill söka jobb i Sverige. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att förenkla reglerna om visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige.
I motion 2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) begärs i yrkande 9 ett tillkännagivande om att se över reglerna för visum för utländska experter, startup-företag och investerare. Motionärerna anser att det bör införas särskilda talangvisum för att locka högkvalificerad arbetskraft.
I motion 2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M) begärs ett tillkännagivande om att ta fram en talangstrategi. Enligt motionärerna bör bl.a. talangvisum för högkvalificerad arbetskraft införas och s.k. one-stop-shop för talanger inrättas.
I motion 2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att införa talangvisum för högkvalificerade personer. I samma motion yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att ändra reglerna för att underlätta för talangfulla personer att söka sig till Sverige för att starta företag och investera pengar. Enkla och tydliga regler bör enligt motionären införas för investerare och företagare.
I motion 2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att det ska bli lättare att attrahera högkvalificerad arbetskraft.
Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2019/20:3120 yrkande 1 ett tillkännagivande om krav på höga kvalifikationer i arbetskraftsinvandringen. Därmed avses enligt motionärerna t.ex. högre utbildning, längre erfarenhet inom ett specialiserat område, yrkesutbildning eller liknande. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en förteckning över bristyrken. På Migrationsverkets lista finns bl.a. servitörer och taxiförare. Eftersom arbetskraftsinvandring ska sätta höga kvalifikationer i fokus måste listan förändras. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande om ett förstärkt blåkortssystem. Även om blåkortssystemet är införlivat i svensk rätt bör lagstiftningen ändras för att dra nytta av den högkompetenta arbetskraft som söker sig till Europa via blåkortssystemet. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om övrig arbetskraftsinvandring. Om en arbetsgivare inte lyckas hitta eftersökt kompetens inom Sverige och EU till en anställning som kvalificerar sig för blåkort eller bristyrkesförtur ska en ansökan med en beskrivning av sökandens särskilda kvalifikationer, ansökningsprocessen samt en motivering till varför ett undantag bör medges kunna göras. Tjänsten ska ha varit tydligt utannonserad på för branschen lämpliga plattformar, som minst motsvarar Eures, under minst tio dagar.
Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2019/20:3244 yrkande 5 ett tillkännagivande om att se över hur det kan göras mer attraktivt för arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige. Åtgärder måste enligt motionärerna vidtas så att arbetskraft väljer just Sverige. Det krävs vidare ett fungerande och mer samordnat system när arbetstagaren kommer hit.
Kristina Yngwe m.fl. (C) begär i kommittémotion 2019/20:3260 yrkande 6 ett tillkännagivande om att värna arbetskraftsinvandringen. Livsmedelsbranschen är enligt motionärerna beroende av tillfälligt anställd personal som är visstidsanställda eller säsongsanställda. Det är därför viktigt att slå vakt om flexibla arbetsformer.
Hans Eklind m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2019/20:2988 yrkande 27 ett tillkännagivande om arbetskraftsinvandring. Enligt motionärerna bidrar arbetskraftsinvandring till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi. Motionärerna vill se fler lagliga vägar in i Sverige för den som vill komma hit och arbeta.
Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2019/20:2744 yrkande 1 ett tillkännagivande om att arbetskraftsinvandring handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Bristen på kompetens hindrar i dag många företag från att växa och bidra till tillväxt. Det måste därför bli lättare att anställa människor med nyckelkompetens från andra länder.
I motion 2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att inrätta en s.k. one-stop-shop för underlätta högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Vägen in i Sverige kan enligt motionärerna effektiviseras med samordnad information och möjlighet till hjälp av flera myndigheter vid samma tillfälle.
Behovsprövad arbetskraftsinvandring
Magnus Persson m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2019/20:811 yrkande 5 ett tillkännagivande om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring baserad på kompetensbehov.
Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2019/20:3119 yrkande 19 ett tillkännagivande om en behovs- och kompetensbaserad arbetskraftsinvandring. Arbetsmarknadens behov, möjliggörandet av kompetensutbyte och värnandet av arbetstagares villkor bör enligt motionärerna gälla för arbetskraftsinvandring.
I motion 2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring för att säkerställa att arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden i första hand går till befintliga arbetslösa invånare.
Villkor för arbetstillstånd
Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i kommittémotion 2019/20:2256 yrkande 2 ett tillkännagivande om att förändra kravet på utannonseringen av en tjänst vid arbetskraftsinvandring så att lagen blir mer anpassad efter dagens arbetsmarknad. Ett krav för arbetstillstånd är att tjänsten är annonserad via Eures. Något krav på att tredjelandsmedborgare ska hitta arbetet via en annons i Eures finns inte. Inte heller kräver EU detta. Det bör därför räcka med ett allmänt krav i lag om att annonsen ska vara synlig för EU-medborgare. I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att förändra försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring från ett fast belopp till ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle genom arbete. Försörjningskravet är enligt motionärerna alltför stelbent utformat. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att ersätta kravet på kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring med en lön kopplad till lönestatistiken. Den som arbetskraftsinvandrar ska inte tjäna mindre än t.ex. den lägst avlönade decilen.
I motion 2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) begärs i yrkande 8 ett tillkännagivande om att kravet på att kollektivavtalen ska var normerande för arbetstillstånd bör ersättas med ett generellt krav på att lönen ska motsvara de faktiska lönenivåerna inom berörd bransch. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet för arbetstillstånd måste göras mer flexibelt och inte fastna vid en strikt tillämpad inkomstgräns på dagens 13 000 kronor per månad. Så länge en person kan leva ett skäligt liv utan att belasta det offentliga är det enligt motionären inte rimligt att han eller hon utvisas. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att förbudet mot att ha flera anställningar för att kunna få eller behålla ett arbetstillstånd bör slopas. I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att beviljandet av arbetstillstånd för och anställning av en utomeuropeisk individ inte bör behöva föregås av att samma jobb först utannonseras i EU:s platsbank Eures. Enligt motionären bör även andra plattformar som är tillgängliga för alla vara godtagbara.
Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2019/20:3120 yrkande 11 ett tillkännagivande om en möjlighet att byta arbetsgivare och yrkestitel. Arbetstillstånd bör beviljas för yrkeskategorier i stället för att knytas till en specifik arbetsgivare. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om grundläggande krav för arbetstillstånd. Anställningsvillkoren bör enligt motionärerna motsvara minst kollektivavtalsliknande villkor och i övrigt följa svensk lag. Vidare ska arbetstagaren redan vid inresan ha en giltig sjukförsäkring och ett ordnat boende samt medföljande behandlas enligt övriga regler för anhöriginvandring.
I motion 2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen om semesteruttag och utbetalning av lön till personer som gynnar det svenska näringslivet. Personer som investerat i svenska företag och gynnar svensk arbetsmarknad ska inte riskera att utvisas för att de inte tagit ut tillräckligt mycket lön eller för lite semester.
Handläggningstider och administration i övrigt
Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i kommittémotion 2019/20:2256 yrkande 5 ett tillkännagivande om att Migrationsverket bör få öronmärkta anslag för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd. Motionärerna anser att en 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan bör införas. Detsamma ska gälla vid ansökan om förlängning. En del av Migrationsverkets förvaltningsanslag bör därför öronmärkas för handläggning av dessa ansökningar.
I motion 2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om handläggningstider och rättspraxis. Migrationsverket har enligt motionären ohemula handläggningstider och en rättspraxis där småfel leder till att arbetstillstånd inte ges eller inte förlängs. Ny lagstiftning krävs så att inte småfel kan stoppa en ansökan. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att underlätta myndighetsadministration för personer som kommer till Sverige för att studera, arbeta, starta företag eller investera pengar. Att få ett samordningsnummer kan t.ex. ta lång tid.
Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2019/20:3120 yrkande 8 ett tillkännagivande om tydliga regler och en lätthanterlig ansökningsprocess. Migrationsverket bör få i uppdrag att förtydliga vilka regler som gäller och förenkla ansökningsprocessen så att intressenter kan överblicka vilka krav som kommer att ställas. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om en 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan om arbetstillstånd. Motionärerna vill korta handläggningstiderna och öka möjligheterna till digitalisering. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om ökat fokus på arbetsmarknads- och studerandeärenden. Arbetsgivare får vänta orimligt länge på att få anställa högkvalificerad arbetskraft och utländska studenter har inte fått sitt tillstånd förrän efter terminsstart.
I motion 2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att Migrationsverket ska prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ.
Hans Eklind m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2019/20:2988 yrkande 28 ett tillkännagivande om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och införa en 30-dagarsgaranti. Garantin ska enligt motionärerna gälla vid komplett ansökan. Vidare bör kravet på fackligt yttrande ses över och digitaliseringen öka.
Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2019/20:2744 yrkande 2 ett tillkännagivande om att se över myndighetsansvaret för frågan om arbetskraftsinvandring. Enligt motionärerna finns det skäl att lyfta frågan om vilken myndighet som är mest lämpad för att hantera frågor om arbetskraftsinvandring. Migrationsverkets handläggningstider är t.ex. alltför långa.
Åtgärder mot missbruk av regelverket
I motion 2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att se över straffskalorna för brott som gäller utnyttjande av olaglig arbetskraft. De som inte följer lagar och regler måste få kännbara straff.
I motion 2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring av lågkvalificerad arbetskraft. Etniska nätverk anställer enligt motionären släktingar och bekanta från sina hemländer som ett sätt att få uppehållstånd i Sverige.
Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2019/20:3120 yrkande 13 ett tillkännagivande om ytterligare åtgärder för att stoppa kompetensutvisningar. Det bör enligt motionärerna utredas hur arbetstagare ska kunna ta del av rapporterade kontrolluppgifter, inbetalda socialavgifter och dylikt som åligger arbetsgivare. Arbetstagaren skulle då själv kunna säkerställa efterlevnaden av gällande regelverk. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om höjd status för arbetskraftsinvandring. Sammanblandningen av asyl- och arbetskraftsinvandring bör stoppas. Så kallade spårbyten ska enligt motionärerna inte få förekomma. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om arbetsplatsinspektioner. Enligt motionärerna ska dessa vara oanmälda och gälla alla branscher. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om en särskild satsning mot missbruk av utländska bärplockare. Skadliga kryphål måste täppas till och anständiga villkor garanteras. Särskilt fokus bör sättas på kontroller och uppföljning.
Paula Bieler m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2019/20:3121 yrkande 4 ett tillkännagivande om åtgärder mot illegal arbetskraft. Enligt motionärerna behöver lagstiftningen skärpas. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om krafttag mot företag som anställer personer illegalt. Det krävs kännbara påföljder för företag som medvetet eller av otillbörlig oaktsamhet anställer illegal arbetskraft.
I motion 2019/20:178 av Martina Johansson (C) begärs ett tillkännagivande om arbetet mot människohandel. En utredning behöver tillsättas för att säkerställa att svensk arbetskraftsinvandring inte öppnar för människohandel.
Johan Hedin m.fl. (C) begär i kommittémotion 2019/20:3248 yrkande 33 ett tillkännagivande om ökade kunskaper och åtgärder mot människohandel.
Hans Eklind m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2019/20:2988 yrkande 31 ett tillkännagivande om att utreda konsekvenserna av möjligheten till spårbyte. Denna möjlighet utnyttjas på ett sätt som strider mot lagstiftningen. En dramatisk ökning av antalet spårbytare har enligt motionärerna skett.
I motion 2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om skarpare kontroller och högre sanktionsavgifter. Det behövs skärpta kontroller och sanktionsavgifterna för arbetsgivare som använder utländsk personal utan tillstånd bör höjas rejält. Även företrädare för bolag bör kunna dömas till mer kännbara fängelsestraff om de bryter mot regler på svensk arbetsmarknad.
Utskottets ställningstagande
Attrahera högkvalificerad arbetskraft och investerare
Nya och utvidgade regler för arbetskraftsinvandring infördes 2008 för att underlätta rekryteringen av arbetskraft från tredjeländer. Utskottet har därefter återkommande uttalat sig om betydelsen av den svenska arbetskraftsinvandringen. Svenska företag agerar i stor omfattning på en global marknad där arbetskraftens kompetens och kunskaper avgör företagens förmåga att konkurrera. En allt större andel av arbetskraften blir alltmer rörlig, och Sveriges förmåga att attrahera arbetskraftsinvandrare är en avgörande framtidsfråga. Sveriges befolkning blir allt äldre, och många äldre har lämnat arbetslivet. Behovet av vård och omsorg kommer att öka till följd av att befolkningen blir allt äldre.
Utskottet noterar att det på Migrationsverkets webbplats anges att totalt 19 415 arbetstillstånd för arbete beviljades under 2019 inom både högkvalificerade och lågkvalificerade yrkesområden.
Regeringen beslutade den 6 februari 2020 om direktiv till en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (dir. 2020:8). I direktiven anges bl.a. att den svenska arbetsmarknaden har ett fortsatt behov av arbetskraft med särskild kompetens. Arbetsgivarna efterfrågar bl.a. civilingenjörer, dataspecialister och systemutvecklare, men också personal med annan typ av specialiserad bakgrund, särskilt på det naturvetenskapliga och tekniska området. Arbetsförmedlingen bedömer att det under de närmaste åren kommer att vara särskild efterfrågan på arbetskraft med denna inriktning och inom sjukvården. Att utländsk kompetens efterfrågas märks enligt direktiven också på att antalet beviljade uppehållstillstånd för arbete fortsätter att öka.
Av direktiven framgår att den särskilda utredaren bl.a. ska ta ställning till hur en ny grund för uppehållstånd för högkvalificerade personer som har för avsikt att söka arbete och den som vill starta företag i Sverige bör utformas. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Utredaren ska bl.a. ta ställning till om reglerna om uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet är ändamålsenliga och vid behov lämna förslag på förändringar, om det nuvarande kravet på fyra månaders anställning vid s.k. spårbyte bör förkortas och hur marknadsföringen av Sverige som ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och företagande kan förbättras. Vidare ingår i uppdraget att ta ställning till om det finns behov av ytterligare myndighetssamverkan vid arbetskraftsinvandring.
Uppdraget ska delredovisas senast den 1 februari 2021 och slutredovisas senast den 1 november 2021.
Utskottet noterar att riksdagen nyligen med stöd av sin initiativrätt gett regeringen till känna att uppdraget även ska omfatta att lämna författningsförslag bl.a. i syfte att de s.k. kompetensutvisningarna ska upphöra (bet. 2019/20:SfU25, rskr. 2019/20:198).
I flera motioner pekas på vikten av att dels underlätta för och prioritera högkvalificerad arbetskraft som vill söka sig till Sverige för att arbeta eller bedriva näringsverksamhet, dels göra det attraktivt för investerare att komma hit. I några yrkanden föreslås att det ska införas särskilda talangvisum för dessa grupper och att en s.k. one-stop-shop ska inrättas.
Utskottet anser att regeringen med de ovan redovisade direktiven pekar på ett behov av att förändra och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring i den riktning som motionärerna efterlyser. Enligt utskottets mening saknas det skäl att föregripa utredningsresultatet. Utredningsresultatet och regeringens beredning av kommande förslag bör således avvaktas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2019/20:2256 (M) yrkandena 6, 7 och 10, 2019/20:828 (M) yrkande 9, 2019/20:1471 (M), 2019/20:1994 (M) yrkandena 3 och 4, 2019/20:2881 (M) yrkande 1, 2019/20:3120 (SD) yrkandena 1–4, 2019/20:3244 (C) yrkande 5, 2019/20:3260 (C) yrkande 6, 2019/20:2988 (KD) yrkande 27, 2019/20:2744 (L) yrkande 1 och 2019/20:3138 (S).
Även motionerna 2019/20:811 yrkande 5, 2019/20:3119 (SD) yrkande 19 och 2019/20:3215 (SD) yrkande 1 om behovsprövad och kompetensbaserad arbetskraftsinvandring avstyrks med det anförda.
Villkor för arbetstillstånd
Arbetstillstånd får enligt utlänningslagen endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU, dvs. att landets egna befolkning samt befolkningen i övriga EU/EES och Schweiz ska ha företräde till arbetstillfällena. Arbetsgivaren måste annonsera tjänsten inom berörda länder i minst tio dagar innan en person anställs. På Migrationsverkets webbplats anges att annonsering ska göras genom Arbetsförmedlingens platsbank, vilket syns i den europeiska platsbanken Eures, eller på annat sätt som motsvarar annonsering i Eures och är tillgänglig i EU/EES och Schweiz. Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande avgörande den 24 januari 2018 prövat ett fall där arbetsgivaren inte använt sig av Eures (MIG 2018:2). Domstolen fann att det inte kan krävas att varje tjänst utannonseras genom kanaler som riktar sig till samtliga personer i EU/EES och Schweiz. Domstolen fann vidare att den databas som använts för utannonsering var en naturlig kanal för rekrytering av den krets av personer som kunde komma i fråga för tjänsten och att annonsen fått tillräcklig spridning, varför rekryteringsförfarandet ansågs som förenligt med Sveriges åtaganden.
Utskottet bedömer att de nuvarande kraven på annonsering vid rekrytering av arbetskraftsinvandrare är rimliga. Något skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 2 och 2019/20:3059 (M) yrkande 12 kan utskottet därför inte se. Motionerna avstyrks därmed.
När det gäller det s.k. försörjningskravet anges i proposition 2007/08:147 (s. 27) att det förhållandet att utlänningen kan försörja sig i första hand ställer krav på arbetstiden. Den måste vara av sådan omfattning att inkomsten från den erbjudna anställningen inte är så låg att den anställde behöver försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453) för att klara bostad och uppehälle. Migrationsverket utgår i sina bedömningar från riksnormen för beräkning av skäliga kostnader för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen med tillägg av en rimlig schablonkostnad för boende, hushållsel, resor till och från arbetet, hemförsäkring samt avgift till fackförening och a-kassa. En bruttolön som uppgår till minst 13 000 kronor per månad vid heltid bedöms vara tillräcklig för att uppfylla försörjningskravet. Migrationsöverdomstolen har ställt sig bakom denna princip för bedömningen (MIG 2015:11).
Utskottet anser att det är viktigt att det finns en tydlig gräns för försörjningskravet inte minst för att undvika tillämpningssvårigheter men också för att den som vill arbetskraftsinvandra till Sverige ska veta vad som krävs av honom eller henne. Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen och avstyrker därför motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 3 och 2019/20:3059 (M) yrkande 9.
Ytterligare ett krav för arbetstillstånd är att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. När ett arbetstillstånd beviljas kopplas det i dag till ett visst slag av yrke och till en viss arbetsgivare under de första två åren. Därefter kopplas det endast till ett visst slag av yrke. Regelverket utgår dessutom från att arbetstagaren har endast en anställning. Detta ligger i linje med att arbetstillstånd beviljas för att avhjälpa en enskild arbetsgivares svårighet att rekrytera och att det är mot en viss anställning som villkoren för tillståndet prövats. Samtidigt underlättar detta även Migrationsverkets kontroll och bidrar till att upprätthålla en reglerad invandring. Utskottet anser att även dessa krav är rimliga och avstyrker därför motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 4, 2019/20:3059 (M) yrkandena 8 och 11 samt 2019/20:3120 (SD) yrkandena 11 och 15. Även motion 2019/20:3215 (SD) yrkande 3 avstyrks med det anförda.
Handläggningstider och administration
När det gäller frågan om Migrationsverkets handläggningstider konstaterar utskottet att riksdagen i mars 2018 uppmanade regeringen att snarast återkomma till riksdagen bl.a. med förslag om att förkorta handläggningstiderna (bet. 2017/18:SfU17, rskr. 2017/18:208). I regeringens skrivelse 2019/20:75 anges att Migrationsverket i regleringsbrevet för 2017 fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt. Vidare hänvisar regeringen till regleringsbreven för 2018 och 2019 vari angavs att handläggningstiderna ska vara så korta som möjligt.
Av Migrationsverkets årsredovisning för 2019 framgår att antalet ansökningar om arbetstillstånd fortsatte att öka under 2019. Ökningen skedde både för förstagångs- och förlängningsansökningar och gällde såväl arbetstagare som deras anhöriga. Antalet avgjorda ärenden ökade jämfört med 2018, men antalet öppna ärenden ökade ändå under året. Ökningen av ansökningar om arbetstillstånd bedöms i huvudsak bero på en fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft, där ökningen skett i flera yrkeskategorier. Trots det höga antalet nya ärenden har handläggningstiden minskat och andelen beslut som fattas inom förordningstid har ökat något.
Av årsredovisningen kan vidare utläsas att flertalet av vidareutvecklingsinsatserna har vidtagits för att konsolidera digitaliseringen av handläggningsprocesserna. Insatserna syftar till att öka andelen digitala och kompletta ansökningar samt att effektivisera flödet och att korta ledtider. Andelen webbansökningar är sedan tidigare hög för arbetsmarknadsärenden men andelen har ökat något ytterligare under året.
I flera motioner framställs krav på en garanti om att kompletta ansökningar om arbetstillstånd ska behandlas inom 30 dagar hos Migrationsverket, och att möjligheterna till digital hantering ska utökas. Migrationsverkets verksamhet påverkas av antalet inkommande ärenden, som bl.a. beror på omvärldsfaktorer som det är svårt att råda över. Detta påverkar i sin tur handläggningstiderna. Utskottet menar fortfarande att handläggningstiderna behöver kortas men anser med hänsyn till de åtgärder myndigheten vidtagit att något ytterligare tillkännagivande inte är nödvändigt. Något tillkännagivande om en 30-dagarsgaranti för handläggning av arbetstillstånd eller om digital hantering är därmed inte aktuellt. Med det anförda avstyrks motionerna 2019/20:2256 (M) yrkande 5, 2019/20:3120 (SD) yrkande 9 och 2019/20:2988 (KD) yrkande 28. Även motion 2019/20:2744 (L) yrkande 2 om en översyn av myndighetsansvaret för arbetskraftsinvandringen avstyrks liksom motionerna 2019/20:1994 (M) yrkandena 1 och 5 och 2019/20:3120 (SD) yrkandena 8 och 10 om Migrationsverkets handläggningstider respektive myndighetens ansökningsprocess avstyrks med vad som nyss anförts.
Vad gäller förslaget om att Migrationsverket ska prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ sådan vill utskottet hänvisa till den nyligen tillsatta utredningen om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Eftersom utredningen bl.a. ska lämna förslag om en ny grund för uppehållstånd för högkvalificerade personer anser utskottet att utredningsresultatet bör avvaktas. Motion 2019/20:3215 (SD) yrkande 2 avstyrks därmed.
Åtgärder mot missbruk av regler m.m.
Utskottet anser att det är positivt att arbetskraftsinvandringen fortsätter att ligga på en hög nivå, eftersom den fyller viktiga behov på den svenska arbetsmarknaden och bidrar till att stärka ekonomin. Det är därför väsentligt att Sverige även i fortsättningen har ett generöst system för arbetskraftsinvandring. Systemet får emellertid inte öppna för olika typer av missbruk, t.ex. i form av dåliga arbetsvillkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal. Emellertid är det obestridligt att sådant förekommer, vilket riksdagen i mars 2018 uppmärksammade regeringen på genom ett tillkännagivande med innebörd att regeringen snarast skulle ge Migrationsverket ett uppdrag att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring (bet. 2017/18:SfU17, rskr. 2017/18:208). I skrivelse 2019/20:75 hänvisar regeringen till utredningsdirektiven om åtgärder för att attrahera kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (dir. 2020:8).
Utskottet välkomnar att regeringen nu har gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som syftar till att motverka olika former av missbruk. Av direktiven framgår att det i utredarens uppdrag ingår att ta ställning till om uppsåtliga förfaranden som möjliggör att inresa i Sverige kan ske med stöd av uppehållstillstånd som utfärdats på oriktiga uppgifter ska straffbeläggas och vid behov lämna författningsförslag. I uppdraget ingår också att kartlägga vissa företeelser. Det gäller hur och i vilken utsträckning regelverket för arbetskraftsinvandring används för organiserat missbruk, i vilken utsträckning deltidsarbetande arbetskraftsinvandrare, särskilt i arbetskraftsintensiva branscher, är utsatta för exploatering samt förekomsten av handel med uppehållstillstånd för arbete. Utredaren ska vid behov lämna förslag eller föreslå andra åtgärder.
Utskottet noterar att riksdagen med stöd av sin initiativrätt nyligen har uppmanat regeringen att senast den 1 maj 2020 besluta om tilläggsdirektiv för nämnda utredning (bet. 2019/20:SfU25, rskr. 2019/20:198). De nya uppdraget innebär bl.a. att lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet med arbetskraftsinvandring och en rätt till skadestånd för arbetstagare som utnyttjas.
Eftersom frågan om att motverka olika former av missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring nu är föremål för utredning anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att i nuläget göra tillkännagivanden med anledning av motionerna 2019/20:1016 (M) yrkande 3, 2019/20:2881(M) yrkande 3, 2019/20:3120 (SD) yrkande 19, 2019/20:3121 (SD) yrkandena 4 och 5, 2019/20:178 (C), 2019/20:3248 (C) yrkande 33 och 2019/20:1869 (S).
När det gäller s.k. spårbyte får enligt utlänningslagen ett tidsbegränsat uppehållstånd beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstånd bl.a. som flykting eller annan skyddsbehövande avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav på försörjning som anges i lagen och som avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället. Av de ovan nämnda direktiven (dir. 2020:8) kan utläsas att utredaren ska överväga om det nuvarande kravet på fyra månaders anställning bör förkortas och om utredaren finner en sådan ordning lämplig, lämna författningsförslag. Eftersom också frågan om spårbyte är föremål för utredning anser utskottet att utredningsresultatet bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2019/20:3120 (SD) yrkande 14 och 2019/20:2988 (KD) yrkande 31. Även motion 2019/20:3120 (SD) yrkande 13 om arbetstagarens möjlighet att ta del av uppgifter som arbetsgivaren gett in avstyrks med vad utskottet anfört ovan.
Som tidigare redovisats får Polismyndigheten enligt det s.k. sanktionsdirektivet genomföra inspektion för att kontrollera om en arbetsgivare inom en verksamhetssektor som är identifierad som risksektor har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller som har rätt att vistas här men saknar arbetstillstånd. En inspektion får genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrättas i förväg. I en av motionerna föreslås en ändring som innebär att dessa oanmälda inspektioner ska gälla alla branscher. Enligt utskottets mening skulle en sådan ordning emellertid innebära ett avsevärt intrång i arbetsgivares verksamhet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom motion 2019/20:3120 (SD) yrkande 17 och motionsyrkandet avstyrks därför.
|
1. |
av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 6, 7 och 10,
bifaller delvis motionerna
2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9,
2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M),
2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 3 och 4 samt
2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,
2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 27,
2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 19,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1–4,
2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S),
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och
2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6.
Ställningstagande
Arbetskraftsinvandring bidrar både till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi. I dag har Sverige en omfattande brist på arbetskraft inom flera sektorer vilket förhindrar många företag att utnyttja sin fulla potential.
Regelverket och handläggningsprocessen för särskilt prioriterad och kvalificerad kompetens bör ses över och utvecklas. Bland annat bör en s.k. one-stop-shop för högkvalificerad arbetskraft inrättas för att underlätta kontakten med myndigheter, t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket.
När det gäller högkvalificerad arbetskraft ligger det i Sveriges intresse att underlätta inresan i Sverige. Särskilda visum, talangvisum, för högkvalificerad arbetskraft som vill etablera sig i Sverige bör därför inrättas. Vidare bör reglerna om visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige förenklas. Ett sådant visum bör dock vara begränsat till en kortare tid.
|
2. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,
2019/20:3119 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 19 och
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och
avslår motionerna
2019/20:828 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 9,
2019/20:1471 av Kristina Axén Olin och Johan Forssell (båda M),
2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 3 och 4,
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 6, 7 och 10,
2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,
2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 1,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 27,
2019/20:3138 av Mathias Tegnér och Helene Hellmark Knutsson (båda S),
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:3244 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och
2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6.
Ställningstagande
Arbetskraftsinvandringen till Sverige bör utgå från tre principer: att tillfredsställa arbetsmarknadens behov, möjliggöra kompetensutbyte och värna arbetstagares villkor.
All arbetskraftsinvandring bör i regel omgärdas av krav på höga kvalifikationer. Därmed avses t.ex. högre utbildning, längre erfarenhet inom ett specialiserat område, yrkesutbildning eller liknande. Dessa kvalifikationer bör vara sådana att det i regel tar mer än ett år att utbilda motsvarande kompetenser i Sverige Därmed säkerställs att arbetskraftsinvandringen inte konkurrerar med de många lågkvalificerade arbetslösa som redan finns på den svenska arbetsmarknaden.
På Migrationsverkets förteckning över bristyrken finns bl.a. servitörer och taxiförare. Eftersom arbetskraftsinvandring ska sätta höga kvalifikationer i fokus måste förteckningen förändras.
Det s.k. blåkortsdirektivet syftar specifikt till att förbättra möjligheten för högkvalificerad arbetskraft att flytta till EU. Direktivet slår fast att arbetstillstånd, ett s.k. blåkort, kan beviljas om uppställda krav på höga lönenivåer, finansierade sjukförsäkringar och vissa arbetsvillkor uppfylls. Även om blåkortssystemet är införlivat i svensk lagstiftning är det ytterst få av de uppehålls- och arbetstillstånd som beviljas som är baserade på blåkortsdirektivets krav. Lagstiftningen bör därför ändras för att Sverige ska kunna dra nytta av den högkompetenta arbetskraft som söker sig till Europa via blåkortssystemet.
Om en arbetsgivare inte lyckas hitta kompetens inom Sverige eller EU till en anställning som kvalificerar sig för blåkort eller för bristyrkesförtur ska en ansökan med en beskrivning av sökandens särskilda kvalifikationer, ansökningsprocessen samt en motivering till varför ett undantag bör medges kunna göras. Tjänsten ska ha varit tydligt utannonserad på för branschen lämpliga plattformar, som minst motsvarar EURES, under minst tio dagar.
|
3. |
av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 4 samt
2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkande 12,
bifaller delvis motion
2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkande 9 och
avslår motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 8 och 11,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 11 och 15 samt
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Ett viktigt verktyg för svenska företag att hitta nyckelkompetens är genom internationell rekrytering. Emellertid krävs för arbetstillstånd att tjänsten är annonserad via Eures. Något krav på att tredjelandsmedborgare ska hitta arbetet via en annons i Eures finns däremot inte. Inte heller kräver EU detta. Det bör därför räcka med ett allmänt krav i lag om att annonsen ska vara synlig för EU-medborgare.
Ett annat krav för att få arbetstillstånd är att villkoren är kollektivavtalsenliga. Detta krav bör ersättas med att lönen i stället ska kopplas till lönestatistiken. Den som arbetskraftsinvandrar ska inte tjäna mindre än t.ex. den lägst avlönade decilen.
|
4. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 11 och 15,
bifaller delvis motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 och
2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 8 och 11 samt
avslår motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,
2019/20:3059 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 9 och 12 samt
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Arbetstillstånd begränsas alltid till att enbart gälla en enskild arbetsgivare och en enskild bransch. En modern och rörlig arbetsmarknad kräver att det ska gå att byta arbetsgivare och yrkestitel. Arbetstillstånd bör därför beviljas för yrkeskategorier i stället för att knytas till en specifik arbetsgivare.
Vidare bör anställningsvillkoren motsvara minst kollektivavtalsliknande villkor och i övrigt följa svensk lag. Dessutom ska arbetstagaren redan vid inresan ha en giltig sjukförsäkring och ett ordnat boende, och medföljande ska behandlas enligt reglerna för anhöriginvandring.
|
5. |
av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M), Niklas Wykman (M), David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2256 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5,
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 28 och
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
I dag är det alltför långa handläggningstider för att få sin ansökan om arbetstillstånd prövad. Handläggningstiderna hos Migrationsverket måste därför kortas och möjligheterna till digitalisering öka. Ett sätt att korta handläggningstiderna är att införa en 30-dagarsgaranti som ska gälla vid komplett ansökan. En ansökan om arbetstillstånd som inte kräver komplettering ska således inte få ta mer än 30 dagar. Regeringen bör i enlighet härmed komplettera regleringsbrevet avseende Migrationsverket.
|
6. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10 samt
avslår motionerna
2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 1 och 5,
2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2 och
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Det behövs tydliga regler och en lätthanterlig ansökningsprocess för arbetstillstånd. För den enskilde som vill söka sig till Sverige för att arbeta är det svårt att förstå vilka villkor som kommer att gälla. Migrationsverket bör därför få i uppdrag att förtydliga vilka regler som gäller och förenkla ansökningsprocessen så att intressenter kan överblicka vilka krav som kommer att ställas.
Vidare behöver Migrationsverket fokusera mer på arbetsmarknads- och studerandeärenden. Det finns många rapporter om att arbetsgivare får vänta orimligt länge på att få anställa högkvalificerad arbetskraft, och utländska studenter har inte fått sitt tillstånd förrän efter terminsstart. Åtgärder bör därför vidtas för att garantera att inte andra ärendekategorier påverkar handläggningstiden i dessa ärenden.
|
7. |
av Arman Teimouri (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2744 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2 och
avslår motionerna
2019/20:1994 av Lars Hjälmered (M) yrkandena 1 och 5,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10 samt
2019/20:3215 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
När det gäller handläggningen av arbetstillstånd finns det skäl att se över myndighetsansvaret, dvs. frågan om vilken myndighet som är bäst lämpad att hantera arbetskraftsinvandringen, som i första hand handlar om svensk konkurrenskraft och tillväxt. Företagens möjligheter att rekrytera och behålla viktig kompetens försvåras av långa handläggningstider för arbetstillstånd och krångliga regelverk. Det är även viktigt att Migrationsverket redan i dag kortar handläggningstiderna.
|
8. |
av Betty Malmberg (M), Josefin Malmqvist (M), Lotta Olsson (M) och Niklas Wykman (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 31,
bifaller delvis motion
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 14 och
avslår motionerna
2019/20:178 av Martina Johansson (C),
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),
2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 3,
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 13, 17 och 19,
2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt
2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33.
Ställningstagande
Möjligheten till spårbyte utnyttjas enligt Migrationsverket på ett sätt som strider mot lagstiftningens intentioner. De sista åren har det skett en dramatisk ökning av antalet s.k. spårbytare. År 2015 var antalet 632 vilket kan jämföras med perioden den 1 januari–17 september 2019 då antalet uppgick till 2 284. Eftersom regelverket utnyttjas på ett felaktigt sätt är det hög tid att frågan om spårbyte ses över.
|
9. |
av David Lång (SD), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3120 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 13, 14, 17 och 19 samt
2019/20:3121 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,
bifaller delvis motion
2019/20:2988 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 31 och
avslår motionerna
2019/20:178 av Martina Johansson (C),
2019/20:1016 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2019/20:1869 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),
2019/20:2881 av Boriana Åberg (M) yrkande 3 och
2019/20:3248 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33.
Ställningstagande
Problemet med att högkompetent arbetskraft tvingas lämna landet på grund av att t.ex. en arbetsgivare begått ett misstag skulle kunna lösas om arbetstagaren kunde få ta del av rapporterade kontrolluppgifter, inbetalda socialavgifter och andra uppgifter som arbetsgivaren är skyldig att lämna in. Regeringen bör därför utreda hur en arbetstagare på detta sätt själv ska kunna säkerställa efterlevnaden av gällande regelverk.
Vidare bör sammanblandningen av asyl- och arbetskraftsinvandring stoppas. Arbetskraftsinvandring syftar till att tillfredsställa arbetsmarknadens behov av rörlighet och kompetensutbyten och bör inte ses som ett alternativ för den som nekats ett uppehållstånd på annan grund. För att höja statusen på arbetstillstånd bör därför s.k. spårbyten inte få förekomma.
I nu gällande lagstiftning får arbetsplatsinspektioner endast utföras på arbetsplatser i definierade riskbranscher. Effektiviteten i oanmälda arbetsplatsinspektioner förtas dock om de begränsas till enstaka branscher. Arbetsplatsinspektioner bör därför vara oanmälda och gälla alla branscher.
Flera rapporter har visat att arbetskraftsinvandring av t.ex. skördebärgare och bärplockare präglas av osäkra anställningsformer, tvivelaktiga löneförhållanden och dålig uppföljning av grundläggande villkor. Regeringen måste därför vidta åtgärder för att reda ut missförhållandena kring de utländska skogs- och jordbruksarbetarna, med särskilt fokus på kontroller och uppföljning.
Arbetsmarknaden för personer utan tillstånd har de senaste åren vuxit. Många som arbetar illegalt i Sverige gör det även under svåra förhållanden. De flesta av dessa arbetstagare är också lågutbildade och tränger därmed ut denna redan hårt ansatta grupp på den svenska arbetsmarknaden. Av nu nämnda skäl måste lagstiftningen skärpas vad gäller anställning av utlänningar utan tillstånd i Sverige. Företag som medvetet eller av otillbörlig oaktsamhet anställer arbetskraft illegalt måste också få vidkännas mycket kännbara påföljder, inklusive kraftiga viten och näringsförbud.
|
1. |
|
|
|
Solveig Zander (C) anför: |
Centerpartiet avstår från att följa upp sina motionsyrkanden vad gäller arbetskraftsinvandring och väljer i stället att i detta särskilda yttrande ange följande.
Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällsekonomin och för företagens konkurrenskraft. En konsekvens av de s.k. kompetensutvisningarna är att Sverige kommit att uppfattas som ett mindre attraktivt land att arbeta i. Åtgärder måste därför vidtas så man väljer just Sverige, t.ex. ett fungerande och mer samordnat system. Vidare är livsmedelsbranschen beroende av tillfälligt anställd personal som är visstidsanställda eller säsongsanställda, varför det är angeläget att slå vakt om flexibla arbetsformer.
|
2. |
|
|
|
Camilla Brodin (KD) anför: |
Under allmänna motionstiden 2019/20 väckte Kristdemokraterna en rad motionsyrkanden som gällde arbetskraftsinvandring. Vi avstår emellertid i detta ärende från att följa upp flertalet av dessa. Vi väljer i stället att redogöra för vår politik på detta område i detta särskilda yttrande.
Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på att det finns en god tillgång till arbetskraft. Arbetskraftsinvandring är vidare ett sätt att skapa fler lagliga vägar in i Sverige och EU. Om fler länder ökade möjligheterna till arbetskraftsinvandring skulle fler människor som söker sig från utsatthet och fattigdom, men som saknar asylskäl, ges förutsättningar att kunna arbeta och försörja sig i ett annat land.
Den arbetskraftsinvandring som har ökat mest, och som också dominerar i dag, är den lågkvalificerade. Parallellt med denna utveckling har utanförskapet i Sverige ökat och kompetensförsörjningen till lågkvalificerade arbeten torde kunna garanteras utan rekrytering från utlandet. Som huvudregel bör ett arbetstillstånd endast kunna ges för arbeten med en lön som överstiger den svenska genomsnittslönen, som i dag är 35 000 kronor per månad. Inom vissa branscher är emellertid denna gräns inte möjlig att upprätthålla, t.ex. för säsongsarbetare och i uttalade bristyrken. För att möjliggöra arbets-kraftsinvandring för dessa yrken bör det således krävas att anställningen är ett bristyrke. En förteckning över bristyrken bör upprättas.
Vidare bör även den som arbetskraftsinvandrar ha ett försörjningskrav för medföljande familjemedlemmar. Familjemedlemmarna ska inte vara berättigade till bl.a. sociala insatser, exempelvis försörjningsstöd.
Möjligheten att göra ett s.k. spårbyte har i vissa fall blivit ett sätt att kringgå utvisningsbeslut. Antalet som byter spår har ökat drastiskt under de senaste åren, och inte enbart för att antalet asylsökande har ökat. Att göra ett s.k. spårbyte i Sverige ska inte vara möjligt utan ett arbetstillstånd ska alltid sökas från utlandet.
Problemet med kompetensutvisningar kvarstår och riksdagen har nyligen med stöd av sin initiativrätt gett regeringen till känna att författningsförslag ska lämnas i syfte att de s.k. kompetensutvisningarna ska upphöra. Tillkännagivandet omfattade även frågan om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet med arbetskraftsinvandring samt rätt till skadestånd för arbetstagare som utnyttjas (bet. 2019/20:SfU25, rskr. 2019/20:198).
|
3. |
|
|
|
Christina Höj Larsen (V) anför: |
Vänsterpartiet motionerar inte på samtliga politikområden varje riksdagsår. I detta ärende har vi av den anledningen inte några yrkanden om arbetskraftsinvandring utan hänvisar i stället bl.a. till motion 2018/19:383 Ett tryggt och hållbart arbetsliv.
En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan tillföra mycket för såväl den enskilde som kommer hit för att arbeta som för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden behöver dock stärkas. Det omfattande utnyttjande av arbetskraftsinvandrare som sker på svensk arbetsmarknad måste stoppas. Det kräver en förändring av dagens regler för arbetskraftsinvandring. Vänsterpartiet står bakom initiativet om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om arbetskraftsinvandring, och ser detta som steg i rätt riktning. Vi hade dock gärna sett förslag till kraftfullare åtgärder, som att arbetsgivaren ska kunna visa att rekryteringen bygger på en faktisk brist på arbetskraft, att arbetstagare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivare ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut och vad gäller kravet på juridiskt bindande anställningsavtal. Vänsterpartiet kommer fortsatt pressa på för att utnyttjande av arbetskraft på svenska arbetsmarknad inte ska förekomma.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetet mot människohandel och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för visum för utländska experter, startup-företag och investerare och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över straffskalorna för brott avseende utnyttjande av olaglig arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en talangstrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skarpare kontroller och högre sanktionsavgifter och straff för att motverka användandet av olaglig utländsk arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handläggningstider och rättspraxis och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa talangvisum och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra migrationsreglerna för att underlätta för fler talangfulla personer att söka sig till Sverige för att starta företag och investera pengar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta myndighetsadministration för personer som kommer till Sverige för att studera, arbeta, starta företag eller investera pengar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra kravet på utannonseringen av en tjänst vid arbetskraftsinvandring så att lagen blir mer anpassad efter dagens arbetsmarknad och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring från ett fast belopp till ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle genom arbete och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring med en lön kopplad till lönestatistiken och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket bör få öronmärkta anslag för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ”one-stop shop” gällande myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill komma till Sverige för att söka jobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna kring visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetskraftsinvandring handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över myndighetsansvaret för frågan om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli lättare att attrahera högkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring av lågkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och införa en 30-dagarsgaranti och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av möjligheten till spårbyte och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetstillstånd bör ersättas med ett generellt krav på att lönen ska motsvara de faktiska lönenivåerna inom berörd bransch och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet för arbetstillstånd måste göras mer flexibelt och inte fastna vid en strikt tillämpad inkomstgräns på dagens 13 000 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbudet mot att ha flera anställningar för att kunna få eller behålla ett arbetstillstånd bör strykas och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beviljandet av arbetstillstånd för och anställning av en utomeuropeisk individ inte bör behöva föregås av att samma jobb först utannonserats på EU:s platsbank Eures, utan att även andra plattformar som är tillgängliga för alla är tillräckliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en behovs- och kompetensbaserad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på höga kvalifikationer i arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förteckning över bristyrken och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förstärkt blåkortssystem och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övrig arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga regler och en lätthanterlig ansökningsprocess och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan om arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat fokus på arbetsmarknads- och studerandeärenden och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en möjlighet att byta arbetsgivare och yrkestitel och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare åtgärder för att stoppa kompetensutvisningar och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd status på arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundläggande krav för arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsplatsinspektioner och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild satsning mot missbruk av utländska bärplockare och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot illegal arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krafttag mot företag som anställer illegala, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta en ”one-stop shop” för underlättande av högkvalificerad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring för att säkerställa att arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden i första hand går till befintliga arbetslösa invånare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn gällande lagstiftningen om semesteruttag och utbetalning av lön till personer som gynnar det svenska näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur man kan göra det mer attraktivt för arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade kunskaper och åtgärder mot människohandel och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.