Den här motionen handlar om att Sverige behöver en tydlig strategi och nya regler för självkörande bilar och bussar, så att svenska företag kan fortsätta vara ledande inom den här tekniken istället för att flytta utomlands.
Ska riksdagen tycka att regeringen borde ta fram tydliga regler och en plan för hur Sverige ska jobba med självkörande bilar?
Om förslaget går igenom kommer regeringen att behöva jobba fram en strategi och nya regler för självkörande fordon, vilket kan göra det lättare för svenska företag att utveckla tekniken här i landet.
Det här förslaget bereds fortfarande i utskott. När riksdagen har röstat kan du rösta själv och jämföra dig med partierna. Följ ärendet så får du besked.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tydliga regelverk, en strategi för testverksamhet och användande av autonoma och elektrifierade fordon och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige och Göteborg finns flera världsledande aktörer inom fordonsbranschen, från stora fordonstillverkare till underleverantörer inom bland annat mjukvara, men också startup-företag som driver utvecklingen framåt inom automotive och transporttjänster.
Fordonsindustrin är en viktig sektor inom svensk industri. Enligt branschorganisationen Mobility Sweden sysselsätter industrin 162 000 personer i Sverige, har ett exportvärde om 309 miljarder, vilket motsvarar ca 15 procent av den totala varuexporten, och svarar för ca 16 % av industriinvesteringarna i Sverige.
Men fordonsindustrin är nu en industri under omvandling. Från att vara en huvudsakligen hårdvarubaserad industri byggd på fordon som körs av en mänsklig förare och som drivs av en förbränningsmotor går man mer och mer mot att bli fokuserade mot mjukvara där fordonen i varierande omfattning är autonoma, det vill säga självkörande, och där fordonens drivlina elektrifieras.
Dessutom går affärsmodellerna, oavsett om de riktar sig mot konsumentmarknaden eller företagsmarknaden, från att vara baserade på att man säljer fordon till att man istället på olika sätt erbjuder mobilitets- eller logistiktjänster.
Flera av dessa aktörer, såväl stora som små, efterfrågar ett tydligare regelverk och en svensk strategi för utvecklingen av autonoma fordon. Idag upplevs regelverket utformat utifrån befintlig fordonsflottas struktur, vilket gör att det är svårt för exempelvis tillståndsgivande myndigheter att ge tillstånd och sätta upp ramar för hur testverksamheten kring nya autonoma fordon ska se ut eller hur laddinfrastrukturen ska byggas ut.
Detta är ur ett internationellt perspektiv illavarslande för Sverige. Utvecklingen av autonoma fordon har precis börjat ta fart och svenska företag ligger långt framme. Men i och med att regelverk och förutsättningar för tester är oklara och det saknas en tydlig svensk strategi för framförallt autonoma fordon riskerar Sverige bli utkonkurrerat av andra länder i framförallt Nordamerika och Asien som erbjuder ett tydligare och mer flexibelt regelverk. Om inte Sverige inom kort utarbetar tydligare regelverk för myndigheter att förhålla sig till är risken alltså stor att också svenska företag kommer att förlägga huvuddelen av sin testverksamhet i andra länder.
Detta vore illa för svensk industri ur två perspektiv. Dels innebär bristen på tydliga regelverk att utländska konkurrenter får en konkurrensfördel kontra svenska företag, dels att svenska företag tvingas flytta arbetstillfällen och utveckling till andra länder. Det i sin tur vore negativt såväl för industrin i Sverige i allmänhet som för fordonsklustret i Göteborg i synnerhet.
|
David Josefsson (M) |
|