Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU18

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog.

Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning och anpassa skattereglerna till EU-rätten.

Regeringen föreslår därför bl.a. ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål inom ramen för systemet med ersättningsfonder. Förslaget innebär att en avsättning till en ersättningsfond för mark som definieras som naturvårdsmark får återföras det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.

Regeringen föreslår också att en enskild näringsidkares ersättning för natur­vårdsavtal ska kunna periodiseras genom att näringsidkaren får göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut, ett s.k. natur­vårdskonto.

Regeringen föreslår vidare att lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ska upphävas.

För att anpassa skattereglerna för skogskonton, skogsskadekonton och det nya naturvårdskontot till EU-rätten föreslår regeringen att dessa konton ska få tillhandahållas av ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av ett utländskt kreditinstituts filial i en stat inom EES.

Ett ytterligare förslag för att anpassa skattereglerna till EU-rätten är att möjligheten till skogsavdrag i vissa fall ska utvidgas till att omfatta fastigheter inom EES.

Förslagen innebär lagändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarande­lagen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (V, C, MP) och ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Utskottets ställningstagande

Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog, punkt 2 (V, MP)

2. Ändrad utformning av reglerna om beskattning av skog, punkt 2 (C)

Särskilt yttrande

Förbättrat regelverk om beskattning av skog, punkt 1 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:69 Förbättrat regelverk om beskattning av skog. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Det har väckts två motioner med anledning av propositionen. Motionerna återges i bilaga 1.

Bakgrund

I betänkandet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, (SOU 2020:73), föreslog Skogsutredningen 2019 att regeringen skulle utreda frågan om skattefrihet för intrångsersättning motsvarande 100 procent av marknadsvärdeminskningen, samt för löseskilling och markköp i naturvårds­syfte. Som ett andrahandsalternativ till skattefrihet ansåg utredningen att det borde utredas hur ersättning enligt 31 kap. miljöbalken för formellt skydd av skog på ett mer ändamålsenligt sätt kan avsättas till en ersättningsfond. Utredningen ansåg att reglerna för avsättning till en ersättningsfond borde ses över för att möjliggöra en förlängd tid för förvärv av ersättningsfastigheter. Att det gick att göra avsättningar i tre och som högst sex år till en sådan fond ansåg Skogsutredningen inte sällan var för kort tid för att hinna förvärva en tillräckligt attraktiv skogsbruksfastighet, särskilt i områden med ett svagt utbud.

Regeringen beslutade att inte gå vidare med Skogsutredningens första­handsalternativ om skattefri ersättning. Beslutet motiverades med att den grundläggande principen bakom skattesystemet om att alla intäkter i princip ska beskattas borde upprätthållas (prop. 2021/22:58 s. 15). Regeringen angav att det i stället borde utredas om intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål kan beskattas på ett mer ändamålsenligt sätt inom ramen för systemet med ersättningsfonder. En sådan översyn kunde exempelvis gälla den tidsfrist inom vilken en ersättnings­fastighet måste förvärvas (prop. 2021/22:58 s. 15).

Mot bakgrund av Skogsutredningens förslag och regeringens bedömning fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att analysera och lämna förslag på hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning, samtidigt som bl.a. risken för skatteundan­dragande och den administrativa bördan skulle beaktas. I augusti 2023 rapporterade Skatteverket uppdraget i promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog och föreslog då bl.a. att det skulle införas en ersättningsfond för naturvårdsmark.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen ett antal förslag i syfte att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårds­avsättning och anpassa skattereglerna till EU-rätten.

Förslagen innebär lagändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarande­lagen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Utskottets överväganden

Propositionen

Mer ändamålsenlig beskattning av intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål

En särskild ersättningsfond för naturvårdsmark med förlängd tid för att hitta ersättningsmark

Regeringen föreslår att avdrag får göras för belopp som sätts av till en ersättningsfond för naturvårdsmark.

Med naturvårdsmark avses enligt förslaget mark för vilken ersättning har lämnats för övervägande naturvårdande ändamål med stöd av 31 kap. miljö­balken eller med stöd av skogsvårdslagen i samband med att förfoganderätten till fastigheten inskränks för obegränsad tid, eller i samband med inlösen av fastigheten.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelsen om att den som är skyldig att upprätta en årsredovisning eller ett årsbokslut enligt bokföringslagen får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna, inte ska gälla för en ersättningsfond för naturvårdsmark.

En ersättningsfond för naturvårdsmark får enligt förslaget tas i anspråk för anskaffning av mark som är kapitaltillgång.

Om en ersättningsfond för naturvårdsmark inte har tagits i anspråk senast under det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes, ska avdraget som har medgetts för avsättning till ersättningsfonden återföras detta år.

Bestämmelsen som innebär att avdrag för ersättningsfonder i vissa situationer ska återföras även om tiden för att ta fonden i anspråk inte har löpt ut, ska enligt förslaget gälla även för en ersättningsfond för naturvårdsmark.

En enskild näringsidkare ska återföra avdrag för avsättning till en ersättningsfond för naturvårdsmark i inkomstslaget kapital.

Regeringen anför bl.a. att syftet med ersättningsfonden är att ersättningen ska återinvesteras och att det därför är rimligt att fastighetsägare vars mark blivit föremål för en allframtidsupplåtelse eller inlösen får tillräckligt med tid på sig för att kunna återinvestera i ny mark. Enligt Skogsutredningen ansågs tre och som högst sex år inte sällan vara för kort tid för att hinna förvärva en tillräckligt attraktiv skogsbruksfastighet, särskilt i områden med ett svagt utbud (SOU 2020:73 s. 621). Skatteverket har i arbetet med promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog samrått med flera markägar­organisationer som har framfört att tiden för att förvärva ersättningsmark är för kort i situationer som rör ersättning för naturvårdande ändamål.

Turordningsregel om det har gjorts avsättningar till både en ersättningsfond för mark och en ersättningsfond för naturvårdsmark

Regeringen föreslår att om det har gjorts avsättningar till både en ersättnings­fond för mark och en ersättningsfond för naturvårdsmark ska den avsättning som ska återföras först anses ha tagits i anspråk först. Om ersättningsfonderna ska återföras samtidigt får den skattskyldige enligt förslaget välja vilken ersättningsfond som ska anses ha tagits i anspråk först.

Periodisering av ersättning för naturvårdsavtal

Naturvårdskonto införs

Regeringen föreslår att en enskild näringsidkare som får ersättning för ett naturvårdsavtal som avser fem år eller längre, får göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (naturvårdskonto).

Med naturvårdsavtal avses enligt förslaget en sådan skriftlig överens­kommelse som anges i 7 kap. 3 § andra stycket jordabalken, förkortad JB.

Avdragets storlek

Regeringen föreslår att avdraget för insättning på ett naturvårdskonto ett visst beskattningsår får motsvara högst 90 procent av ersättningen för ett natur­vårdsavtal.

Avdrag får enligt förslaget inte göras med ett så högt belopp att det upp­kommer ett underskott. Om det uppkommer underskott när det finns två eller flera konton och minst ett av kontona är ett naturvårdskonto ska avdrag för insättning på skogskontot eller skogsskadekontot anses ske före avdrag för en insättning på naturvårdskontot. Om det finns flera naturvårdskonton ska avdrag i första hand nekas helt eller delvis för en senare gjord insättning framför en tidigare insättning. Om insättningar gjorts samma dag på flera naturvårdskonton får den skattskyldige välja i vilken ordning insättningarna ska anses ha gjorts.

Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst 25 000 kronor för ett naturvårdskonto. Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Insättning på ett naturvårdskonto

Regeringen föreslår att en skattskyldig får göra insättning av ersättning för ett naturvårdsavtal på ett naturvårdskonto för varje naturvårdsavtal och beskattningsår. Om den skattskyldige under ett beskattningsår gör insättningar avseende ersättning för samma naturvårdsavtal på mer än ett naturvårdskonto får avdrag göras bara för insättning på det först öppnade kontot.

Avdrag får bara göras om medlen sätts in på ett naturvårdskonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen ska lämna inkomst­deklaration.

Som naturvårdskonto godtas ett konto för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år och som tillhandahålls av sådana kreditinstitut som kan tillhandahålla skogskonton eller skogsskadekonton.

Regeringen anför att en näringsidkare kan ingå flera naturvårdsavtal. Om ersättning för flera naturvårdsavtal sätts in på samma naturvårdskonto skulle det enligt regeringen kunna uppstå problem vid t.ex. överlåtelse av ett område som omfattas av naturvårdsavtal med anledning av generationsskiften efter­som det kan vara svårt att veta vilka medel på naturvårdskontot som hänför sig till vilka naturvårdsavtal. Regeringen anför vidare att om det finns flera natur­vårdsavtal och ersättningen för respektive avtal sätts in på varsitt naturvårds­konto blir det tydligt vilka medel som hänför sig till vilka naturvårdsavtal. Detta underlättar vid ett generationsskifte. Regeringen föreslår därför att det ska finnas ett naturvårdskonto för respektive avtal där näringsidkaren gör eller har gjort en insättning, om näringsidkaren väljer att sätta in ersättningen från naturvårdsavtal på naturvårdskonton. Förslaget skiljer sig här från reglerna för skogskonton, då en fastighetsägares skogsintäkt från olika lantbruksenheter för ett beskattningsår får sättas in på ett och samma skogskonto (jfr 21 kap. 21 § inkomstskattelagen, förkortad IL).

Om näringsidkaren gör insättning för ett och samma naturvårdsavtal under ett beskattningsår på mer än ett naturvårdskonto föreslår regeringen att avdrag i sådana fall ska få göras bara för den första insättningen. Om insättning på det först öppnade naturvårdskontot har gjorts vid flera tillfällen före den sista tidpunkten som insättning med avdragsrätt får ske, är det summan av insättningarna på kontot som är avdragsgrundande.

Uttag från ett naturvårdskonto

Regeringen föreslår att uttag från ett naturvårdskonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får enligt förslaget avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte ett lägre belopp än 1 000 kronor. När tio år har gått från ingången av det år då en insättning senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel.

Regeringen föreslår vidare att medel från ett naturvårdskonto som tas över utan omedelbar beskattning i samband med att hela eller del av området som omfattas av naturvårdsavtal övergår till närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning, tidigast får tas ut och ska betalas ut av kreditinstitutet vid de tidpunkter som gäller för insättningen på det ursprungliga kontot.

Uttag från ett naturvårdskonto ska enligt förslaget tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut.

Regeringen anför att det framstår som lämpligt att reglerna för när och hur uttag får göras från naturvårdskonto följer reglerna för uttag från skogskonton och skogsskadekonton. Regeringen anför vidare att det av Skatteverkets promemoria Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog framgår att ett genomsnittligt naturvårdsavtal under perioden 2017–2021 motsvarade en ersättning om ca 225 000–250 000 kronor. Skatteeffekten för ersättning för naturvårdsavtal kan bli relativt hög för en enskild närings­idkare om möjlighet till periodisering av ersättningen saknas. Med hänsyn tagen till omfattningen av den statliga inkomstskatt som ett genomsnittligt naturvårdsavtal kan innebära framstår en periodisering under en tioårsperiod enligt regeringen som en lämplig avvägning för att minska den progressiva beskattning som i dag kan bli aktuell när en fastighetsägare får ersättning för ett naturvårdsavtal. Tiden motsvarar den tid som medel på ett skogskonto kan vara innestående innan kreditinstitutet betalar ut medlen och beskattning sker. Tiden motsvarar även den tid som en ackumulerad inkomst som längst får delas upp på (66 kap. 5 § IL). Regeringen anser att den föreslagna tioårsperioden, med möjlighet till avsättning av upp till 90 procent av ersättningen, ger berörda enskilda närings­idkare en god möjlighet att periodisera beskattningskonsekvenserna av också naturvårdsavtal med en lång avtalstid.

Byte av kreditinstitut

Regeringen föreslår att medel på ett naturvårdskonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker, om hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. Detsamma gäller när hela eller en del av ett område som omfattas av ett natur­vårdsavtal och kontomedel på ett naturvårdskonto tas över av närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning, om vissa förutsättningar är uppfyllda.

När kontomedel förs eller tas över ska enligt förslaget det första kredit­institutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

Överföring av ett område som omfattas av ett naturvårdsavtal eller naturvårdskontomedel

Regeringen föreslår att om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på ett naturvårdskonto ska medlen på kontot som huvudregel tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Huvudregeln gäller dock inte när kontomedel tas över i samband med att hela eller en del av området som omfattas av naturvårdsavtal övergår till närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning om följande förutsättningar är uppfyllda. Vid arv, testa­mente eller bodelning med anledning av ena makens död ska mottagaren skriftligen förklara att mottagaren tar över medlen. Vid gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död ska parterna träffa skriftligt avtal om att medlen tas över. Kontot ska enligt förslaget föras över direkt till mottagaren eller medlen föras över direkt till ett motsvarande konto som innehas av mottagaren. Överföringen ska ske samma beskattningsår som området övergår. Mottagaren ska också vara obegränsat skattskyldig i en stat inom EES och inte enligt skatteavtal ha hemvist i en stat utanför EES.

Mottagaren får ta över högst den del av kontomedlen som motsvarar värdet av det område som övergår till mottagaren i förhållande till värdet av över­låtarens område omedelbart före överlåtelsen.

Kontrolluppgifter för naturvårdskonton

Regeringen föreslår att kontrolluppgifter ska lämnas om insättning, uttag och utbetalning till och från ett naturvårdskonto samt överlåtelse, pantsättning eller övertagande av medel som finns på ett naturvårdskonto. Kontrolluppgifter som rör naturvårdskonto ska enligt förslaget lämnas även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. I kontrolluppgifterna ska uppgifter lämnas om insatt belopp, uttaget eller utbetalt belopp samt överlåtelse, pantsättning eller övertagande av medel. I kontrolluppgift om utdelning till delägare i samfällig­heter ska det enligt förslaget lämnas uppgift om hur stor del av utdelningen som kommer från ersättning i samfälligheten för naturvårdsavtal som avser fem år eller längre.

Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. upphävs

Regeringen föreslår att lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ska upphöra att gälla.

Anpassning till EU-rätten

Skogsavdrag på fastigheter inom EES

Regeringen föreslår att möjligheten till avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) utvidgas till att omfatta fastigheter inom EES. Avdrag får göras för en fastighet som är en lantbruksenhet och en kapitaltillgång.

Krav på årligt uppgiftslämnande

Regeringen föreslår att den som gör skogsavdrag på en utländsk fastighet ska lämna uppgifter om fastighetens beteckning, adress och avdragsutrymme. Den som har gjort skogsavdrag på en utländsk fastighet ska lämna uppgifter om avdragsutrymmet för fastighetens skog och produktiva skogsmark och inne­havarens adress. Om fastigheten eller en del av fastigheten överlåts genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska nödvändiga identifi­kationsuppgifter lämnas för den nya ägaren. Även den som inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration ska lämna uppgifter om sådana förhållanden som Skatteverket behöver för att bedöma om skogsavdraget ska bestå. Uppgifterna ska undertecknas och lämnas senast den dag då inkomstdeklarationen för beskattningsåret ska ha kommit in till myndigheten, eller senast den 2 maj året efter beskattningsåret.

Omedelbar beskattning i vissa fall

Regeringen föreslår att skogsavdrag på en fastighet i utlandet ska återföras om ägaren inte längre är obegränsat skattskyldig i en stat inom EES, om ägaren enligt skatteavtal får hemvist i en stat utanför EES eller om fastigheten överlåts genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt till en person som inte är obegränsat skattskyldig i en stat inom EES eller som enligt skatteavtal har hemvist i en stat utanför EES.

Skogskonton, skogsskadekonton och naturvårdskonton

Konton i utländska kreditinstitut och skyldigheter enligt inkomstskatte­lagen och skatteförfarandelagen

Regeringen föreslår att skogskonton, skogsskadekonton och naturvårdskonton får tillhandahållas av ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom Europeiska unionen (EU) eller av ett utländskt kreditinstituts filial i en stat inom EU. Även kreditinstitut som hör hemma i eller bedriver verksamhet i en filial i ett land som inte tillhör EU men som ingår i EES får tillhandahålla sådana konton, om staten har ingått en särskild överenskommelse med Sverige eller med EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar med en räckvidd som är likartad med den som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

Regeringen föreslår att det utländska kreditinstitutet ska åta sig att för varje konto fullgöra de skyldigheter som följer av inkomstskattelagen och åta sig att lämna kontrolluppgifter om kontot enligt skatteförfarandelagen. Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter och lämnas till Skatteverket på fastställt formulär.

Skyldighet för utländska kreditinstitut att innan verksamheten inleds ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med skatteförfarandelagen ska enligt förslaget inte gälla för kredit­institut som bara tillhandahåller konton av typen skogskonto, skogsskadekonto och naturvårdskonto från utlandet.

Krav på skattskyldighet inom EES vid övertagande av medel

Regeringen föreslår att för att en närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning ska få ta över medel på ett skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto utan att överlåtaren beskattas krävs att den närstående är obegränsat skattskyldig i en stat inom EES, och inte enligt skatteavtal har hemvist i en stat utanför EES.

Kontrolluppgifter enligt skatteförfarandelagen

Regeringen föreslår att en kontrolluppgift ska lämnas om överföring av medel från ett skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto till ett konto av samma slag. När en kontrolluppgift ska lämnas vid en överföring, en över­låtelse eller ett övertagande av medel ska uppgift lämnas om beloppet. Med belopp ska avses värdet den dag då överföringen, överlåtelsen eller över­tagandet skedde. Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifi­kationsuppgifter för mottagaren. Den ska också innehålla uppgifter om det mottagande kreditinstitutet samt de konton mellan vilka medel har flyttats.

Uppgifter om kontobehållningen vid årets utgång avseende skogskonton, skogsskadekonton och upphovsmannakonton ska enligt förslaget i fort­sättningen lämnas genom en kontrolluppgift.

Kontrolluppgifter om kontobehållningen vid årets utgång ska även lämnas avseende naturvårdskonto.

Regeringen föreslår vidare att kontrolluppgift ska lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår. Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta eller annan avkastning på naturvårdskonto.

Avskattning av kontomedel när kontrolluppgifter inte lämnas

Regeringen föreslår att om ett kontoförande kreditinstitut inte fullgör sin skyldig­het att lämna kontrolluppgifter om uttag, utbetalning, överföring m.m. för skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto ska samtliga medel på kontot tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Medlen ska tas upp till beskattning det beskattningsår som kontrolluppgiften hade avsett om den lämnats.

Om kreditinstitutet vid enstaka tillfällen har underlåtit att lämna en kontrolluppgift ska enligt förslaget medlen på kontot inte tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om kontohavaren själv lämnar de uppgifter som skulle ha framgått av kontrolluppgiften senast den 31 oktober året efter beskattningsåret.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de föreslagna bestämmelserna i inkomstskattelagen ska träda i kraft den 1 april 2026. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Lagen tillämpas första gången på allframtidsupplåtelser och inlösen med stöd av miljöbalken eller skogsvårdslagen samt naturvårdsavtal som träffas efter den 31 mars 2026.

Den nya bestämmelsen i 21 kap. 37 a § ska enligt förslaget inte tillämpas vid utebliven kontrolluppgift hänförlig till uttag, utbetalning, överlåtelse eller övertagande av medel som sker före ikraftträdandet.

De föreslagna bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska träda i kraft den 1 april 2026. Äldre bestämmelser ska tillämpas på kontrolluppgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. upphävs fr.o.m. den 1 april 2026. Lagen är fortsatt tillämplig på ränta som gottskrivits kontot innan lagen upphör att gälla.

Utskottets ställningstagande

För att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning och anpassa skattereglerna till EU-rätten har regeringen lämnat en rad förslag. Förslagen innebär bl.a. att det införs ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål inom ramen för systemet med ersättningsfonder samt att ersättning för naturvårdsavtal ska kunna periodiseras genom att närings­idkaren medges avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kredit­institut, ett s.k. naturvårdskonto. Förslagen innebär också att ett skogskonto, ett skogsskadekonto och det nya naturvårdskontot ska få tillhandahållas av ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom EES.

Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.

Motionerna

I kommittémotion 2025/26:3868 av Helena Vilhelmsson och Anders Karlsson (båda C) yrkande 1 föreslås av förenklingsskäl att tioårsperioden för den föreslagna nya ersättningsfonden bör vara lika för all mark oavsett ändamål, dvs. inte bara för s.k. naturvårdsmark.

Vidare föreslår motionärerna i yrkande 2 att ersättning för nekat avverk­ningstillstånd för fjällnära skog ska betraktas som en permanent rådighets­inskränkning och därför omfattas av den nya ersättningsfonden.

Vidare föreslår motionärerna i yrkande 3 att det särskilda tillägget för natur­vårdsmark i enlighet med Skatteverkets förslag i promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog ska vara 15 procent i stället för 30 procent.

Motionärerna föreslår också i yrkande 4 att ersättning för naturvårdsavtal i normalfallet ska betalas ut som ett årligt arrende och inte som ett engångs­belopp, för att underlätta planeringen och administrationen inte minst för markägaren.

Slutligen föreslår motionärerna i yrkande 5 att tidsfristen för uttag från det föreslagna nya naturvårdskontot precis som för skogsskadekontot ska vara 20 år. Motionärerna anför att regeringen behöver ta större höjd för att natur­vårdsavtal kan omfatta stora belopp och ha avtalstider som gäller en bra bit över 10 år.

I kommittémotion 2025/26:3869 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås att tidsfristen för vilken pengar får sparas på ett naturvårdskonto bör motsvara löptiden på naturvårdsavtalet med hänsyn bl.a. till att löptiden för naturvårdsavtal ofta överskrider tio år. Regeringen bör därför enligt motionärerna förlänga tiden för periodisering, så att den överensstämmer med löptiden för avtalen.

Motionärerna välkomnar att regeringen går vidare med förslag om för­bättrade villkor för beskattning av skog, och anser att dessa är ett steg framåt. Förslagen kommer ursprungligen från Skogsutredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73), som tillkom genom en uppgörelse mellan Miljöpartiet och samarbetspartierna i regeringsunderlaget under den förra mandatperioden. Motionärerna anser dock att regeringen även bör gå vidare med utredningens huvudförslag, dvs. att utreda skattefri ersättning vid områdesskydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland. Motionärerna föreslår därför i yrkande 2 en utredning av förslaget om skattefri ersättning från Skogsutredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73).

Propositionen

Gällande rätt

Beskattning av ersättning för naturvårdsavtal

Utöver områdesskydd som regleras i miljöbalken har statliga myndigheter och kommuner möjlighet att teckna avtal med en fastighetsägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden, s.k. naturvårdsavtal.

Enligt 7 kap. 3 § JB ska vad som överenskommits genom ett naturvårds­avtal anses som en nyttjanderätt. Till skillnad från skyddsformerna enligt miljöbalken, som innebär ett skydd utan begränsning i tiden, är skyddsformen som följer av ett naturvårdsavtal begränsad i tiden. Avtal kan som längst tecknas för 50 år (jfr 7 kap. 5 § JB).

När ett naturvårdsavtal tecknas kan ersättning betalas ut. Ersättningen betalas i normalfallet ut som ett engångsbelopp vid avtalets tecknande. Ersättningen hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet. Ett naturvårdsavtal gäller för en begränsad tid och är därför inte, såsom allframtidsupplåtelse, att jämställa med en avyttring som för enskilda näringsidkare ska beskattas i inkomstslaget kapital. Det saknas särskilda skatteregler om när en inkomst från naturvårdsavtal ska tas upp. Inkomsten ska därför, enligt 14 kap. 2 § IL, tas upp som intäkt det beskattningsår som inkomsten hänför sig till enligt god redo­visningssed.

I ett yttrande till HFD 2004 uttalade Bokföringsnämnden (BFN) att ersättning för ett avtal där det redan från början kan konstateras att det inte kommer att bli aktuellt att utföra någon prestation ska redovisas som en intäkt redan när ersättningen erhållits (RÅ 2005 ref. 49). Mot bakgrund av BFN:s yttrande gjorde Skatteverket år 2005 i ett ställningstagande bedömningen att inkomst från ett naturvårdsavtal som enbart innebär en begränsning för fastig­hetsägaren att nyttja marken och inte förutsätter någon prestation i sin helhet ska tas upp som intäkt när fastighetsägaren fått rätt till ersättningen (Inkomst från naturvårdsavtal, dnr 130 84518-05/111).

Mer ändamålsenlig beskattning av intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål

Ersättning för nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog

Den nya ersättningsfonden för naturvårdsmark bör enligt regeringens förslag endast gälla intrångsersättning och löseskilling där det övervägande skälet till ersättningen är naturvård. Avsättning bör få göras också för viss ersättning som betalas ut med stöd av skogsvårdslagen (1979:429), under förutsättning att det övervägande skälet bakom ersättningen är naturvård. För att avsättning ska få göras för ersättning enligt skogsvårdslagen krävs enligt regeringen att händelsen som ersättningen lämnats för är en sådan avyttring som leder till kapitalvinstberäkning, t.ex. för att det rör sig om en permanent rådighets­inskränkning av fastigheten.

En situation där det eventuellt kan vara fråga om permanent rådighets­inskränkning enligt skogsvårdslagen är enligt regeringen vid beskattning av ersättning vid nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog. Enligt skogsvårds­lagen krävs tillstånd från Skogsstyrelsen för avverkning av fjällnära skog. Tillstånd får inte ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. Om fastighets­ägaren inte beviljas tillstånd till avverkning av fjällnära skog kan fastighets­ägaren ha rätt till ersättning enligt skogsvårdslagen.

Skatteverket har i ställningstagandet Beskattning av ersättning för nekad rätt att avverka fjällnära skog gjort bedömningen att en enskild näringsidkare som fått ersättning med anledning av ett nekat avverkningstillstånd för fjäll­nära skog inte ska anses ha avyttrat någon del av sin fastighet (dnr 8-2634537). Skatteverket anser inte heller att sådan ersättning med avdragsrätt kan sättas av till en ersättningsfond. Skatterättsnämnden har dock i ett ärende den 28 februari 2025 efter ansökan om förhandsbesked från Allmänna ombudet ansett att innebörden av ett beslut om nekat tillstånd till avverkning av fjällnära skog är en inskränkning av förfoganderätten för all framtid som motsvarar intrång som gäller vid mer långtgående skydd för natur- och kulturvärden, t.ex. vid beslut om naturreservat (dnr 114-24/D). Eftersom grunden för inskränk­ningen har författningsstöd i skogsvårdslagen var det enligt Skatterätts­nämnden fråga om en sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 § IL. Det innebar vidare att den ersättning som lämnats till fastighetsägaren kunde sättas av till en ersättningsfond.

Allmänna ombudet överklagade i mars 2025 Skatterättsnämndens för­handsbesked till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) för fastställelse. HFD udanröjde den 15 oktober 2025 Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisade ansökningen (mål nr1389-25). Det innebär att HFD inte har prövat frågan om en ersättning enligt skogsvårdslagen för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog ger rätt till avdrag för avsättning till en ersättningsfond. Hur den föreslagna ersättningsfonden för naturvårdsmark ska tillämpas på ersättningar som betalas ut med stöd av skogsvårdslagen får enligt regeringen utvecklas i praxis. Regeringen anför att den kommer att följa frågan.

Skattefri intrångsersättning eller löseskilling

I betänkandet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, SOU 2020:73, lämnade Skogsutredningen 2019 förslaget att regeringen borde utreda frågan om skattefrihet för intrångsersättning motsvarande 100 procent av marknadsvärdeminskningen, samt för löseskilling och markköp i natur­vårdssyfte. Som ett andrahandsalternativ till skattefrihet ansåg utredningen att det borde utredas hur ersättning enligt 31 kap. miljöbalken för formellt skydd av skog på ett mer ändamålsenligt sätt kan avsättas till en ersättningsfond. Utredningen ansåg att reglerna för avsättning till en ersättningsfond borde ses över i syfte att möjliggöra en förlängd tid för förvärv av en ersättnings­fastighet. Att kunna göra avsättningar i tre och som högst sex år till en sådan fond ansåg Skogsutredningen inte sällan var för kort tid för att hinna förvärva en tillräckligt attraktiv skogsbruksfastighet, särskilt i områden med ett svagt utbud (SOU 2020:73 s. 621).

Regeringen bestämde sig i proposition 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund för att inte gå vidare med Skogsutredningens första­handsalternativ om skattefri ersättning. Beslutet motiverades med att den grundläggande principen bakom skattesystemet om att alla intäkter i princip ska beskattas borde upprätthållas. Regeringen angav att det i stället borde utredas om intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål kan beskattas på ett mer ändamålsenligt sätt inom ramen för systemet med ersättningsfonder. En sådan översyn kunde exempelvis gälla den tidsfrist inom vilken en ersättningsfastighet måste förvärvas (prop. 2021/22:58 s. 15).

Mot bakgrund av Skogsutredningens förslag och regeringens bedömning fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att analysera och lämna förslag på hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning, samtidigt som bl.a. risken för skatteundan­dragande och den administrativa bördan skulle beaktas.

Utskottets ställningstagande

När det gäller utformningen av den särskilda ersättningsfonden för natur­vårdsmark och den föreslagna begränsningen till enbart naturvårdsmark beror den enligt regeringen på dels svårigheterna att hitta lämplig mark som ersätter just naturvårdsmark, dels att incitamenten till formell naturvårdsavsättning bör öka.

Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning och avstyrker därmed motionsförslaget om att den särskilda ersättningsfonden ska gälla för all mark.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att det inte är nödvändigt att halvera det särskilda tillägg som ska göras när en ersättningsfond återförs till beskattning till 15 procent eftersom förslaget om en förlängd tidsfrist för att hitta en ersättningsfastighet bedöms skapa incitament för näringsidkare att sätta av medel till den nya ersättningsfonden. Utskottet avstyrker därmed motions­förslaget om att det särskilda tillägget ska vara 15 procent.

När det gäller frågan om ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog har regeringen anfört att tillämpningen av den föreslagna ersättningsfonden på ersättningar som betalas ut med stöd av skogsvårdslagen får utvecklas i praxis och att regeringen kommer att följa frågan.

Utskottet utgår därför från att regeringen nogsamt kommer att följa utvecklingen i rättstillämpningen och vid behov vidta de åtgärder som är nödvändiga. Utskottet finner därmed inget skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den särskilda ersättningsfonden för naturvårdsmark även ska omfatta ersättning för nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog och avstyrker motionsförslaget.

När det gäller frågan om ersättningsformen för naturvårdsavtal konstaterar utskottet att ersättningen i normalfallet betalas ut som ett engångsbelopp vid avtalets tecknande och att ersättningen ska tas upp som intäkt redan då fastig­hetsägaren får rätt till inkomsten eftersom den inte förutsätter någon ytterligare motprestation. Utskottet konstaterar vidare att regeringen nu föreslagit en möjlighet att periodisera beskattningskonsekvenserna av naturvårdsavtal. Utskottet avstyrker därmed motionsförslaget om att ersättning för natur­vårdsavtal i normalfallet ska betalas ut som ett årligt arrende.

När det gäller frågan om under vilken tidsperiod periodisering av ersättning från naturvårdsavtal ska vara möjlig delar utskottet regeringens bedömning att den föreslagna tioårsperioden, med möjlighet till avsättning av upp till 90 procent av ersättningen ger berörda enskilda näringsidkare en god möjlighet att periodisera beskattningskonsekvenserna av naturvårdsavtal också med en lång avtalstid, samt att tidsperioden därmed är en lämplig avvägning för att minska den progressiva beskattning som kan bli aktuell. Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen om att tidsperioden för periodisering på naturvårds­kontot ska motsvara löptiden på naturvårdsavtalet och om en tidsperiod för uttag på 20 år.

Slutligen när det gäller frågan om en skattefri intrångsersättning eller löse­skilling delar utskottet regeringens bedömning att en grundläggande princip i skattesystemet är att alla intäkter i princip bör beskattas och att ersättningen därför även fortsättningsvis bör beskattas. Beskattningstidpunkten bör dock enligt utskottet kunna skjutas på framtiden på det sätt som föreslagits.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag.

Reservationer

Ställningstagande

Vi välkomnar att regeringen går vidare med förslag om förbättrade villkor för beskattning av skog, och anser att dessa är ett steg framåt. Förslagen kommer ursprungligen från Skogsutredningens betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73), som tillkom genom en uppgörelse mellan Miljöpartiet och samarbetspartierna i regeringsunderlaget under den förra mandatperioden. Regeringen bör dock gå vidare med utredningens huvudförslag, dvs. att utreda skattefri ersättning vid områdes­skydd enligt miljöbalken, likt systemen i Norge och Finland. Vi instämmer i utredningens konstaterande att ett av de mest effektiva sätten att gynna ett gott samarbete mellan staten och enskilda i naturvården är att skapa förutsättningar för att höga naturvärden ska utgöra en tillgång och inte en belastning för markägare. Det är i en sådan kontext förslaget om en skattefri ersättning bör ses.

Vi föreslår också att periodisering på naturvårdskonton bör vara möjlig under en längre tid än tio år, med hänsyn bl.a. till att löptiden för natur­vårdsavtal ofta överskrider tio år. Regeringen bör därför förlänga tiden för periodisering, så att den överensstämmer med löptiden för avtalen.

 

Ställningstagande

Det är glädjande att förslagen från den senaste skogspropositionen (prop. 2021/22:58), som Centerpartiet var med och förhandlade fram, nu ser ut att förverkligas. Jag och mitt parti ställer oss bakom propositionens inriktning, men med en del invändningar. När det gäller den nya ersättningsfonden för naturvårdsmark med förlängd tid för att hitta ersättningsmark är det bra att tiden förlängs och fastställs till tio år. Av förenklingsskäl borde dock den föreslagna tioårs­perioden för ersättningsfonden gälla all mark oavsett ändamål, dvs. inte bara för s.k. naturvårdsmark.

Det är vidare självklart att ersättning för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog ska betraktas som en permanent rådighetsinskränkning och därför omfattas av den nya ersättningsfonden.

Det särskilda tillägg som regeringen föreslagit för naturvårdsmark och mark borde i enlighet med Skatteverkets förslag i promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog vara 15 procent i stället för 30 procent.

Vi välkomnar det nya naturvårdskontot men skulle föredra en ordning där ersättning för naturvårdsavtal betalas ut årligen i stället för genom ett engångs­belopp vid avtalets tecknande. Det skulle underlätta planeringen och admini­strationen inte minst för markägaren.

När det gäller tidsfristen för det nya naturvårdskontot anför regeringen att ”det framstår som lämpligt att reglerna för när och hur uttag får göras från naturvårdskonto följer reglerna för uttag från skogskonto och skogsskade­konto”. Vi delar den uppfattningen och anser att det ska vara möjligt att göra uttag från naturvårdskonton precis som från skogsskadekonton under 20 år i stället för som nu är föreslaget 10 år. Regeringen behöver ta större höjd för att naturvårdsavtal kan omfatta stora belopp och ha avtalstider som gäller en bra bit över 10 år.

Särskilt yttrande

Socialdemokraterna välkomnar propositionens ambition att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog. Vi noterar att det finns en osäkerhet om delar av förslagets utformning och effekter. Därmed vill vi betona att det är avgörande att regeringen verkar för att förändringarna inte leder till onödig komplexitet. Budgeten för ersättning till skogs- och markägare har skurits ned med nästan 70 procent under den här mandatperioden, vilket innebär att många skogsägare nu väntar på ersättning. Vi noterar att den mest akuta frågan för skogsägare – att de nekas avverkning utan rimlig ersättning och dessutom beskattas hårt – lämnas helt utanför propositionen. Vi ställer oss dock bakom regeringens proposition.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag