Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Socialutskottets betänkande 2024/25:SoU8

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2). Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden eftersom det, enligt Riksrevisionen, finns en risk för att de arv som tillfaller fonden inte kommer till nytta på tänkt sätt och att förtroendet för fonden därför minskar.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena med hänvisning till pågående arbete.

I betänkandet finns fyra reservationer (V, C och MP) och ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:153 Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Fem yrkanden i följdmotioner och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2024/25.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Reservationer

1. Allmänna arvsfondens stödverksamhet, punkt 2 (V)

2. Allmänna arvsfondens stödverksamhet, punkt 2 (C)

3. Allmänna arvsfondens stödverksamhet, punkt 2 (MP)

4. Hantering av personuppgifter, punkt 3 (MP)

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande (S)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Motion från allmänna motionstiden 2024/25

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 5 mars 2024 överlämnade riksdagen Riksrevisionens rapport Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2) till regeringen. Den 29 augusti 2024 återkom regeringen till riksdagen med skrivelsen Riks­revisionens rapport om Allmänna arvsfonden (skr. 2023/24:153).

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse och fem yrkanden i följdmotioner samt ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2024/25. Förslagen i motionerna finns i bilagan.

Vid utskottets sammanträde den 2 april 2024 informerade riksrevisorn Helena Lindberg med medarbetare om Riksrevisionens rapport.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden eftersom det finns en risk för att de arv som tillfaller fonden inte kommer till nytta på tänkt sätt och att förtroendet för fonden därför minskar.

Under senare år har den ekonomiska och organiserade brottsligheten mot välfärdssystemen ökat, vilket är systemhotande. Riksrevisionen har i tidigare granskningar konstaterat att kontrollen av statens bidrag till civilsamhället är för svag. Allmänna arvsfonden är en av många aktörer som ger bidrag till civilsamhällets organisationer.

Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente, förslagsvis inom statens budget.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:

•       Inled en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden. Ta fram en ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt med respekt för de avlidna.

•       Intensifiera arbetet för att säkerställa att myndigheter i sin bidragsgivning inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet. Det behövs bl.a. lagstiftning som reglerar gemensamma demokrativillkor och större möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

•       Ge en lämplig myndighet i uppdrag att upprätta ett företrädarregister för ideella föreningar som tar emot offentliga bidrag, där föreningens styrelseledamöter, firmatecknare och revisorer registreras.

•       Säkerställ att en lämplig myndighet inrättar en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.

Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen.

Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag till utvecklingsarbetet för Allmänna arvsfonden och därmed hur arven efter avlidna utan arvsberättigade släktningar eller testamente kan hanteras.

När det gäller Riksrevisionens rekommendationer bedömer regeringen att underlaget för rekommendationen om att inleda en process med målet att avveckla systemet med Allmänna arvsfonden, delvis är ofullständigt. Slut­satsen bygger enligt regeringen på ett begränsat granskningsunderlag, som endast omfattar en mindre del av systemet för arvsfonden, och att granskningen är begränsad till delar av beredningsprocessen för den granskade stödformen projektstöd. Vidare konstaterar regeringen att Riksrevisionen i huvudsak granskat Allmänna arvsfonden under covid-19-pandemin – en tid då organisationers förutsättningar att bedriva verksamhet var kraftigt begränsade, vilket i sin tur påverkade antalet ansökningar om stöd ur fonden.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att det över tid råder balans mellan Allmänna arvsfondens intäkter och utgifter. Sedan pandemins slut har ansökningarna om stöd ur fonden ökat och under sista kvartalet 2023 var antalet projektstödsansökningar 49 procent högre än under samma period året innan. Det höga ansökningstrycket har enligt regeringen fortsatt under 2024.

Allmänna arvsfonden har enligt regeringen en viktig roll som möjliggörare för civilsamhällets insatser med och för barn, unga, personer med funktionsnedsättning och äldre. Mot bakgrund av det anser regeringen att en fördjupad analys skulle behöva föregå en eventuell process med målet att avveckla eller på andra sätt förändra systemet med Allmänna arvsfonden.

Regeringen instämmer med Riksrevisionen i att man bör intensifiera arbetet för att säkerställa att myndigheterna inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet i sin bidragsgivning. Välfärdsbrottslighet är något som regeringen tar på största allvar, och för att motverka detta krävs bl.a. att myndigheterna har förutsättningar att förebygga, förhindra och upptäcka brottslighet, felaktiga utbetalningar och missbruk av bidragsmedel. Liksom Riksrevisionen bedömer regeringen att en del i detta handlar om att ge utökade möjligheter till samarbete mellan myndigheter och att ett enhetligt reglerat demokrativillkor som gäller för samtliga organisationer som tar emot statligt stöd, är en central åtgärd för att förebygga bl.a. demokratihotande brottslighet.

Regeringen bedömer att ett företrädarregister skulle kunna stärka myndigheterna i deras arbete med att förebygga oegentligheter och beivra brott. Det finns samtidigt viktiga frågor som kräver analys – bl.a. hur en reglering kan utformas med hänsyn till skyddet för grundläggande fri- och rättigheter.

Regeringen bedömer att en sådan databas som Riksrevisionen rekommen­derar skulle kunna bidra till att göra bidragsgivningen till civilsamhället effektivare och ge bidragsgivande myndigheter större möjlighet till samarbete sinsemellan. Regeringen bedömer dock att förslaget rymmer flera frågor som behöver analyseras närmare.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Enligt regeringen ger Allmänna arvsfonden civilsamhället förutsättningar att möta olika samhällsutmaningar och göra nytta för såväl fondens målgrupper som samhället i stort. Regeringen har påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden och samtidigt uppnå balans mellan fondens intäkter och utgifter.

Regeringen bedömer att det är angeläget att det finns kompetens inom Arvsfondsdelegationen i frågor om kontroll och ekonomisk brottslighet, för att därigenom stärka möjligheterna att bl.a. förhindra felaktiga utbetalningar av arvsfondsmedel. Regeringen beslutade i maj 2024 att förordna en ny ordförande och en ny ledamot i delegationen som båda har tydlig kompetens inom dessa områden.

Vidare bedömer regeringen att införandet av ett enhetligt demokrativillkor i lagen om Allmänna arvsfonden, som träder i kraft den 1 januari 2025, kan bidra till att stärka allmänhetens förtroende och legitimiteten för Allmänna arvsfonden (jfr. prop. 2023/24:119, bet. 2023/24:KrU7, rskr. 2023/24:271). Regeringen avser att följa upp hur Kammarkollegiet och Arvsfondsdelega­tionen anpassar verksamheten till följd av den nya regleringen, när den har trätt i kraft.

Regeringen anför också att såväl frågan om en central databas över tillgängliga statsbidrag till civilsamhället som ett företrädarregister för ideella föreningar som tar emot offentliga bidrag, analyseras och bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad genom skrivelsen.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:330 föreslår Karin Rågsjö m.fl. (V) ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med en plan som stärker och tryggar arvsfondens långsiktiga arbete.

I kommittémotion 2024/25:577 föreslår Christofer Bergenblock m.fl. (C) ett tillkännagivande om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur Allmänna arvsfonden kan utveckla medelsutdelningen för att bidra till ett mer långsiktigt stöd åt föreningslivet.

I kommittémotion 2024/25:625 föreslår Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 ett tillkännagivande om vikten av hög säkerhet kopplad till hantering av personliga uppgifter. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över om det finns skäl att bredda Allmänna arvsfondens målgrupper. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheten att förstärka Allmänna arvsfonden med att tillvarata bostäder och fastigheter. Enligt motionärerna skulle en viss typ av bostäder och fastigheter med fördel kunna överlåtas till en statlig stiftelse för att hyras ut till verksamheter inom ramen för Allmänna arvsfondens ändamål, vilket skulle öka möjligheterna att ansöka om stöd.

I motion 2024/25:2542 föreslår Jan Ericson (M) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över förutsättningar och möjligheter att avveckla Allmänna arvsfonden.

Pågående arbete

Regeringen beslutade i februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Reglerna ska anpassas till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt (dir. 2024:28).

Utredaren ska bl.a.

•       ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner

•       ta ställning till om förlust av rätten att ta arv eller testamente bör gälla i fler fall

•       ta ställning till om skyddet för efterlevande sambo bör stärkas

•       föreslå hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas

•       bedöma om ett testamente bör kunna upprättas digitalt

•       lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden och instämmer i vad regeringen anför om att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arvsfondens utvecklingsarbete. Liksom regeringen gör utskottet bedömningen att det är viktigt att det över tid råder balans mellan Allmänna arvsfondens intäkter och utgifter. Därför finner utskottet det positivt att regeringen nu redovisar att antalet ansökningar om stöd ur fonden ökat sedan covid-19-pandemins slut. Utskottet noterar regeringens bedömning om att Riksrevisionens rekommendation om att inleda en process för att avveckla Allmänna arvsfonden bygger på ett begränsat granskningsunderlag samt att granskningen i huvudsak pågått under covid-19-pandemin. I likhet med regeringen anser utskottet att en fördjupad analys skulle behöva föregå en eventuell process med målet att avveckla eller på andra sätt förändra systemet med Allmänna arvsfonden. Utskottet noterar vidare att en särskild utredare har i uppdrag att göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Utskottet anser mot den bakgrunden att det saknas skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motion 2024/25:2542 (M) bör därmed avslås.

Vidare noterar utskottet det utvecklingsarbete som regeringen redovisar för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos de ansvariga myndigheterna och samtidigt uppnå balans mellan fondens intäkter och utgifter. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:330 (V), 2024/25:577 (C) och 2024/25:625 (MP) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör därmed avslås.

Slutligen kan utskottet i likhet med regeringen konstatera att Riksrevi­sionens rekommendationer om att inrätta en central databas över tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och upprätta ett register över företrädare för ideella föreningar som tar emot offentliga bidrag, rymmer flera frågor som behöver analyseras närmare, bl.a. med hänsyn till skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Dessa frågor analyseras och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att uppmana regeringen att iaktta en hög säkerhet kopplad till hanteringen av person­uppgifter. Motion 2024/25:625 (MP) yrkande 1 bör därför också avslås.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Allmänna arvsfonden har haft en mycket stor betydelse för civilsamhällets utveckling. Arvsfonden har sedan 1928 finansierat ett stort antal projekt som har lett fram till bl.a. allmän förskola och mödra- och barnavårdscentraler. Jag ser positivt på att utveckla Allmänna arvsfonden. Några av Riksrevisionens förslag kan bidra till detta, men att avveckla fonden anser jag vore att gå i helt fel riktning.

Regeringen presenterar några åtgärder för att utveckla arvsfondens arbete, men det saknas ett samlat grepp för åtgärderna. Jag menar därför att det skynd­samt behöver tas fram en åtgärdsplan som stärker och tryggar arvsfondens långsiktiga arbete.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Riksrevisionen pekar på att det finns en obalans mellan intäkter och utgifter hos Allmänna arvsfonden, vilket innebär att man bygger upp ett alltför stort kapital i fonden. Att arvsfonden inte förmår betala ut stöd på en jämn nivå i förhållande till intäkterna är naturligtvis oacceptabelt, samtidigt som det självklart är viktigt att de medel som betalas ut används på ett korrekt sätt.

En svårighet som lyfts fram i Riksrevisionens rapport är att projektstöd inte får stödja den ordinarie verksamheten, utan går i ett spår vid sidan om. Allmänna arvsfondens uppföljning av beviljade projekt är också bristfällig.

Det kan ifrågasättas om utbetalningar av medel till tidsbegränsade projekt är det effektivaste sättet att långsiktigt stötta föreningslivet. Därför bör en lämplig myndighet få i uppdrag att utreda hur Allmänna arvsfonden kan utveckla utdelningen av medel, för att bidra till ett mer långsiktigt stöd åt föreningslivet.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Att det gemensamma fungerar väl är en angelägenhet för oss alla i hela samhället. Jag noterar att det är en obalans mellan Allmänna arvsfondens intäkter och utgifter vilket innebär att det finns mer medel hos arvsfonden än vad bidragsansökningarna uppgår till. Ett möjligt sätt att råda bot på detta är att överväga att utöka målgruppen för fondens stödverksamhet. Ett annat sätt är att låta kvarlåtenskap i form av bostäder och fastigheter som människor utan arvingar eller testamente lämnar efter sig hyras ut till verksamheter inom ramen för Allmänna arvsfondens ändamål, och därigenom öka möjligheterna att ansöka om stöd. Frågan borde utredas närmare.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att stoppa brottslighet som letat sig in i olika verksamheter och att hitta fungerande sätt att fånga upp sådana risker. Jag instämmer med regeringen om att mer behöver göras. Regeringen bedömer att en sådan databas som Riksrevisionen rekommenderar skulle kunna bidra till att göra bidragsgivningen till civilsamhället effektivare och ge de bidragsgivande myndigheterna större möjlighet till samarbete sinsemellan, men bedömer samtidigt att förslaget rymmer flera frågor som behöver analyseras närmare.

Jag vill trycka på vikten av att en eventuell databas har hög säkerhet kopplad till hanteringen av personuppgifter. Den ska inte innehålla fler personuppgifter än vad som är nödvändigt.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Särskilt yttrande

Allmänna arvsfonden bidrar årligen med ca 800 miljoner kronor till utvecklingen av ideella verksamheter, lokaler och mötesplatser för barn, unga, personer med funktionsnedsättning och äldre.

Sedan starten 1928 har fonden finansierat tusentals projekt som har varit grundläggande för utvecklingen av samhällstjänster som allmän förskola, mödravårdscentraler, kolloverksamhet och färdtjänst. Viktiga initiativ som Bris stödlinje, Glada Hudikteatern och Självmordslinjen har alla startat med stöd från Arvsfonden.

Behovet av civilsamhällets insatser för barn och unga är mer akut än någonsin. Vi bevittnar en ökande psykisk ohälsa bland unga, en oroande trend där gängen rekryterar längre ned i åldrarna, en växande framtidsoro, en känsla av maktlöshet och minskad tillit till samhällets institutioner.

Eftersom Allmänna arvsfondens arbete i stor utsträckning bygger på medel som kommer från personer som inte har några nära släktingar är det viktigt att allmänheten har stort förtroende för fonden. Riksrevisionens granskning måste tas på allvar och de brister som finns rättas till. Självklart är alla typer av bidragsfusk oacceptabla och detta är en prioriterad fråga för Socialdemokraterna.

För Socialdemokraterna är civilsamhället en viktig del av samhället. Det är därför av yttersta vikt att de pengar som finns i Allmänna arvsfonden även fortsättningsvis går till civilsamhällets organisationer.

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag