Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

Regeringens proposition 2023/24:24

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 oktober 2023

Tobias Billström

Erik Slottner (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att energiskatten på bensin (miljöklass 1) sänks med 1 krona och 31 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir då 60 öre lägre per liter 2024 än skatten 2023. Efter omräkning av energi- och koldioxidskatten på övrig bensin sänks energiskatten så att summan av energi- och koldioxidskatten blir 60 öre lägre per liter än skatten 2023.

I propositionen föreslås också att skatten på diesel (miljöklass 1) 2024 sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt 2024 med nuvarande omräkningsregler. Energiskatten på diesel i övriga miljöklasser ändras på motsvarande sätt.

Skatten på alkylatbensin föreslås höjas för att inte understiga EU:s minimiskattenivåer.

För 2025 föreslås att energi- och koldioxidskattebeloppen för bränslen räknas om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) föreslås dock att de omräknade energiskattebeloppen sänks med 60 öre per liter.

De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen 2024 och 2025 föreslås framgå av lagen om skatt på energi.

I propositionen föreslås vidare att en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt ska göras per kalenderkvartal.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 respektive den

1 januari 2025.

1

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt

första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

5

Prop. 2023/24:24 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4.skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

7

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst

85 volymprocent destillat

11

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3.skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

12

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det Prop. 2023/24:24 använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3.skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

14

Inom Finansdepartementet har promemorian Sänkt skatt på bensin och diesel tagits fram. I promemorian föreslås bl.a. att energiskatten på bensin (miljöklass 1) sänks med 1 krona och 31 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir då 60 öre lägre per liter 2024 än skatten 2023. Efter omräkning av energi- och koldioxidskatten på övrig bensin sänks energiskatten så att summan av energi- och koldioxidskatten blir 60 öre lägre per liter än skatten 2023. I promemorian föreslås också att skatten på diesel (miljöklass 1) 2024 sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt 2024 med nuvarande omräkningsregler. Energiskatten på diesel i övriga miljöklasser ändras på motsvarande sätt. Skatten på alkylatbensin föreslås höjas för att inte understiga EU:s minimiskattenivåer.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi2023/02433).

Inom Finansdepartementet har även promemorian Vissa förslag på bränsleskatteområdet inför budgetpropositionen 2024 tagits fram. I promemorian föreslås bl.a. att en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024 och 2025. För sådan förbrukning som sker under 2024 och 2025 ska återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 242 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter. I promemorian föreslås också att ansökan om återbetalning av skatt ska göras per kalenderkvartal.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi2023/01509).

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4Sänkt drivmedelsskatt

4.1 Bakgrund och gällande rätt

Prop. 2023/24:24 och el. Av direktivet följer bl.a. att medlemsstaternas nationella beskattning ska uppfylla vissa i direktivet föreskrivna minimiskattenivåer.

På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som LSE är att bränslen och el ska beskattas. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet beskattas vid användning som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning.

Energiskatt och koldioxidskatt tas ut på drivmedel som bensin och diesel. Skattesatserna på drivmedel framgår av 2 kap. 1 § LSE. Enligt 2 kap. 1 b § LSE ska regeringen årligen före november månads utgång fastställa det kommande kalenderårets omräknade energi- och koldioxidskattesatser. Hur skattesatserna ska omräknas framgår av LSE och de omräknade skattebeloppen fastställs i förordning. Sedan 1994 sker omräkningen av energisom koldioxidskattesatserna på bl.a. bensin och diesel med förändringar i konsumentprisindex (KPI). För bensin och diesel beaktas sedan den 1 januari 2016 även utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett schabloniserat tillägg vid omräkningen (s.k. BNP-indexering).

Under de senaste åren, i synnerhet efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, har oljepriset och därmed drivmedelspriserna stigit. Även den allmänna inflationen har ökat och den svenska kronans växelkurs har försvagats. Sammantaget har detta fått konsekvenser för hushåll och företag som är beroende av transporter. Riksdagen har under 2022 och inför 2023 beslutat om både permanenta och tillfälliga sänkningar av energiskatten på bensin och diesel för att möta de höga drivmedelspriserna (jfr prop. 2021/22:84, bet. 2021/22:SkU19, prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39, prop. 2022/23:17, bet 2022/23:FiU1).

4.2Sänkt skatt på bensin och diesel

Regeringens förslag: Energi- och koldioxidskattebeloppen på bränsle för 2024 bestäms till den nivå som skulle gälla med nuvarande omräkningsregler med följande avsteg.

Energiskatten på bensin (miljöklass 1) sänks med 1 krona och 31 öre per liter jämfört med omräknad nivå. Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir då 60 öre lägre per liter 2024 än skatten 2023. Energiskatten för övrig bensin, utom alkylatbensin, bestäms till nivåer som innebär att summan av energi- och koldioxidskatten blir 60 öre lägre per liter än 2023. Energiskatten på alkylatbensin höjs med 10 öre per liter jämfört med omräknad nivå.

Energiskatten på diesel (miljöklass 1) sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med omräknad nivå. Energiskatten på diesel i övriga miljöklasser ändras på motsvarande sätt. För s.k. märkt diesel sänks koldioxidskatten med 259 kronor per kubikmeter jämfört med omräknad nivå.

För 2025 bestäms energi- och koldioxidskattebeloppen för bensin, diesel och andra bränslen med skattesatser som har omräknats från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks dock de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

18

Prop. 2023/24:24 Konjunkturinstitutet avger inte någon inställning till förslaget men menar att syftet med de föreslagna åtgärderna och deras klimatpolitiska konsekvenser är otillräckligt beskrivna.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 1 b § LSE ska skattebeloppen för bränslen omräknas inför 2024. Regeringen utfärdade den 12 oktober 2023 en förordning med omräknade belopp i enlighet med vad som följer av lagen (se förordningen [2023:589] om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2024).

För att motverka ökade pumppriser och för att mildra inflationens konsekvenser bör emellertid den sammanlagda skatten på bensin och diesel sänkas från de nivåer som skulle gälla 2024 enligt gällande omräkningsregler.

Regeringen föreslår därför att koldioxidskatten för bensin för 2024 bestäms till den nivå som skulle gälla med nuvarande omräkningsregler. Regeringen föreslår vidare att energiskatten på bensin (utom alkylatbensin) sänks 2024 så att summan av energi- och koldioxidskatten blir 60 öre lägre per liter jämfört med dagens nivå.

Energiskatten på alkylatbensin höjs dock 2024 med 10 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler, för att tillsammans med koldioxidskattebeloppet motsvara den beräknade minimiskattenivån på bensin. Minimiskattenivåerna uttrycks i euro per vikt-, volym- eller energienhet. För medlemsstater som inte har antagit euron beräknas växelkursen för euro i nationell valuta baserat på den växelkurs som gäller den första arbetsdagen i oktober året innan. Förslaget, såsom det remitterades och aviserades i budgetpropositionen för 2024, beräknades utifrån en prognostiserad växelkurs med en säkerhetsmarginal som totalt uppgår till cirka 12,71 kronor per euro. Det ger en beräknad minimiskattenivå för bensin på cirka 4,56 kronor per liter.

De sammanlagda punktskatterna på omärkt diesel (miljöklass 1) för 2024 sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. I praktiken innebär detta en höjning med 120 kronor jämfört med 2023 års nivå som gör att skatten ska motsvara den beräknade minimiskattenivån på diesel. På motsvarande sätt som för bensinen beräknades minimiskattenivån för diesel till cirka 4,19 kronor per liter. Skatten för övrig omärkt diesel sänks med motsvarande belopp. Skatten på s.k. märkt diesel sänks så att den totala skatten understiger skatten för diesel (miljöklass 1), för att inte strida mot rådets direktiv (95/60/EG) av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen, kallat märkningsdirektivet, som förutsätter att det är den lägst beskattade dieseln som ska förses med märk- och färgämne.

Regeringen föreslår att skatten på bensin, diesel och andra bränslen för 2025 bestäms till belopp med omräkningsfaktorn som ges av förhållandet mellan prognos för konsumentprisindex (KPI) i juni 2024 på 422,30 och KPI i juni 2023. Denna uppräkning görs utifrån 2024 års nivåer. För bensin och diesel föreslås att skatten dessutom räknas upp med ett schabloniserat

20

Prop. 2023/24:24 2025. Äldre bestämmelser ska dock gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Regeringen utfärdade den 12 oktober 2023 en förordning med omräknade belopp i enlighet med vad som följer av lagen. Om riksdagen beslutar om förslaget i enlighet med denna proposition, kommer emellertid regeringen att upphäva förordningen innan den träder i kraft. I och med ikraftträdande av förslaget reglerar 2 kap. 1 b § LSE inte längre 2024 års skattesatser. Från och med den 1 januari 2024 framgår i stället 2024 års skattebelopp direkt av 2 kap. 1 § LSE.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 och 1 b §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

5Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk samt kvartalsvis återbetalning

5.1Bakgrund och gällande rätt

Diesel och andra bränslen som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet kallas ofta förenklat för jordbruksdiesel. I 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, finns bestämmelser om befrielse från koldioxidskatt respektive energiskatt för sådan bränsleanvändning.

En nedsättning av koldioxidskatt på jordbruksdiesel infördes 2005 i syfte att stärka jord- och skogsbrukets internationella konkurrenskraft (prop. 2004/05:1 Förslag till statsbudget för 2005, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. avsnitt 8.4.2). Skattenedsättningens storlek har varierat under åren. Nedsättningen har tillfälligt utökats genom dels förändrade återbetalningsbelopp för koldioxidskatt, dels genom återbetalning även av energiskatt (se prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 respektive prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50, rskr. 2021/22:471, prop. 2022/23:69). Nedsättningen av skatten på bränsle som förbrukas i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet är statliga stöd som ryms inom tillämpningsområdet för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER. För att nedsättningen ska vara förenlig med GBER får nedsättningen bl.a. inte vara större än att stödmottagarna betalar minst den minimiskattenivå som föreskrivs i bilaga I till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet.

22

Befrielse från energi- och koldioxidskatt på jordbruksdiesel medges Prop. 2023/24:24 genom avdrag för den som är skattskyldig eller genom återbetalning för

den som inte är skattskyldig. Ansökan om återbetalning ska omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalenderkvartal (9 kap. 7 § första stycket LSE). Med större omfattning avses enligt 19 § förordningen (2022:181) om skatt på energi en förbrukning som minst uppgår till 15 kubikmeter dieselbrännolja.

5.2Fortsatt sänkt skatt på jordbruksdiesel och kvartalsvis återbetalning

Regeringens förslag: En utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska gälla för sådan förbrukning som sker under 2024.

För sådan förbrukning som sker under 2024 ska återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 456 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 470 kronor per kubikmeter.

Ansökan om återbetalning av skatt ska göras per kalenderkvartal. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024. Äldre bestämmelser

ska dock fortfarande gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att skattenedsättningen ska gälla för dieselanvändning även under 2025 samt att återbetalning av energiskatt ska medges med 1 582 kronor per kubikmeter och av koldioxidskatt med 2 242 kronor per kubikmeter.

Remissinstanserna: Drivkraft Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Maskinentreprenörerna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skogsindustrierna, Småföretagarnas riksförbund, Statens jordbruksverk, Svenskt Näringsliv, Trafikverket, Skattebetalarnas Förening och Näringslivets Transportråd har inga synpunkter på eller tillstyrker förslagen. LRF lämnar önskemål om ytterligare åtgärder på skatteområdet medan Maskinentreprenörerna anser att skattenedsättningen riskerar att snedvrida konkurrensen i de uppdrag där jordbruksföretag utför arbete i samma verksamheter som Maskinentreprenörernas medlemsföretag, t.ex. snöröjning och markarbeten.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet och Svenska Naturskyddsföreningen avstyrker förslagen. Dessa instanser anser att förslaget motverkar förutsättningarna att nå de klimatpolitiska utsläppsmålen. FORMAS, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet och Svenska Naturskyddsföreningen för bl.a. fram att andra åtgärder bör övervägas för att stödja de berörda näringarna. FORMAS pekar på att ett riktat stöd hade varit mer träffsäkert. Skogsstyrelsen anser att det i ett

lönsamt skogsbruk saknas skäl för staten att ingripa på marknaden med

23

fall, anser verket, är förutsättningarna för handläggningen av den aktuella Prop. 2023/24:24 typen av återbetalningsansökningar otydliga när dessa avser mindre

belopp, vilket bl.a. påverkar handläggningstiden negativt. Skatteverket framför även att det bör övervägas om beloppsgränsen om 500 kronor per år bör höjas för att hålla ned de administrativa kostnaderna, som förväntas öka i och med att ansökningarna blir fler. Skatteverket bedömer att antalet ansökningar om återbetalning av skatt kommer att öka kraftigt som en följd av förslaget. Skatteverket framför vidare att en höjd beloppsgräns för att få återbetalning för bränsleförbrukning i de aktuella verksamheterna även kan minska risken för att personer som inte yrkesmässigt bedriver jord-, skogs- eller vattenbruk ansöker om och felaktigt beviljas återbetalning. Regeringen anser att det är angeläget att begränsa risken för felaktiga utbetalningar och att underlätta hanteringen men en höjning av beloppsgränsen på helårsbasis är inte aktuell i det rådande läget.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Äldre bestämmelser ska dock gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att förbrukningen av bränsle ska ha skett före ikraftträdandet för att äldre bestämmelser ska vara tillämpliga.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar dels i 6 a kap. 2 a § och 9 kap. 7 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, dels i punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

6Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

6.1Sänkt skatt på bensin och diesel

Syfte och alternativa lösningar

Åtgärden syftar till att minska priset vid pump på bensin och diesel och därigenom mildra inflationens konsekvenser. Förslaget i propositionen

syftar alltså till att minska företagens och enskildas kostnader för

27

2023 på 9,31 procent, mellan juni 2023 och juni 2024 på 4,15 procent Prop. 2023/24:24 (prognos) och mellan juni 2024 och juni 2025 på 1,57 procent (prognos).

Tabell

Förslaget innebär att skatteutgiften avseende energiskatt på diesel i motordrivna fordon minskar. Förslaget påverkar även vissa andra skatteutgifter gällande drivmedel och skatteutgiften avseende koldioxidskatt på biooljor för uppvärmningsändamål. Dessutom uppkommer en ny skatteutgift när koldioxidskatten för märkt diesel sänks.

Effekter för enskilda, fördelningseffekter och effekter för den ekonomiska jämställdheten

Exakt hur skatteförändringar påverkar priset är en empirisk fråga. Konsekvensanalysen utgår från att uppräkningen av skattesatser i frånvaro av förslaget hade fått fullt genomslag på priset. Hur mycket lägre den totala skatten beräknas bli för bensin, diesel, flygbensin och eldningsolja, jämfört med om förslaget inte genomförs, redovisas i tabell 2. Även effekten inklusive mervärdesskatt redovisas där. Mervärdesskatteeffekt tillkommer om köparen är en privatperson och beräknas utifrån antagandet att priset justeras i motsvarande mån som skatten.

Tabell

Källa: Egna beräkningar

En ägare till en dieselbil som körs i genomsnitt 1 100 mil om året och har en förbrukning på 0,7 liter per mil beräknas få cirka 330 kronor lägre kostnader 2024 och cirka 350 kronor lägre kostnader 2025 jämfört med om förslaget inte genomförs. För en bensinbilsägare som kör en lika lång sträcka årligen, med en genomsnittsförbrukning på 0,8 liter per mil beräknas besparingen uppgå till cirka 1 440 kronor 2024 och 2 200 kronor 2025.

Förslaget påverkar även skatten på flygbensin. Kostnadsminskningen jämfört med om förslaget inte genomförs beräknas uppgå till cirka

29

Prop. 2023/24:24 50 kronor per flygtimme 2024 och 75 kronor per flygtimme 2025, med en beräknad åtgång på 30 liter flygbensin per flygtimme.

Användningen av eldningsolja som uppvärmningsbränsle har minskat över tid. Olja bidrog med ungefär 0,4 terawattimmar av energianvändningen för uppvärmning och varmvatten av småhus 2021, vilket motsvarar drygt 1 procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i småhus. Det fanns 2021 cirka 23 000 småhus som helt eller delvis använder eldningsolja för sin uppvärmning. För ett småhus som använder 2,5 kubikmeter olja per år beräknas förslaget medföra en kostnadsminskning med cirka 750 kronor 2024 och cirka 780 kronor 2025 jämfört med om förslaget inte genomförs. Trafikanalys anför att påverkan mellan individer inom gruppen hushåll varierar påtagligt och att det därför kan vara tveksamt att generalisera effekterna. Regeringen instämmer i att gruppen hushåll inte är en homogen grupp och redovisar därför effekterna bl.a. beroende på typ av hushåll och i vilken grad hushållet är beroende av bilen och anser att det är en rimlig aggregeringsnivå.

För bensin och diesel skiljer sig effekten för enskilda av förslaget i övrigt också beroende på typ av hushåll och i vilken grad hushållet är beroende av bilen och om hushållet har ett bensin- eller dieselfordon. Den genomsnittliga körsträckan, per registrerat fordon, är längst för bilar registrerade i Stockholms, Uppsala och Jönköpings län, vilket betyder att ägare till dessa bilar förväntas gynnas mest av förslaget. Förslaget väntas trots det gynna en högre andel hushåll i glesbygden jämfört med andelen i storstadsregioner eftersom hushåll på glesbygden antas i högre utsträckning vara beroende av bilen än hushåll i större städer, där alternativ till bilen är mer tillgängliga.

Som andel av hushållens ekonomiska standard är effekten av sänkta skatter på bensin, diesel och eldningsolja störst bland de hushåll som äger minst en bensin- eller dieseldriven bil eller använder eldningsolja samt har låga inkomster. Effekten avtar sedan högre upp i inkomstfördelningen. Eftersom skattesänkningen är större på bensin än på diesel, gynnas bensinbilsägare i större utsträckning än dieselbilsägare, givet samma körsträcka och förbrukning. Sänkt skatt på eldningsolja påverkar så pass få hushåll att den inte bedöms påverka hushållens genomsnittliga ekonomiska standard. Utöver dessa bedöms förslaget inte ha några nämnvärda fördelningseffekter.

Av de personbilar som ägs av fysiska personer står kvinnor som ägare till drygt en tredjedel av bilarna. Bilar registrerade på kvinnor har också en marginellt kortare genomsnittlig körsträcka per år jämfört med bilar registrerade på män. Förslaget bedöms sålunda gynna män marginellt mer än kvinnor.

Effekter för företagen

Företag berörs av förslaget genom att vissa bränslen som används för drift av motordrivna fordon, fartyg eller luftfartyg, eller för andra ändamål såsom uppvärmning, får en annan skatt än om förslaget inte genomförs. Priseffekter anges i tabell 2 i avsnittet ovan. För företag som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon mervärdesskatteeffekt.

30

Förslaget påverkar företagen främst genom att priset på drivmedel, Prop. 2023/24:24 såsom bensin och diesel, blir lägre än vad fallet hade varit om förslaget

inte genomförs. Med avseende på flytande drivmedel så antas företag använda knappt tre fjärdedelar av den totala volymen diesel och knappt en femtedel av den totala volymen bensin. Det är dessa andelar av den offentligfinansiella bruttoeffekten, som i huvudsak kommer från bensin och diesel, som kommer företagen till godo.

Merparten av drivmedelsvolymerna förbrukas inom transportsektorn men även användare av arbetsmaskiner där drivmedlet beskattas kommer att påverkas. Huvudsakligen påverkas åkerinäringen och i andra led de näringar som i hög grad är beroende av vägtransporter. Förslaget bedöms i stort sett inte påverka företagens administrativa kostnader vare sig på kort eller lång sikt. Förslaget bedöms inte heller påverka några andra kostnader för företagen.

Hur kostnader förändras för ett företag beror på i vilken utsträckning företaget är beroende av de bränslen som påverkas av förslaget. För bensin och diesel beror det på i vilken utsträckning ett företag är beroende av vägtransporter, vilken typ av fordon och bränsle som används samt längden på vägtransporter. Lägre drivmedelsskatter påverkar i högre utsträckning kostnaderna för företag som använder mer låginblandad bensin och diesel än företag som använder höginblandade drivmedel eller elfordon. Tabell 3 redovisar ett antal typexempel för olika typer av fordon.

Tabell

Källa: Egna beräkningar

*Beräkningen utgår ifrån ett antagande om att 90 % av dieseln som ett fjärrbilsekipage använder tankas i Sverige.

Energi- och koldioxidskatter tas ut enligt samma regelverk oavsett företagens storlek. Även nedsättning av koldioxidskatt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet gäller för alla företag oavsett storlek, givet att kriterierna för återbetalning är uppfyllda. Förslaget bedöms därför inte behöva utformas med speciell hänsyn till små företag.

Eftersom bensinfordon gynnas mer relativt dieselfordon kan företag som nyttjar bensinfordon i branscher där det finns både bensin- och dieselfordon, exempelvis personbefordran, få en viss konkurrensfördel.

Regelrådet anför att konsekvensanalysen är bristfällig, framför allt med avseende på brist på information om vilka typer av företag som berörs, hur förslaget påverkar företagen utöver de direkta kostnaderna och att konkurrensförhållanden för berörda företag påverkas. Regeringen håller

med om att det finns företag i många olika branscher som berörs men anser

31

Prop. 2023/24:24 det vara rimligt att framhålla de näringar som berörs i första hand, exempelvis åkerinäringen. Regeringen håller också med om att ett företags arbete med hållbarhet och omställning till fossilfrihet påverkas av förslaget. Det är en del av effekten som analyserats under avsnittet Effekter för miljön. Regeringen har dock inte någon möjlighet att mer detaljerat bedöma hur förslaget påverkar t.ex. olika sektorers investeringskalkyler. Regeringen håller också med om att sett isolerat så innebär förslaget en konkurrensnackdel för företag som ställt om eller är på väg att ställa om till fossilfrihet. Därför vidtar regeringen andra viktiga åtgärder för att underlätta omställningen, t.ex. genom åtgärder för elektrifieringen av transportsektorn.

Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget bedöms endast medföra marginella förändringar för Skatteverket avseende information. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte vara nödvändiga. Förändringarna ingår i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning, och eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

Effekter för miljön

Att sänka skatten på bensin och diesel innebär att drivmedelsskatternas styrning mot minskad klimat- och miljöpåverkan minskar jämfört med om förslaget inte genomförs. Förslaget innebär t.ex. ett lägre pris på drivmedel än om förslaget inte genomförs, vilket leder till att incitamenten till transporteffektivisering, elektrifiering och användning av höginblandade fossilfria drivmedel försvagas. Förslaget leder till att konsumtionen av fossila drivmedel ökar. Sett isolerat bedöms förslaget leda till att de territoriella utsläppen av fossil koldioxid från transportsektorn och från arbetsmaskiner ökar med ungefär 350 000 ton 2024 och ungefär 490 000 ton 2025, baserat på inblandningsnivåer från Energimyndighetens kortsiktsprognos sommar 2023 där en reduktionspliktsnivå på 6 procent har antagits. Det motsvarar drygt 2 respektive knappt 3 procent av 2022 års totala (preliminära) utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter och arbetsmaskiner. Eftersom priset minskar även på märkt diesel och vissa andra drivmedel jämfört med om förslaget inte genomförs bidrar även dessa till marginellt ökade utsläpp av fossil koldioxid.

Sett isolerat leder förslaget till ökade territoriella utsläpp. Förslaget försvårar Sveriges möjligheter att nå det nationella klimatmålet inom den s.k. icke-handlande sektorn och transportsektorn samt Sveriges EU- åtagande inom ansvarsfördelningsförordningen, s.k. ESR. För att fortfarande uppfylla Sveriges nationella klimatmål och EU-åtagande inom ESR behöver Sverige minska de territoriella utsläppen genom andra åtgärder. Det finns även s.k. flexibiliteter inom ramen för EU-lagstift- ningen om EU:s utsläppshandel (ETS) och skog och markanvändning (LULUCF) som kan bidra till att ESR-åtagandena nås. Därtill finns

möjligheten att förvärva mer utsläppsutrymme från någon annan

32

Prop. 2023/24:24 Övriga effekter

Åtgärden bedöms inte medföra några särskilda konsekvenser för kommuner och regioner, sysselsättning, arbetslöshet och löner.

6.2 Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk samt kvartalsvis återbetalning

Syfte och alternativa lösningar

Företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna har till följd av högre priser på flera insatsvaror under de senaste åren fått kraftigt ökade kostnader. Denna utveckling ser ut att hålla i sig även kommande år. Erfarenheterna från pandemin tillsammans med det sämre säkerhetspolitiska läget har tydliggjort behovet av en robustare livsmedelskedja. Det är viktigt med konkurrenskraftiga företag inom framför allt jordbruket för att nå det övergripande målet i den nationella livsmedelsstrategin om ökad svensk livsmedelsproduktion. Förslaget om fortsatt sänkt skatt på jordbruksdiesel syftar till att stödja företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna under 2024. En alternativ lösning är att inte förlänga den utökade nedsättningen av skatten. Det skulle innebära sämre konkurrenskraft för svenska företag inom de berörda näringarna och riskera att produktionen inom dessa näringar blir mindre. En mindre produktion inom jordbruket vore oförenlig med livsmedelsstrategins mål. Ett annat alternativ är att genomföra en mindre skattenedsättning än den som nu föreslås. Regeringen bedömer emellertid att en fortsatt utökad skattenedsättning i den föreslagna omfattningen är den lämpligaste åtgärden för att stödja de berörda näringarna.

Förslaget om kvartalsvis återbetalning bidrar till att stärka likviditeten hos näringsidkare inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna och på så vis förbättra deras förutsättningar att möta den rådande lågkonjunkturen och de stigande priserna på insatsvaror. En alternativ lösning är att inte genomföra åtgärden, eller att möjliggöra för återbetalning av skatt halvårsvis. En sådan ordning hade emellertid riskerat att försämra likviditeten för många företag inom de berörda näringarna och därigenom äventyrat konkurrens- och motståndskraften hos företagen i det rådande ekonomiska läget med lågkonjunktur och kraftig inflation. En möjlighet till att ansöka om återbetalning månadsvis hade i stället bidragit till en större administrativ börda för såväl företagen som Skatteverket.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget om fortsatt tillfällig nedsättning av skatten på jordbruksdiesel samt förslaget om kvartalsvis återbetalning bedöms vara förenligt med dels energiskattedirektivet, dels reglerna om statligt stöd som följer av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Förslagen bedöms kunna omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

Förslagen bedöms därför sammanfattningsvis vara förenliga med EU-

34rätten.

utsträckning trots prisförändringar. Effekten av det lägre pris på diesel som Prop. 2023/24:24 den föreslagna åtgärden innebär leder endast till en mindre temporär

ökning av förbrukningen under 2024. Att förbrukningen ökar ger högre koldioxidutsläpp och utsläpp av övriga luftföroreningar, såsom partiklar och kväveoxider. Det kan medföra något försämrade möjligheter för Sverige att på ett kostnadseffektivt sätt nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045, vilket flera remissinstanser, däribland Naturvårdsverket, Statens energimyndighet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, påpekar. Effekten beräknas dock bli mycket begränsad i synnerhet som åtgärden är tillfällig och den föreslagna utökningen av skattenedsättningen endast gäller under 2024. Konjunkturinstitutet betonar att även temporära åtgärder kan ha icke försumbara effekter på utsläppen om de förlängs flera gånger. Effekten beräknas dock även, i förhållande till de totala utsläppen, bli mycket begränsad.

Förslaget om kvartalsvis återbetalning bedöms i sig inte ha några nämnvärda effekter på miljön.

Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen innebär kostnader för Skatteverket avseende information till berörda företag. Bedömningen är att det inte behövs några informationsinsatser utöver vad som normalt genomförs vid regelförändringar. Förslaget om kvartalsvis återbetalning medför också engångskostnader för återkallanden av tidigare medgivande om kvartalsvis återbetalning. Skatteverkets årliga kostnader för att hantera fler ansökningar om återbetalningar enligt de nya reglerna beräknas till 4 miljoner kronor. Tillkommande kostnader för Skatteverket kan hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Övriga effekter

Förslaget om fortsatt tillfällig nedsättning av skatten för s.k. jordbruksdiesel samt förslaget om kvartalsvis återbetalning bedöms ha en begränsad påverkan på hushållens kostnader och förväntas därför inte påverka fördelning eller den ekonomiska jämställdheten.

Åtgärdernas begränsade effekter på hushållens kostnader samt det förhållandet att sysselsatta inom jordbruket inte anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden innebär att förslaget även bedöms ha begränsad påverkan på sysselsättningen.

Förslagen bedöms inte medföra några särskilda konsekvenser för kommuner och regioner.

Förslagen bedöms inte nämnvärt påverka inflationen.

37

7.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2kap.

1§

I paragrafen anges energi- och koldioxidskattebeloppen för vissa bränslen, däribland bensin och diesel.

Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

1 b §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skattebeloppen för energiskatt och koldioxidskatt ska räknas om och när omräkningen ska göras.

I första stycket ändras det årtal som anger inför vilka kalenderår den årliga omräkningen ska göras. Ändringen innebär att bestämmelsen inte reglerar skattebeloppen för 2024 och att en omräkning i stället ska göras av skattebeloppen som anges i 1 § för kalenderåret 2026 och efterföljande kalenderår.

Ändringen i andra stycket är av rättelsekaraktär och innebär ingen förändring i sak.

I tredje stycket ändras det basår som används vid beräkningen av förändringar av konsumentprisindex till 2024.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

6 a kap.

2 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om lättnad avseende koldioxidskatt och energiskatt för bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.

Ändringen i första stycket innebär att befrielsen från koldioxidskatt begränsas till 2 456 kronor per kubikmeter för förbrukning som sker från och med den 1 januari 2024.

Ändringen i andra stycket innebär att befrielsen från energiskatt begränsas till 1 470 kronor per kubikmeter för förbrukning som sker från och med den 1 januari 2024.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

9kap.

7§

I paragrafen regleras bl.a. den period som en ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska omfatta.

Ändringen i första stycket innebär att en ansökan om återbetalning enligt

2§ alltid ska omfatta en period om ett kalenderkvartal. Ändringen innebär således att i fråga om återbetalning som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § ska återbetalningen inte längre omfatta en period om ett kalenderår.

38

Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av att en Prop. 2023/24:24 ansökan enligt första stycket enbart omfattar perioder om kalenderkvartal

och innebär att en ansökan ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av respektive kalenderkvartal.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2kap.

1§

I paragrafen anges energi- och koldioxidskattebeloppen för vissa bränslen, däribland bensin och diesel.

Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

7.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Förslaget innebär att lag (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska träda i kraft den 1 januari 2025.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

39