Statens budget 2019 Rambeslutet

2018/19:FiU1

i många andra ekonomier. Utskottet konstaterar att den globala tillväxten framöver väntas minska något. Sveriges BNP-tillväxt förväntas stiga från 2,1 procent 2017 till 2,5 procent 2018 för att sedan mattas av något 2019. Utskottet konstaterar att regeringens prognos för BNP-tillväxten i huvudsak ligger i linje med andra relevanta aktörers prognoser. Det gäller även prognosen för arbetslösheten och för inflationen.

Som regeringen framhåller finns det osäkerheter i prognosen för den makroekonomiska utvecklingen. Faktorer som kan leda till en annan utveckling än beräknat omfattar bl.a. ökade handelspolitiska spänningar, ekonomiska och finansiella effekter av Storbritanniens kommande utträde ur EU och stramare finansiella förhållanden än förväntat. Utskottet noterar att eftersom budgetpropositionen lämnats av en övergångsregering är prognosen förknippad med större osäkerhet än normalt.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Som en följd av de särskilda principer som tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen omfattar regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken endast en bedömning av utsikterna för svensk ekonomi och en uppföljning av de budgetpolitiska målen.

Givet de särskilda principer som tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen väntas det finansiella sparandet uppgå till 1,2 procent av BNP 2019 och förstärkas till 2,6 procent av BNP 2021. Överskottsmålet följs upp genom det strukturella sparandet som beräknas uppgå till 0,4 procent 2018 och till 0,8 procent 2019. För 2019 ligger sparandet något över målet om en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Regeringen bedömer att det inte är någon tydlig avvikelse.

Reservationer

I betänkandet finns 8 reservationer (M, SD, C, KD, L). Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden enligt vad som framgår av reservationerna 1 och 5. I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S, V, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:1 Förslag till statens budget för 2019, finansplan och skattefrågor.

Cirka 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.

2

2018/19:FiU1

3

4

5

2018/19:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna

2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1, 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,

2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 1,

2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 och 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 1.

Reservation 1 (M, KD)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (L)

2.Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

a) Utgiftstak för staten 2019–2021

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 401 miljarder kronor 2019, 1 475 miljarder kronor 2020 och 1 496 miljarder kronor 2021.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna

2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2, 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2,

2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2,

2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 2.

b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2019

Riksdagen fastställer utgiftsramar för utgiftsområdena 2019 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna

2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 5, 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5,

6

2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 3,

2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 4 och 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

c) Övriga utgifter i statens budget 2019

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2019, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2019 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkterna 7, 11 och 12 samt avslår motion

2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del.

d) Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2019

Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2019 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna

2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 5 i denna del,

2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del.

e)Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

2.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

3.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkterna 16–18 och avslår motionerna

2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3 i denna del, 7 och 8,

2018/19:2377 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3, 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 i denna del och 7–20,

2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 5 i denna del, 7 och 8.

f) Ålderspensionssystemets utgifter 2019

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 317 572 miljoner kronor för 2019.

7

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt

8.

g)Preliminära utgiftsramar och beräkning av inkomster i statens budget 2020 och 2021

Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdena och den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2020 och 2021 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkterna 5 och 9 samt avslår motionerna

2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 6, 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 4 och 6, 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 4 och 6 samt

2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.

Reservation 5 (M, KD)

Reservation 6 (SD)

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (L)

3.Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt 10.

4.Lån för myndigheternas investeringar i anläggnings- tillgångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 43 500 miljoner kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt 13.

5.Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 200 miljoner kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt 14.

8

6.Bemyndigande för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 finansplanen punkt 15.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 10 december 2018

På finansutskottets vägnar

Elisabeth Svantesson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Elisabeth Svantesson (M), Fredrik Olovsson (S), Niklas Wykman (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Jessika Roswall (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Eva Lindh (S) och Charlotte Quensel (SD).

9

2018/19:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 15 november 2018 lämnade en övergångsregering proposition 2018/19:1 Förslag till statens budget för 2019. I propositionen lämnas förslag till rambeslut, dvs. utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna på statens budget.

I propositionen anförs att särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering (prop. 2018/19:1 volym 1, s. 23–24). Utgångspunkten för förslagen i propositionen har varit den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Vidare har vissa generella justeringar av anslagen gjorts i enlighet med vad som redovisas i propositionen. Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder bred politisk samsyn om förslagen. Regeringen har avstått från att redovisa någon framtida politisk inriktning i propositionen.

I betänkandet behandlar utskottet propositionen och motionärernas alternativa budgetförslag enligt förteckningarna i bilaga 1. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2019. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkning 2020–2021. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2019. I bilaga 5 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2020–2021. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6 och reservanternas lagförslag i bilaga 7.

Motionärernas alternativa budgetförslag över inkomster och utgifter presenteras i partimotion 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M), partimotion 2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD), partimotion 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C), partimotion 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) och partimotion 2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L).

Den 4 december 2018 närvarade finansutskottet vid skatteutskottets sammanträde. På sammanträdet lämnades information av Skatteverkets generaldirektör inför beredningen av skatteförslagen i propositionen och motionerna. Den 5 december 2018 närvarade finansutskottet vid skatteutskottets sammanträde. På sammanträdet lämnades information av Finansdepartementet inför beredningen av skatteförslagen i propositionen och motionerna.

Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden enligt vad som framgår av reservationerna 1 och 5.

10

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambesluts- processen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov, och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt tilläggsbestämmelse till 11 kap. 18 § fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, avsnitt 3 i betänkandet).

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När fackutskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

Yttrande från skatteutskottet

Normalt brukar finansutskottet bereda samtliga utskott tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen och aktuella motioner. Med anledning av den korta beredningstiden som nu varit för handen, beslutade utskottet på sitt sammanträde den 20 november 2018 att endast bereda skatteutskottet tillfälle att senast den 6 december yttra sig över skatteförslagen. Skatteutskottets yttrande (2018/19:SkU1y) återges i bilaga 8.

11

2018/19:FiU1

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Världsekonomin har vuxit i stadig takt 2018, trots ökade handelspolitiska spänningar. BNP-tillväxten har varit något mindre synkroniserad jämfört med 2017, med en snabbt ökande tillväxt i USA samtidigt som tillväxten dämpats i många andra ekonomier. Utskottet konstaterar att den globala tillväxten framöver väntas minska något. Sveriges BNP-tillväxt förväntas stiga från 2,1 procent 2017 till 2,5 procent 2018 för att sedan mattas av något 2019. Utskottet konstaterar att regeringens prognos för BNP-tillväxten i huvudsak ligger i linje med andra relevanta aktörers prognoser. Det gäller även prognosen för arbetslösheten och för inflationen. Som regeringen framhåller finns det osäkerheter i prognosen för den makroekonomiska utvecklingen. Faktorer som kan leda till en annan utveckling än beräknat omfattar bl.a. ökade handelspolitiska spänningar, ekonomiska och finansiella effekter av Storbritanniens kommande utträde ur EU och stramare finansiella förhållanden än förväntat. Utskottet noterar att eftersom budgetpropositionen lämnats av en övergångsregering är prognosen förknippad med större osäkerhet än normalt.

1.1 Propositionen

Regeringen konstaterar att konjunkturen i svensk ekonomi de senaste åren har stärkts, även om BNP-tillväxten mattats av. Under det första halvåret 2018 växte BNP i hög takt, mycket tack vare en hög tillväxt i hushållens konsumtion. Regeringen anför att företagen fortsatt är optimistiska om konjunkturutsikterna, framför allt inom industrin. Regeringen bedömer att BNP-tillväxten stiger från 2,1 procent 2017 till 2,5 procent 2018. För 2019 bedömer regeringen att tillväxten mattas av något till 2,1 procent, främst till följd av lägre bostadsinvesteringar och mindre bidrag från offentlig konsumtion än under föregående år.

Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen har regeringen reviderat ned bedömningen av BNP-tillväxten för hela prognosperioden, och främst för 2018 och 2020. Revideringen för 2018 kan enligt regeringen i huvudsak förklaras av nedrevideringen av tidigare BNP-utfall i nationalräkenskaperna. För åren efter 2018 är det främst en lägre offentlig konsumtion som bidrar till nedrevideringen av BNP-tillväxten. Det kan enligt regeringen förklaras av de särskilda principer som använts vid utformningen av budgetpropositionen för

12

2019. Prognosen för tillväxten i sysselsättning och arbetskraft har reviderats upp jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Regeringen anför att det främst beror på ett starkare utfall än väntat under de tre första kvartalen 2018. Vidare har arbetslösheten reviderats upp för hela prognosperioden, och enligt regeringen beror det främst på att arbetskraften utvecklats starkare än sysselsättningen.

I regeringens prognos i budgetpropositionen för 2019 har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 25 oktober 2018 beaktats. Regeringen konstaterar att eftersom budgetpropositionen för 2019 lämnas av en övergångsregering är prognoserna förknippade med större osäkerhet än normalt.

Utvecklingen i omvärlden 2018 och 2019

Regeringen anför att världsekonomin har vuxit i stadig takt under 2018, trots ökade handelspolitiska spänningar. Enligt regeringen har tillväxten dock varit mindre synkroniserad jämfört med 2017, med en snabbt ökande tillväxt i USA samtidigt som tillväxten dämpats i många andra ekonomier, i synnerhet i Europa men även i flera framväxande ekonomier. Hushåll och företag är dock alltjämt överlag optimistiska, även om de inte är lika positiva som under 2017. Oljepriset har stigit det senaste året, men regeringen förväntar sig inte att det påverkar den globala BNP-tillväxten mer än marginellt. Utvecklingen för världshandeln och industrikonjunkturen har dämpats under 2018, och även exportorderingången har stigit i en långsammare takt än 2017. En bidragande orsak till utvecklingen kan enligt regeringen vara en ökad osäkerhet om hur framtida handelsrelationer kommer att se ut, och begynnande kapacitetsbegränsningar i vissa sektorer. Den ökade osäkerheten om de globala tillväxtförutsättningarna har under hösten tagit sig uttryck i ökad turbulens på många av världens börser.

Regeringen bedömer att en ökad sysselsättning, en alltjämt expansiv penningpolitik i många ekonomier och draghjälp från en expansiv amerikansk finanspolitik gör att BNP i världen kan väntas växa med 3,8 procent 2018, vilket är den högsta tillväxttakten på sju år. BNP-tillväxten bedöms i stort sett hålla i sig även 2019.

Tabell 1.1 BNP-utvecklingen i omvärlden 2017–2021

Årlig procentuell förändring

1BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden (IMF). Källa: Budgetpropositionen för 2019.

I euroområdet dämpades BNP-tillväxten under 2018 efter att 2017 ha varit den starkaste på tio år. Enligt regeringen har draghjälpen från exporten avtagit, och den har inte kompenserats fullt ut av en ökad inhemsk efterfrågan.

13

Utvecklingen i Sverige 2018 och 2019

Regeringen beräknar att BNP-tillväxten i svensk ekonomi kommer att uppgå till 2,5 procent 2018 och 2,1 procent 2019. Under det första halvåret 2018 var tillväxten i hushållens konsumtion hög, och det var framför allt en stark utveckling i detaljhandeln och tjänstekonsumtionen som bidrog till utvecklingen. Under 2018 och 2019 förväntas konsumtionen växa med 2,3 respektive 2,4 procent, vilket är i linje med den genomsnittliga ökningstakten sedan 2000. Regeringen bedömer att den offentliga konsumtionen kommer att öka under 2018 jämfört med 2017, för att sedan mattas av under 2019.

Investeringstillväxten bedöms av regeringen fortsätta att vara stark. Till följd av en tid med högt resursutnyttjande ökar behovet av kapacitetshöjande

14

investeringar. Investeringarna fortsätter därmed att öka 2019, dock med en långsammare takt än tidigare. Under det första halvåret 2018 var bostadsbyggandet något lägre än under de senaste åren, men det är fortfarande på en historiskt sett mycket hög nivå. Regeringen konstaterar att det råder stor osäkerhet om hur bostadspriserna kommer att utvecklas under slutet av 2018 och under 2019. Antalet beviljade bygglov har sedan en hög nivå i mitten av 2017 minskat, och byggbranschens optimism om framtiden har minskat påtagligt. Sammantaget bedömer regeringen att bostadsinvesteringarna minskar de närmaste åren, dock från mycket höga nivåer. De senaste årens goda inkomstutveckling, den starka utvecklingen på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor är enligt regeringen faktorer som talar för en fortsatt stark efterfrågan på bostäder 2019.

Regeringen konstaterar att exporten motsvarar ca 45 procent av svensk BNP, och att de senaste årens förbättrade omvärldskonjunktur har gynnat svensk exportefterfrågan. Det första halvåret 2018 växte exporten dock i måttlig takt, men fler indikatorer tyder på förbättrade exportutsikter framöver, och tillsammans med den jämförelsevis svaga kronan gör detta att exporten väntas öka i en snabbare takt resterande delen av 2018 och 2019.

Tabell 1.2 Försörjningsbalansen Årlig procentuell förändring

Under första halvan av 2018 har både sysselsättningen och arbetskraften fortsatt att öka i relativt snabb takt, enligt regeringen. Särskilt arbetskraften har ökat i snabb takt, vilket har lett till att minskningen i arbetslösheten har stannat av. Regeringen bedömer att den gynnsamma konjunkturutvecklingen under 2018 medför att sysselsättningen fortsätter att öka i relativt hög takt. Även arbetskraften väntas fortsätta växa och sammantaget medför detta att arbetslösheten väntas uppgå till 6,4 procent 2018. Under 2019 fortsätter sysselsättningen och arbetskraften att öka, men i en långsammare takt än under 2018 till följd av en något mer dämpad efterfrågan och en långsammare tillväxt av befolkningen i arbetsför ålder. Arbetslösheten väntas dock vara oförändrad.

Resursutnyttjandet i svensk ekonomi har ökat sedan 2013 och bedöms vara högre än normalt 2018 och 2019. Enligt regeringen talar en rad faktorer för

15

detta. Jämförelsevis långa rekryteringstider i näringslivet och höga bristtal enligt Konjunkturbarometern tyder på att det är svårare än vanligt att rekrytera efterfrågad arbetskraft. Även Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning visar att arbetsgivarna upplever stor brist på arbetskraft, också inom offentlig sektor. Regeringen pekar vidare på att det finns indikatorer som tyder på att företagen utnyttjar befintlig produktionskapacitet i högre utsträckning än normalt. Samtidigt har det mer ansträngda resursutnyttjandet inte gett något påtagligt avtryck i löneutvecklingen och bristen på arbetskraft kan enligt regeringen därmed fortsätta vara hög en tid utan att det medför någon större risk för överhettning. Regeringen bedömer att BNP-gapet uppgår till 1,5 procent av BNP både 2018 och 2019.

Under perioden januari t.o.m. september 2018 uppgick inflationen mätt med KPIF i genomsnitt till omkring 2 procent, och regeringen förväntar sig att den ligger kvar på denna nivå resterande delen av 2018. KPIF exklusive energi uppgick under januari t.o.m. september till 1,4 procent. Ett högre resursutnyttjande än normalt i Sverige och i omvärlden talar enligt regeringen för att den underliggande inflationen kommer att stiga snabbare de kommande åren. Utvecklingen dämpas dock av att företagens inflationsförväntningar är låga och att löneutvecklingen är dämpad jämfört med tidigare perioder med ansträngt resursutnyttjande. Regeringen konstaterar att de avtalade hyresökningarna för 2018 är jämförelsevis låga och att förhandlingsbuden inför 2019 antyder att hyresökningarna blir måttliga även detta år. Ett fortsatt stort direkt bidrag från stigande energipriser medför dock att KPIF-inflationen förväntas uppgå till 2 procent 2019.

Tabell 1.3 Makroekonomiska nyckeltal 2017–2021

Årlig procentuell förändring om inget annat anges

1Inflation mätt med KPI med fast bostadsränta. Källa: Budgetpropositionen för 2019.

Utvecklingen 2020 och 2021

I regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen 2020 och 2021 antar regeringen att inga nya störningar påverkar ekonomin. Konjunkturläget antas därför gå mot ett mer balanserat resursutnyttjande. Prognosen för BNP- utvecklingen bestäms huvudsakligen av tillväxten i produktivitet och antalet

16

arbetade timmar. Regeringens prognosprinciper innebär att skattesatserna hålls oförändrade utöver beslutade och beräknade förändringar, och det är bara beslutade och beräknade förändringar av statens utgifter som beaktas i prognosen. Prognosprinciperna kan enligt regeringen få som konsekvens att den kommunala konsumtionen avviker från det demografiska behovet. Regeringen konstaterar att eftersom budgetpropositionen för 2019 lämnas av en övergångsregering är prognoserna förknippade med större osäkerhet än normalt.

Regeringen bedömer att konjunkturen i de avancerade ekonomierna når sin topp 2019 och att BNP-tillväxten därefter mattas av något. Tillväxten i flera av de framväxande ekonomierna förväntas också dämpas något framöver. Sammantaget bidrar detta till att regeringen förväntar sig att svensk export kommer att växa i en något lägre takt 2020 och 2021 jämfört med 2019.

Regeringen bedömer att den offentliga konsumtionen minskar 2020 och 2021, men att penningpolitiken till stor del kommer att motverka den negativa effekt på efterfrågan som detta för med sig. Ekonomin förutsätts därför gå mot ett mer balanserat läge 2021. Regeringen bedömer därmed att BNP-tillväxten blir lägre 2020 och 2021 än 2018 och 2019. Tillväxten i sysselsättningen och arbetskraften mattas också av. Det relativt höga resursutnyttjandet 2018 och 2019 bidrar till en högre löneökningstakt, och inflationen mätt med KPIF bedöms vara nära 2,0 procent 2020 och 2021. Regeringen förväntar sig att Riksbanken kommer att höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. Låga styrräntor i omvärlden väntas bidra till en jämförelsevis långsam ränteökning.

Osäkerheter i prognosen och alternativa scenarier

En eskalerande handelskonflikt som eventuellt omfattar fler länder än USA och Kina skulle enligt regeringen kunna leda till en väsentligt svagare global ekonomisk utveckling än i prognosen. En annan osäkerhetsfaktor som regeringen lyfter fram är hur den framtida ekonomiska och politiska relationen mellan EU och Storbritannien kommer att se ut efter att Storbritannien lämnat unionen i mars 2019. Det finns också osäkerhet kopplad till Italiens finanspolitik, som i värsta fall kan leda till en oro för hela det europeiska samarbetet, i första hand inom ramen för den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Det kan innebära risker för den finansiella stabiliteten och en sämre utveckling för den europeiska ekonomin. Andra riskfaktorer som nämns är att räntorna i omvärlden kan stiga snabbare än förväntat, att det i många framväxande ekonomier finns finansiella sårbarheter i form av stora bytesbalansunderskott och hög skuldsättning, samt klimatförändringarnas och extrema väderhändelsers effekter på den ekonomiska utvecklingen. En kraftig inbromsning av tillväxten i Kina är också en riskfaktor. Konjunktur- utvecklingen i omvärlden kan enligt regeringen också bli starkare än väntat. I EU innebär det relativt låga resursutnyttjandet och den expansiva penningpolitiken att det finns lediga resurser. I USA är det tänkbart att den

17

Prognosjämförelser

Regeringen bedömer att prognosen för BNP-tillväxten 2018 och 2019 är i linje med Konjunkturinstitutets, Europeiska kommissionens och Riksbankens prognoser. Enligt regeringen är skillnaderna mellan prognoserna små ur ett statistiskt perspektiv. Regeringens prognos för arbetslösheten är i linje med övriga bedömares prognoser för både 2018 och 2019. Även regeringens prognoser för inflationen ligger nära övriga bedömares.

När det gäller resursutnyttjandet mätt med BNP-gapet beräknar regeringen, Konjunkturinstitutet och Riksbanken att det kommer att vara positivt 2018 och 2019. Europeiska kommissionen beräknar i stället att resursutnyttjandet blir

18

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN2018/19:FiU1

betydligt mindre ansträngt. Regeringen konstaterar att skillnaderna sammantaget är små mellan regeringens och övriga bedömares prognoser.

Tabell 1.4 Prognosjämförelser i budgetpropositionen

Källa: Budgetpropositionen för 2019. Publiceringsdatum för regeringen den 15 november, Konjunkturinstitutet den 10 oktober, Europeiska kommissionen den 12 juli för BNP och HIKP och den 3 maj för övriga variabler, Riksbanken den 24 oktober 2018.

1.2 Kompletterande information

I regeringens prognos i budgetpropositionen för 2019 har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 25 oktober 2018 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal prognoser och indikatorer över svensk ekonomi som publicerats efter det datumet.

EU-kommissionens höstprognos

EU-kommissionen bedömer i sin höstprognos från i början av november att ökad global osäkerhet, handelspolitiska spänningar och högre oljepriser dämpar tillväxttakten i EU. Till viss del kan även avtagande förbättringar på arbetsmarknaden och kapacitetsbegränsningar i vissa medlemsstater hålla tillbaka tillväxten. Tillväxten förväntas framför allt drivas av privat konsumtion och investeringar. BNP-tillväxten för EU som helhet beräknas av kommissionen avta från 2,6 procent 2017 till 2,2 procent 2018, 2,0 procent

19

OECD:s prognos för världsekonomin

Enligt OECD:s prognos för världsekonomin från i mitten av november är den globala BNP-tillväxten stark, men den har nått sin topp och ekonomin står inför ökade risker, såsom handelspolitiska spänningar och stramare kreditvillkor. Den globala BNP-tillväxten bedöms minska gradvis från 3,7 procent 2018 till ca 3,5 procent 2019 och 2020. I många länder ligger arbetslösheten på låga nivåer, och brist på arbetskraft börjar visa sig. Tillväxten i handel och investeringar har dämpats, och högre räntor och en stigande dollarkurs har resulterat i kapitalutflöden från många framväxande ekonomier. Därtill förväntas den penningpolitiska och finanspolitiska stimulansen minska i OECD-länderna.

Svensk BNP-tillväxt bedöms även fortsättningsvis drivas av stark export och inhemsk efterfrågan. BNP-tillväxten förväntas uppgå till 2,5 procent 2018 och sedan avta till 1,9 procent 2019 och 2020. Avmattningen bedöms bero på minskade investeringar i framför allt bostäder och kapacitetsbegränsningar i många sektorer. Arbetslösheten väntas minska till 6,2 procent 2018 för att sedan plana ut 2019 och 2020, eftersom arbetstagare som är svåra att anställa utgör en stigande andel av de arbetssökande. OECD bedömer att de huvudsakliga riskerna för svensk ekonomi utgörs av minskad export till följd av ökad protektionism och minskad konsumtion på grund av sjunkande bostadspriser. Därtill kan en expansiv makroekonomisk policymix skapa obalanser och innebära sårbarheter inför nästa konjunkturnedgång.

Ny statistik över läget i svensk ekonomi

Enligt Nationalräkenskaperna minskade BNP med 0,2 procent tredje kvartalet 2018 jämfört med andra kvartalet 2018. Det var första kvartalet sedan andra kvartalet 2013 som BNP krympte. Det var främst hushållens konsumtion som förklarade nedgången, följt av minskade lagerinvesteringar. Fasta bruttoinvesteringar och exportnettot bidrog positivt. Offentlig konsumtion

20

hade endast en marginell påverkan på BNP-utvecklingen. Jämfört med tredje kvartalet 2017 steg BNP-tillväxten med 1,6 procent.

Under tredje kvartalet 2018 minskade hushållens konsumtion med 1 procent jämfört med föregående kvartal och höll tillbaka BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter. Hushållens konsumtion av transporter och fordon bidrog mest till nedgången. Lagerinvesteringar höll tillbaka BNP- utvecklingen med 0,4 procentenheter. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 0,8 procent jämfört med det andra kvartalet och bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen. Exporten ökade med 0,3 procent jämfört med andra kvartalet, vilket bidrog med 0,1 procentenheter till BNP-utvecklingen. Exporten av tjänster ökade, medan exporten av varor minskade. Importen minskade med 0,6 procent, vilket bidrog till BNP-utvecklingen med 0,3 procent.

Produktionen inom näringslivet minskade med 0,2 procent jämfört med det andra kvartalet. Det var en bred nedgång som bl.a. drevs av handelsbranschen och tillverkningsindustrin. Produktionen i de varuproducerande branscherna minskade med 1,1 procent medan den i de tjänsteproducerande branscherna ökade med 0,3 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Rensat för inflation ökade hushållens disponibla inkomster med 2,4 procent jämfört med det föregående kvartalet (källa: SCB, publicerat den 29 november 2018).

Konjunkturbarometern föll i november för andra månaden i rad, från 107,6 i oktober till 106,7 i november. Trots nedgången indikerar barometern ett starkare stämningsläge än normalt i ekonomin, och det är framför allt

tillverkningsindustrin som bidrar till detta. Indikatorn för tillverkningsindustrin steg till följd av goda omdömen om orderstockarnas storlek inom främst konsumtionsvaruindustrin. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet föll för tredje månaden i rad vilket i huvudsak förklaras av nedjusterade anställningsplaner. Detaljhandelns indikator steg, vilket bl.a. beror på höjda förväntningar på försäljningen de kommande månaderna. Indikatorn för tjänstesektorn föll för andra månaden i rad och hamnar för första gången på fyra år strax under det historiska genomsnittet. Nedgången förklaras till stor del av en svagare efterfrågan på företagens tjänster. Hushållens indikator gick ned något och visar på en mer dämpad syn på ekonomin än normalt bland hushållen (källa: Konjunkturinstitutet, publicerat den 28 november 2018).

Inflationstakten enligt KPIF uppgick till 2,4 procent i oktober, vilket var en nedgång med 0,1 procent från september. Inflationstakten enligt KPI var 2,3 procent i oktober, vilket var oförändrat jämfört med september (källa: SCB, publicerat den 14 november 2018).

Enligt Småhusbarometern steg småhuspriserna med nästan 2 procent under augusti–oktober 2018 jämfört med den föregående tremånadersperioden. I storstadsregionerna Storgöteborg och Storstockholm sjönk priserna med 2 respektive 7 procent, medan priserna i Stormalmö steg med 1 procent. På

21

bostadslägenheter med 16 procent under de tre första kvartalen 2018 jämfört med samma period 2017. Av de påbörjade lägenheterna finns nästan 80 procent i flerbostadshus, och av dessa var preliminärt en dryg majoritet upplåtna som hyresrätter (SCB, publicerat den 19 november 2018).

Hushållens bostadslån hade i oktober 2018 en årlig tillväxttakt på 5,9 procent, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med september. Bostadslånen utgör 82 procent av den totala utlåningen från monetära finansinstitut (MFI). Hushållens konsumtionslån hade en årlig tillväxttakt på 8,1 procent i oktober, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med september (källa: SCB, publicerat den 27 november 2018).

Medlingsinstitutet beräknar att löneökningstakten i ekonomin som helhet var 2,5 procent i september, jämfört med samma månad i fjol. Löneökningarna fram till september var därmed något högre än under helåret 2017 då de uppmättes till 2,3 procent i ekonomin som helhet. I näringslivet ökade lönerna med 2,4 procent och i offentlig sektor med 2,6 procent i september. Enligt Medlingsinstitutet har högkonjunkturen så långt inte gjort något större avtryck på löneökningarna (källa: Medlingsinstitutet, publicerat den 30 november 2018).

Enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) ökade antalet sysselsatta under det tredje kvartalet 2018 jämfört med samma kvartal 2017. Antalet sysselsatta i åldern 15–74 år uppgick till 5 183 000 personer, vilket är 79 000 fler än under tredje kvartalet i fjol. Sysselsättningsgraden ökade med 0,5 procentenheter till 69,4 procent. Även säsongsrensade data visar på en uppgång. Arbetslösheten uppgick till 6,1 procent av arbetskraften under det tredje kvartalet. Den säsongsrensade arbetslösheten uppgick till 6,4 procent. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 14,2 procent (källa: SCB, publicerat den 6 november 2018).

1.3 Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen i enlighet med budgetlagen (9 kap. 3 § och 9 kap. 5 §) redovisar en prognos över ekonomins utveckling tillsammans med en utvärdering av olika bedömares prognoser över BNP- tillväxten. Den makroekonomiska prognos som presenteras i propositionen ligger till grund för både regeringens budgetförslag och motionärernas budgetalternativ. Utskottet noterar att eftersom budgetpropositionen lämnats av en övergångsregering är prognosen förknippad med större osäkerhet än normalt.

Världsekonomin har vuxit i stadig takt 2018, trots ökade handelspolitiska spänningar. Utskottet noterar också regeringens bedömning att tillväxten har varit mindre synkroniserad jämfört med 2017, med en snabbt ökande tillväxt i USA samtidigt som tillväxten dämpats i många andra ekonomier.

22

Utvecklingstakten i världshandeln och industriproduktionen har dämpats, där bidragande orsaker kan vara ökad osäkerhet om hur framtida handelsrelationer kommer att se ut och begynnande kapacitetsbegränsningar i vissa länder. Oron för en försvagad global tillväxt har också medfört ökad turbulens på många av världens börser. Utskottet noterar regeringens bedömning att BNP-tillväxten i världsekonomin kan väntas växa med 3,8 procent 2018 och 3,7 procent 2019.

Regeringen bedömer att Sveriges BNP-tillväxt förväntas stiga från 2,1 procent 2017 till 2,5 procent 2018 för att sedan mattas av något 2019. Utskottet noterar att nationalräkenskaperna visar att BNP-tillväxten tredje kvartalet 2018 minskade med 0,2 procent jämfört med föregående kvartal, och att det var första kvartalet sedan andra kvartalet 2013 som BNP minskade. Konjunkturbarometern i november föll för andra månaden i rad, men trots nedgången indikerar den fortfarande ett starkare stämningsläge än normalt i ekonomin. Utskottet konstaterar att regeringens prognos för BNP-tillväxten i huvudsak ligger i linje med andra relevanta aktörers prognoser. Det gäller även prognosen för arbetslösheten och för inflationen.

Utskottet framhåller i likhet med regeringen att det finns osäkerheter i prognosen för den makroekonomiska utvecklingen. Internationellt omfattar dessa bl.a. ökade handelspolitiska spänningar, ekonomiska och finansiella effekter av Storbritanniens kommande utträde ur EU och Italiens finanspolitik som riskerar att skapa oro för samarbetet inom främst EMU. Därtill utgör snabbare än förväntat stigande räntor i omvärlden, finansiella sårbarheter i många framväxande ekonomier och en inbromsning av tillväxten i Kina riskfaktorer. I Sverige utgör hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än beräknat.

23

2018/19:FiU1

2 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Som en följd av de särskilda principer som tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen omfattar riktlinjerna för den ekonomiska politiken endast en bedömning av utsikterna för svensk ekonomi och en uppföljning av de budgetpolitiska målen.

Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).

I detta avsnitt behandlas förslag om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Propositionens förslag beskrivs i avsnitt 2.1 och motionärernas i avsnitt 2.2.

2.1 Propositionen

Regeringens inriktning för den ekonomiska politiken

Sverige styrs av en övergångsregering. Någon särskild reglering om hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns inte. I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet. Mot den bakgrunden omfattar regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken endast en bedömning av utsikterna för svensk ekonomi (se avsnitt 1 i betänkandet) och en uppföljning av de budgetpolitiska målen. Någon redovisning av den framtida politiska inriktningen lämnas inte. Ramarna för statens verksamhet 2019 framgår i stället av förslaget till statens budget för 2019 (se avsnitt 3 i betänkandet).

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen ska regeringen vid minst två tillfällen under året redovisa för riksdagen hur målet för det finansiella sparandet uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av beslutade och för riksdagen presenterade budgetåtgärder.

Från och med 2019 är målet för den offentliga sektorns finansiella sparande en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet för innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett

24

framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet.

I tabell 2.1 redovisas utfall och prognos för det offentliga finansiella sparandet, ett bakåtblickande åttaårssnitt för det finansiella sparandet samt det strukturella sparandet.

För 2019 uppgår det strukturella sparandet till 0,8 procent av BNP. Givet de särskilda principer som tillämpats vid utformningen av propositionen bedöms det strukturella sparandet förstärkas fr.o.m. 2019 och uppgå till 2,6 procent av BNP 2021. Det strukturella sparandet ligger något över målet 2019, men regeringen bedömer att det inte är någon tydlig avvikelse. Regeringen anser därför att sparandet är i linje med den nya nivån för överskottsmålet.

Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet ligger enligt regeringens bedömning under målnivån. Regeringen anger att detta delvis förklaras av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna i och med finans- och skuldkrisen, men också av ofinansierade finanspolitiska åtgärder.

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

Utfall 2017 och prognos 2018–2021

Utgiftstaket för staten – uppföljning

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns en risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.

I propositionen görs en uppföljning av de beslutade nivåerna för utgiftstak 2018–2020. Regeringen bedömer att utrymmet mellan utgiftstaket och de

faktiska beräknade takbegränsade utgifternas storlek, dvs budgeteringsmarginalen, är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns

ibedömningen av utgiftsutvecklingen 2018–2020. Regeringen bedömer också att budgeteringsmarginalen blir något mindre 2018 och något större 2019 jämfört med den prognos som redovisades i 2018 års ekonomiska vårproposition. För 2020 väntas budgeteringsmarginalen bli betydligt större än prognosen i 2018 års vårproposition. Eftersom propositionen lämnas av en

25

övergångsregering är förutsättningarna som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftstak som riksdagen beslutat om fram till 2020 och regeringens förslag till utgiftstakets nivå 2021 tillsammans med prognosen för de takbegränsade utgifterna. För förslag till beslut om utgiftstak för 2021 se vidare avsnitt 3.1 Utgiftstak för staten.

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

Anm.: Prognos för 2018.

Källa: Budgetpropositionen för 2019.

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2019–2020

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens inkomster och utgifter, statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. Enligt regeringen är de prognoser som lämnas i propositionen förknippade med en större osäkerhet än normalt eftersom propositionen lämnas av en övergångsregering.

Regeringens prognos visar på ett överskott i statens budget 2019–2021. Statens budgetsaldo beräknas överstiga 50 miljarder kronor varje år 2019– 2021, men varierar kraftigt mellan åren. Variationen förklaras i huvudsak av periodisering av skatter. Kapitalplaceringar på skattekonton av hushåll och företag väntas komma att tas ut när räntenivån i ekonomin åter blir positiv, vilket regeringen antar kommer att ske i början av 2020. Dessa uttag beräknas försvaga budgetsaldot med 65 miljarder kronor 2020.

Överskottet i statens budget innebär att statens lånebehov minskar, vilket bidrar till en lägre statsskuld. Statsskulden fortsätter att minska både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2021 beräknas skuldkvoten, dvs. den konsoliderade statsskulden som andel av BNP, uppgå till 15 procent. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under prognosperioden till följd av de beräknade överskotten i de offentliga finanserna. År 2021 beräknas bruttoskulden understiga 30

26

procent av BNP. Bruttoskulden understiger referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som innebär att skulden inte bör överstiga 60 procent av BNP.

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

1Skulden består av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statspapper.

Källa: Budgetpropositionen för 2019.

I tabell 2.4 redovisas inkomsterna i statens budget fördelat på olika inkomstslag. Som framgår av tabellen väntas i princip samtliga inkomstslag bidra till ökningen av inkomsterna i statens budget 2019–2021. År 2020 beräknas periodiseringarna till –58 miljarder kronor, vilket främst förklaras av att kapitalplaceringar som gjorts på skattekontot väntas tas ut.

Tabell 2.4 Inkomster i statens budget enligt regeringen

Miljoner kronor

Källa: Budgetpropositionen för 2019.

I tabell 2.5 redovisas den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor. Den gradvisa förstärkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande förklaras huvudsakligen av utvecklingen i staten. Från och med 2019 beräknas sparandet i staten

27

successivt stärkas till följd av att utgifterna minskar som andel av BNP. Det är bl.a. utgifter för aktivitets- och sjukersättningar samt migration som förväntas minska.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas redovisa ett mindre överskott under hela prognosperioden 2019–2021. Det förklaras av att direktavkastningen på AP-fondernas tillgångar i form av ränteintäkter och utdelningar bedöms bli något högre än avgiftsunderskottet.

Kommunsektorns finansiella sparande väntas vara negativt under samma period. Tillväxten i antalet arbetade timmar förväntas dämpas under perioden 2019–2021 jämfört med tidigare period, vilket väntas bidra till att de kommunala skatteinkomsterna utvecklas långsammare. I enlighet med propositionens förslag minskar också statsbidragens nivå. Samtidigt antas antalet unga och äldre i befolkningen öka, vilket driver på kommunala konsumtions- och investeringsutgifter. Utgifterna väntas därför öka snabbare än inkomsterna, vilket resulterar i ett avtagande finansiellt sparande under perioden.

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

Källa: Budgetpropositionen för 2019.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2018

Enligt prognosen för 2018 bedöms skatteinkomsterna öka med 49 miljarder kronor jämfört med beräkningarna i statens budget för 2018, främst på grund av periodiseringseffekter. Det förklaras av att intäktsräntan på skattekontot har skapat incitament för företag att fortsätta placera pengar på kontot utöver skattebetalningar under året.

Utgifterna i statens budget bedöms bli ca 1 miljarder kronor lägre än vad som ursprungligen anvisades. Med beaktande av vår- och höständringsbudgetarna samt två extra ändringsbudgetar bedöms utgifterna bli ca 27 miljarder kronor lägre än vad som totalt anvisats. Nedrevideringen av utgifterna förklaras främst av att färre personer väntas få ersättningar från vissa transfereringssystem. Det gäller framför allt utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 15 Studiestöd. Samtidigt bedöms utgifterna inom vissa områden bli högre än vad som beräknades i statens

28

budget för 2018. Det beror på ändrade volymer eller på makroekonomiska förutsättningar. Det gäller i huvudsak anslag under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Regeringen har reviderat upp prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2018 till 49 miljarder kronor. I förhållande till den prognos som redovisades i 2018 års ekonomiska vårproposition innebär det att prognosen reviderats upp med 3 miljarder kronor. Regeringen anger att det främst beror på att inkomster från produktionsskatter och kapitalskatter väntas bli högre än tidigare beräknat.

Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella och strukturella sparandet för den offentliga sektorn se tabell 2.6. Detta följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser.

Tabell 2.6 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

Anm.: Publiceringsdatum för Konjunkturinstitutet 2018-10-10, Konjunkturinstitutet exkl. åtgärder 2018- 10-10, Ekonomistyrningsverket 2018-08-31, Riksbanken 2018-10-24, EU-kommissionen 2018-05-03, OECD 2018-05-25 och IMF 2018-10-09.

Källa: Budgetpropositionen för 2019.

Regeringen prognostiserar en starkare utveckling av de offentliga finanserna än övriga bedömare. Både Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket gör en försiktigare bedömning av hur inkomsterna från kapitalskatter kommer att utvecklas. För 2019–2021 tillkommer även en betydande skillnad i bedömningen av de finanspolitiska åtgärder som tidigare aviserats. I regeringens redovisning hanteras de enligt de särskilda principer som

29

Granskning och ekonomisk styrning

Regeringen avstår från att redovisa sina bedömningar av EU:s och Finanspolitiska rådets rekommendationer mot bakgrund av att det är en övergångsregering som lämnat budgetpropositionen.

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

I juli 2018 beslutade regeringen om ändrade regler i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. De nya reglerna syftar bl.a. till att göra myndigheternas resultatredovisningar mer ändamålsenliga för regeringens uppföljning och därmed också som underlag för resultatredovisningen till riksdagen. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2019 men ska tillämpas första gången för årsredovisningen för 2019.

Under 2018 har det bl.a. bedrivits ett arbete med att utveckla styrningen av den avgiftsbelagda verksamheten, vilket resulterat i ändrade bestämmelser om avgiftssamråd i avgiftsförordningen (1992:191). Ändringarna innebär bl.a. att myndigheterna ska samråda med ESV om sina avgifter vart tredje år i stället för varje år. Syftet är att minska den administrativa bördan samtidigt som avgiftssamråden, när de görs, kan bli mer kvalificerade. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019.

Vidare införs en ny bestämmelse i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att ekonomiska åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden ska redovisas i myndigheternas årsredovisningar.

Intern styrning

När det gäller intern styrning och kontroll beslutade regeringen i juni 2018 om ändrade regler för att utveckla den interna styrningen och kontrollen i staten. Förändringarna avser främst reglerna i förordningen om intern styrning och kontroll, men det har även gjorts ändringar i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag och internrevisionsförordningen. Förändringarna syftar till att verksamhetsanpassa regelverket genom att tydliggöra att processen för myndigheternas interna styrning och kontroll är myndighetsledningens ansvar. Ändringarna ska även leda till en minskad administrativ börda då det har

30

förtydligats att den interna styrningen och kontrollen ska avse väsentliga risker. Därutöver har dokumentationskravet anpassats till att omfatta myndigheternas behov. Vidare har det gjorts vissa förändringar i sak av den interna styrningen och kontrollen, bl.a. ska myndigheternas process för intern styrning och kontroll omfatta skydd mot korruption och bedrägerier. Det har även tydliggjorts vad myndighetsledningarnas bedömning i myndigheternas årsredovisningar av den interna styrningen och kontrollen ska avse.

2.2Motionerna Moderaternas riktlinjer

I partimotion 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda

M)föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Enligt motionärerna har regeringen bedrivit en omotiverat expansiv finanspolitik, vilket försvagat det strukturella sparandet. Mot bakgrund av regeringens oförsiktiga finanspolitik och av att svensk ekonomi nu är på väg in i en avmattning anser motionärerna att svensk ekonomi inte gynnas av en åtstramande politik. I stället vill motionärerna se en gradvis återgång till en väl avvägd bana för de offentliga finanserna. Återgången till ett starkare sparande som ligger mer i linje med överskottsmålet bör inledas redan 2019, men åtstramningen bör vara begränsad givet den avmattning i svensk ekonomi som väntas. I tabell 2.7 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är ca 17 miljarder kronor lägre 2019 än vad regeringen redovisar. För 2020 och 2021 försvagas sparandet ytterligare med ca 32 respektive ca 43 miljarder kronor jämfört med regeringens redovisning.

Tabell 2.7 Den offentliga sektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Moderaternas partimotion 2018/19:2934.

31

De effekter som Moderaternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.8. Effekterna förklaras i huvudsak av att motionärerna vill se utökade medel till kommunsektorn.

Tabell 2.8 Kommunsektorns finanser (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Moderaternas partimotion 2018/19:2934.

Moderaternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.9. Det är 50 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019, 87 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2020 och 66 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2021.

Tabell 2.9 Utgiftstak för staten (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Moderaternas partimotion 2018/19:2934.

I tabell 2.10 redovisas inkomster och utgifter i statens budget med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag.

Tabell 2.10 Statens budgetsaldo och statsskulden (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Moderaternas partimotion 2018/19:2934.

32

Inkomsterna minskar främst till följd av att motionärerna vill se sänkta skatter på arbete. Utgifterna ökar bl.a. till följd av att motionärerna förordar ökade anslag till Försvarsmakten, förbättrade villkor för Sveriges lantbrukare genom utökade anslag samt ökade resurser till välfärden. Budgetsaldot försvagas med ca 17 miljarder kronor 2019 jämfört med regeringens budgetförslag. Statsskulden ökar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Av tabell 2.11 framgår inkomsterna i statens budget med Moderaternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika typer av inkomster. En förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärerna utöver regeringens förslag förklarar främst varför de direkta skatterna på arbete beräknas bli lägre med Moderaternas budgetalternativ än med regeringens förslag. Indirekta skatter på arbete beräknas bli lägre främst eftersom motionärerna föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Motionärerna förordar en slopad flygskatt, vilket bl.a. förklarar de lägre skatteinkomsterna på konsumtion och insatsvaror jämfört med regeringens beräkning.

Tabell 2.11 Inkomster i statens budget (M)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Moderaternas partimotion 2018/19:2934.

Moderaternas inriktning av den ekonomiska politiken

I Moderaternas budgetmotion anförs att stabila statsfinanser tillsammans med reformer för ökad sysselsättning och starkare tillväxt är den självklara basen för Moderaternas ekonomiska politik. Att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft förutsätter en effektiv och ambitiös klimatpolitik och motionärerna satsar på klimatforskning och infrastruktur för ett fossilfritt samhälle. Samtidigt behöver det internationella klimatarbetet stärkas.

Motionärerna vill se starka drivkrafter att arbeta, med lägre skatt på arbetsinkomster, och bidrags- och transfereringssystem som främjar arbetslinjen. Genom att den nedre skiktgränsen höjs kommer färre att betala

33

arbetsmarknadspolitiska insatserna bör öka, och resurserna till de arbetsmarknadspolitiska insatserna bör minska med 2,6 miljarder kronor.

Sverigedemokraternas riktlinjer

I partimotion 2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

34

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Av tabell 2.12 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Som framgår av tabellen är det finansiella sparandet ca 30 miljarder kronor lägre 2019 än i regeringens budgetförslag. För 2020 och 2021 är det finansiella sparandet ca 32 respektive 26 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Som andel av BNP innebär det en minskning med 0,6 procentenheter 2019, 0,7 procentenheter 2020 och 0,5 procentenheter 2021 jämfört med regeringens budgetalternativ.

Tabell 2.12 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2018/19:1913.

De effekter som Sverigedemokraternas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.13. Kommunernas inkomster är högre än i regeringens budgetförslag, vilket framför allt förklaras av att motionärerna vill se utökade medel till kommunsektorn för att skapa förutsättningar att erbjuda heltidsanställningar samt utökade medel för ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Den kommunala inkomstskatten är högre än i regeringens budgetalternativ, vilket förklaras av att motionärerna föreslår att det förhöjda grundavdraget för äldre slopas till förmån för ett förändrat jobbskatteavdrag. Effekten neutraliseras genom att motionärerna reglerar statsbidraget med motsvarande belopp.

Tabell 2.13 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2018/19:1913.

35

Sverigedemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.14. Det är 12 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019, 67 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2020 och ca 74 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2021.

Tabell 2.14 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2018/19:1913.

I tabell 2.15 redovisas inkomster och utgifter i statens budget i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Motionärerna vill se att skillnaden i beskattningen av pension och lön avskaffas helt och att det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks, vilket i huvudsak förklarar att inkomsterna beräknas bli lägre än i regeringens budgetförslag. De lägre utgifterna förklaras bl.a. av att motionärerna vill se en lägre biståndsram, minskade anslag till kommunersättningar vid flyktingmottagande och för etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare. Budgetsaldot blir därmed lägre med Sverigedemokraternas budgetalternativ än med regeringens förslag. Statsskulden ökar på samma sätt med ett högre belopp än vad som blir fallet med regeringens förslag.

Tabell 2.15 Statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2018/19:1913.

Av tabell 2.16 framgår inkomsterna i statens budget med Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika typer av inkomster. De direkta skatterna är lägre än i regeringens budgetförslag främst till följd av att motionärerna vill att skillnaden i beskattningen av pension och lön avskaffas helt och att det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks. Motionärerna vill se att den särskilda löneskatten för äldre slopas, vilket främst förklarar varför de indirekta skatterna är lägre jämfört med regeringens budgetförslag. Skatten på kapital

36

och konsumtion är båda högre än i regeringens budgetalternativ, vilket bl.a. förklaras av att motionärerna vill se ett återställande av vissa momssatser till 25 procent.

Tabell 2.16 Inkomster i statens budget (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2018/19:1913.

Sverigedemokraternas inriktning av den ekonomiska politiken

Sverigedemokraterna lyfter fram vård, sammanhållning, migration samt lag och rättsväsende som områden där det krävs skyndsamma reformer för att inte samhällskontraktet ska lösas upp. Att stärka den nationella identiteten och det svenska kulturarvets ställning är enligt motionärerna en förutsättning för att befrämja en positiv samhällsutveckling och nationell sammanhållning.

Motionärerna vill se kraftigt sänkt inkomstskatt för löntagare och pensionärer. Medel avsätts även för stärkt garantipension, utökat bostadstillägg och slopad särskild löneskatt för äldre. I motionen framhålls att Sverigedemokraternas budgetalternativ har relativt sett störst positiva ekonomiska konsekvenser för individer med låg inkomst och för äldre och kvinnor.

På vårdområdet behövs mer resurser men också en ökad effektivitet. För att säkerställa en jämlik, tillgänglig sjukvård av hög kvalitet anser motionärerna att staten bör ha ett tydligt ansvar för styrning och finansiering. Möjligheten att flytta huvudmannaskapet från landstingen till staten bör utredas. Motionärerna anser att medel bör avsättas till LSS och att lagstiftningen bör ses över så att de ursprungliga intentionerna med lagen kan uppnås. Vidare krävs insatser för att göra arbete inom hälso- och sjukvård mer attraktivt i syfte att säkra sjukvårdens kompetensförsörjning.

För en långsiktigt hållbar migrationspolitik krävs enligt Sverigedemokraterna en stark nationalstat med väl fungerande institutioner och respekt för landets gränser. Motionärerna vill vidare se krafttag mot illegala migranter bl.a. genom förbättrade gränskontroller och fler

37

Sverigedemokraterna anser också att ytterligare medel bör tillföras försvaret inklusive medel för att återuppbygga det civila försvaret. Andra omfattande satsningar bör enligt motionärerna göras på småföretagare genom sänkta arbetsgivaravgifter och slopat sjuklöneansvar. För att värna löntagarna bör arbetslöshetsförsäkringen göras obligatorisk och vara statligt finansierad. Vidare bör taket för ersättning vid arbetslöshet höjas.

Centerpartiets riktlinjer

I partimotion 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att Sverige befinner sig på toppen av en internationell högkonjunktur. Prognoserna för kommande år pekar dock på stigande arbetslöshet och lägre tillväxt. Trots flera år av högkonjunktur är det enligt motionärerna många som står utanför arbetsmarknaden. Motionärerna pekar på tecken på att högkonjunkturens topp är passerad och anser att det är stabiliseringspolitiskt motiverat att säkerställa att de offentliga finanserna är i ett sådant skick att de klarar av en framtida lågkonjunktur. Den ekonomiska politiken bör därför vara försiktigt åtstramande och säkerställa att det finanspolitiska ramverkets mål nås, och då särskilt överskottsmålet. Politiken bör fokusera på att genomföra reformer som stärker den svenska ekonomins långsiktiga tillväxtförmåga och som sänker jämviktsarbetslösheten. Den typen av reformer bedöms ha en låg offentligfinansiell kostnad, varför de enligt motionärerna är lämpliga att genomföra i rådande konjunkturläge. Centerpartiets finansiella sparande är 14 miljarder kronor lägre 2019 än vad som blir fallet med regeringens politik. För 2020 och 2021 är sparandet 23 respektive 26 miljarder kronor lägre än i regeringens budgetalternativ, vilket framgår av tabell 2.17.

38

Tabell 2.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Centerpartiets partimotion 2018/19:2610.

De effekter som Centerpartiets budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.18. Motionärerna anser inte att staten ska detaljstyra kommuner och landsting, vilket förklarar varför de riktade statsbidragen minskar. I stället vill motionärerna se en ökning av de generella statsbidragen.

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Centerpartiets partimotion 2018/19:2610.

Centerpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.19. Det är 19 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019, 114 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2020 och 96 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2021.

Tabell 2.19 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Centerpartiets partimotion 2018/19:2610.

I tabell 2.20 redovisas inkomster och utgifter i statens budget i Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna minskar bl.a. till följd av att motionärerna föreslår sänkta skatter på arbete. Utgiftsökningen

39

förklaras av att motionärerna bl.a. vill se ökade anslag inom rättsväsendet och försvaret och en ökning av de allmänna bidragen till kommunerna. Samtidigt anser man att utgifterna på många utgiftsområden bör sänkas jämfört med regeringens förslag, bl.a. förordas minskade anslag till Migrationsverket och Arbetsförmedlingen och minskade investeringsstöd för bostadsbyggande. Sammantaget innebär det att budgetsaldot försvagas med nästan 14 miljarder kronor jämfört med regeringens budgetalternativ. Statsskulden ökar därmed med motsvarande belopp.

Tabell 2.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Centerpartiets partimotion 2018/19:2610.

Av tabell 2.21 framgår inkomsterna i statens budget med Centerpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika typer av inkomster. De direkta och indirekta skatterna är lägre än i regeringens budgetförslag, vilket framför allt förklaras av att motionärerna vill se ett utökat jobbskatteavdrag och av att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och sänkta arbetsgivaravgifter.

Tabell 2.21 Inkomster i statens budget (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Centerpartiets partimotion 2018/19:2610.

40

Centerpartiets inriktning av den ekonomiska politiken

Centerpartiet förordar att politiken inriktas på reformer som stärker tillväxten, öppnar upp för fler jobb, ökar tryggheten och snabbar på miljöomställningen.

Klyvningen av arbetsmarknaden, där stora grupper stängs ute, behöver brytas. Motionärerna vill att det ska bli billigare att anställa, att det ska löna sig att arbeta och att matchningen ska fungera bättre. Nyanlända bedöms i mycket högre grad behöva gå från bidragsberoende till att ha en egen försörjning. Därför vill motionärerna se ansvarsfulla strukturreformer som öppnar upp såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden. Även skattesystemet bör reformeras för att premiera företagande och arbete. Motionärerna vill också se ett ökat jobbfokus i trygghetssystemen.

För att öppna dörren till arbetsmarknaden för stora grupper vill motionärerna att det införs inträdesjobb, där nyanlända och ungdomar utan gymnasieexamen tillåts att ta ett jobb till något lägre ingångslön. Motionärerna vill också att det införs ett intensivt integrationsår, för att snabba på integrationen. Arbetsförmedlingen bedöms ha misslyckats med sitt uppdrag, varför motionärerna föreslår att den läggs ned i sin nuvarande form och ersätts av fristående förmedlare som får betalt efter resultat.

När det gäller bostadsmarknaden vill motionärerna bl.a. att reglerna för byggande förenklas och ändras så att det blir enklare att bygga på fler ställen. För att gynna rörlighet och tillkomsten av nya hyresrätter förordar motionärerna att systemet för hyressättning reformeras.

För att bryta den regionala klyvningen föreslår motionärerna att reglerna för småföretag förenklas och att infrastrukturen i hela landet förstärks, genom att järnvägen rustas upp och bredbandsutbyggnaden snabbas på.

Var man än bor och arbetar i Sverige ska man känna sig trygg. Det kräver enligt motionärerna en välfärd som fungerar och finns i hela landet. Motionärerna vill därför se utökade resurser till Försvarsmakten, Polismyndigheten och kommunerna samt till Sveriges bönder efter sommarens svåra torka.

För att klara klimatutmaningen krävs det enligt motionärerna styrmedel som minskar utsläppen och leder till en grön tillväxt. Förorenaren ska betala för sina utsläpp, samtidigt som ny grön teknik stimuleras. Transporterna, vars utsläpp inte minskat tillräckligt snabbt, behöver ställa om snabbare. Därför vill motionärerna bl.a. att det införs en grön bilbonus för personbilar, premier för transporter som minskar utsläppen och krav på biobränsleinblandning för både flyg och tunga transporter.

Enligt motionärerna kommer i dag en alltför stor andel av skatteuttaget från jobb och företagande. Motionärerna vill att skattebördan skiftar till mer stabila och mindre skadliga skattebaser, som konsumtion. Motionärerna vill också att den gröna skatteväxlingen förstärks, genom att skatten på utsläpp och miljöförstöring höjs och genom att skatten på jobb och företag sänks.

41

Kristdemokraternas riktlinjer

I partimotion 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Mot bakgrund av att prognoserna nu pekar mot en konjunkturavmattning anser motionärerna att en neutral finanspolitik bör vara riktmärke för 2019. Detta för att inte riskera en expansiv politik i en fortsatt högkonjunktur, men samtidigt inte riskera att i en konjunkturomvändning agera alltför åtstramande.

Kristdemokraternas finansiella sparande är ca 18 miljarder kronor lägre 2019 än vad som blir fallet med regeringens politik. För 2020 och 2021 blir sparandet ca 37 miljarder kronor respektive ca 58 miljarder kronor lägre jämfört med regeringens politik, vilket framgår av tabell 2.22

Tabell 2.22 Den offentliga sektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2018/19:2991.

De effekter som Kristdemokraternas budgetalternativ har på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.23. Kristdemokraterna vill se en utökning av de generella statsbidragen till kommunsektorn, jämfört med regeringens förslag, vilket i huvudsak förklarar ökningen av kommunernas inkomster med Kristdemokraternas budgetalternativ. Samtidigt ökar kommunsektorns utgifter, vilket medför att kommunsektorns finansiella sparande minskar jämfört med regeringens förslag.

42

2 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN2018/19:FiU1

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.24. Det är 50 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2019, 87 miljarder kronor lägre än det beslutade utgiftstaket för 2020 och 66 miljarder kronor lägre än det utgiftstak som regeringen föreslår för 2021.

Tabell 2.24 Utgiftstak för staten (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2018/19:2991.

I tabell 2.25 redovisas effekterna på inkomster och utgifter i statens budget i Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag. Som en följd av de skattesänkningar som Kristdemokraterna föreslår och utgiftsökningar i form av utökade anslag bl.a. inom rättsväsende, försvar, hälso- och sjukvård, äldrevård och stöd till familjer och barn samt för allmänna bidrag till kommuner jämfört med vad regeringen förslår blir budgetsaldot ca 16 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Statsskulden ökar på samma sätt med ett högre belopp än med regeringens budgetförslag.

Tabell 2.25 Statens budgetsaldo och statsskulden (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2018/19:2991.

43

I tabell 2.26 framgår inkomsterna i statens budget med Kristdemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika typer av inkomster. De skattesänkningar som Kristdemokraterna vill se i form av bl.a. dubbla jobbskatteavdrag för flera grupper, en höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt och ett avskaffande av den särskilda löneskatten för äldre förklarar till stor del varför de direkta skatterna på arbete blir lägre än i regeringens budgetalternativ. De indirekta skatterna beräknas öka bl.a. som en följd av att Kristdemokraterna vill se att det s.k. växa-stödet avskaffas. Kristdemokraterna föreslår en avtrappning av ränteavdraget, vilket bl.a. förklarar varför skatten på kapital beräknas bli högre än med regeringens budgetalternativ. Kristdemokraterna föreslår vidare en höjning av samtliga momssatser med 1 procentenhet, vilket i huvudsak förklarar varför skatterna på konsumtion och insatsvaror beräknas bli högre än med regeringens budgetalternativ.

Tabell 2.26 Inkomster i statens budget (KD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Kristdemokraternas partimotion 2018/19:2991.

Kristdemokraternas inriktning av den ekonomiska politiken

Kristdemokraterna vill ha en ekonomisk politik som stöder ett samhälle där varje människas förmåga kan tas till vara och som underlättar för alla att gå från utanförskap till arbete. Den ekonomiska politiken ska också skapa förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och tillit.

Anslagen till sjukhusvården, primärvården och äldreomsorgen bör enligt motionen höjas kraftigt. På sikt måste staten ta huvudansvaret för sjukvården. Det krävs omfattande vårdreformer för bättre kvalitet och service. Kömiljarden behöver återinföras, primärvården byggas ut och överbeläggningarna minska och vårdplatserna öka.

Motionärerna vill skapa fler möjligheter för äldre att arbeta längre än till

65 års ålder och förbättra pensionärernas ekonomi genom att bl.a. ta bort

44

skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst och pensionsinkomst samt genom höjt bostadstillägg för pensionärer och höjt tak i detta bostadstillägg, samt borttagen särskild löneskatt för äldre. Dessutom bör fördubblat jobbskatteavdrag för personer över 64 år införas.

Hela rättskedjan måste stärkas för att öka tryggheten – inte minst i utsatta områden och på landsbygden. Fler poliser med bättre villkor är nödvändigt, men också mer resurser till åklagar- och domstolsväsendena samt till kriminalvården.

Familjer behöver möjligheter till mer tid tillsammans och förbättrad ekonomi men behöver också kunna känna större trygghet när barnen är i förskolan eller skolan. Därför föreslås skattelättnader för föräldrar som jobbar, ökat stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer, föräldrastödjande utbildningar, mer flexibel föräldraförsäkring och ökade tjänstledighetsmöjligheter för föräldrar till barn i skolåldern, men också minskade barngrupper i förskolan och satsningar på elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin. Skolan behöver också fördjupa sitt kunskapsuppdrag.

För att bryta tudelningen på arbetsmarknaden föreslås inträdesjobb, som innebär att företag kan anställa unga upp till 23 år och nyanlända till 70 procents lön, där resterande del går till att lära sig jobbet på jobbet eller utbildning. Arbetsgivaravgiften slopas också under tre år. Detta vill motionärerna kombinera med dubbelt jobbskatteavdrag för grupper som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden – nyanlända, unga och personer som exempelvis på grund av arbetslöshet eller sjukdom har varit borta länge från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form bör läggas ned och arbetsmarknadspolitiken effektiviseras. Taket för RUT bör tredubblas och avdraget ska omfatta fler tjänster.

Motionärerna vill sänka skatten på sparande och återinföra skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer.

Sverige har i dag ett stort behov av en förbättrad integrationspolitik. Nyanlända behöver snabbare få arbete och en hållbar bostadssituation. Motionärerna ser ett fortsatt stort behov av åtgärder som påskyndar asylprövningen, att tiden då personer söker asyl används bättre vad gäller introduktion och språkkunskaper samt att den motverkar passivitet.

Det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld och i vårt närområde har försämrats och vår försvarsförmåga behöver stärkas. Sverige bör vidare vara ett föregångsland när det gäller miljö- och klimatpolitik genom effektiva miljöåtgärder, såsom styrmedel för att minska klimat- och miljöpåverkan.

Liberalernas riktlinjer

I partimotion 2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

45

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

I motionen framhålls att det finanspolitiska ramverket säkerställer finansiell stabilitet och en beredskap att klara framtida kriser, och att det har tjänat Sverige väl. Ramverket bedöms som avgörande för att långsiktigt kunna finansiera satsningar på välfärd och trygghet, sänkta skatter på arbete och företagande samt en skola med kunskap för alla. Förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt, och statsskulden är relativt låg. Av tabell 2.27 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Liberalernas budgetalternativ för 2019 jämfört med regeringens budgetförslag. Det finansiella sparandet är ca 15 miljarder kronor lägre än vad regeringen redovisar för 2019. Som framgår av tabellen lämnar Liberalerna inget förslag för åren 2020 och 2021.

Tabell 2.27 Den offentliga sektorns finanser (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Liberalernas partimotion 2018/19:2988.

De effekter som Liberalernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 2.28. Kommunernas inkomster är högre än i regeringens budgetförslag. Det förklaras bl.a. av att motionärerna föreslår utökade medel till kommunsektorn för att skapa förutsättningar för t.ex. en förlängd skolplikt för nyanlända elever och för fler undervisningstimmar i grundskolan. Motionärerna vill också att det införs en förnyad kömiljard för att korta väntetiderna i sjukvården.

Tabell 2.28 Kommunsektorns finanser (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Liberalernas partimotion 2018/19:2988.

46

I tabell 2.29 redovisas Liberalernas utgiftstak för staten. Som framgår av tabellen lämnar Liberalerna inget förslag för 2020 och 2021.

Tabell 2.29 Utgiftstak för staten (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Liberalernas partimotion 2018/19:2988.

I tabell 2.30 redovisas inkomster och utgifter i statens budget i Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Inkomsterna minskar i huvudsak till följd av att motionärerna föreslår sänkta skatter på arbete. Samtidigt förordas minskade utgifter på många utgiftsområden jämfört med regeringens budgetförslag, bl.a. vill motionärerna se ett avskaffande av extratjänsterna, introduktionsjobben och de moderna beredskapsjobben, ett återinförande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och att de statliga byggsubventionerna avskaffas.

Tabell 2.30 Statens budgetsaldo och statsskulden (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Liberalernas partimotion 2018/19:2988.

Av tabell 2.31 framgår inkomsterna i statens budget med Liberalernas budgetalternativ jämfört med regeringens beräkningar fördelat på olika typer av inkomster. De direkta skatterna på arbete beräknas till ett lägre belopp till följd av att motionärerna bl.a. förordar en höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, avskaffad värnskatt och en förstärkning av jobbskatteavdraget. Motionärerna föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas, vilket i huvudsak förklarar varför indirekta skatter på arbete beräknas bli lägre än med regeringens budgetförslag. Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas till ett högre belopp än i regeringens budgetförslag. Det förklaras främst av att motionärerna vill se en höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler och att skatt på plastpåsar införs.

47

2018/19:FiU12 RIKTLINJERNA FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.31 Inkomster i statens budget (L)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

Källa: Liberalernas partimotion 2018/19:2988.

Liberalernas inriktning av den ekonomiska politiken

I Liberalernas budgetmotion anförs att en vikande konjunktur och ökad arbetslöshet väntar, och för att möta framtidens utmaningar behövs omfattande och breda strukturreformer som för Sverige i en liberal riktning. Enligt motionärerna handlar liberal politik om att förändra Sverige så att varje människa får större frihet och fler möjligheter.

Motionärerna anser att allt börjar med en bra skola och vill att Sverige inom tio år ska ha en kunskapsskola i världsklass. De anför att det trots de stora utmaningar som finns i skolan inte genomfördes några större reformer under den förra mandatperioden. Motionärerna anser att det behövs kunskapsreformer för skolan och vill förstatliga skolan, fortsätta stärka läraryrket, skapa mer ordning och reda samt införa betyg från årskurs fyra.

Enligt motionärerna behöver Sverige ett enkelt skattesystem som uppmuntrar till arbete, utbildning och sparande och som möter den internationella konkurrensen. Låga skatter på jobb och företagande innebär ökade incitament för att arbeta och mer frihet att bestämma själv för den enskilde. Motionärerna vill genomföra en skattereform som kraftigt sänker marginalskatterna genom höjd brytpunkt för statlig skatt och avskaffad värnskatt. Motionärerna motsätter sig ett avtrappat jobbskatteavdrag och förordar sänkta flygskatter.

Motionärerna vill skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Motionärerna vill därför införa inträdesjobb och utveckla RUT-avdraget. De vill också införa en ny, mindre och smalare Arbetsförmedling som prioriterar arbetsmarknadens mest utsatta arbetslösa. Motionärerna anser även att bostadsmarknaden är i behov av reformer och förespråkar en politik för ökat byggande och fler flyttkedjor.

Motionärerna anser att Sverige och vår del av världen befinner sig i en orolig säkerhetspolitisk tid och anför att försvarsförmågan i Sverige måste öka.

48

De förordar därför att försvarsanslaget inom tio år ska uppgå till 2 procent av BNP. Därutöver bör Sverige söka medlemskap i Nato, utbilda 10 000 värnpliktiga till 2025, utöka förbandsverksamheten och stärka förmågan att skydda Sveriges sjöterritorium och luftrum.

Enligt motionärerna upplever människor i dag att samhällskontraktet brister. Grunden i välfärdssamhället behöver stärkas och alla ska kunna lita på att samhället finns där när man behöver det som allra mest. Motionärerna vill därför satsa på ett stärkt rättssamhälle, en bättre sjukvård med mindre köer och på att återupprätta den personliga assistansen.

För att finansiera en skolpolitik med fokus på kunskap, sänkta skatter och ett stärkt försvar vill motionärerna se en grön skatteväxling där skatter höjs på det som är skadligt för miljön. Ytterligare finansiering skapas i form av de effektiviseringar inom arbetsmarknadspolitiken, avvecklade bygg- subventioner och stopp för utbyggda transfereringar som motionärerna förordar.

2.3 Utskottets ställningstagande

Det är första gången som utskottet behandlar en budgetproposition som lämnats till riksdagen av en övergångsregering. Utskottet kan konstatera att det inte finns någon särskild reglering av hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas. Budgeten har utformats med utgångspunkt i budgeten för 2018. Regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken omfattar endast en bedömning av utsikterna för svensk ekonomi och en uppföljning av de budgetpolitiska målen.

När det gäller budgetpolitiska mål kan utskottet konstatera att den offentliga sektorns finanser har stärkts under de senaste åren och att sektorn de senaste tre åren redovisat överskott. Givet de särskilda principer som regeringen tillämpar vid utformningen av budgetpropositionen väntas det finansiella sparandet uppgå till 1,2 procent av BNP 2019 och förstärkas till 2,6 procent av BNP 2021. Överskottsmålet följs upp genom det strukturella sparandet som beräknas uppgå till 0,4 procent 2018 och 0,8 procent 2019. För 2019 ligger sparandet något över målet om en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Regeringen bedömer att detta inte innebär någon tydlig avvikelse.

Utskottet tar ställning till utgiftstaket i avsnitt 3. Utskottet noterar att budgeteringsmarginalen beräknas bli något större 2019 jämfört med den prognos som redovisades i 2018 års ekonomiska vårproposition och att den väntas blir betydligt större 2020 än prognosen i 2018 års vårproposition. Utskottet kan samtidigt notera att förutsättningarna som dessa beräkningar bygger på är mycket osäkra mot bakgrund av att propositionen lämnas av en övergångsregering.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

49

2018/19:FiU1

3 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak, utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget. Det innebär att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 401, 1 475 och 1 496 miljarder kronor för 2019–2021. Vidare beslutar riksdagen om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2019 i enlighet med regeringens förslag. Utgifterna i statens budget uppgår till 1 018 973 miljoner kronor 2019. Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2019 och antar regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler. Inkomsterna uppgår därmed till 1 097 miljarder kronor 2019. Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2019. Slutligen godkänner riksdagen de preliminära utgiftsramarna och de preliminära inkomstberäkningarna för statens budget 2020 och 2021.

Jämför reservation 5 (M, KD), 6 (SD), 7 (C) och 8 (L).

I detta avsnitt behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och ramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket är definitionsmässigt lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Budgetsaldot och lånebehovet uppkommer således som ett resultat av de delar som bygger upp statens budget. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också beslut om att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2020 och 2021.

50

3.1 Utgiftstak för staten

Enligt 2 kap. 2 § budgetlagen ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgeteringen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna (utgiftsramar) fattas före besluten om delarna (anslagen).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer dels utgiftstaket för staten 2019 och 2020 till följd av tekniska justeringar (punkt 2), dels utgiftstaket för det tredje och tillkommande budgetåret 2021 (punkt 3).

Regeringen framhåller att i enlighet med de principer som tagits fram för övergångsregeringens budgetproposition bör innehållet inte vara politiskt kontroversiellt eller ha en partipolitisk inriktning. Det är enligt regeringen svårt att hävda att det finns en nivå på utgiftstaket för det tredje året som är mer lämplig än någon annan för en övergångsregering att föreslå. Att bestämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. För att undvika nya politiska ställningstaganden har regeringen valt att föreslå samma nivå för det tredje tillkommande året som den bedömde i 2018 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen föreslår således att nivån på utgiftstaken fastställs till 1 401, 1 475 och 1 496 miljarder kronor för 2019–2021 (se tabell 3.1). De föreslagna nivåerna överensstämmer med den bedömning av nivån för 2021 som gjordes i 2018 års ekonomiska vårproposition och med beslutade nivåer för 2019 och 2020, exklusive tekniska justeringar. De tekniska justeringarna förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av förslaget om sänkt skatt för personer över 65 år.

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2021 innebär att nivån ökar med 21 miljarder kronor i förhållande till föregående år. Budgeteringsmarginalen (skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna) uppgår till 7,1 procent av de takbegränsade utgifterna 2019, 11,6 procent 2020 och 12,1 procent 2021. Regeringen konstaterar att med hänsyn till att propositionen lämnats av en övergångsregering är de förutsättningar som dessa beräkningar bygger på mycket osäkra.

Motionerna

I partimotion 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda

M)yrkande 2, partimotion 2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2, partimotion 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2, partimotion 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 2 och partimotion 2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. yrkande 2 framförs motionärernas förslag till utgiftstak för staten. Motionärernas förslag i förhållande till

51

regeringens förslag redovisas i tabell 3.1. Som framgår av tabellen föreslår Liberalerna ingen annan nivå på utgiftstaket än regeringen.

Tabell 3.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten 2019–2021

Miljarder kronor

Källor: Budgetpropositionen för 2019, partimotion 2018/19:2934 (M), partimotion 2018/19:1913 (SD), partimotion 2018/19:2610 (C), partimotion 2018/19:2991 (KD) och partimotion 2018/19:2988 (L).

3.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2019

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna enligt 9 kap. 5 § riksdagsordningen hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på.

Propositionen

I budgetpropositionen (punkt 6) föreslår regeringen att utgifterna fördelas på utgiftsområden enligt tabell 3.3. De föreslagna utgiftsramarna uppgår sammantaget till 1 027 miljarder kronor, vilket är 26 miljarder kronor högre 2019 än ramnivåerna i statens budget för 2018.

De särskilda principer som regeringen tillämpat vid utformningen av budgetpropositionen innebär att utgångspunkten för förslaget till utgiftsramar för 2019 är de utgiftsramar som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). Därutöver görs vissa generella justeringar av anslagen, vilket påverkar utgiftsramarna i förhållande till 2018. Anslagen justeras till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter. Till dessa hör de ekonomiska konsekvenserna för 2019 av riksdagens beslut om propositionerna Vissa förslag om personlig assistans (prop. 2017/18:78, bet. 2017/18:SoU17, rskr. 2017/18:164) och Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358). Vidare justeras anslagen och därmed utgiftsramarna i de fall riksdagen beslutat om att flytta ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden. Anslagen justeras även om det krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas. Därtill justeras vissa anslag med ett beställningsbemyndigande för 2019–2021 med hänsyn till nivån på de beräknade infriandena av ekonomiska åtaganden 2019. På sedvanligt sätt beräknas anslag för förvaltnings- och

52

investeringsändamål i enlighet med systemet för pris- och löneomräkning, vilket påverkar utgiftsramarna. Förslaget till utgiftsramar påverkas också av regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen och volymantaganden för de statliga regelstyrda transfereringssystemen.

De beloppsmässigt största föreslagna förändringarna av utgiftsramarna 2019 jämfört med riksdagens beslutade ramar för statens budget 2018 finns inom

•utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (+1 miljard kronor)

•utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+2,4 miljarder kronor)

•utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,9 miljarder kronor)

•utgiftsområde 8 Migration (–2,2 miljarder kronor)

•utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–5 miljarder kronor)

•utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+2,7 miljarder kronor)

•utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–7,1 miljarder kronor)

•utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+2,7 miljarder kronor)

•utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+3,4 miljarder kronor)

•utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+1,1 miljarder kronor)

•utgiftsområde 22 Kommunikationer (+3 miljarder kronor)

•utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+4,5 miljarder kronor)

•utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (+13,8 miljarder kronor)

•utgiftsområde 27 Avgifter till Europeiska unionen (+1,4 miljarder kronor).

I tabell 3.2 presenteras hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2019 kan härledas utifrån beslut om åtgärder, makroekonomiska förändringar, pris- och löneomräkning, volymer och övrigt.

Tabell 3.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2019

Miljarder kronor

Källa: Budgetpropositionen för 2019.

53

Av tabellen framgår att beslutade och nu föreslagna åtgärder beräknas bidra till att utgiftsramarna 2019 ökar med 17,1 miljarder kronor jämfört med ramarna i statens budget för 2018. De utgiftsramar som ökar mest till följd av beslut om åtgärder är utgiftsområdena 8 Migration, 16 Utbildning och universitetsforskning och 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Nedan listas de huvudsakliga skälen till regeringens föreslagna förändringar i ramnivåer 2019 till följd av beslut om åtgärder1.

•Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: ökad ram till följd av åtgärder med syftet att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner.

•Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd: minskad ram till följd av att avräkningarna för biståndsramen ökat genom det förändrade ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga som infördes fr.o.m. den 1 juli 2017.

•Utgiftsområde 8 Migration: ökad ram främst som en följd av det förändrade ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande barn och unga.

•Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: minskad ram i huvudsak till följd av en beslutad förordning med ändrad metod för uppräkning av den statliga assistansersättningen.

•Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn: ökad ram som en följd av den lagreglerade höjningen av barnbidraget fr.o.m. den 1 mars 2018.

•Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering: minskad ram främst beroende på det förändrade ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Minskningen motverkas av högre utgifter på grund av lagändringar som ger vissa ensamkommande unga en ny möjlighet till uppehållstillstånd.

•Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: minskad ram till följd av bl.a. lägre utgifter för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program. Därutöver påverkas utgiftsramen av den flytt av medel från utgiftsområde 13 för insatser för deltagare i etableringsuppdraget till utgiftsområdet som genomfördes i statsbudgeten för 2018.

•Utgiftsområde 15 Studiestöd: ökad ram till följd av den höjning av bidragsdelen inom studiemedlet som genomfördes 2018 och studiemedel till ensamkommande unga som följer av lagändringarna som ger vissa ensamkommande unga en ny möjlighet till uppehållstillstånd.

•Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: ökad ram beroende på beräknade infrianden av ekonomiska åtaganden 2019 för

1Med mer omfattande förändringar avses ramförändringar om 1 miljard kronor eller mer. Regeringens redovisning i denna del utgår från förändringen av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år, inte jämfört med beslutet om statens budget för 2018. Skillnaden är bl.a. att ändringsbudgetar som lämnats efter beslutet om statens budget för 2018 ingår i den ramnivå för 2018 som jämförelsen tar sin utgångspunkt i.

54

statsbidrag som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i grundskola och förskoleklass.

•Utgiftsområde 22 Kommunikationer: ökad ram som en följd av tidigare aviserade förslag om höjda anslag för väg- och järnvägsunderhåll och att de planerade insatserna för 2019 redan har bundits upp i ingångna avtal.

•Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner: ökad ram för att neutralisera effekten på det kommunala skatteunderlaget av sänkningen av skatten för personer över 65 år.

Utöver beslut om åtgärder beräknas den makroekonomiska utvecklingen medföra behov av ökade utgiftsramar 2019 med 12,8 miljarder kronor och den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål med 3,9 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas öka mest till följd av den makroekonomiska utvecklingen är utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 7 Internationellt bistånd.

Samtidigt beräknas volymförändringar i form av t.ex. färre personer i olika transfereringssystem bidra till att utgiftsramarna 2019 föreslås minska med 21,8 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas påverkas mest av lägre volymer är utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra till ökade utgiftsramar 2019 med 14,1 miljarder kronor jämfört med beslutet om statens budget 2018. Nästan hela förändringen är hänförlig till ökade utgifter inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. som beror på Riksgäldskontorets upplåningsteknik.

Motionerna

Moderaterna

I partimotion 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda

M)yrkande 3 framförs Moderaternas förslag till fördelning av utgifter för utgiftsområden för 2019. I tabell 3.3 framgår partiets förslag till utgiftsramar för 2019 jämfört med regeringens förslag. Sammanlagt är Moderaternas förslag till utgiftsramar 2,8 miljarder kronor högre än regeringens förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,2 miljarder kronor) förklaras i huvudsak av att Moderaterna föreslår utökade resurser till Polismyndigheten för fler poliser. På utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+3,9 miljarder kronor) förklaras den högre ramen främst av ökade medel till förbandsverksamhet och beredskap respektive anskaffning av materiel och anläggningar. Den lägre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (–1,2 miljarder kronor) följer av att Moderaterna vill se en lägre ökning av Biståndsverksamhet jämfört med regeringens förslag. Moderaterna står

55

56

barn (+2,7 miljarder kronor) förklaras bl.a. av en höjd ersättning i föräldraförsäkringen. Neddragningen av ramen på utgiftsområde 13 Ekonomisk jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (–7,8 miljarder kronor) följer av att motionärerna vill minska kommunersättningarna vid flyktingmottagande respektive etableringsersättningen till nyanlända invandrare. Bland annat till följd av föreslagna neddragningar på

arbetsmarknadspolitiska program och insatser respektive Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskas ramen för utgiftsområde

14Arbetsmarknad och arbetsliv (–2 miljarder kronor). För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (–1 miljard kronor) följer den lägre ramen av att investeringsstödet för hyresbostäder dras ned. Den lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (–4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår mindre anslag för klimatinvesteringar och klimatbonus samt till anslaget för skydd av värdefull natur. Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer ( +2,5 miljarder kronor) höjs för att rymma bl.a. en satsning på sjöfart och för att bygga bort flaskhalsar som står i vägen för näringslivets investeringar. Den lägre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (–15,5 miljarder kronor) förklaras främst av en budgetteknisk neutralisering av de ökade kommunala skatteinkomsterna som följer av Sverigedemokraternas förslag om dels ett slopat förhöjt grundavdrag för äldre till förmån för ett förändrat jobbskatteavdrag, dels höjda nivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt föreslår motionärerna såväl utökade generella bidrag till kommunerna som vissa riktade insatser.

Centerpartiet

I partimotion 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 framförs Centerpartiets förslag till fördelning av utgifter för utgiftsområden för 2019. I tabell 3.3 framgår partiets förslag till utgiftsramar för 2019 jämfört med regeringens förslag. Sammanlagt föreslår Centerpartiet 3,2 miljarder kronor högre utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

För utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+2,1 miljarder kronor) förklaras den högre ramen av att motionärerna föreslår ökade anslag till Polismyndigheten. På utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+3,5 miljarder kronor) förklaras den högre ramen främst av ökade medel till förbandsverksamhet och beredskap respektive anskaffning av materiel och anläggningar. Den lägre ramen för utgiftsområde 8 Migration (–1,3 miljarder kronor) förklaras av minskade medel till Migrationsverket jämfört med regeringens förslag. Minskade anslag till Arbetsförmedlingen, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt till arbetsmarknadspolitiska program förklarar Centerpartiets lägre ram för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–2 miljarder kronor). För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (–3,4 miljarder kronor)

57

58

lägre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård (–2,9 miljarder kronor) ligger neddragningar på en rad olika anslag, bl.a. till klimatinvesteringar. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+8,1 miljarder kronor) förklaras i huvudsak av föreslagna högre generella och riktade statsbidrag till kommunerna jämfört med regeringens förslag.

Liberalerna

Liberalernas förslag till fördelning av utgifter för utgiftsområden för 2019 framförs i partimotion 2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. yrkande 4. Tabell

3.3visar partiets förslag till utgiftsramar för 2019 jämfört med regeringens förslag. Sammanlagt föreslår Liberalerna 6,4 miljarder kronor lägre utgiftsramar än regeringen. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+3,8 miljarder kronor) beror framför allt på Liberalernas förslag om utökade anslag till Polismyndigheten. För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (+4,2 miljarder kronor) förklaras den högre ramen av höjda anslag till förbandsverksamhet och beredskap respektive anskaffning av materiel och anläggningar. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+4 miljarder kronor) beror på Liberalernas förslag om höjda anslag till statlig assistansersättning respektive stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Liberalerna föreslår att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs, vilket leder till en lägre ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–5,9 miljarder kronor). När det gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–9,2 miljarder kronor) beror den lägre ramen i huvudsak på neddragningar av anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Den utökade ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+2,8 miljarder kronor) beror på förslag om höjda lärarlöner samt satsningar på fortbildning av lärare och förskolepersonal. För utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (–3,3 miljarder kronor) förklaras den lägre ramen framför allt av att stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande avvecklas och investeringsstödet för hyresbostäder reduceras. Ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård (–2 miljarder kronor) sänks bl.a. till följd av att anslaget Klimatbonus avvecklas. Slutligen förklaras den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+2,1 miljarder kronor) av en rad riktade statsbidrag till kommunerna, bl.a. för förlängd skolplikt för nyanlända.

59

2018/19:FiU13 RAMBESLUTET – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTER

Tabell 3.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2019

Miljoner kronor