Ärendet handlar om att införa sekretess för enskilda personer som lämnat stödförklaringar för det europeiska medborgarinitiativet.
Ska riksdagen anta regeringens förslag om sekretess för enskilda som lämnat stödförklaringar?
Om förslaget antas får uppgifterna om dessa personer vara hemliga i upp till 70 år, vilket skyddar deras privata information.
|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen i huvudsak antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Den föreslagna lagändringen innebär att sekretess ska gälla i verksamhet med att kontrollera och intyga stödförklaringar som har lämnats enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst sjuttio år.
Med ändring av regeringens lagförslag föreslår utskottet att lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2020 och att äldre föreskrifter ska gälla för medborgarinitiativ som registrerats före den 1 januari 2020.
Två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (SD, V).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:102 Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet.
Tre yrkanden i två följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Sekretess till skydd för enskilda som har lämnat stödförklaringar
1.Sekretess till skydd för enskilda som har lämnat stödförklaringar (SD)
2.Sekretess till skydd för enskilda som har lämnat stödförklaringar (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Sekretess till skydd för enskilda som har lämnat stödförklaringar |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att
a) lagen ska träda i kraft den 1 juli 2020,
b) ordet ”ikraftträdandet” i punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska bytas ut mot ”den 1 januari 2020”.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2019/20:102 och avslår motionerna
2019/20:3515 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3527 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V).
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (V)
Stockholm den 7 maj 2020
På konstitutionsutskottets vägnar
Karin Enström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Mia Sydow Mölleby (V), Mikael Strandman (SD), Andreas Carlson (KD), Kristina Axén Olin (M), Maria Stockhaus (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Malin Danielsson (L), Ulrika Heie (C), Annelie Karlsson (S), Isak From (S), Lawen Redar (S), Leif Nysmed (S), Angelika Bengtsson (SD), Robert Stenkvist (SD) och Karolina Skog (MP).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:102 Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Två följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen.
Regeringen föreslår i propositionen att sekretess ska gälla i verksamhet med att kontrollera och intyga stödförklaringar som har lämnats enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst sjuttio år.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020, men äldre föreskrifter ska gälla för medborgarinitiativ som registrerats före ikraftträdandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar i huvudsak regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och avslår tre motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V).
Gällande ordning m.m.
Medborgarinitiativ inom EU
Sedan april 2012 kan medborgare i Europeiska unionen (EU) genom ett s.k. medborgarinitiativ uppmana Europeiska kommissionen (kommissionen) att lägga fram ett visst lagförslag.
Enligt artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) får ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, ta initiativ till att uppmana kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag i frågor där dessa medborgare anser att det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa fördragen.
Medborgarinitiativet är en form av direktkanal för EU:s medborgare att föra fram sina synpunkter och påverka kommissionen att föreslå en rättsakt inom EU:s kompetensområde.
Närmare bestämmelser om medborgarinitiativ finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788 av den 17 april 2019 om det europeiska medborgarinitiativet. Denna förordning trädde i kraft den 1 januari 2020 och ersatte samtidigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet. Den nya förordningen om det europeiska medborgarinitiativet är en omarbetning av den tidigare förordningen, och den infördes i syfte bl.a. att göra europeiska medborgarinitiativ mer tillgängliga, mindre betungande och lättare att använda för organisatörerna och de som stöder ett initiativ.
För att kommissionen ska behandla ett medborgarinitiativ krävs att det stöds av sammanlagt minst en miljon medborgare från minst en fjärdedel av medlemsstaterna som har uppnått rösträttsåldern för val till Europaparlamentet.
Ett initiativ stöds genom att medborgare via internet eller på papper tillhandahåller de personuppgifter som framgår av särskilda stödförklaringsformulär. Formulären finns i en bilaga till EU-förordningen om det europeiska medborgarinitiativet. Sverige har underrättat kommissionen om att medborgare i Sverige ska använda sig av ett av dessa formulär.
I varje medlemsstat är en särskild myndighet utpekad för att kontrollera och intyga sådana stödförklaringar som har gjorts av dess medborgare. De behöriga myndigheterna ska inom tre månader från mottagandet av stödförklaringarna kontrollera dessa på lämpligt sätt och tillhandahålla organisatörerna ett intyg i vilket antalet giltiga stödförklaringar för den berörda medlemsstaten intygas. I Sverige har regeringen utsett Valmyndigheten att göra detta arbete (2 § förordningen [2007:977] med instruktion för Valmyndigheten).
Offentlighets- och sekretesslagen
Enligt 40 kap. 1 a § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess i verksamhet med att kontrollera och intyga stödförklaringar som har lämnats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider men.
Av bestämmelsens andra stycke följer att för uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Den redovisade bestämmelsen om sekretess trädde i kraft den 1 januari 2018. De uppgifter som skyddas enligt bestämmelsen avser enskildas personliga förhållanden.
I förarbetena till bestämmelsen framhöll regeringen att om uppgifter om personliga förhållanden som namn och andra uppgifter, vilka knyter stödförklaringen till en viss person, blir offentliga kan detta i betydande grad avhålla människor från att underteckna ett medborgarinitiativ (prop. 2016/17:208 s. 74 f.). Vidare angav regeringen att vid undertecknandet av ett initiativ kan en persons politiska åskådning och olika former av viljeyttringar röjas. Som exempel på sådana uppgifter nämndes aborträtt, hbtq-personers rättigheter och religiös åskådning. Regeringen ansåg att det finns ett starkt skyddsintresse för dessa uppgifter och att utan ett effektivt skydd mot röjande av uppgifterna skulle den nya möjligheten till stödförklaringar motverkas.
Vid en avvägning mellan insynsintresset och sekretessintresset väger enligt regeringen sekretessintresset för enskilda som stöder ett europeiskt medborgarinitiativ tyngre än insynsintresset. Regeringen framhöll också vikten av att medlemsstaterna utformar skyddet för den personliga integriteten på ett i huvudsak likartat sätt. Vidare ansåg regeringen att ett sekretesskydd för enskildas personliga förhållanden inte motverkar möjligheten till insyn när det gäller vilka medborgarinitiativ som ska genomföras, vad de handlar om, argumentation och underlag som är kopplade till medborgarinitiativen eller hur många stödförklaringar som har lämnats för vart och ett av medborgarinitiativen.
På grund av det starka integritetsskyddsintresset ansåg regeringen att skaderekvisitet bör vara omvänt, dvs. en uppgift ska hemlighållas om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider men. Enligt regeringen ska det i den aktuella bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen finns en hänvisning till EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
När det gällde sekretesstiden ansåg regeringen det lämpligt att föreskriva den sekretesstid som är bruklig för enskildas personliga förhållanden, nämligen att sekretessen ska gälla i högst sjuttio år (s. 77).
Regeringen behandlade även rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (s. 78). I denna del föreslog regeringen att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör ha företräde framför den tystnadsplikt som följer av den föreslagna bestämmelsen. Regeringen framhöll bl.a. att stor återhållsamhet ska iakttas när det övervägs om en inskränkning ska göras i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Faktorer att beakta vid sådana överväganden är bl.a. den enskilda sekretessbestämmelsens konstruktion, vilken styrka sekretessen har och om de uppgifter som omfattas av sekretess har lämnats av en enskild i en förtroendesituation eller om uppgifterna hänför sig till myndighetsutövning (prop. 1979/80:2 Del A s. 111 f.).
Propositionen
Regeringen framhåller i propositionen att eftersom den nya EU-förordningen om det europeiska medborgarinitiativet gäller alla initiativ som har registrerats efter den 1 januari 2020 kommer sekretess enligt den nuvarande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen inte att gälla för stödförklaringar som rör dessa medborgarinitiativ.
Enligt regeringen kommer verksamheten med att kontrollera och intyga stödförklaringar, som för närvarande finns hos Valmyndigheten, att fortsätta oförändrad för medborgarinitiativ som har registrerats efter den 1 januari 2020. Dessa stödförklaringar samlas dock in med stöd av den nya EU-förordningen om det europeiska medborgarinitiativet. Regeringen framhåller att det alltjämt finns ett starkt skyddsintresse för uppgifter i medborgarinitiativ som avslöjar en persons politiska åsikter eller andra viljeyttringar och att den nya EU-förordningen innehåller bestämmelser om skydd för personuppgifter som i stort motsvarar bestämmelserna i den tidigare förordningen. Det förhållandet att 2011 års EU-förordning om medborgarinitiativ har ersatts av en ny EU-förordning ger enligt regeringen inte skäl att göra en annan bedömning i fråga om behovet av sekretess till skydd för enskildas personliga förhållanden i verksamheten med att kontrollera och intyga stödförklaringar. När det gäller dels avvägningen mellan insynsintresset och sekretessintresset, dels möjligheten till insyn i olika delar kopplade till ett medborgarinitiativ så gör regeringen ingen annan bedömning än i det tidigare lagstiftningsärendet. Det finns inte heller enligt regeringen skäl att göra någon annan bedömning än tidigare när det gäller sekretessens räckvidd och sekretesstidens längd. Slutligen gör regeringen inte heller någon annan bedömning än tidigare när det gäller rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Sammantaget föreslår regeringen att sekretess ska gälla i verksamhet med att kontrollera och intyga stödförklaringar som har lämnats enligt den nya EU-förordningen om det europeiska medborgarinitiativet för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider men och att i fråga om en uppgift ur en allmän handling ska sekretessen gälla i högst sjuttio år. Lagtekniskt ska den nu aktuella bestämmelsen om stödförklaringar i offentlighets- och sekretesslagen ändras på så sätt att en hänvisning ska göras till den nya EU-förordningen om det europeiska medborgarinitiativet.
Den föreslagna lagändringen ska enligt regeringen träda i kraft den 1 augusti 2020. Som skäl för detta anför regeringen att den föreslagna lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt.
Slutligen föreslår regeringen en övergångsbestämmelse om att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för medborgarinitiativ som har registrerats före ikraftträdandet. I denna del framhåller regeringen att den nya EU-förordningen om det europeiska medborgarinitiativet trädde i kraft den 1 januari 2020, att den ersatte EU-förordningen om medborgarinitiativ från 2011 och att vissa av artiklarna i den äldre EU-förordningen ska fortsätta att gälla för medborgarinitiativ som har registrerats före den 1 januari 2020. För medborgarinitiativ som har registrerats före ikraftträdandet bör därför enligt regeringen den nuvarande sekretessbestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen fortsätta att gälla.
Motionerna
Sammantaget anser motionärerna att det inte bör införas någon sekretessbestämmelse och att den befintliga sekretessbestämmelsen bör upphävas.
Tidigare behandling
Hösten 2012 yttrade konstitutionsutskottet sig till skatteutskottet över proposition 2012/13:4 Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (yttr. 2012/13:KU3y). I yttrandet framhöll utskottet betydelsen av öppenhet och meddelarfrihet i arbetet med EU-förhandlingar.
I juni 2017 överlämnade regeringen propositionen Några frågor om offentlighet och sekretess (prop. 2016/17:208) till riksdagen. I propositionen lämnade regeringen förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Bland annat föreslogs den sekretessbestämmelse som nu föreslås ändrad till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet. Skälen för regeringens förslag redovisas närmare ovan i avsnittet Gällande ordning m.m. I två motionsyrkanden begärdes att riksdagen skulle avslå regeringens lagförslag i denna del.
Propositionen behandlades av konstitutionsutskottet (bet. 2017/18:KU3). I sitt ställningstagande underströk utskottet vikten av att regeringen noga bevakar de svenska principerna om öppenhet, insyn och transparens i EU-förhandlingsarbetet, att det finns flera skäl för offentlighet för uppgifter om vilka som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativet och att den ordning som finns i Sverige med öppenhet för de nationella initiativen på kommunal nivå är bra och fungerar väl. En motsvarande öppenhet för stödförklaringar skulle enligt utskottet innebära att samma regler gäller för offentlighet som när man skriver på ett krav på kommunal folkomröstning i Sverige. Utskottet underströk att den svenska ordningen med öppenhet hade varit att föredra. Samtidigt framhöll utskottet betydelsen av att motsvarande regler gäller i alla EU-länder i denna fråga och att förutsättningarna bör vara desamma för medborgare i olika EU-länder. Utskottet ställde sig därför bakom regeringens förslag och tillstyrkte att riksdagen skulle anta regeringens förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen om sekretess till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar. Därmed avstyrkte utskottet också de två motionsyrkandena. I betänkandet finns en reservation (SD, V).
Utskottets ställningstagande
Anledningen till den föreslagna lagändringen är att 2011 års EU-förordning om det europeiska medborgarinitiativet har ersatts av en ny EU-förordning från 2019. Regeringen föreslår att samma sekretess till skydd för enskild som nu gäller i verksamhet med att kontrollera och intyga stödförklaringar som har lämnats enligt 2011 års EU-förordning ska gälla i motsvarande verksamhet när det gäller stödförklaringar som lämnats enligt den nya EU-förordningen.
Införandet av den bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som nu enligt förslaget ska ändras behandlades av konstitutionsutskottet under hösten 2017. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring av 40 kap. 1 a § offentlighets- och sekretesslagen.
I propositionen framhålls att den föreslagna lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt. Med anledning av detta anser utskottet att ikraftträdandet bör tidigareläggas till den 1 juli 2020. Slutligen anser utskottet att utformningen av den föreslagna övergångsbestämmelsen bör ändras för att tillgodose de syften som anges i propositionen, dvs. att äldre föreskrifter ska gälla för medborgarinitiativ som registrerats före den 1 januari 2020.
Sammantaget föreslår utskottet att riksdagen med redovisade ändringar ska anta regeringens lagförslag. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.
|
1. |
Sekretess till skydd för enskilda som har lämnat stödförklaringar (SD) |
av Mikael Strandman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Robert Stenkvist (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3515 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2019/20:3527 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) och
avslår proposition 2019/20:102.
Ställningstagande
Vi anser att det allmännas intresse av insyn i fråga om vilka som kan tänkas stå bakom ett europeiskt medborgarinitiativ är stort. Det finns också ett berättigat intresse av att få veta om ett visst initiativ stöds enbart, eller företrädesvis, av personer ur en viss socioekonomisk grupp eller från ett visst avgränsat geografiskt område samt att kunna få en bredare bild av hur anslutningen till ett visst medborgarinitiativ är representerad geografiskt och ekonomiskt. Det kan också finnas intresse av att känna till vilka som stöder ett medborgarinitiativ på individnivå.
Sammantaget anser vi att regeringens förslag bör avslås och att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa den befintliga sekretessbestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen för enskilda som har lämnat stödförklaringar.
|
2. |
Sekretess till skydd för enskilda som har lämnat stödförklaringar (V) |
av Mia Sydow Mölleby (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3515 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 1 och
2019/20:3527 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) samt
avslår proposition 2019/20:102 och motion
2019/20:3515 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Det är viktigt att värna såväl offentlighetsprincipen som den personliga integriteten. Vi är kritiska till de inskränkningar i offentlighetsprincipen som har följt av EU:s mer sekretessinriktade lagstiftning och den våg av begränsningar av det fria ordet som sköljt över Europa och länder som Polen, Ungern och Turkiet.
De kommunala medborgarförslagen och folkinitiativen omfattas inte av någon särskild sekretessbestämmelse, och det saknas tydliga indikationer på att enskilda på grund av detta skulle avstå från att stödja ett sådant förslag eller initiativ.
Det brister i logik att argumentera på olika sätt när det gäller europeiska medborgarinitiativ och kommunala medborgarförslag eller folkinitiativ. Det är viktigt att kunna granska medborgarinitiativ på såväl europeisk som kommunal nivå. Därtill är det angeläget att det går att granska den myndighet som hanterar stödförklaringarna och de bedömningar som den gör av de insamlade namnen. Detta skulle allvarligt försvåras med den nu föreslagna lagändringen. Jag delar således inte regeringens bedömning utan anser att intresset av insyn och transparens på det här området är mycket stort och att det väger tyngre än behovet av det föreslagna sekretesskyddet.
Sammantaget bör regeringens förslag avslås.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
1.Riksdagen avslår propositionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den befintliga sekretessregeln och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:102 Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet.
Bilaga 2