En fråga om den demokratiska utvecklingen i Turkiet, särskilt efter gripandet av Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.
Inget beslut – Riksdagen ställer en fråga till utrikesministern för att få information och en diskussion om regeringens syn på situationen i Turkiet.
Utrikesministern förväntas svara på frågan muntligt eller skriftligt, vilket leder till en diskussion om ämnet.
Besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Turkiet har de senaste dagarna skakats av omfattande protester efter gripandet av Istanbuls borgmästare, Ekrem İmamoğlu, den 19 mars 2025. İmamoğlu, en av landets mest framstående oppositionspolitiker och en potentiell utmanare till president Recep Tayyip Erdoğan, anklagas för korruption och samröre med terroristorganisationer. Anklagelserna avfärdas av İmamoğlu själv och av oppositionspartierna som politiskt motiverade, ett mönster vi sett upprepas i Turkiet där rättsstatliga principer satts ur spel för att tysta kritiska röster.
Hans gripande har lett till massiva demonstrationer i Istanbul och flera andra städer, där tusentals människor har protesterat mot det alltmer auktoritära styret. Protesterna har mötts med brutalt polisvåld, massgripanden och inskränkningar av yttrandefriheten, bland annat genom att tillfälligt blockera sociala medier och slå ned på oberoende journalister. Den här utvecklingen följer en oroväckande trend där Turkiets regering successivt underminerat demokratiska institutioner och pressfrihet.
Sverige har en särskild relation till Turkiet efter den överenskommelse regeringen gjorde med Erdoğan inför Natomedlemskapet, där Sverige lovade att stödja Turkiets EU-kandidatur och fördjupa samarbetet mellan EU och Turkiet. Samtidigt har EU varit tydligt med att Turkiet inte kan komma närmare medlemskap utan genomgripande förbättringar av demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet – områden där situationen nu förvärras ytterligare.
Sveriges regering har därmed försatt sig i en svår sits. Å ena sidan har man åtagit sig att bistå Turkiet i EU-processen, å andra sidan innebär den nuvarande utvecklingen att Turkiet avlägsnar sig ännu mer från de demokratiska värderingar och rättsstatliga principer som EU kräver för ett närmare samarbete. Regeringen måste nu förklara hur den avser att agera i ljuset av de senaste händelserna.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur avser ministern att infria regeringens åtaganden gentemot Turkiet i samband med Natoöverenskommelsen samtidigt som Turkiets regering brutalt slår ned på oppositionella och ignorerar grundläggande demokratiska principer, och vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta, både bilateralt och inom EU, för att hantera denna utveckling?
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:941 av Olle Thorell (S)
Turkiets demokratiska utveckling
Olle Thorell har frågat mig om jag avser att infria regeringens åtaganden gentemot Turkiet i samband med Natoöverenskommelsen samtidigt som Turkiets regering brutalt slår ned på oppositionella och ignorerar grundläggande demokratiska principer, och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta, både bilateralt och inom EU, för att hantera denna utveckling.
Vi ser från regeringens sida mycket allvarligt på de rättsprocesser som inletts mot Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu och mot en rad andra folkvalda representanter, politiska aktivister, journalister, civilsamhällesrepresentanter och affärsmän. Rättsliga åtgärder får inte vidtas i syfte att tysta politisk opposition eller andra kritiska röster och agerandet väcker därför frågor om Turkiets respekt för etablerade demokratiska principer.
EU:s utrikeschef och EU:s kommissionär för utvidgningsfrågor har i ett gemensamt uttalande uttryckt oro för gripandena och den svenska regeringen står fullt ut bakom detta uttalande. Det är viktigt att vi från EU:s sida fortsätter att vara tydliga med hur vi ser på händelserna i Turkiet och att vi påtalar de brister vi ser på MR- och demokratiområdet. En stor del av samarbetet med Turkiet på EU-nivå är också fryst i väntan på att Turkiet gör nödvändiga reformframsteg.
Turkiet är medlem i Europarådet och ett är EU-kandidatland. Sverige har välkomnat och tagit tydlig ställning för Turkiets långsiktiga mål om EU-medlemskap och vill aktivt verka för en fördjupad relation mellan Turkiet och EU. Den processen är dock bara möjlig om Turkiet respekterar grundläggande fri- och rättigheter och upprätthåller rättsstatens principer. Genom sitt agerande den 19 mars har Turkiet försvårat möjligheterna att fördjupa sin relation med EU.
Sverige och EU fortsätter att påtala de brister vi ser på MR- och demokratiområdet i Turkiet.
Stockholm den 2 april 2025
Maria Malmer Stenergard