Ärendet handlar om att göra samordningsnummer säkrare och förbättra korrekta uppgifter i folkbokföringen.
Riksdagen ska ta ställning till om de ska anta regeringens förslag om att ändra lagar som rör folkbokföring och samordningsnummer.
Om förslaget godkänns kommer det att bli lättare för myndigheter att få korrekta uppgifter och för individer att få samordningsnummer.
|
Skatteutskottets betänkande
|
Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen. Förslagen innebär att skyldigheten att underrätta Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringen ska utvidgas och omfatta i huvudsak samtliga myndigheter och gälla fler uppgifter. Som ett led i att stärka systemet med samordningsnummer föreslås bl.a. att samordningsnummer ska kunna förklaras vilande. Regeringen föreslå även att det införs en skyldighet för enskilda med samordningsnummer att anmäla uppgifter om ändrad kontaktadress till Skatteverket. För att tillgodose ett utökat behov av samordningsnummer föreslås att numren ska kunna tilldelas efter ansökan av en enskild som har en sådan anknytning till Sverige att personen kan antas behöva en identitetsbeteckning. Förslaget förenas med en utökad identitetskontroll. Därutöver görs en viss utvidgning av vilka uppgifter som får behandlas i det statliga personadressregistret (SPAR).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 18 juni 2021.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns sju reservationer (M, SD, KD) och ett särskilt yttrande (L).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:160 Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen.
15 yrkanden i tre följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen
Personlig inställelse vid tilldelning av samordningsnummer
Ytterligare ändringar när det gäller uppgiftsskyldighet
Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer
1.Biometriska data , punkt 2 (M, SD, KD)
2.Personlig inställelse vid tilldelning av samordningsnummer, punkt 3 (M, SD, KD)
3.Ytterligare ändringar när det gäller uppgiftsskyldighet, punkt 4 (M)
4.Ytterligare ändringar när det gäller uppgiftsskyldighet, punkt 4 (KD)
5.Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer, punkt 5 (M)
6.Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer, punkt 5 (SD)
7.Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer, punkt 5 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).
2. lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.
3. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:160 punkterna 1–3.
|
2. |
Biometriska data |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4,
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 1 i denna del och
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4.
Reservation 1 (M, SD, KD)
|
3. |
Personlig inställelse vid tilldelning av samordningsnummer |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 1 i denna del och
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 2 (M, SD, KD)
|
4. |
Ytterligare ändringar när det gäller uppgiftsskyldighet |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 3 (M)
Reservation 4 (KD)
|
5. |
Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5–9,
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 2 och
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 5 (M)
Reservation 6 (SD)
Reservation 7 (KD)
Stockholm den 4 maj 2021
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP) och Kjell Jansson (M).
I ärendet behandlar utskottet proposition 2020/21:160 Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Regeringen beslutade den 5 september 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för att fastställandet av om en persons bosättning är korrekt och att rätt personuppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen om dem som är folkbokförda (dir. 2019:54). Utredningen, som antagit namnet Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer (Fi 2019:05), ska även lämna förslag på åtgärder som åstadkommer ett säkrare system för samordningsnummer och ökar numrens användbarhet i samhället. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 1 juli 2021.
De problem som påtalats när det gäller samordningsnummer är påtagliga och det har bedömts som angeläget att parallellt med utredningens uppdrag påbörja arbetet med att åtgärda vissa av de påtalade bristerna. Finansdepartementet har därför tagit fram departementspromemorian Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen. I promemorian lämnas förslag som syftar till att åtgärda vissa brister i systemet med samordningsnummer och möjliggöra för vissa enskilda att själva ansöka om samordningsnummer. I promemorian lämnas även förslag om en underrättelseskyldighet för samtliga myndigheter om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen är oriktig eller ofullständig. Förslagen bygger delvis på de förslag som tidigare har lagts fram av Skatteverket och Välfärdsbrottsutredningen.
I propositionen föreslås vissa åtgärder som ska skapa bättre förutsättningar för att folkbokföringen ska innehålla korrekta uppgifter. Det föreslås att skyldigheten att underrätta Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringen ska utvidgas och omfatta i huvudsak samtliga myndigheter och gälla fler uppgifter.
Som ett led i att stärka systemet med samordningsnummer föreslås bl.a. att samordningsnummer ska kunna förklaras vilande. Enligt förslaget ska det även införas en skyldighet för enskilda med samordningsnummer att anmäla uppgifter om ändrad kontaktadress till Skatteverket. För att tillgodose ett utökat behov av samordningsnummer föreslås att numren ska kunna tilldelas efter ansökan av en enskild som har en sådan anknytning till Sverige att personen kan antas behöva en identitetsbeteckning. Förslaget förenas med en utökad identitetskontroll. Därutöver görs en viss utvidgning av vilka uppgifter som får behandlas i det statliga personadressregistret (SPAR).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om ändringar för att åstadkomma säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen.
Jämför det särskilda yttrandet (L).
Bakgrund
Bland Skatteverkets uppgifter i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket ingår att ansvara för folkbokföring. Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Den stora distributionen av uppgifter från folkbokföringsdatabasen till samhället möjliggörs delvis genom att det i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet gäller, med några undantag, en presumtion för offentlighet.
Behovet av att på ett effektivt sätt kunna få tillgång till aktuella och korrekta personuppgifter är mycket stort i dagens digitaliserade samhälle. Myndigheter kan använda sig av Navet, som är en informationstjänst för myndigheter, kommuner och regioner där de kan hämta folkbokföringsuppgifter digitalt på ett enkelt, snabbt och säkert sätt. Uppgifterna i Navet är aktuella eftersom ändringar i folkbokföringen slår igenom direkt. De som inte kan använda sig av navet t.ex. företag och privatpersoner är i stället hänvisade till SPAR.
SPAR får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet och personer som omfattas av regler om immunitet och privilegier och som har tilldelats personnummer utan att folkbokföras. Sedan den 1 juni 2008 får SPAR även innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer, under förutsättning att det inte råder osäkerhet om personernas identitet. SPAR innehåller dels folkbokföringsuppgifter, dels uppgifter om de registrerades ekonomiska förhållanden.
En förutsättning för att folkbokföringsdatabasen ska innehålla aktuella uppgifter är att såväl enskilda som myndigheter rapporterar ändringar till Skatteverket. De myndigheter som använder folkbokföringens uppgifter får ofta inom sin egen verksamhet kännedom om förhållanden som har betydelse för folkbokföringen. Dessa myndigheter har också insikter om vilka slags uppgifter som kan vara felaktiga. Redan i den dåvarande folkbokföringskungörelsen (1967:495) förekom en viss reglerad skyldighet för myndigheter att rapportera adressuppgifter.
När folkbokföringsförordningen (1991:749) trädde i kraft i juli 1991 infördes en annan underrättelseskyldighet som endast gällde för vissa myndigheter. Dåvarande Värnpliktsverket, Trafiksäkerhetsverket, kronofogdemyndighet och allmän försäkringskassa var skyldiga att underrätta skattemyndigheten om en enskilds adress så snart det fanns anledning att anta att adressen inte var registrerad i folkbokföringen.
Underrättelseskyldigheten har vid några tillfällen utvidgats till att omfatta fler aktörer. Den 1 januari 1998 utvidgades underrättelseskyldigheten till att omfatta ytterligare ett antal statliga myndigheter liksom kommunerna, med undantag för socialtjänsten. Underrättelse ska sedan den 1 januari 2008 också lämnas så snart det finns anledning att anta att den adress som är registrerad i folkbokföringen är felaktig eller ofullständig.
Propositionen – bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen
Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är inte bara en förutsättning för Skatteverkets fastställande av skatter utan även för att andra samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Uppgifter i folkbokföringen kan ligga till grund för bl.a. ersättningar och bidrag men även samhällsplanering och forskning. Det är därför viktigt att uppgifter som registreras i folkbokföringsdatabasen speglar verkliga förhållanden.
Ett myndighetsövergripande sekretessgenombrott
Skatteverkets folkbokföringsdatabas innehåller systemöverskridande uppgifter som har en central betydelse i bl.a. många av välfärdens ersättningssystem, för att bedöma både rätten till och storleken på ersättningen. Detta gäller inte enbart uppgifter om folkbokföring i Sverige och bostadsadress utan även bl.a. uppgifter om ålder och civilstånd. Eftersom uppgifterna i folkbokföringen används i stora delar av myndighetssfären och dessutom presumeras vara korrekta får fel i dessa uppgifter betydande spridningseffekter. Det gäller inte minst i förhållande till de ersättningssystem som har sin grund i t.ex. bosättning. Enligt regeringens mening motiverar de speciella förutsättningar som gäller för folkbokföringen ett avsteg från den ordning som sekretessbrytande uppgiftsskyldigheter vanligtvis bygger på. Det innebär att avsteget inte kan läggas till grund för sekretessgenombrott gentemot andra verksamheter. Ett mer genomgripande förändrat synsätt i fråga om sekretess mellan myndigheter skulle kräva överväganden i ett särskilt sammanhang.
Underrättelseskyldigheten bör i huvudsak gälla för alla myndigheter
För att förbättra kvaliteten i folkbokföringen föreslår regeringen en generell underrättelseskyldighet för i huvudsak alla myndigheter. Det införs en skyldighet för samtliga myndigheter att underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig.
Den befintliga underrättelseskyldigheten i 2 § folkbokföringsförordningen inträder så snart det finns anledning att anta att den adress en person har inte är registrerad i folkbokföringen eller att den adress som är registrerad är felaktig eller ofullständig. Genom att Skatteverket underrättas kan myndigheten vidta lämpliga åtgärder.
Regeringen anser dock att det med tanke på den utvidgning som sker finns skäl att ta bort det skyndsamhetskrav som finns i dagens lagstiftning. Bestämmelsen riskerar annars att tillämpas på ett sådant sätt att det slentrianmässigt lämnas onödiga uppgifter.
Underrättelser bör lämnas för fler uppgifter
Underrättelseskyldigheten i 2 § folkbokföringsförordningen avser i dag endast uppgifter om adress. Skatteverkets folkbokföringsverksamhet fastställer dock inte enbart en persons bosättning. Därutöver innebär folkbokföring enligt folkbokföringslagen registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen (1 § första stycket folkbokföringslagen). Närmare bestämmelser om vilka uppgifter som registreras i folkbokföringsdatabasen finns bl.a. i 2 kap. 3 § lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Där framgår bl.a. att uppgifter om namn, födelsetid, födelsehemort, födelseort, adress, medborgarskap, civilstånd och avregistrering enligt 19–22 §§ folkbokföringslagen får behandlas i databasen.
Regeringen anser att det finns skäl för att utvidga underrättelseskyldigheten till att gälla för samtliga uppgifter som registrerats i folkbokföringsdatabasen. Det föreslås därför att underrättelseskyldigheten utvidgas till att omfatta även andra uppgifter än adress.
Undantag från underrättelseskyldigheten
Underrättelseskyldigheten kan framstå som relativt betungande för flera myndigheter som tidigare inte omfattats av bestämmelsen. Skyldighet att underrätta Skatteverket inträder dock först om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen är oriktig eller ofullständig. Med en sådan reglering anser regeringen att underrättelseskyldigheten knappast kommer att påverka dessa myndigheter nämnvärt och därför inte kommer att bli särskilt betungande.
I dag är socialtjänsten uttryckligen undantagen från uppgiftsskyldigheten i 2 § folkbokföringsförordningen. Regeringen har under senaste tiden vidtagit åtgärder för att förstärka skyddet för hotade och förföljda personer som behöver leva med s.k. skyddade personuppgifter. Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:145). Mot denna bakgrund anser regeringen att det inte finns skäl för att undanta socialtjänsten från underrättelseskyldighet som avser fel i folkbokföringen.
Den 1 juni 2020 infördes en uppgiftsskyldighet för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet gentemot bl.a. folkbokföringsverksamheten. Uppgifter ska dock inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut (prop. 2019/20:166). Det finns därför anledning att undanta Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet från den underrättelseskyldighet som nu föreslås.
Regeringen anser att det även är motiverat att göra ytterligare avsteg från den underrättelseskyldighet som föreslås. Huvudregeln i 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen är att sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik för uppgifter som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Vikten av att statistiksekretess upprätthålls har inskärpts i flera sammanhang. Enligt regeringens mening bör underrättelseskyldigheten, mot bakgrund av vad som redovisas i propositionen, inte gälla i fråga om sådana uppgifter som omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen. Sådana uppgifter bör undantas från myndigheternas skyldighet att underrätta Skatteverket.
Särskilda skäl att avstå från att underrätta Skatteverket
Underrättelseskyldigheten föreslås nu få ett utökat tillämpningsområde, och regeringen anser att denna skyldighet ska förenas med en möjlighet att avstå från att lämna underrättelse om särskilda skäl talar mot det. Den föreslagna underrättelseskyldigheten innebär bl.a. att det uttryckliga undantaget för socialtjänsten tas bort. Det kan dock vara så, enligt regeringens uppfattning, att det i enskilda fall finns särskilda skäl för att inte underrätta Skatteverket. Regeringen bedömer dock att t.ex. socialtjänsten ytterst är bäst lämpad att själv göra denna bedömning i de enskilda fallen. Det kan därutöver finnas ytterligare situationer där myndigheter bör kunna avstå från att underrätta Skatteverket. Undantagsregeln kan komma att tillämpas oftare för vissa myndigheter. Den närmare bedömningen kommer dock ytterst att ankomma på varje myndighet att göra.
En korrekt folkbokföring är en angelägenhet för hela samhället – intrånget i den personliga integriteten är godtagbart
Regler till skydd mot kränkningar av den personliga integriteten finns, förutom i offentlighets- och sekretesslagen, även i författningar som reglerar behandling av personuppgifter. Det grundläggande skyddet finns dock i regeringsformen (RF), den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, kallad Europakonventionen, och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt 2 kap. 6 § andra stycket RF är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Skyddet får i vissa fall begränsas genom lag, om det sker för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
Nyttan med den utökade underrättelseskyldighet som föreslås innebär att vissa begränsningar av integritetsskyddet får accepteras. Regeringen bedömer att skälen för den utvidgade underrättelseskyldigheten väger så tungt att riskerna för ett ökat intrång i den personliga integriteten och ett eventuellt minskat förtroende för de berörda myndigheterna kan accepteras. Regeringen anser att förslaget är förenligt med RF och Europakonventionen.
Möjligheter till enklare uppgiftslämnande
Skatteverket har utvecklat och nyligen lanserat en ny möjlighet för myndigheter att digitalt lämna underrättelser om felaktig folkbokföring. Skatteverket bedömer att tjänsten kommer att förenkla och effektivisera hanteringen både hos rapporterande myndighet och hos Skatteverket som mottagande myndighet. Folkbokföringen kommer dessutom att få större möjligheter att bearbeta informationen på ett effektivt sätt, vilket kommer att leda till en mer korrekt folkbokföring. För de myndigheter som vill ansluta sig till den digitala tjänsten kommer det således att finnas ett enkelt och effektivt sätt att lämna underrättelser till Skatteverket.
Underrättelseskyldigheten ska regleras i lag
I förhållande till den nuvarande underrättelseskyldigheten i 2 § folkbokföringsförordningen innebär förslaget en utvidgning av dels tillämpningsområdet, dels kretsen av underrättelseskyldiga aktörer. Det finns därför skäl att överväga om den bör regleras i lag.
Enligt 8 kap. 2 § första stycket 3 RF ska föreskrifter om grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden meddelas i lag. Den föreslagna underrättelseskyldigheten omfattar åligganden för kommunerna. Redan av det skälet föreslås att den nu föreslagna utökningen av underrättelseskyldigheten ska regleras i lag och inte förordning.
Propositionen – säkrare samordningsnummer
Bakgrund
I Sverige förekommer två beteckningar för fysiska personer som används i folkbokföringen och i samhället i övrigt. För den som folkbokförs fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning medan den som inte är eller har varit folkbokförd kan tilldelas ett samordningsnummer (18 § och 18 a § folkbokföringslagen).
Åtgärder har vidtagits för att samordningsnummer ska bli mer kända och kunna användas i samhället på motsvarande sätt som personnummer. Den 1 juni 2008 infördes en möjlighet att i SPAR behandla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer, om det inte råder osäkerhet om personernas identitet (4 § SPAR-lagen).
Den 1 juli 2009 infördes möjligheter för regeringen att förordna om att även ett annat organ än en myndighet ska få begära samordningsnummer. Ändringen gjorde det möjligt att tilldela samordningsnummer till personer i fler kategorier än tidigare.
Det har i flera sammanhang framförts kritik mot Sverige från unionsmedborgare som har stött på svårigheter vid sin vistelse i landet på grund av att de inte har folkbokförts och därför inte har tilldelats ett personnummer. Innebörden av klagomålen är att det kan vara svårt för unionsmedborgare och andra som lagligen vistas i Sverige att fullt ut utöva de rättigheter som de tillförsäkras bl.a. genom unionsrättens bestämmelser om fri rörlighet för personer och tjänster. Mot bakgrund av klagomålen har kommissionen initierat ett s.k. EU-pilotärende (EUP[2016]8967). Liknande klagomål har även kommit från tredjelandsmedborgare vilket bl.a. framgår av de frågor som kommissionen ställt inom ramen för ett annat EU-pilotärende (EUP[2019]9455).
En identitetsbeteckning tilldelas
Samordningsnumret i sig fyller bl.a. funktionen att tillförsäkra att den person som tilldelats numret inte förväxlas med någon annan. Detta talar sammantaget för att samordningsnumret inte enbart är ett särskilt nummer utan i själva verket också en identitetsbeteckning.
Den ändring som regeringen nu föreslår ligger i linje med de förändringar av samordningsnummer som bedömts som nödvändigt. Förslagen är dock en del av en större översyn av hela systemet för samordningsnummer. Den utredning som regeringen har tillsatt ska bl.a. lämna förslag om ett säkrare system för samordningsnummer i syfte att tillgodose både enskildas och andra aktörers behov av en tillförlitlig och användbar identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda. Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer ska lämna sitt betänkande senast den 1 juli 2021 och flera av de synpunkter som remissinstanserna har lämnat i det aktuella lagstiftningsärendet kan även komma att beaktas av utredningen.
Enskilda ska själva kunna ansöka om samordningsnummer
Sedan samordningsnumren infördes har den fria rörligheten inom EU ökat. Det har blivit allt vanligare att personer vistas såväl kortare som längre perioder i Sverige, även om de inte är bosatta i landet i folkbokföringslagens mening. Därmed har också den enskildes behov av en identitetsbeteckning i Sverige ökat och behovet har visat sig inte alltid kunna tillgodoses genom de aktörer som i dag har rätt att begära ett samordningsnummer.
Det finns personer med samordningsnummer som vistas i Sverige under en inte helt kortvarig tid och bland dessa finns det personer med ett starkt behov av att ha en fungerande identitetsbeteckning för att kunna sköta sina vardagliga liv. De problem som från flera håll påtalats om svårigheterna med att leva i det svenska samhället utan ett personnummer eller någon annan identitets-beteckning måste tas på stort allvar. Med hänsyn till det huvudsakliga syftet med samordningsnummer och att behörigheten att begära ett nummer är begränsad till andra än den enskilde själv, saknas det i dag förutsättningar för att inom ramen för det nuvarande regelverket på ett förutsägbart och objektivt sätt tillgodose ett sådant behov.
Den enskildes behov av en identitetsbeteckning i Sverige bör därför beaktas i större utsträckning än vad regelverket medger i dag. Det finns anledning att vidta ytterligare åtgärder för att förändra systemet med samordningsnummer så att det på ett bättre sätt kan tillgodose behovet av en säker och användbar identitetsbeteckning i Sverige. Det ska därför införas en möjlighet för enskilda att själva ansöka om ett samordningsnummer. Ändringarna bör underlätta för de enskilda som kan antas behöva en identitetsbeteckning i Sverige att få ett samordningsnummer.
En enskild ska kunna tilldelas ett samordningsnummer efter egen ansökan om den enskilde har en sådan anknytning till Sverige som gör att han eller hon kan antas behöva en identitetsbeteckning. Kravet på att den sökande ska inställa sig personligen hos Skatteverket och styrka sin identitet ska föras in i lag. En bestämmelse i lag ska upplysa om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning av samordningsnummer.
En alltför vidsträckt möjlighet att tilldelas samordningsnummer riskerar att leda till att fler samordningsnummer tilldelas än vad som faktiskt är nödvändigt. En sådan tillämpning vore inte tillfredsställande. Det finns därför starka skäl för att den sökandes faktiska behov av identitetsbeteckningen ska finnas vid prövningstillfället. Dessutom bör rena påståenden om sökandens anknytning och behov inte vara tillräckligt utan det bör krävas att sökanden också har stöd för detta. För att en ansökan ska medges ska det därför finnas objektiva omständigheter om sökandens anknytning till landet som gör att det kan antas att han eller hon behöver en identitetsbeteckning.
Identitetskontroll vid tilldelning av samordningsnummer
Huvudregeln i dagens lagstiftning är att samordningsnummer får tilldelas en person om det inte råder osäkerhet om hans eller hennes identitet.
Med tanke på förslaget att ett samordningsnummer även ska kunna tilldelas efter ansökan av en enskild finns det anledning att överväga vilka krav som ska ställas på den enskildes ansökan och hur identitetskontrollen ska gå till. Den enskilde kommer att ha bättre förutsättningar att lämna uppgifter om sig själv i en ansökan än en myndighet eller annan aktör som rekvirerar ett nummer för någon annan. Förslaget kan dessutom antas medföra att den sökande kommer att använda numret i kontakter med flera olika aktörer, såsom myndigheter och företag. Det föreslås därför att en enskild som ansöker om tilldelning av samordningsnummer ska inställa sig personligen hos Skatteverket och styrka sin identitet. Att sökanden inställer sig personligen gör det möjlig för Skatteverket att göra en noggrann kontroll av identiteten och förhindrar att samordningsnummer tilldelas på felaktiga grunder.
Vilandeförklaring av samordningsnummer
Samordningsnumret är, på samma sätt som personnumren, bärare av information. Det kan även finnas skyldigheter som är kopplade till den person som tilldelats numret och som behöver kunna spåras genom numret. Innebörden av den åtgärd som nu föreslås är inte att denna information på något sätt ska gå förlorad. Det är av central betydelse att numren fortfarande kan användas för att undvika personförväxling och för att utbyta information samt att den kedja av historik som kan vara knuten till numret bevaras, vilket kommer att vara oförändrat med detta förslag.
För att minska risken för att samordningsnummer missbrukas är det av stor betydelse att den tid då ett samordningsnummer är aktivt inte bör vara längre än nödvändigt. Skatteverket har bedömt att en tidsfrist om fem år är lämplig. Åtgärden kommer att ha en motsvarande effekt som en avregistrering från folkbokföringen.
Det införs därför bestämmelser om att Skatteverket ska förklara ett samordningsnummer vilande om inte någon anmälan eller ansökan om förnyelse har kommit in vid utgången av det femte kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller senast förnyades. Ett samordningsnummer ska också förklaras vilande om det finns andra skäl för det.
Förnyelse av ett samordningsnummer
Både den enskilde och en myndighet eller ett annat organ som kan begära tilldelning av samordningsnummer ska kunna ansöka om förnyelse av ett samordningsnummer som är vilande. Skatteverket får endast förnya ett samordningsnummer som är vilande om förutsättningarna för tilldelning av samordningsnummer är uppfyllda vid prövningen av ansökan om förnyelse. Om en persons samordningsnummer är vilande, ska en begäran eller ansökan om ett nytt samordningsnummer för samma person anses som en ansökan om förnyelse.
Vid prövningen av en ansökan om att förnya ett samordningsnummer som är vilande finns anledning att på nytt bedöma om det finns förutsättningar för att tilldela ett samordningsnummer. För att ett samordningsnummer som har förklarats vilande ska kunna förnyas bör därför krävas att Skatteverket på nytt bedömer att de grundläggande kraven för tilldelning är uppfyllda vid tidpunkten för prövningen av ansökan om förnyelse. Vilka krav som aktualiseras blir beroende av vem det är som ansöker om förnyelse.
Det finns stor anledning att ställa högre krav när det är den enskilde som vill förnya ett samordningsnummer som kan ha tilldelats efter begäran av en myndighet. Enligt förslaget ska samordningsnumret därför kunna förnyas efter ansökan av den enskilde, om han eller hon uppfyller de förutsättningar som gäller för att tilldelas ett samordningsnummer efter egen ansökan.
En skyldighet för enskilda att anmäla ändringar av kontaktadress
En person med ett samordningsnummer som har en kontaktadress registrerad i folkbokföringsdatabasen ska anmäla ändringar av adressen till Skatteverket. Anmälningsskyldigheten gäller inte om samordningsnumret är vilande. Även en person som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från denna anmälningsskyldighet.
Syftet med att en adressuppgift till den enskilde ska anges i en begäran och ansökan om tilldelning av samordningsnummer är att personen ska kunna nås på den angivna adressen. Med hänsyn till detta syfte är det också angeläget att den registrerade adressen är aktuell.
Den angivna adressen behöver inte vara en bostadsadress utan det viktiga är att det är en aktuell adress där personen kan nås.
Behandling av personuppgifter
Uppgifter om när ett samordningsnummer kan komma att förklaras vilande ska få behandlas i folkbokföringsdatabasen. Detsamma gäller uppgifter om att ett samordningsnummer har förklarats vilande på grund av att en anmälan eller ansökan om förnyelse inte har kommit in i tid eller för att det finns andra skäl för det. I folkbokföringsdatabasen ska också få behandlas uppgifter om när en person med ett samordningsnummer har avlidit.
Den behandling av personuppgifter som förslagen om samordningsnummer respektive om en utökad underrättelseskyldighet ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Den är också förenlig med brottsdatalagen. Bortsett från den ändring som föreslås i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet är den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att utföras med anledning av förslagen.
Medlemsstaternas nationella rätt ska enligt artikel 6.3 b i EU:s dataskyddsförordning uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Regeringen gör bedömningen att förslaget inte innebär ett sådant intrång i den personliga integriteten som går utöver vad som är godtagbart för att folkbokföringen ska hålla en hög kvalitet. Vid avvägningen mellan Skatteverkets behov av den personuppgiftsbehandling som blir en följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten och den enskildes rätt till skydd för den personliga integriteten anses förslaget därmed vara proportionerligt.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den personuppgiftsbehandling som förslagen ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Bortsett från den ändring som föreslås i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet är den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet tillräcklig för den personuppgifts-behandling som kan komma att utföras med anledning av förslagen. I övrigt behöver det således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.
Ändringar i SPAR
Det ska tydliggöras att SPAR även får innehålla uppgifter om att en person är avregistrerad från folkbokföringen på grund av falsk identitet, utflyttning eller att personen är försvunnen samt tidpunkter för dessa förhållanden. Uppgifter om när ett samordningsnummer tilldelades och när det kan komma att förklaras vilande ska också få behandlas i SPAR. Detsamma gäller uppgifter om när ett samordningsnummer har förklarats vilande på grund av att anmälan eller ansökan om förnyelse inte har kommit in i rätt tid eller för att det finns andra skäl för det. I SPAR ska också få anges tidpunkt för när en person med samordningsnummer har avlidit. Uppgifterna ska hämtas från folkbokföringsdatabasen.
Den behandling av personuppgifter som förslagen ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning.
Övrigt
För att vidta åtgärder för att komma till rätta med bristen på tillgängliga samordningsnummer införs en möjlighet att ange en närliggande dag i samma månad i stället för födelsedagen, om det inte finns fler individnummer att tilldela för födelsedagen.
Skatteverkets beslut om tilldelning av samordningsnummer får enligt 39 § folkbokföringslagen inte överklagas. Ett samordningsnummer som tilldelas efter ansökan av en enskild får, till skillnad från då numret begärs av en annan aktör, anses ha en stor betydelse för den enskilde. Ett sådant beslut bör därför kunna överklagas enligt folkbokföringslagen. Överklagandeförbud bör dock gälla för Skatteverkets beslut om fastställande av individnummer och kontrollsiffra i samordningsnummer. Den enskilde får rätt att överklaga Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm utan begränsning till en viss tid.
Behovet av att folkbokföringen återspeglar verkliga förhållanden är stort. De föreslagna lagändringarna bör mot denna bakgrund träda i kraft vid den tidigast möjliga tidpunkten och regeringen föreslår därför att lagändringarna ska träda i kraft den 18 juni 2021.
Utskottets ställningstagande
Förslagen ger bättre kontrollmöjligheter för Skatteverket och ökar förutsättningarna för ett korrekt underlag för olika åtgärder och beslut. Förslagen kan därigenom väntas minska risken för felaktigheter i folkbokföringen och att samordningsnummer missbrukas och t.ex. används i bedrägliga syften.
Ett säkrare samordningsnummer är önskvärt och ytterst angeläget och de förslag som nu lämnas är ett steg i rätt riktning. Förslagen är dessutom en viktig åtgärd för att motverka de praktiska svårigheter som vissa personer som vistas i Sverige utan personnummer upplever och som vid upprepade tillfällen har påtalats av bl.a. EU- kommissionen
Utskottet har inget att invända mot förslaget och tillstyrker därmed propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om komplettering med biometriska data för att beviljas ett samordningsnummer.
Jämför reservation 1 (M, SD, KD).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4 anförs att biometriska data ska användas för att göra identifieringen av samordningsnumrens innehavare säkrare.
I kommittémotion 2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 1 (del av) anförs att biometriska data ska registreras vid beviljande och förnyelse av samordningsnummer.
I kommittémotion 2020/21: 3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4 anförs att biometriska data bör vara ett villkor för att beviljas ett samordningsnummer.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i propositionen uttalat att det i det aktuella lagstiftningsärendet inte finns utrymme till att ta upp frågan om biometriska data.
Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer ska lämna sitt betänkande senast den 1 juli 2021, och flera av de synpunkter som remissinstanserna nu har lämnat, bl.a. frågan om biometriska data kommer förhoppningsvis att beaktas av utredningen.
Utskottet vill därför inte föregripa det kommande arbetet inom Regeringskansliet men förutsätter att regeringen återkommer i frågan om biometriska data i sitt kommande arbete med att förbättra regelverket för samordningsnummer.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om krav på personlig inställelse för att få ett samordningsnummer.
Jämför reservation 2 (M, SD, KD).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2 anförs att det ska krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer.
I kommittémotion 2020/21: 3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 1 (del av) anförs att personlig inställelse ska krävas vid beviljande och förnyelse av samordningsnummer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inte föregripa det kommande arbetet inom Regeringskansliet men förutsätter att regeringen återkommer i frågan om personlig inställelse i utvärderingen av nu aktuell lagstiftning och i det fortsatta arbetet med att utveckla regelverket för samordningsnummer.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om direktåtkomst för Skatteverket till andra myndigheters databaser, att vidta åtgärder om den föreslagna underrättelseskyldigheten inte får önskad effekt och att man bör utreda om underrättelseskyldigheten ska omfatta uppgifter om personer med samordningsnummer.
Jämför reservation 3 (M) och 4 (KD).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 anförs att det bör utredas om Skatteverkets direktåtkomst till andra myndigheters databaser ska kunna utökas och tillkännager detta för regeringen.
I kommittémotion 2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen noga ska följa tillämpningen och genomförandet av bestämmelserna om underrättelseskyldighet och vidta åtgärder om skyldigheten inte får önskvärd effekt och tillkännager detta för regeringen. Man bör också utreda om underrättelseskyldighet ska omfatta uppgifter om personer som tilldelats samordningsnummer.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i propositionen uttalat att det i aktuellt lagstiftningsärende inte finns utrymme att ta upp ytterligare frågor.
Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer ska lämna sitt betänkande senast den 1 juli 2021 och regeringen har uttalat att flera av de synpunkter som remissinstanserna har lämnat, som dessvärre inte kan behandlas i detta ärende, kan komma att beaktas av utredningen.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att inte bekräftade samordningsnummer avslutas, att perioden innan vilandeförklaring begränsas till tre år, att alla samordningsnummer ska vilandeförklaras såvida inte personerna kan styrka sin identitet med id-handling hos Skatteverket, att ett straffansvar ska införas vid oriktigt lämnande av uppgifter, att tilldelning utökas till fler aktörer först efter en omstart av systemet med samordningsnummer, att en flexibel aktiveringslängd för samordningsnummer införs och att sekretessbrytande regler införs.
Jämför reservation 5 (M), 6 (SD) och 7 (KD).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3 anförs att alla som i dag har samordningsnummer ska bekräfta sin identitet genom personlig inställelse hos Skatteverket eller annan lämplig myndighet och att de samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod avslutas om det inte finns särskilda skäl.
I kommittémotion 2020/21: 3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 2 anförs att Skatteverket ska förklara ett samordningsnummer vilande om inte någon anmälan eller ansökan om förnyelse har kommit in vid utgången av det tredje kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller senast förnyades.
I kommittémotion 2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5–9 anförs att alla samordningsnummer ska vilandeförklaras såvida inte personerna bakom kan inställa sig hos Skatteverket och styrka sin identitet med id-handling. Man bör även utreda behovet av ett straffansvar vid oriktigt lämnande av uppgifter. Tilldelning av samordningsnummer ska utökas till fler aktörer först efter en omstart av systemet med samordningsnummer. Förutsättningar för att medge ett samordningsnummer ska regleras i lag. Man bör också utreda en flexibel aktiveringslängd av samordningsnummer. Slutligen bör sekretessbrytande regler mellan Skatteverkets folkbokföringsenhet och beskattningsenhet och mellan folkbokföringen och Migrationsverket införas för att kunna byta uppgifter om bl.a. identiteter och adresser för att motverka missbruk av samordningsnummer.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer ska lämna sitt betänkande senast den 1 juli 2021. Regeringen har uttalat att flera av de synpunkter som remissinstanserna har lämnat i det aktuella lagstiftningsärendet, som dessvärre inte kan behandlas i detta ärende, kan komma att beaktas av utredningen. Motionärernas yrkanden i olika frågor som gäller vilandeförklaring, eventuellt straffansvar, personlig inställelse för att över huvud taget beviljas ett samordningsnummer, olika former av sekretessbrytande regler mellan bl.a. Skatteverket och Migrationsverket och avslutande av ett samordningsnummer kommer troligen att på något sätt beröras av utredningens kommande betänkande.
Utskottet vill inte föregripa det kommande arbetet inom Regeringskansliet men förutsätter att regeringen återkommer när det gäller de synpunkterna som nu lämnats i det fortsatta arbetet med att komma till rätta med problemen i folkbokföringen och regelverket för samordningsnummer.
Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anne Oskarsson (SD) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 4,
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 1 i denna del och
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 4.
Ställningstagande
Sverige saknar kontroll över hur många personer som illegalt vistas i landet. Samordningsnumren är en del i problemet. Det finns en stor risk att samordningsnummer ger tillgång till det svenska välfärdssystemet utan att tillräckliga kontroller görs. Fusk med samordningsnummer är därför också kopplat till bidragsfusk, vilket i sin tur urholkar välfärdsstatens legitimitet. Därför är frågan om samordningsnummer av sådan vikt.
Vi ser allvaret i den situation som nu råder och anser att man bör gå längre än vad regeringen föreslår. Ytterligare kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att komma tillrätta med missbruket av samordningsnumren.
Regeringens förslag om identitetskontroll vid tilldelning av samordningsnummer är ett steg i rätt riktning, men måste anses vara ett absolut minimum. Vi anser därför att Skatteverket, vid en sökandes inställelse för ett nytt eller förnyat samordningsnummer, ska samla in och behandla biometriska data. En sådan säkerhetsåtgärd skulle kraftigt motverka att personer kan tillskansa sig multipla identitetsbeteckningar. Liknande krav som gäller för pass bör alltså även gälla för samordningsnummer.
Vi vill därför att en ny utredning tillsätts snarast, med syftet att se över möjligheten att biometriska data, i form av fingeravtryck eller dylikt, införs som ett villkor för att tilldela ett samordningsnummer.
|
2. |
Personlig inställelse vid tilldelning av samordningsnummer, punkt 3 (M, SD, KD) |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anne Oskarsson (SD) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 1 i denna del och
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige saknar kontroll över hur många personer som illegalt vistas i landet. Samordningsnumren är en del i problemet. Vi ser allvaret i den situation som nu råder och anser att man bör gå längre än vad regeringen föreslår. Ytterligare kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att komma tillrätta med missbruket av samordningsnumren.
De föreslagna ändringarna innebär inte heller att de fundamentala problemen löses. Förslaget har lagts fram med en högst bristfällig konsekvensanalys av dess följder. Generellt sett behöver en total översyn göras av systemet med samordningsnummer.
Det bör krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer. Det gäller redan för personnummer och har visat sig nödvändigt också för samordningsnummer. Kraven om personlig inställelse för tilldelning- eller bekräftelse av samordningsnummer behövs för att på ett säkert sätt bekräfta identiteter och minska risken för missbruk.
|
3. |
Ytterligare ändringar när det gäller uppgiftsskyldighet, punkt 4 (M) |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motion
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
En folkbokföring som staten inte har kontroll över kommer till en stor kostnad för skattebetalarna och försvårar arbetet med att hjälpa de som behöver samhällets stöd allra mest. Vi anser att regeringens åtgärder inte är tillräckligt långtgående och vill därför föreslå ytterligare åtgärder.
För att effektivt bekämpa fusk och återupprätta kontrollen över folkbokföringen bör det utredas hur Skatteverkets direktåtkomst till andra myndigheters databaser ska kunna utökas.
Skatteverket ska handlägga ärenden om folkbokföring. Uppgifter från t.ex. Migrationsverkets verksamhetsregister är nödvändiga för korrekta beslut om folkbokföring. Skatteverket ska vid sin prövning av folkbokföring beakta ett flertal omständigheter som Migrationsverket har uppgifter om. En förutsättning för att medge direktåtkomst till personuppgifter är att den mottagande myndigheten verkligen har ett behov av uppgifterna i sin verksamhet. Det finns ett motiverat behov för Skatteverket att få tillgång till uppgifter hos Migrationsverket som har betydelse för frågan om tilldelning av personnummer och folkbokföring. Skatteverkets direktåtkomst till Migrationsverkets verksamhetsregister bör därför utökas till att omfatta vissa angivna uppgifter som myndigheten behöver för handläggning av ärenden om folkbokföring så som anges i SOU 2017:37.
För att på riktigt återfå kontrollen över folkbokföringen i Sverige och för att stävja de brott som årligen kostar staten miljarder behöver även en folkräkning genomföras. Problemen har blivit mycket allvarliga, och en folkräkning är en kraftfull åtgärd som bör vidtas.
|
4. |
Ytterligare ändringar när det gäller uppgiftsskyldighet, punkt 4 (KD) |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Kristdemokraterna välkomnar propositionens förslag om att underrättelseskyldigheten ska utvidgas. Genom att fler myndigheter får en skyldighet att anmäla misstänkta fel till Skatteverket kommer felen i folkbokföringen att minska. Det kan förhoppningsvis minska antalet felaktiga utbetalningar och säkra förtroendet för folkbokföringen.
Fler sekretessbrytande underrättelseskyldigheter behöver emellertid tillkomma för att på riktigt lösa problematiken med välfärdsbrottslighet, arbetskriminalitet och skatteundandragande. Sekretessbrytande regler behöver utökas till att omfatta fler myndigheter och myndighetsavdelningar, för att säkerställa deras tillgång till relevant information. Regeringen bör noga följa hur den utvidgade underrättelseskyldigheten genomförs och tillämpas och vidta åtgärder om skyldigheten inte får önskvärd effekt.
Jag vill också att regeringen snarast utreder möjligheten att låta underrättelseskyldigheten omfatta även uppgifter om personer som tilldelats samordningsnummer.
Utöver detta bör också en folkräkning genomförs. Skatteverket har uppskattat att 195 000 personer är skrivna på felaktiga adresser, vilket är ett allvarligt problem. Det är nödvändigt att komma tillrätta med felen i folkbokföringen för att motverka de brott som årligen kostar staten flera miljarder kronor.
|
5. |
Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer, punkt 5 (M) |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motionerna
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5–9 samt
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige saknar kontroll över hur många personer som illegalt vistas i landet. Samordningsnumren är en del i problemet. Vi ser allvaret i den situation som nu råder och anser att man bör gå längre än vad regeringen föreslår. Vi anser därför att ytterligare kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att komma tillrätta med missbruket av samordningsnumren.
Vidare bör alla som idag innehar samordningsnummer, bekräfta sin identitet genom personlig inställelse hos Skatteverket eller annan lämplig myndighet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod ska avslutas om inte särskilda skäl föreligger.
|
6. |
Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer, punkt 5 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5–9 samt
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Vi är eniga med regeringen om att systemet med samordningsnummer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Att genomföra justeringar av gällande regelverk är dock anpassningar som inte ser ut att göras i all enkelhet. Systemet med samordningsnummer har alltför stora brister, som måste åtgärdas innan ny lagstiftning genomförs. De föreslagna ändringarna innebär inte heller att de fundamentala problemen löses. Förslaget har också lagts fram med högst bristfällig konsekvensanalys av dess följder. Det finns flera särskilt ogenomtänkta delar och bekymrande effekter av regeringens förslag bl.a. ikraftträdandeprocessen och tillämpning i tid men viktigast är kanske det rättspolitiska perspektivet.
Med tanke på den stora mängd samordningsnummer som redan är har tilldelats och som förväntas vara inaktiva, är fem år en alltför lång tid för att avregistrera eller lägga inaktiva samordningsnummer i vila. Vi menar att detta bör ske redan efter tre år.
Generellt sett behöver en total översyn göras av systemet med samordningsnummer istället för att föreslå ansträngningar av våra rättsvårdande myndigheter genom att anpassa ett regelverk som redan fungerar alldeles för dåligt. Regeringens förslag är dock ett steg i rätt riktning men vi menar att det skulle behöva skärpas.
|
7. |
Ytterligare ändringar när det gäller samordningsnummer, punkt 5 (KD) |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3975 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5–9 samt
avslår motionerna
2020/21:3976 av David Lång m.fl. (SD) yrkande 2 och
2020/21:3977 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Bedömningen är att regeringens förslag är otillräckliga för att på riktigt bringa ordning och reda i systemet, det riskerar till och med att delvis vara kontraproduktivt. Det krävs en omstart av hela systemet. Alla samordningsnummer bör därför vilandeförklaras, såvida inte personerna bakom kan inställa sig hos Skatteverket och styrka sin identitet med id-handling.
Utan att först komma till rätta med nuvarande svagheter i systemet riskerar regeringens förslag om att utvidga rätten att begära tilldelning av samordningsnummer till enskilda att bjuda in till ytterligare oreda och missbruk. Efter en omstart av systemet ser jag inga hinder för att möjliggöra att en begäran om tilldelning av samordningsnummer kan utökas till fler aktörer, även till enskilda EU-medborgare. Jag anser dock, till skillnad från regeringen, att förutsättningarna för att en enskilds ansökan om samordningsnummer ska medges eller inte, bör regleras i lag. Där bör exempelvis framgå att personer som har ett avvisning- eller utvisningsbeslut inte kan tilldelas ett samordningsnummer.
Regeringen gör rätt bedömning när det gäller vilandeförklaring kontra avregistrering. Vi delar också Skatteverkets och regeringens inställning att numren ska vara aktiva i högst fem år och anses vilande om numret inte längre är aktivt. Det bör dock finnas en viss flexibilitet inbyggt i systemet.
Jag anser också att det krävs ytterligare sekretesslättnader mellan Skatteverkets folkbokföringsenhet och beskattningsenhet. Dessa enheter måste ges möjlighet att kunna byta uppgifter om bl.a. identiteter och adresser för att motverka missbruk av samordningsnummer. Detta bör även gälla folkbokföringen och Migrationsverket.
Gulan Avci (L) anför:
Att bryta utanförskapet och vända utvecklingen i utsatta områden är några av vår tids ödesfrågor. Detta genomsyrar Liberalernas arbete i riksdagen, och vår avsikt är att Sverige senast 2030 inte ska ha några utsatta områden. Därför lägger vi också, inom ramen för vårt samarbete under denna mandatperiod med regeringen och Centerpartiet, fram flera förslag som kommer att förbättra integrationen: alltifrån språktest för medborgarskap och obligatorisk språkförskola till krafttag mot hedersrelaterad brottslighet.
Mot den bakgrunden välkomnar Liberalerna även när andra lägger förslag på riksdagens bord i syfte att minska utanförskapet. I proposition 2020/21:160 föreslås vissa åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för att folkbokföringen ska innehålla korrekta uppgifter och åtgärda brister i systemet för samordningsnummer. Propositionen är ett nödvändigt steg i arbetet mot de brister som finns i myndigheters kontroll av vilka som vistas var i landet. Detta problem illustreras kanske som starkast av att Skatteverket uppskattar att 195 000 personer är skrivna på felaktiga adresser. Detta förhållande skapar problem för samhället på flera sätt och utnyttjas till allt ifrån felaktiga välfärdsutbetalningar till otillåten handel med hyreskontrakt och handel med adressuppgifter. Inget av detta är förenligt med en politik för minskat utanförskap och att vända utvecklingen i utsatta områden.
Det är mot bakgrund av ovan nämnda problematik särskilt värt att framhäva att Liberalerna genom budgetpropositionen för 2021 säkerställt att förutsättningar ges för förbättrad folkbokföring i utsatta områden. Vår avsikt är att låta detta lägga grunden för en folkräkning i utsatta områden och vi välkomnar att liknande tankar har lyfts fram också av andra partier. Liberalerna inväntar nu utkomsten av Skatteverkets pilotprojekt på folkbokföringsområdet såväl som den utredning som ser över hela systemet med samordningsnummer och avser att vid behov återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen noga ska följa tillämpning och genomförande av underrättelseskyldighet och vidta åtgärder om skyldigheten inte får önskvärd effekt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om underrättelseskyldighet ska omfatta uppgifter om personer som tilldelas samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla samordningsnummer ska vilandeförklaras och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biometriska data som villkor för att tillhandahålla ett samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av ett straffansvar vid oriktigt lämnande av uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tilldelning av samordningsnummer ska utökas till fler aktörer först efter en omstart av systemet med samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningar för att medge ett samordningsnummer ska regleras i lag och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en flexibel aktiveringslängd av samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretessbrytande regler mellan Skatteverkets folkbokföringsenhet och beskattningsenhet och mellan folkbokföringen och Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personlig inställelse ska krävas och biometriska data ska registreras vid beviljande och förnyelse av samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skatteverket ska förklara ett samordningsnummer vilande om inte någon anmälan eller ansökan om förnyelse har kommit in vid utgången av det tredje kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller senast förnyades och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om Skatteverkets direktåtkomst till andra myndigheters databaser ska kunna utökas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, för att få ett samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som i dag har samordningsnummer genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, ska bekräfta sin identitet och att de samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod avslutas om det inte finns särskilda skäl och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biometriska data ska användas för att göra identifieringen av samordningsnumrens innehavare säkrare och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2