Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Justitieutskottets betänkande 2024/25:JuU4

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer. Den över­gripande slutsatsen av granskningen är att staten inte arbetar tillräckligt effek­tivt för att skydda hotade personer.

Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polis­myndigheten och Åklagarmyndigheten har vidtagit och avser att vidta bl.a. med anledning av Riks­revisionens iakttagelser och rekommendationer. Det handlar om initiativ till lagändringar i fråga om såväl kontaktförbud som Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter samt om flera myndighets­uppdrag m.m.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med hänvisning till pågående arbete.

I betänkandet finns två reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:157 Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer.

Fyra yrkanden i en följdmotion.

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

 

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Reservationer

1. Kontaktförbud, punkt 1 (S, V, MP)

2. Kontaktförbud, punkt 1 (C)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2023/24:157 Riksrevi­sionens rapport om statens skydd av hotade personer. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet (RiR 2024:1).

En motion med fyra yrkanden har väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet behandlar utskottet även tre motioner med sammanlagt fyra yrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Förslagen i motionerna finns i bilagan.

Vid utskottets sammanträde den 27 februari 2024 informerade riksrevisor Helena Lindberg med medarbetare om Riksrevisionens rapport.

 

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer

Riksrevisionens granskning

Granskningens syfte

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att bedöma om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer. Granskningen har fokuserats på kontaktförbud, Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksam­het samt skyddade personuppgifter.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten inte arbetar tillräckligt effek­­tivt för att skydda hotade personer. Detta beror dels på att staten inte alltid kan säkerställa att de personer som behöver skydd beviljas det, dels på att skyddet inte alltid är verkningsfullt.

Kontaktförbud

Riksrevisionens granskning visar att det finns stora och bestående skillnader i andelen beviljade kontaktförbud över landet. En förklaring till detta är, enligt Riks­revisionen, att anmälningsupptagare inom Polismyndigheten saknar till­räcklig kunskap om vad ett kontaktförbud innebär och vad som krävs för att ett sådant förbud ska beviljas. En annan förklaring är att det vid olika åklagar­kammare kan ha utvecklats olika förståelse för vad som krävs för att kontakt­förbud ska beviljas.

Vidare tyder granskningen på att kontaktförbud utfärdas restriktivt i förhållande till lagens våldsförebyggande syfte. Riksrevisionen framhåller att åklagarnas riskbedömningar i ärenden om kontaktförbud nästan uteslutande fokuseras på om förbudspersonen har dömts, eller sannolikt kommer att dömas, för ett relevant brott. Enligt Riksrevisionen begränsar detta kraftigt möjligheten att förebygga våld, i synnerhet våld i nära relation.

Enligt Riksrevisionen får överträdelser av kontaktförbud inte heller till­räckliga konsekvenser för förbudspersonen, vilket är en viktig förutsättning för att kontaktförbud ska utgöra ett effektivt skydd och förhindra att en person fortsätter att utsättas för hot, våld eller trakasserier. Granskningen visar exempelvis att en majoritet av överträdelseärendena inte leder till konsekvenser i form av åtal eller utfärdande av ett mer ingripande kontakt­förbud. Riksrevisionen bedömer därför att skyddet inte alltid är verkningsfullt. Enligt Riksrevisionen följer Polismyndigheten inte heller upp beslut om kontaktförbud i tillräckligt hög utsträckning, vilket begränsar möjligheterna att vidta åtgärder. Riksrevisionen menar att det bl.a. beror på att särskilda kontakt­personer, som enligt Polismyndighetens föreskrifter ska utses inom myndigheten när ett kontaktförbud utfärdas, i vissa fall saknas eller inte ges tillräckligt med tid och resurser.

Riksrevisionen bedömer vidare att det finns sådana brister i Polis­myndighetens tekniska utrustning för kontaktförbud som förenats med villkor om elektronisk övervakning (fotboja) att skyddet inte blir effektivt. Därtill fram­håller Riksrevisionen att Polismyndighetens ärendehanteringssystem för kontaktförbud försvårar en effektiv handläggning.

Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet

Riksrevisionen bedömer att ärendeinflödet till Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet (Bops) i dagsläget är ineffektivt. Enligt Riks­revi­sionen beror detta på att anmälningsupptagare inom Polismyndigheten saknar till­räcklig kunskap för att bedöma vilka ärenden som ska handläggas av Bops, vilket leder till ett omfattande och delvis felaktigt ärendeinflöde.

Vidare anser Riksrevisionen att Bops verksamhetsuppföljning saknar systematik och att konsekvenserna av olika prioriteringsbeslut inte synliggörs. Riks­revisionen pekar på att det saknas möjlighet att följa upp vilka målgrupper som omfattas av skydd. Vidare anses en ökad arbetsbelastning och prioritering av ärenden med akuta hotbilder kopplade till organiserad brottslighet innebära att Bops i mindre utsträckning arbetar med ärenden som rör brott i nära rela­tion, i synnerhet i storstadsregionerna. I stället hanteras dessa ärenden allt oftare av socialtjänsten, som bara har tillgång till begränsade skydds­åtgärder.

Riksrevisionens granskning visar att Polismyndigheten parallellt med skydds­­­åtgärder vidtar vissa förebyggande åtgärder för att förmå en hotaktör att upphöra med sin brottslighet, i synnerhet vad gäller brott i nära relation. Riksrevisionen menar dock att arbetet inte är etablerat över hela landet, delvis för att metoden ställer krav på medverkan från en särskilt utbildad förhandlare, vilket kan vara hindrande på orter där det finns få förhandlare.

Skyddade personuppgifter

Riksrevisionen bedömer att granskningen indikerar att många personer som lever med skyddade personuppgifter får sina personuppgifter röjda. Bristande kunskap om skyddade personuppgifter hos anställda vid statliga myndigheter är en orsak till att skyddade personuppgifter röjs. Myndigheter som uppgett till Riksrevisionen att hanteringen av skyddade personuppgifter har brustit angav att den mänskliga faktorn, dvs. att en anställd har begått ett misstag, är den vanligaste anledningen.

Riksrevisionen menar vidare att granskningen tyder på att regeringen inte har tagit tillräckliga initiativ för att motverka att skyddade personuppgifter röjs. Riks­revisionen konstaterar att Skatteverket sedan 2022 har vidtagit flera åtgärder för att öka kunskapen om skyddade personuppgifter bland offentliga aktörer och att Skatteverket ger ett omfattande stöd till dem som lever med skyddade person­uppgifter. Skatteverkets arbete med att förmedla post till dem som lever med skyddade personuppgifter är dock resurskrävande och medför säker­hets­risker.

Riksrevisionens rekommendationer

Utifrån sina iakttagelser lämnar Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen samt ett antal rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Rekommendationer till regeringen

•       Ta initiativ till ändrad lagstiftning för att utöka möjligheten att utfärda kontakt­förbud mot tidigare ostraffade personer, t.ex. genom att tydliggöra att åklagaren även ska beakta andra omständigheter än tidigare brottslighet som tyder på att det finns en risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.

•       Fullfölj initiativet att reglera Skatteverkets arbete med att förmedla post till personer med skyddade personuppgifter genom att dels ge Skatteverket befogenhet att undersöka och kontrollera brev och försändelser som myndig­heten förmedlar till personer med skyddade personuppgifter, dels begränsa vilken typ av post Skatteverket ska förmedla till personer med skyddade personuppgifter.

•       Följ upp myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter i den löpande myndighetsstyrningen.

Rekommendationer till Polismyndigheten

•       Säkerställ att polisanställda har tillräcklig kunskap för att bedöma när ett ärende ska skickas till Bops och när de ska informera om kontaktförbud.

•       Inrätta kontaktpersoner som kan verka för att kontaktförbudet följs och vid behov föreslå ytterligare skyddsåtgärder.

•       Upphandla teknik som möjliggör elektronisk övervakning av kontakt­förbud.

•       Följ upp Bops verksamhet mer systematiskt, bl.a. i syfte att synlig­göra vilka målgrupper som prioriteras.

Rekommendationer till Åklagarmyndigheten

•       Säkerställ att åklagare tillämpar kontaktförbudslagstiftningen på ett enhet­ligt sätt i hela landet, t.ex. genom att analysera och diskutera uppfölj­ningen av beslut om kontaktförbud samt vidta relevanta åtgärder.

•       Utveckla arbetssätt som säkerställer att åklagarna kan ta del av all relevant information om risken för brott, förföljelse eller trakasserier i aktuella fall.

Skrivelsen

Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisio­nens iakttagelser och rekommendationer

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i Riks­revisionens bedömningar och iakttagelser i stort. För egen del bedömer regeringen sammantaget att de åtgärder som såväl regeringen som Polis­myndigheten och Åklagarmyndigheten har vidtagit och avser att vidta svarar upp mot Riksrevisionens rekommendationer. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Som skäl för detta anför regeringen bl.a. följande.

Utökade möjligheter att utfärda kontaktförbud

Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att en välfungerande och effektiv kontaktförbudslagstiftning är en central del i skyddet av hotade och utsatta personer.

Regeringen pekar på att lagen (1988:688) om kontaktförbud tillkom som ett led i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och syftet var först och främst att förebygga hotfulla och farliga situationer samt att möjliggöra för polisen att omedelbart ingripa i sådana situationer. Lagen har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast i januari 2022.

I syfte att ytterligare förbättra möjligheterna att förebygga våld och andra kränkningar i nära relationer samt ge skydd till främst kvinnor och barn gavs en särskild utredare i juli 2022 i uppdrag att se över kontaktförbuds­lagstiftningen och dess tillämpning. Enligt direktiven skulle utredaren bl.a. ta ställning till om lagen är ändamålsenligt utformad och om möjligheterna att meddela kontaktförbud borde utvidgas. Som skäl för behovet av en översyn framhölls också att synpunkter riktats mot att lagen tillämpats alltför restriktivt i förhållande till dess syfte, att det funnits regionala skillnader i tillämpningen och att ytterligare åtgärder behövdes för att fler kontaktförbud skulle kunna meddelas. Mot den bakgrunden gavs utredaren i uppdrag att överväga om det fanns anledning att utvidga lagens tillämpningsområde, t.ex. genom att omvärdera kriterierna för de olika typerna av förbud. Av direktiven framgick även att utredaren skulle ta ställning till om mer ingripande kontaktförbud i större utsträckning skulle kunna användas som en förstahandsåtgärd och om det geografiska området för sådana kontaktförbud borde utvidgas. Dessutom skulle utredaren ta ställning till om det fanns anledning att se allvarligare på överträdelser av kontaktförbud. I mars 2023 gav den nuvarande regeringen utredningen tilläggsdirektiv, och utredningstiden förlängdes.

Utredningen, som antog namnet Utredningen om en översyn av kontakt­förbudslagstiftningen (Kontaktförbudsutredningen), överlämnade i februari 2024 betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13) till regeringen. Utredningen har gjort en genomgripande översyn av kontaktförbudslagstiftningen och dess tillämpning samt lämnat ett flertal förslag. Förslagen syftar till att fler kontakt­förbud ska meddelas samt att lagstiftningen i högre grad ska verka brotts­förebyggande och utgöra ett effektivt skydd.

I betänkandet konstaterar utredningen, i likhet med Riksrevisionen, att tillämpningen av lagen om kontaktförbud trots de lagändringar som genom­förts de senaste åren är restriktiv i förhållande till lagens syfte att förebygga och förhindra brott. I likhet med Riksrevisionen konstaterar utred­ningen också att tillämpningen av lagen om kontaktförbud varierar över landet, att möjlig­heten att utfärda mer ingripande kontaktförbud tillämpas sällan och att det är ovan­ligt att sådana kontaktförbud omfattar stora geogra­fiska områden.

I syfte att stärka lagens brottspreventiva funktion och främja en mer enhet­lig och nyanserad rättstillämpning föreslår utredningen att förutsätt­ningarna för att meddela kontaktförbud ska utvidgas och specificeras tydligare i lag­texten. Utredningen föreslår bl.a. att risk för otillbörlig övervakning, i form av exempelvis gps-utrustning och mobilappar, ska kunna utgöra en grund för kontakt­förbud.

Med anledning av Riksrevisionens rekommendation om utökade möjlig­heter att utfärda kontaktförbud mot tidigare ostraffade personer vill regeringen framhålla att utredningen lämnar sådana förslag av just det skälet att tidigare brottslighet inte ensamt bör ges avgörande betydelse. Utredningen föreslår att den nuvarande exemplifieringen av omständigheter som ska beaktas särskilt vid riskbedömningen ska utökas till att bl.a. omfatta tidigare förföljelser, otill­börlig övervakning eller andra allvarliga trakasserier. Även andra omständig­heter hänförliga till förbudspersonen som innebär en ökad risk för att han eller hon ska göra sig skyldig till ett sådant beteende som kan läggas till grund för ett kontaktförbud ska enligt förslaget beaktas särskilt. Syftet med de föreslagna ändring­arna är, utöver att förstärka lagstiftningens brottspreventiva funktion, att främja en enhetlig rättstillämpning.

Utredningen föreslår vidare att det i större utsträckning än i dag ska vara möjligt att meddela mer ingripande kontaktförbud redan som en förstahands­åtgärd. För att ett kontaktförbud ska kunna utgöra ett reellt skydd, och polisen ska hinna rycka ut och gripa förbudspersonen vid en eventuell överträdelse, föreslår utredningen också att det i större utsträckning än i dag ska vara möjligt att besluta om stora förbudsområden, t.ex. en hel kommun.

För att ytterligare stärka lagstiftningens brottspreventiva funktion föreslår utredningen också att det ska införas en presumtion för kontaktförbud om förbuds­personen har dömts för vissa brott mot en närstående eller tidigare närstående person.

Utredningen lämnar vidare förslag om förbättrade verktyg för att säker­ställa en effektiv och rättssäker handläggning av ärenden om kontakt­förbud samt förslag som syftar till att stärka förutsättningarna för att kombi­nera kontakt­förbud med andra skyddande åtgärder.

Slutligen föreslår utredningen straffskärpningar i fråga om överträdelser av mer ingripande former av kontaktförbud. Det föreslås också att det straffbara området för hindrande av elektronisk övervakning ska utvidgas till att även omfatta beteenden som är ägnade att försvåra övervakningen.

Utredningens betänkande har remitterats, och remisstiden gick ut den 26 juni 2024.

Reglering av Skatteverkets postförmedling

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att förmedlingen av post till dem som lever med skyddade personuppgifter kan bli mer effektiv och säker. Regeringen beslutade i december 2023 om en översyn av postförmedlingen i syfte att åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg, säker och effektiv förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter (dir. 2023:167). Av utredningsdirektiven framgår att det finns ett ökande behov av en trygg och säker hantering av post till personer vars personuppgifter inte lämnas ut och som utan Skatteverkets förmedling av post annars kan vara omöjliga att nå via post. Skatteverkets förmedling av post har ökat markant under de senaste åren. Även karaktären på postförmedlingen har ändrats, t.ex. genom att förmed­lingen av brev har minskat medan förmedlingen av paket har ökat. Direk­tiven beskriver även att det finns behov av att analysera ett flertal problem och incidenter som uppmärksammats vid postförmedlingen. En reglering av post­förmedlingen bör utformas på så sätt att risker för att den enskildes uppgifter röjs minimeras. Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025.

Samordning och uppföljning av myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter

Regeringen har i regleringsbrevet för 2024 gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp myndigheters arbete kopplat till skyddade personuppgifter. Myndigheten ska även verka för ökad kunskap genom att sprida de kunskapsmaterial som tagits fram till berörda målgrupper i syfte att se till att skyddade personuppgifter inte röjs. Uppdraget delredovisades den 31 mars 2024 och ska slutredovisas den 31 mars 2027.

Skatteverket har parallellt med detta fått ett uppdrag, i regleringsbrevet för 2024, om att etablera en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig, säker och effektiv han­tering av skyddade personuppgifter. Uppdraget innebär också att Skatteverket ska stödja myndigheter i deras hantering av skyddade personuppgifter samt bidra till myndigheternas informationsinsatser riktade till dem som lever med skyddade personuppgifter. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 oktober 2024.

Integritetsskyddsmyndigheten har i regleringsbrevet för 2024 fått möjlighet att använda medel för att utveckla sitt it-stöd och statistik över incidenter i fråga om skyddade personuppgifter. Detta bedöms bidra till förbättrad kunskap och underlag till Jämställdhets­myndighetens uppdrag att samordna och följa upp myndigheters arbete med skyddade personuppgifter.

Paulina Brandberg, jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknads­minister, bjöd även i maj 2024 in ett antal centrala myndigheter för en upp­följande dialog om de åtgär­der som myndig­heterna vidtagit sedan 2022 då Jämställdhetsmyndig­heten publicerade rapporten Skyddade personuppgifter – oskyddade personer.

Uppdragen till myndigheterna och de åtgärder som vidtagits kommer enligt regeringen att ge underlag för att kunna bedöma behovet av ytterligare åtgärder för att följa upp myndigheternas arbete med skyddade person­uppgifter i den löpande myndig­hets­styrningen.

Polismyndighetens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer

Under 2023 arbetade Polismyndigheten med att införa en ny modell för en effek­tivare styrning av ärendeinflödet till Bops. Tekniska anpassningar gjordes av Polismyndighetens system för anmälningsupptagning, och en rutin­beskrivning togs fram för att stödja polisanställda i deras bedömningar av risken för förekomst av hot eller våld i enskilda ärenden. Det nya arbetssättet bedöms öka förutsättningarna för att fler och rätt ärenden inkluderas i ärende­inflödet till Bops. Polismyndigheten har vidare ändrat hanteringen av kontakt­förbud för att tillhandahålla ett bättre stöd för berörda medarbetare. Därmed har medarbetarna fått bättre förutsättningar att ställa rätt frågor i samband med bedömningar i enskilda ärenden, att informera om kontaktförbud där det bedöms relevant och att vidta relevanta åtgärder i fråga om kontaktförbud.

Polismyndigheten har även för avsikt att ersätta sitt befintliga ärende­hanterings­system, och i kravställningen för det nya systemet kommer Bops verk­­sam­het och behov av stöd för administration och uppföljning att ingå.

Det pågår för närvarande ett arbete inom Polismyndigheten med att ta fram en ny teknisk lösning för elektronisk övervakning av kontaktförbud.

Samtidigt gör Polismyndigheten en analys för att ta ställning till hur Kontakt­­förbudsutredningens olika förslag kan införas i verksamheten för det fall förslagen antas.

Åklagarmyndighetens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer

Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att följa upp tillämpningen av kontaktförbudslagstiftningen och redovisa åtgärder för en mer enhetlig och effektiv tillämpning. Åklagarmyndigheten har därefter, i linje med Riksrevisionens rekommendation, vidtagit ett flertal åtgärder för att analysera orsaker till skillnaderna i tillämpningen mellan landets åklagar­kammare och vidtagit åtgärder för att åstadkomma en mer effektiv och enhet­lig tillämpning. Myndigheten har bl.a. tagit fram en ny rättslig vägled­ning om kontaktförbud, som publicerades i januari 2023, och fattat beslut om att det ska vara obligatoriskt för alla kammare att gå igenom vägledningen under 2024. Efter att Åklagarmyndigheten 2022 införde krav om att använda differentierade grunder vid avslag på en ansökan om kontaktförbud genom­fördes en kartläggning av avslagsbeslut under hösten 2023 för att följa upp skälen för avslag.

När det gäller tillämpningen av kontaktförbudslagstiftningen genomför myndigheten också ett tillsynsprojekt som ska fokuseras på betydelsen av ålder och kön i förhållande till skyddspersoner i åldersspannet 0–14 år. Iakttagelser och slutsatser från tillsynen kommer att presenteras under senare delen av 2024. Det pågår även ett arbete med att ta fram nya rättsliga väg­ledningar för överträdelser av kontaktförbud och hindrande av elektronisk över­vakning, som enligt planen ska publiceras under 2024. Därtill pågår ett kontinuerligt samarbete med myndighetens it-utvecklingsenhet i syfte att ta fram mallar och lathundar som stöd för den operativa verksamheten.

Vidare konstaterar regeringen att Kontaktförbudsutredningen har lämnat förslag som bl.a. syftar till att åstadkomma en mer enhetlig handläggning och tillämp­ning av ärenden mellan landets åklagarkammare och till att utveckla arbetssätt som säkerställer att åklagare kan ta del av all relevant information.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 73 begärs ett tillkännagivande om att regeringen utan fördröjning bör återkomma till riksdagen med förslag som förbättrar kontaktförbuden utifrån förslagen från Kontaktförbudsutredningen.

I kommittémotion 2024/25:126 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) föreslås flera tillkännagivanden till regeringen om kontaktförbud. Motionärerna vill att regeringen omgående ska påbörja arbetet med att reformera kontaktförbuds­lagstiftningen enligt Kontaktförbudsutredningens förslag (yrkande 1).

Motionärerna efterfrågar också bättre möjligheter att besluta om kontakt­förbud även om förbudspersonen tidigare är ostraffad (yrkande 2).

Vidare vill motionärerna att kontaktförbud även ska kunna omfatta platser där anhöriga till skyddspersonen bor eller befinner sig och dit skyddspersonen kan antas åka (yrkande 3).

Dessutom vill motionärerna att kontaktförbudslagstiftningen ska reforme­ras i grunden, så att förbudspersonen begränsas i stället för skydds­personen (yrkande 4).

Motsvarande förslag som i kommittémotion 2024/25:126 (C) yrkandena 3 och 4 läggs fram i kommittémotion 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 16 och 17.

I kommittémotion 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än i dag.

Regeringens budgetproposition

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4) anger regeringen att den avser att reformera kontaktförbudslagstiftningen i syfte att förbättra möjligheterna att förebygga våld och andra kränkningar i nära relationer och ge skydd till främst kvinnor och barn. Regeringen lämnar också förslag om en anslagsökning fr.o.m. 2025 för kostnader med anledning av ett kommande lagförslag om en effektivare kontaktförbudslagstiftning.  

Kompletterande förslag till betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) tog i oktober 2024 fram prome­morian Kompletterande förslag till betänkandet En effektivare kontakt­förbuds­lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13), Ju2024/02057.

I promemorian föreslås att

•       ännu fler kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden

•       Polismyndigheten ska få utökade möjligheter att registrera och ta fram uppgifter om den övervakades position vid elektronisk övervakning av bl.a. kontaktförbud

•       det ska tydliggöras att anstiftan av och medhjälp till brott kan ingå i brottet olaga förföljelse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Som skäl för förslaget om att ännu fler kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden framhålls det bl.a. i promemorian att en utgångs­punkt bör vara att det är den som trakasserar eller som på annat sätt utgör ett hot mot en annan person som ska få tåla inskränkningar i sin rörelsefrihet och inte den som trakasseras samt att detta bör gälla även med beaktande av att ett utvidgat kontaktförbud inte förutsätter att den som förbudet avses gälla mot har begått något brott.

Promemorian har remitterats, och remisstiden gick ut den 11 november 2024.

Utskottets ställningstagande

Som konstateras i Riksrevisionens granskningsrapport utsätts ett allt större antal personer i Sverige för hot, våld eller trakasserier, och en del av dessa personer behöver få skydd från staten. I likhet med regeringen välkomnar utskottet därför granskningen, som utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov så att statens skydd av hotade personer kan stärkas, i enskilda delar och som helhet.  

Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. Detta beror dels på att staten inte alltid kan säkerställa att de personer som behöver skydd beviljas det, dels på att skyddet inte alltid är verkningsfullt. I likhet med regeringen delar utskottet den bedömningen och anser att de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är relevanta.

I skrivelsen redovisar regeringen åtgärder som regeringen, Polismyndig­heten och Åklagarmyndigheten har vidtagit och avser att vidta bl.a. med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Utskottet ser positivt på dessa åtgärder.

När det särskilt gäller kontaktförbud instämmer utskottet i regeringens och Riksrevisionens uppfattning att en välfungerande och effektiv kontaktförbuds­lagstiftning är en central del i skyddet av hotade och utsatta personer. Det är därför välkommet att Kontaktförbudsutredningen har gjort en genom­gripande översyn av kontaktförbudslagstiftningen och dess tillämpning samt lämnat ett flertal förslag i betänkandet En effektivare kontaktförbuds­lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer. Förslagen syftar till att fler kontakt­förbud ska meddelas samt att lagstiftningen i högre grad ska verka brotts­förebyggande och utgöra ett effektivt skydd.

I syfte att stärka lagens brottspreventiva funktion och främja en mer enhet­lig och nyanserad rättstillämpning föreslår utredningen att förutsätt­ningarna för att meddela kontaktförbud ska utvidgas och specificeras tydligare i lag­texten. Utredningen föreslår bl.a. att risk för otillbörlig övervakning, i form av exempelvis gps-utrustning och mobilappar, ska kunna utgöra en grund för kontakt­förbud.

Utredningen lämnar också förslag som innebär utökade möjligheter att utfärda kontaktförbud mot tidigare ostraffade personer. Sålunda föreslås att den nuvarande exemplifieringen av omständigheter som ska beaktas särskilt vid riskbedömningen ska utökas till att bl.a. omfatta tidigare förföljelser, otill­börlig övervakning eller andra allvarliga trakasserier. Även andra omständig­heter hänförliga till förbudspersonen som innebär en ökad risk för att han eller hon ska göra sig skyldig till ett sådant beteende som kan läggas till grund för ett kontaktförbud ska enligt förslaget beaktas särskilt.

Vidare föreslår utredningen att det i större utsträckning än i dag ska vara möjligt att meddela mer ingripande kontaktförbud redan som en förstahands­åtgärd. För att ett kontaktförbud ska kunna utgöra ett reellt skydd, och polisen ska hinna rycka ut och gripa förbudspersonen vid en eventuell överträdelse, föreslår utredningen också att det i större utsträckning än i dag ska vara möjligt att besluta om stora förbudsområden, t.ex. en hel kommun. Betänkandet har remitterats, och remisstiden gick ut den 26 juni 2024.

Dessutom har det nyligen inom Regeringskansliet tagits fram en prome­moria med kompletterande förslag till Kontaktförbudsutredningens betänk­ande. I promemorian föreslås att ännu fler kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden samt att Polismyndigheten ska få utökade möjlig­heter att registrera och ta fram uppgifter om den övervakades position vid elektronisk övervakning av bl.a. kontaktförbud. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Som skäl för förslaget om att ännu fler kontakt­förbud ska kunna omfatta större geografiska områden framhålls det bl.a. i promemorian att en utgångs­punkt bör vara att det är den som trakasserar eller som på annat sätt utgör ett hot mot en annan person som ska få tåla inskränk­ningar i sin rörelsefrihet och inte den som trakasseras samt att detta bör gälla även med beaktande av att ett utvidgat kontaktförbud inte förutsätter att den som förbudet avses gälla mot har begått något brott. Promemorian har remitterats, och remisstiden gick ut den 11 november 2024.

Utskottet konstaterar också att regeringen i budgetpropositionen för 2025 anger att den avser att reformera kontaktförbudslagstiftningen i syfte att förbättra möjligheterna att förebygga våld och andra kränkningar i nära relationer och ge skydd till främst kvinnor och barn. I samma proposition lämnas också förslag om en anslagsökning fr.o.m. 2025 för kostnader med anled­ning av ett kommande lagförslag om en effektivare kontaktförbuds­lagstiftning.

Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår, och som det inte finns skäl att föregripa, och vad som är aviserat är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av något av förslagen i motionerna om kontaktförbud. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

 

 

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Kontaktförbud har stor betydelse för utsatta kvinnor. Det finns olika slags kontaktförbud som åklagare kan besluta om, och en variant är ett s.k. särskilt utvidgat kontaktförbud. Ett sådant kan beslutas först efter det att ett tidigare utvidgat kontakt­förbud har överträtts. Ett särskilt utvidgat kontaktförbud omfattar ett eller flera områden kring skydds­personens bostad, arbete eller andra ställen där skydds­personen brukar vara. I lagen anges ingen geografisk begränsning, men det kan handla om ett kvarter eller en stadsdel. Dagens regelverk räcker inte till eftersom skyddet för den vålds­utsatta personen måste väga tyngre än friheten för förövaren. Ett särskilt utvidgat kontakt­förbud måste därför kunna gälla en hel kommun eller större geografiska områden än i dag.

I regeringsställning till­satte Socialdemokraterna en utredning om en över­syn av kontaktförbuds­lagstiftningen – Kontaktförbudsutredningen. Syftet med översynen var att säker­ställa att lagstiftningen i så hög grad som möjligt till­godoser intresset av att förebygga brott och ge skydd till främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. Utred­ningen skulle bl.a. utvär­dera tillämp­ningen av lagen om kontaktförbud samt ta ställning till om lagen är modernt och ändamåls­enligt utformad och om möjligheterna att meddela kontaktförbud bör utvidgas, t.ex. när det gäller det geografiska området.

Kontaktförbudsutredningen redo­visade sina förslag i februari 2024. Regeringen bör nu utan fördröjning åter­komma till riksdagen med förslag som förbättrar kontakt­förbuden och som därmed bl.a. innebär möjligheter att besluta om större förbudsområden än i dag.

 

Ställningstagande

Regeringens svar i skrivelsen innebär enligt min mening att få eller inga av de brister som Riksrevisionen har tagit upp i sin rapport åtgärdas. I skrivelsen hänvisar regeringen till Kontaktförbudsutredningen, som överlämnade sitt betänkande i februari 2024. I regeringens propo­sitions­förteckning från septem­ber 2024 aviseras dock inte någon proposi­tion i saken. Det innebär att skydds­personer, varav majoriteten är kvinnor och barn, även i fortsätt­ningen får leva med ett kraftigt begränsat livsutrymme. Jag anser därför att regeringen omgående ska påbörja arbetet med att omsätta Kontaktförbuds­utredningens förslag och därmed reformera kontaktförbuds­lagstiftningen.

Vidare anser jag att Kontaktförbuds­utredningens förslag som syftar till utökade möjligheter att utfärda kontaktförbud mot tidigare ostraffade personer är otillräckligt. Jag tror alltså inte att förslaget om att utöka den nuvarande exemplifieringen av omständigheter som ska beaktas särskilt vid riskbedöm­ningen kommer att leda till det avsedda resultatet. Regeringen bör därför ta nödvändiga initiativ för att uppnå syftet att skapa bättre möjligheter att besluta om kontakt­förbud även om förbudspersonen tidigare är ostraffad.

Dessutom anser jag att kontaktförbud även ska kunna omfatta platser där anhöriga till skyddspersonen bor eller befinner sig och dit skyddspersonen kan antas åka. Kvinnor som lever under skydd behöver nämligen kunna träffa sina familjer och nära anhöriga utan att riskera att möta dem som de ska skyddas från. Regeringen bör därför ta initiativ till detta.

På längre sikt behöver också kontaktförbudslagstiftningen reformeras i grunden så att förbudspersonen begränsas i stället för skydds­personen. I dag fungerar ett kontaktförbud på så sätt att kvinnan får en fredad zon runt främst bostaden, arbetsplatsen och barnens skola. Jag anser att det borde vara tvärtom, dvs. att det är mannen som ska få en geografisk plats anvisad runt främst bostaden och arbetsplatsen. Regeringen bör därför ta initiativ till en ny utred­ning som reformerar kontaktförbuds­lagstiftningen i grunden.

 

 

 

 

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag