Ärendet handlar om att införa nya regler för föräldraskap i internationella situationer, särskilt för kvinnor i samkönade relationer som inte fött barnet.
Ska riksdagen anta regeringens förslag om ändrade lagar för föräldraskap i internationella situationer?
Om förslaget godkänns kommer kvinnor i samkönade relationer som är gifta med barnets mor att automatiskt erkännas som föräldrar i Sverige under vissa förutsättningar.
|
Civilutskottets betänkande
|
Nya regler om föräldraskap i internationella situationer
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. lagen om internationella faderskapsfrågor, som ska få det nya namnet lagen om föräldraskap i internationella situationer.
Lagändringarna innebär nya regler om föräldraskap till ett barn i internationella situationer för en kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet. Efter mönster av vad som gäller för faderskap i internationella situationer införs en ny föräldraskapspresumtion i sådana situationer. Enligt presumtionen ska en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Det gäller i första hand om föräldraskapet följer av lagen i den stat där barnet vid födelsen fick sin hemvist.
Dessutom ska utländska domstolsavgöranden om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor erkännas i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak ska gälla utländska fastställelser genom bekräftelse av föräldraskap för en sådan kvinna.
Genom lagändringarna införs också flera andra internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (SD, KD) och ett särskilt yttrande (M, C, L, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:188 Jämlika regler om föräldraskap i internationella situationer.
Två yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Nya regler om föräldraskap i internationella situationer
1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)
2.Uppföljning av den nya regleringen, punkt 2 (KD)
Regler om föräldraskap i internationella situationer (M, C, L, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor,
2. lag om ändring i lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden,
3. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:188 punkterna 1–3 och avslår motion
2021/22:4521 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD).
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Uppföljning av den nya regleringen |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4519 av Larry Söder m.fl. (KD).
Reservation 2 (KD)
Stockholm den 16 juni 2022
På civilutskottets vägnar
Larry Söder
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Larry Söder (KD), Viktor Wärnick (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Ola Johansson (C), Lars Püss (M), Roger Hedlund (SD), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Ola Möller (S), Jon Thorbjörnson (V), Amanda Palmstierna (MP), Hanna Westerén (S) och Johanna Haraldsson (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:188 Jämlika regler om föräldraskap i internationella situationer. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Under de senaste åren har föräldrabalkens regelverk för föräldraskap efter assisterad befruktning genomgått förändringar. Sedan den 1 januari 2019 är sålunda balkens regler om föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet desamma för olikkönade och samkönade par. Regleringen innebär att föräldraskap kan fastställas i Sverige under förutsättning att behandlingen har utförts vid en behörig inrättning och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 9 § andra stycket). Vidare infördes den 1 januari 2022 en ny föräldraskapspresumtion som innebär att om modern vid barnets födelse är gift eller registrerad partner med en kvinna, ska kvinnan automatiskt anses som barnets förälder (1 kap. 9 § första stycket). Den nya föräldraskapspresumtionen speglar den faderskapspresumtion som sedan länge finns i föräldrabalken.
Även de övriga nordiska länderna har i dag regler som gör det möjligt för en kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet att fastställas som barnets förälder. Liknande regler finns också på andra håll i världen, t.ex. i Australien, England, Nederländerna och Wales. När familjer flyttar till Sverige från dessa länder aktualiseras frågor om föräldraskap här.
För annat än inhemska förhållanden finns det enligt lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor en faderskapspresumtion i internationella situationer. Den innebär att en man som är eller har varit gift med barnets mor ska anses som barnets far i Sverige när det följer av lagen i den stat där barnet vid födelsen fick sin hemvist. Lagen innehåller också regler om erkännande av dels utländska domstolsavgöranden om faderskap, dels utländska fastställelser genom bekräftelse av faderskap.
I lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden finns det regler om erkännande av dels nordiska domstolsavgöranden om faderskap, dels nordiska fastställelser genom bekräftelse av faderskap. Lagen innehåller också regler om konkurrerande förfaranden. Lagens regler gäller i stället för reglerna i lagen om internationella faderskapsfrågor.
I internationella situationer finns det däremot inte någon motsvarande föräldraskapspresumtion för en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor som leder till att kvinnan automatiskt kan anses som barnets förälder i Sverige. Inte heller kan ett utländskt domstolsavgörande om föräldraskap eller en utländsk fastställelse genom bekräftelse av föräldraskap erkännas här. Det saknas även flera andra svenska internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om nya regler om föräldraskap i internationella situationer. Därmed avslår riksdagen en motion om avslag på propositionen.
Vidare avslår riksdagen en motion om uppföljning av den nya regleringen.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (KD).
Propositionen
Regeringens förslag
Efter mönster av vad som gäller för faderskap i internationella situationer föreslås att det ska införas en ny föräldraskapspresumtion i sådana situationer. Enligt presumtionen ska en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Det gäller i första hand om föräldraskapet följer av lagen i den stat där barnet vid födelsen fick sin hemvist.
Dessutom föreslår regeringen att utländska domstolsavgöranden om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor ska erkännas i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak ska gälla utländska fastställelser genom bekräftelse av föräldraskap för en sådan kvinna.
Regeringen föreslår också flera andra internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor. Det rör sig om regler om svensk domstols behörighet, konkurrerande förfaranden och tillämplig lag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
De huvudsakliga skälen för regeringens förslag
I propositionen konstaterar regeringen att en konsekvens av att det inte finns fullständiga svenska internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet är att kvinnan i dag är hänvisad till att få föräldraskapet fastställt enligt föräldrabalkens reglering eller till att adoptera barnet. Detta gäller även i sådana fall där kvinnan i det andra landet i rättsligt hänseende är förälder till barnet. En sådan fastställelse i Sverige av föräldraskapet genom bekräftelse eller dom förutsätter att socialnämnden eller en domstol är involverad. Det tar i de flesta fall tid att få en fastställelse till stånd. Om det inte finns förutsättningar för en fastställelse tar ett adoptionsförfarande typiskt sett ännu längre tid. Enligt regeringen kan det nuvarande regelverket leda till otrygghet för familjer i samband med en flytt. Den nuvarande ordningen har dessutom väckt frågor om särbehandling och diskriminering på grund av kön och sexuell läggning.
Regeringen anser att det är angeläget att det finns regler som fungerar inte bara för familjer som bildas i Sverige utan även för familjer som kommer hit från andra länder. I ljuset av den utveckling som har skett av det regelverk som avser nationella situationer finns det enligt regeringen anledning att modernisera även den svenska internationellt privat- och processrättsliga lagstiftningen.
Närmare om barnets rätt till sin förälder och till kännedom om sitt ursprung
Regeringen anför i propositionen följande om barnets rätt till sin förälder och att få kännedom om sitt ursprung (s. 24 f.):
Ett erkännande av ett utländskt avgörande eller en utländsk fastställelse genom bekräftelse innebär inte att avgörandet respektive fastställelsen omprövas materiellt. Det får till följd att ett föräldraskap som etablerats i utlandet enligt ett utländskt avgörande eller en fastställelse kan erkännas trots att det inte uppfyller de krav som ställs i svensk rätt. Det gäller t.ex. förutsättningarna att bli förälder efter en assisterad befruktning (se 1 kap. 9 § andra stycket föräldrabalken). Barnombudsmannen ställer frågan om vad ett erkännande av ett utländskt föräldraskapsavgörande eller en utländsk fastställelse skulle kunna innebära för barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung. Ett erkännande innebär som anges ovan att ett utländskt domstolsavgörande eller en utländsk fastställelse genom bekräftelse gäller här och att svenska myndigheter accepterar avgörandet eller fastställelsen oberoende av vad som gäller enligt den svenska materiella regleringen. Många länder ställer, liksom Sverige, i sin lagstiftning upp krav på att barnet ska få kännedom om sitt ursprung. Men så är inte alltid fallet. Det innebär att det i vissa fall kan saknas uppgift om spermiedonatorn och att barnen därför inte får kunskap om sitt ursprung. De erkännanderegler som föreslås tar sikte på föräldraskap som fastställts i utlandet för barn som redan fötts. Det är då inte möjligt för svenska myndigheter att säkerställa att barnet får kunskap som sitt ursprung, vilket Organisationen för vuxna adopterade och fosterbarn önskar. Alternativet till att erkänna dessa föräldraskap är att frånta barnen en rättslig förälder vid en flytt till Sverige. Vid en avvägning mellan dessa intressen måste barnets rätt till sin förälder väga tyngre. Det synsättet skiljer sig inte från vad som gäller vid erkännande av ett utländskt avgörande om eller en utländsk fastställelse genom bekräftelse av faderskap, när barnet kommit till efter en spermiedonation.
Förslagen innebär också att det skulle kunna bli aktuellt för en svensk domstol att fastställa föräldraskap med tillämpning av en utländsk lag som inte innehåller något krav på att det ska finnas uppgift om spermiedonatorn. För att utländsk lag ska bli tillämplig vid domstolens prövning är det dock en förutsättning att barnet inte har sin hemvist här när målet avgörs i första instans, vilket endast undantagsvis torde vara fallet. Ett föräldraskap kan även uppkomma enligt den föreslagna föräldraskapspresumtionen då det följer direkt av en utländsk lag som inte innehåller något krav på att det ska finnas uppgift om spermiedonatorn […]. Även om den utländska lagen inte uppfyller den svenska lagens krav, får det även i dessa fall anses vara ett sämre alternativ att kvinnan inte fastställs som förälder till barnet i Sverige. Det bör understrykas att motsvarande situationer redan i dag kan uppkomma vid bestämmande av faderskap i internationella situationer när utländsk lag ska tillämpas i domstol eller läggas till grund för bedömningen vid tillämpningen av faderskapspresumtionen.
Förslagen medför ingen möjlighet att kringgå rätten för ett barn att få kännedom om sitt ursprung när föräldrabalken tillämpas vid fastställelsen av föräldraskapet, bl.a. när barnet får sin hemvist i Sverige vid födelsen. Rätten för ett barn att känna till sitt genetiska ursprung påverkas inte av förslagen i ett sådant fall. Förslagen innebär alltså inte någon försämring av barnets rätt till kännedom om sitt ursprung, vilket Familjerättssocionomernas Riksförening befarar.
Motionerna
Regeringens lagförslag
I kommittémotion 2021/22:4521 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) föreslås att riksdagen ska avslå regeringens förslag i propositionen. Motionärerna anför att förslagen inte är till barnets bästa, eftersom de på ett negativt sätt kan påverka barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung. Enligt motionärerna saknas det i propositionen ett fördjupat resonemang i frågan.
Uppföljning av den nya regleringen
I kommittémotion 2021/22:4519 av Larry Söder m.fl. (KD) begärs ett tillkännagivande om att regeringen i ett tidigt skede ska följa upp den nya regleringen utifrån ett barnperspektiv och barnets rätt att känna till sitt ursprung. Motionärerna anför att det finns frågetecken kring hur de nya reglerna kommer att påverka barnets rätt att känna till sitt biologiska ursprung när reglerna tillämpas på barn som tillkommit genom assisterad befruktning i länder där anonyma donatorer tillåts.
Utskottets ställningstagande
Det är angeläget att det finns regler som fungerar inte bara för familjer som bildas i Sverige utan även för familjer som kommer hit från andra länder. Utskottet konstaterar att när ett olikkönat par flyttar till Sverige med sitt barn anses den man som rättsligt betraktas som barnets far i hemlandet i regel också vara barnets far här i Sverige. Så är däremot inte fallet för en kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet. En kvinna som i det andra landet är rättslig förälder till barnet är i stället hänvisad till att få föräldraskapet fastställt i Sverige enligt föräldrabalkens reglering eller till att adoptera barnet. En sådan fastställelse i Sverige av föräldraskapet genom bekräftelse eller dom förutsätter att socialnämnden eller en domstol är involverad, vilket i de flesta fall tar tid. Om det inte finns förutsättningar för en fastställelse tar ett adoptionsförfarande typiskt sett ännu längre tid. Som regeringen anför kan den nuvarande ordningen leda till otrygghet för familjer i samband med en flytt, och ordningen har även väckt frågor om särbehandling och diskriminering på grund av kön och sexuell läggning.
En självklar utgångspunkt är, som också framhålls av regeringen, att regleringen på området ska vara till barnets bästa. Av barnkonventionen följer att barn har rätt till sina föräldrar och att känna till sitt ursprung. Alla barn har rätt till den trygghet som en familj och föräldrar kan ge, och det är angeläget att lagstiftningen strävar efter att tillgodose detta. En grundläggande uppgift för varje förälder är att ta till vara barnets rättigheter. För att kunna göra det krävs att föräldern inte förlorar sin status som rättslig förälder vid en flytt till Sverige. Att en förälder kan tvingas adoptera ett barn för att få fortsätta vara barnets rättsliga förälder – eller i ytterlighetsfallet att föräldern förlorar sin status som rättslig förälder – ligger varken i barnets, förälderns eller familjens intresse.
När det gäller utländska avgöranden om eller fastställelser av föräldraskap ställer många länder, liksom Sverige, i sin lagstiftning upp krav på att barnet ska få kännedom om sitt ursprung. Men så är inte alltid fallet. Det innebär att det i vissa fall kan saknas uppgift om spermiedonatorn och att barnet därför inte får kunskap om sitt ursprung. Det kan dock konstateras att de erkännanderegler som föreslås tar sikte på föräldraskap som har fastställts i utlandet för barn som redan fötts. Det är då, som regeringen påpekar, inte möjligt för svenska myndigheter att säkerställa att barnet får kunskap om sitt ursprung. Alternativet till att erkänna dessa föräldraskap är att ta ifrån barnen en rättslig förälder vid en flytt till Sverige. I likhet med regeringen anser utskottet att barnets rätt till sin förälder vid en avvägning mellan dessa intressen måste väga tyngre. Samma sak gäller utländska föräldraskap som ska godtas här enligt den föreslagna föräldraskapspresumtionen i internationella situationer. Detta synsätt skiljer sig inte från vad som gäller i fråga om faderskap i internationella situationer när barnet har kommit till efter en spermiedonation.
I sammanhanget bör även framhållas att förslagen inte medför någon möjlighet att kringgå rätten för ett barn att få kännedom om sitt ursprung när föräldrabalken tillämpas vid fastställelsen av föräldraskapet, bl.a. när barnet får sin hemvist i Sverige vid födelsen. Rätten för ett barn att känna till sitt genetiska ursprung påverkas alltså inte av förslagen i ett sådant fall.
Utskottet anser därför sammanfattningsvis att regeringens lagförslag bör antas. Därmed bör avslagsyrkandet i motion 2021/22:4521 (SD) avslås.
Inte heller är utskottet berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av förslaget om en uppföljning i motion 2021/22:4519 (KD). Även det motionsyrkandet avstyrks därför.
|
1. |
av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Angelica Lundberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4521 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) och
avslår proposition 2021/22:188 punkterna 1–3.
Ställningstagande
Regeringens förslag handlar om att införa en ny föräldraskapspresumtion i internationella situationer; en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor ska på vissa villkor automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Dessutom ska utländska domstolsavgöranden om och fastställelser av föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor under vissa förutsättningar erkännas i Sverige. Flera andra internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor föreslås också.
Enligt regeringen är syftet med förslagen att få fram jämlika, inkluderande och ändamålsenliga regler om föräldraskap i internationella situationer som anpassar regelverket till olika sätt att få barn och bilda familj. Vi anser dock att förslagen i princip endast är inriktade på vuxenperspektivet och föräldraskapet. Det finns ingen jämlikhet i detta – barnperspektivet är åsidosatt. Flera remissinstanser kritiserar förslagen på den grunden att de kan komma att påverka barnets rätt att känna till sitt genetiska ursprung. Det är av största vikt att barn inte tas ifrån den rätten – barn ska till och med garanteras att få kunskap om sitt genetiska ursprung. Vi anser att det i propositionen saknas en fördjupad analys i frågan och ett fördjupat resonemang om på vilket sätt förslagen är till barnets bästa. Lagförslagen bör därför avslås.
|
2. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4519 av Larry Söder m.fl. (KD).
Ställningstagande
De nya reglerna om föräldraskap i internationella situationer innebär att fler barn kommer att ha två rättsliga föräldrar om barnets familj flyttar till Sverige. Detta är positivt. Eftersom en familjekonstellation kan se olika ut är det också positivt att ordet föräldraskap används som ett könsneutralt begrepp i den nya regleringen. Jag har därför ställt mig bakom lagförslagen.
Jag anser dock att det finns frågetecken kring hur det nya regelverket kommer att påverka barnets rätt att känna till sitt biologiska ursprung när reglerna tillämpas på barn som tillkommit genom assisterad befruktning i länder där anonyma donatorer tillåts. Detta är också något som lyfts av flera tunga remissinstanser. Å ena sidan är det viktigt att föräldraskap kan etableras på ett smidigt sätt och att barnet har två rättsliga föräldrar. Å andra sidan är barnets rätt att känna till sitt ursprung av minst lika stor betydelse. Jag hade gärna sett ett utförligare resonemang från regeringens sida om förslagen utifrån ett barnrättsperspektiv och barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung.
Jag anser därför att regeringen i ett tidigt skede ska följa upp den nya regleringen utifrån ett barnperspektiv och barnets rätt att känna till sitt ursprung. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
Regler om föräldraskap i internationella situationer (M, C, L, MP) |
Viktor Wärnick (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Ola Johansson (C), Lars Püss (M), Robert Hannah (L), David Josefsson (M) och Amanda Palmstierna (MP) anför:
Det är angeläget att reglerna om föräldraskap utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassade till olika sätt att få barn och bilda familj. Varje barn ska ha en trygg familjesituation och få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på personer beroende på kön eller på olika familjekonstellationer. Vi välkomnar därför, och har ställt oss bakom, lagförslagen i ärendet som innebär jämlika, inkluderande och ändamålsenliga regler om föräldraskap i internationella situationer.
De lagförslag som här är aktuella grundar sig på förslag från Utredningen om utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige i betänkandet Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall (SOU 2021:56). I det betänkandet finns även förslag om nya regler om föräldraskap för barn som har tillkommit efter ett surrogatarrangemang i utlandet och som syftar till att anpassa svensk lagstiftning för att uppfylla Sveriges konventionsåtaganden om bl.a. barnets rätt till privat- och familjeliv. Som framgår av propositionen bereds dessa förslag vidare i Regeringskansliet och är alltså inte en del av detta ärende. Vi hade dock helst sett att propositionen behandlade även dessa förslag från utredningen, och vi beklagar att så inte är fallet. Det är viktigt att frågan om föräldraskap för barn som har tillkommit efter ett surrogatarrangemang regleras utifrån ett barnrättsperspektiv, framför allt barnets intresse av rättssäkerhet och trygghet. Vi kommer att driva frågan i andra sammanhang i enlighet med den närmare inställning som vårt respektive parti har i saken.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens förslag ska följas upp i ett tidigt skede utifrån ett barnperspektiv och barnets rätt att känna till sitt ursprung, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen avslår proposition 2021/22:188 Jämlika regler om föräldraskap i internationella situationer.
Bilaga 2