Konstarterna och kulturskaparnas villkor

Kulturutskottets betänkande 2021/22:KrU4

Konstarterna och kulturskaparnas villkor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar om kulturskaparnas villkor, kulturdonationer, svensk film, musik, litteraturstöd, bibliotek, samiska språk och samisk kultur.

I betänkandet finns 18 reservationer (M, SD, C, V, KD, L, MP) och sju särskilda yttranden (M, SD, C, V, KD, L, MP).

Behandlade förslag

70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Kulturskaparnas villkor

Kulturdonationer

Svensk film

Musik

Litteraturstöd m.m.

Bibliotek

Samiska språk och språkcentrum

Nimis

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1.Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (M, C)

2.Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (SD)

3.Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (KD)

4.Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (MP)

5.Kulturdonationer, punkt 2 (SD)

6.Produktionsincitament för svensk film, punkt 3 (M)

7.Produktionsincitament för svensk film, punkt 3 (MP)

8.Den konstnärliga friheten, punkt 4 (M)

9.Den konstnärliga friheten, punkt 4 (SD)

10.Musik, punkt 5 (L)

11.Litteraturstöd m.m., punkt 6 (V)

12.Bibliotek, punkt 7 (SD)

13.Bibliotek, punkt 7 (L)

14.Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (M)

15.Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (SD)

16.Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (V)

17.Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (MP)

18.Samisk nationalscen, punkt 9 (M, V)

Särskilda yttranden

1.Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (M)

2.Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (SD)

3.Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (C)

4.Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (V)

5.Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (KD)

6.Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (L)

7.Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Kulturskaparnas villkor

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 8,

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12 samt

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19 och 24.

 

Reservation 1 (M, C)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (KD)

Reservation 4 (MP)

2.	Kulturdonationer

Riksdagen avslår motion

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 4.

 

Reservation 5 (SD)

3.	Produktionsincitament för svensk film

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4,

2021/22:4020 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3 och

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 9.

 

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (MP)

4.	Den konstnärliga friheten

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2503 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 11 och

2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 5.

 

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (SD)

5.

Musik

Riksdagen avslår motion

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 11.

 

Reservation 10 (L)

6.	Litteraturstöd m.m.

Riksdagen avslår motion

2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 3 och 5.

 

Reservation 11 (V)

7.

Bibliotek

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2505 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7.

 

Reservation 12 (SD)

Reservation 13 (L)

8.	Samiska språk och språkcentrum

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:2474 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:3792 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 14 och

2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 9.

 

Reservation 14 (M)

Reservation 15 (SD)

Reservation 16 (V)

Reservation 17 (MP)

9.	Samisk nationalscen

Riksdagen avslår motion

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4.

 

Reservation 18 (M, V)

10.

Nimis

Riksdagen avslår motion

2021/22:3353 av Magnus Jacobsson och Michael Anefur (båda KD).

 

11.	Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

Stockholm den 17 februari 2022

På kulturutskottets vägnar

Christer Nylander

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Kristina Axén Olin (M), Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M), Bo Broman (SD), Lars Mejern Larsson (S), Catarina Deremar (C), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linghem (SD), Anna Sibinska (MP), John E. Weinerhall (M) och Anna-Belle Strömberg (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 70 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. Motionsyrkandena handlar om kulturskaparnas villkor, svensk film, musik, litteraturstöd, samiska språk och samisk kultur. Av dessa behandlas 44 yrkanden i förenklad form eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden.

Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Motionsförslag som bereds förenklat finns även i bilaga 2.

Under januari och februari 2022 informerade kulturminister Jeanette Gustafsdotter, representanter från Konstnärsnämnden och Stiftelsen Svenska Filminstitutet utskottet om aktuella frågor. Under hösten 2021 informerade Giron Sámi Teáhter utskottet om sin verksamhet.

 

Utskottets överväganden

Kulturskaparnas villkor

Motionerna

Arbetet för att stärka konstnärers villkor

I kommittémotion 2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 2 framhålls att administration och onödig byråkrati för kulturutövarna bör minska. En översyn av myndighetsstrukturerna inom kultursektorn bör göras för att minska rapportskyldigheter och annan byråkrati för kulturutövarna.

Enligt kommittémotion 2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3 bör regeringen tillsätta en utredning om frilansares arbetsvillkor som ser över branschens situation och tar fram förslag på olika lösningar så att kulturbranschen och scenkonsten står sig starkare inför nästa kris. Kulturarbetare bör ha ett skyddsnät liksom resten av samhället.

I motion 2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 11 om att stärka kulturskapares villkor och genomföra reformer för egenföretagare i kulturbranschen anförs att den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad.

Enligt kommittémotion 2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 24 om att stärka det konstnärliga företagandet skiljer sig konstnärernas arbetsmarknad från situationen inom de flesta andra yrken. Om fast arbete är det vanliga på arbetsmarknaden i stort, är arbeten inom kultursektorn oftast tillfälliga och arbetslösheten är hög.

MU-avtalet

Enligt kommittémotion 2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 19 fungerar det s.k. MU-avtalet, ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar, bra men behöver utvecklas. Det är bindande för staten men det är också många kommuner som tillämpar avtalet. Fler kommuner bör involveras.

Scenkonstallianserna

Enligt kommittémotion 2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 8 behöver scenkonstalliansernas långsiktiga förutsättningar att utöka sin verksamhet och anpassa den till den moderna tidens krav kontinuerligt förbättras. En tidigare utredning visade att det finns utrymme för utveckling.

I motion 2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 12 om att stärka scenkonstallianserna och utöka de yrkeskategorier som omfattas av stödet anförs att detta stöd under året har bidragit till att allianserna har kunnat verka för att öka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskassan, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen.

Bakgrund

Arbetet för att stärka konstnärers villkor

I regeringens skrivelse Politik för konstnärers villkor (skr. 2020/21:109, bet. 2020/21:KrU9) lämnas en redovisning av arbetet för att stärka konstnärers villkor. Det finns ett flertal statliga ersättningar som syftar till att ge konstnärer betalt för utfört arbete men också stöd i form av bidrag och andra insatser som ska öka möjligheterna för konstnärer att fördjupa och utveckla sitt konstnärskap. Flera insatser syftar till att stärka konstnärernas arbetsmarknad och trygghet, t.ex. stödet till de s.k. scenkonstallianserna på teater-, dans- och musikområdena. Ett annat exempel är stödet till centrumbildningarna som samlar drygt 10 000 professionella konstnärer inom olika konstområden i Sverige och som bl.a. har en uppdragsförmedlande roll. Staten stöder centrumbildningarna via Statens kulturråd.

Statens kulturråd har regeringens uppdrag att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. Enligt Statens kulturråds regleringsbrev för 2022 ska myndigheten i enlighet med de nationella kulturpolitiska målen värna den konstnärliga friheten. Myndigheten ska vidare redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkra den konstnärliga friheten inom ramen för bidragsgivningen. Statens kulturråd ska även redovisa hur myndigheten arbetar med att främja förutsättningarna för kulturella och kreativa näringar, nationellt och internationellt, samt göra en bedömning av resultatet av dessa insatser.

Den statliga myndighet som främst är ansvarig för genomförandet av regeringens konstnärspolitik är Konstnärsnämnden. Myndigheten har till uppgift att främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och att verka för konstnärlig utveckling genom att fördela statliga stipendier och andra statliga bidrag och ersättningar samt genom andra främjande åtgärder. Myndigheten ska även främja nyskapande kultur genom bidragsgivning och andra åtgärder. Bidrag fördelas bl.a. i form av arbetsstipendier, projektbidrag, långtidsstipendier och bidrag för internationellt kulturutbyte. Vid myndigheten bedrivs även residensverksamhet. Konstnärsnämnden ska också analysera och sprida kunskap om konstnärers sociala och ekonomiska villkor samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Vidare bedriver myndigheten inom ramen för sitt uppdrag en betydande verksamhet på det internationella området för att främja konstnärligt utbyte och utveckling. Konstnärsnämnden har också bevakningsansvar och analysuppdrag för utövare och skapande konstnärer inom samtliga konstarter.

Konstnärsnämnden ska enligt 2022 års regleringsbrev värna den konstnärliga friheten och redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtar för att säkra den konstnärliga friheten inom ramen för bidragsgivningen.

Konstnärsnämnden har enligt regleringsbrevet även i uppdrag att utveckla och medverka i insatser för att främja konstnärers villkor inom de kulturella och kreativa näringarna vilket bl.a. innebär att följa och informera om konstnärers företagande. Nämnden ska vidare återrapportera resultatet av arbetet med bevakning och analys av konstnärernas ekonomiska och sociala situation i förhållande till konstnärlig verksamhet.

Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17) framgår att Konstnärs­nämnden tillsammans med Myndigheten för kulturanalys under 2020 arbetade med att utveckla metoder för att på årlig basis kunna följa och analysera konstnärers inkomster och företagande. Konstnärsnämnden har också tagit fram publikationen Företagsplanering för konstnärligt yrkesverk­samma.

Regeringen överlämnade hösten 2019 skrivelse 2019/20:6 med anledning av Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av kulturområdets institutioner till riksdagen (RiR 2019:10). Riksrevisionens granskning avser regeringens styrning av myndigheter, stiftelser och statliga bolag inom kulturområdet under perioden 2010–2018. Riksrevisionens motivering för granskningen är att kulturområdet jämfört med andra politikområden utmärker sig med många små myndigheter och en ovanlig mångfald av verksamhetsformer. Därutöver karakteriseras kulturområdet av en stark autonominorm, den s.k. principen om armlängds avstånd, som skulle kunna skapa utmaningar om regeringen anser att verksamheten behöver styras nära och intensivt.

Utskottet delade regeringens bedömning att styrningen inom kulturområdet är komplex utifrån dess bredd i verksamhets- och finansieringsformer och att styrningen är tillräckligt anpassad till institutionernas olika verksamhets­former.

Utskottet har fått information om att Riksrevisionen även genomför en granskning av krisstöden på kulturområdet under pandemin. Rapporten kommer att redovisas senast i april 2022.

MU-avtalet

MU-avtalet har ingåtts mellan staten och Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, Svenska Fotografers Förbund och Föreningen Svenska Tecknare och syftar till att skapa bättre förutsättningar för bild- och formkonstnärer att få betalt för utfört arbete. Det är ett ramavtal som bestämmer ekonomisk ersättning till konstnärer för att ställa ut verk som konstnären äger. MU-avtalet gäller för statliga institutioner men principerna är även vägledande för samtliga utställningsarrangörer som tar emot offentligt stöd.

Statens kulturråd har regeringens uppdrag att göra MU-avtalet allmänt känt och tillämpat och hösten 2021 redovisade myndigheten en uppföljning av hur avtalet används av statliga och andra aktörer. I uppföljningen föreslogs att avtalet uppdateras och att informationsinsatserna om avtalet utökas samt att ökade resurser förs över från statliga, regionala och kommunala aktörer till utställningsarrangörer som tillämpar MU-avtalet. Det föreslås även att en samlande intresseorganisation utvecklas.

Regeringen har aviserat att den avser att ge Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att följa upp efterlevnaden av avtalet och analysera om det har utvecklats en branschpraxis på området.

Scenkonstallianserna

Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen inrättades under perioden 1999–2008. Modellen erbjuder en villkorad grundanställning för frilansande utövare inom respektive område. De anställda skådespelarna, dansarna och musikerna tar tjänstledigt från respektive scenkonstallians när de arbetar och återvänder mellan sina olika uppdrag och allianserna betalar ut lön till scenkonstnärerna under perioder när de saknar engagemang. Genom sin anställning får de möjlighet att vid behov vara sjukskrivna eller föräldralediga samt ta semester och allianserna betalar in pensionspremier för de anställda. Verksamheterna bygger på att arbetsmarknadens parter har träffat särskilda kollektivavtal inom respektive område. Kraven för att bli anställd i scenkonstallianserna är högt ställda och bygger på mångårig yrkesförankring i branschen.

Syftet med allianserna är bl.a. att öka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskassan, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen.

Under covid-19-pandemin har regeringen bedömt att allianserna har blivit alltmer betydelsefulla och att det finns stora vinster att göra genom att stärka stödet till allianserna (skr. 2020/21:109). Enligt budgetpropositionen för 2022 fördelades 82,3 miljoner kronor till scenkonstallianserna på teater-, dans- och musikområdet under 2020 och de hade sammanlagt drygt 400 anställda. Alliansverksamheterna erhöll under 2020 krisstöd på sammanlagt 35 miljoner kronor för att mildra pandemins ekonomiska konsekvenser. I 2022 års regleringsbrev för Statens kulturråd har scenkonstallianserna tillförts totalt 122,3 miljoner kronor, vilket är en ökning med 30 miljoner kronor från 2021.

Övriga utredningar

Den 14 december 2021 redovisades betänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98). I uppdraget har ingått att utreda hur sjukpenninggrundande inkomst ska fastställas för företagare med inkomst av näringsverksamhet från enskild firma, handelsbolag eller från en europeisk ekonomisk intressegruppering (dir. 2020:71). Dagens regelverk är enligt direktiven inte fullt anpassat till aktuella förhållanden på arbetsmarknaden med en stor variation av anställnings- och uppdragsformer. Utredningsdirektivet hänvisade till att det i utredningen Konstnär – oavsett villkor (SOU 2018:23) väckts frågor om utformningen av företagares trygghetssystem då kulturskapare i hög utsträckning är egenföretagare och särskilt berörda av dessa frågor.

Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Enligt utredningsbetän­kandet har flera utredningar som berör företagare pågått parallellt med utredningens uppdrag; bl.a. bereds delbetänkandet Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare (SOU 2020:50), betänkandena Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstskatt för de minsta företagen (SOU 2021:55) och Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37) i Regeringskansliet.

Återstart för kulturen

I utredningsbetänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) som lämnades till regeringen i september 2021 föreslås insatser som stärker förutsättningarna för kulturens återstart och utveckling under och efter covid-19-pandemin och som ska möjliggöra ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av Sverige. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:81–85) att förstärka anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 745 miljoner kronor för stimulansstöd till kulturområdet, för att stärka kulturlivets internationalisering samt för att förstärka det statliga stödet till de nationella minoritetsspråken och nationella minoriteters kultur. Pandemin har enligt regeringen synliggjort konstnärers utsatta ekonomiska och sociala situation och ytterligare försämrat situationen. För att stimulera en återstart och förbättra konstnärernas villkor behövs förstärkningar av såväl stipendie- och bidragsgivning som ersättningar till konstnärer för utfört arbete.

Därefter har ökad smittspridning, återinförda restriktioner och skärpta allmänna råd lett till dels proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset, dels proposition 2021/22:89 Extra ändringsbudget för 2022 – Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset. Vid riksdagsbehandlingen (bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137–142) behandlades två utskottsinitiativ, ett om ökade anslag inom utgiftsområde 17 och ett tillkännagivande om kriterier för att få del av evenemangsstödet.  

Riksdagen godkände förslag om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag, vilket innebär att ytterligare 1 820 miljoner kronor anslogs till anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Av detta belopp anslogs 650 miljoner kronor på anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 9,5 miljoner kronor på anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och 200 miljoner kronor på anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. Riksdagen ställde sig också bakom det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder när det gäller evenemangsstödet så att aktörer kan få det snabbare och fler kan få del av det och säkerställa att det finns en tydligare förutsägbarhet när det gäller möjligheten för specifika evenemang att ta del av stödet.

Konstnärsnämnden och Statens kulturråd ska enligt regleringsbreven för 2022 följa upp de krisstöd som myndigheterna fördelat med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppföljningen ska även innefatta en analys av myndigheternas bidragsgivning och vilka slutsatser som kan dras av denna. Uppdragen ska redovisas i samband med budgetunderlaget den 1 mars 2022. Statens kulturråd ska även göra en uppföljning av de stimulansstöd som myndigheten fördelat med syftet att stimulera kulturens återstart efter pandemin.

Utskottets ställningstagande

Arbetet för att stärka konstnärers villkor

Som utskottet har redovisat ovan finns ett flertal statliga ersättningar som syftar till att ge konstnärer betalt för utfört arbete, men också stöd i form av bidrag och andra insatser som ska öka möjligheterna för konstnärer att fördjupa och utveckla sitt konstnärskap.

Konstnärsnämnden har till uppgift att analysera och sprida kunskap om konstnärers sociala och ekonomiska villkor och löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Nämnden ska enligt sitt regleringsbrev utveckla och medverka i insatser för att främja konstnärers villkor inom de kulturella och kreativa näringarna vilket bl.a. innebär att följa och informera om konstnärers företagande. Nämnden ska vidare återrapportera resultatet av arbetet med bevakning och analys av konstnärernas ekonomiska och sociala situation i förhållande till konstnärlig verksamhet. Vidare ska resultaten av kunskapsspridning och rådgivningsfunktion i frågor som rör de generella trygghetssystemen redovisas.

När det gäller frågan om en översyn av myndighetsstrukturerna inom kulturområdet noterade utskottet vid riksdagsbehandlingen av Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av myndigheter inom kulturområdet att inga målkonflikter hade uppstått under den aktuella granskningsperioden och att styrningen var tillräckligt anpassad till institutionernas olika verksamhets­former.

Som framgår ovan övervägs också flera utredningar av regeringen som berör och har till syfte att förenkla och stärka företagares villkor.

Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:2470 (SD) yrkande 3, 2021/22:3374 (M) yrkande 2, 2021/22:4118 (MP) yrkande 11 och 2021/22:4162 (KD) yrkande 24 i avvaktan på resultatet av pågående utred­ningar och överväganden.

MU-avtalet

Utskottet konstaterar att regeringen har uttalat att det finns ett starkt stöd för MU-avtalet bland berörda intressenter och att avtalet har stor betydelse för konstnärers möjlighet att få betalt för utfört arbete (skr. 2020/21:109). Vidare kommer Myndigheten för kulturanalys enligt uppgift att få i uppdrag att följa upp efterlevnaden av avtalet. Utskottet avstyrker motion 2021/22:4162 (KD) yrkande 19 i avvaktan på resultatet av den aviserade utredningen.

Scenkonstallianserna

Som anförts ovan har regeringen bedömt att allianserna under covid-19-pandemin har blivit alltmer betydelsefulla och att det finns stora vinster att göra genom att stärka stödet till allianserna (skr. 2020/21:109). Regeringen har tillfört scenkonstallianserna ytterligare medel jämfört med 2021. Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:3374 (M) yrkande 8 och 2021/22:4118 (MP) yrkande 12.

Kulturdonationer

Motionen

Enligt kommittémotion 2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 4 bör det utredas hur incitamentsstrukturerna kan förbättras för att öka icke-offentliga aktörers deltagande i finansieringen av kulturlivet. Kulturen behöver ofta ha en finansiär i ryggen, och genom en mångfald av finansiärer och aktörer kan fler idéer komma till uttryck inom kulturlivet. Sverige behöver få till en kulturförändring inom näringslivet och bland kapitalstarka personer för att få dem att i högre grad delta i finansiering av det svenska kulturlivet.

Bakgrund

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter redovisade den 8 december 2021 svar på fråga 2021/22:411 av Magnus Stuart (M) om hon är beredd att initiera tillsättandet av en utredning för att förutsättningslöst utreda en bredare finansiering av kulturen och civilsamhällets aktörer i syfte att värna och möjliggöra en mångfald av finansiärer. Hon anförde följande:

Krisen vi har befunnit oss i under pandemin är långt ifrån över. Det mänskliga behovet av att mötas, att tillsammans uppleva eller utöva kultur träder fram i kristid. Kulturen utgör en källa till kunskap och bildning samtidigt som den bidrar till känslan av tillhörighet och stimulerar den sociala sammanhållningen.

Offentliga medel står för stabilitet i finansieringen av kulturen och kulturinstitutioner och möjliggör långsiktig planering. Men endast offentliga medel har svårt att täcka alla behov, särskilt för den extra kraft som nu krävs för återuppbyggnad av kulturlivet i hela landet.

Sverige har idag få möjligheter till breddad finansiering jämfört med andra länder utanför EU men också inom EU där frågan också är högaktuell. Ämnet är komplext och inbegriper flera olika perspektiv, lagar och regelverk bl.a. skattelagstiftning. Återstartsutredningens betänkande Från kris till kraft lägger fram förslag i riktningen att kunna bredda finansieringen av kultur för dess oberoende och mångfald. Betänkandet är nu ute på remiss.

Med bredare bas av finansieringskällor ser vi också potentiella effekter som ett bredare engagemang och större delaktighet i kulturlivet och kulturarvet som i sin tur kan bidra till förståelse och ansvarstagande.

Det kan vara av intresse att titta på förutsättningarna för att underlätta för det privata näringslivet och allmänheten att ekonomiskt bidra till konst och kultur, liksom möjligheterna för kulturlivets aktörer att ta emot privat finansiering. Alternativa finansieringskällor ger kulturlivet möjlighet till ökad finansiering, men också ökat oberoende och större mångfald i kulturen i och med att kulturaktörer blir mindre beroende av enskilda finansieringskällor.

Vad gäller civilsamhället är det viktigt att det finns goda möjligheter för det civila samhällets organisationer att upprätthålla en hög grad av självfinansiering. Någon utredning för att utreda civilsamhällets finansiering är dock inte aktuell just nu.

Jag delar dock bilden med Magnus Stuart att frågan om bredare finansiering av kultursektorn med fördel skulle kunna belysas ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan anser det ansvariga statsrådet att frågan om en bredare finansiering av kultursektorn kan belysas ytterligare. Utskottet avstyrker motion 2021/22:2470 (SD) yrkande 4 i avvaktan på resultatet av de överväganden av frågan om bredare finansieringsformer av kultursektorn som kan komma att göras.

Svensk film

Motionerna

Produktionsincitament

Enligt kommittémotion 2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4 bör regeringen snarast återkomma med förslag på hur de produktionsincitament till svensk film som regeringen aviserat kan införas i form av en skattereduktionsmodell. Även i kommittémotion 2021/22:4020 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3 framförs att produktionsincitament bör införas för svensk film.

I motion 2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 9 framhålls att filmproduktionsincitamenten bör fortsätta att utvecklas. Med ett produktions­incitament för film kan svensk filmsektor starta på nytt och t.o.m. växa sig starkare.

Den konstnärliga friheten

Enligt kommittémotion 2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 5 måste den politiska styrningen av svensk film omedelbart upphöra. Enligt rapporten Så fri är konsten styrs kulturen och konsten på ett sätt som bör motivera kraftfulla förändringar av kulturpolitiken. En del av problematiken ligger enligt motionärerna i Filminstitutets stöd- och bidragsgivning.

Enligt kommittémotion 2021/22:2503 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 11 bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som i svensk filmpolitik bidrar till att minska den politiserade detaljstyrningen vid stödgivning och som motverkar rådande identitetspolitiska tankesystem. För att få stöd av Svenska Filminstitutet för filmprojekt krävs i praktiken ”rätt” uppsättning av kön, etnicitet m.m.

Bakgrund

Produktionsincitament

Enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2022 anslogs 100 miljoner kronor på anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete till medel för utveckling och införande av s.k. produktionsincitament för filminspelningar i Sverige (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:82–85). Filmbranschen utgör enligt regeringen en central del av de kulturella och kreativa näringarna i Sverige och skapar positiva effekter för såväl regional utveckling som svensk konkurrenskraft. Samtidigt erbjuder i dag de flesta stater i Europa produktionsincitament för den audiovisuella sektorn, vilket innebär att film- och tv-produktioner kan få skattereduktioner eller ekonomisk kompensation för sina kostnader. Genom att utveckla och införa produktionsincitament för filminspelningar kan enligt regeringen utländska filmbolag attraheras till Sverige och bättre förutsättningar skapas för den nationella filmproduktionen. Detta kan i sin tur bidra till arbetstillfällen, regional tillväxt och kulturens återstart.

Utskottet har fått information från Kulturdepartementet om att frågan om att införa produktionsin­citament för filminspelningar är under beredning. Enligt uppgift kommer en stödförordning som reglerar hur stödet ska utformas att arbetas fram och det kommer att ges möjlighet för berörda att ge synpunkter på det kommande förslaget. Enligt dessa uppgifter kommer ansöknings-förfaranden att kunna vara på plats under den andra halvan av 2022.

Den konstnärliga friheten

Myndigheten för kulturanalys redovisade i juni 2021 utredningen Så fri är konsten – Den kulturpolitiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten. Myndigheten har gjort en översyn av den kulturpolitiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. Enligt utredningen innebär politik styrning, och styrning innebär någon form av påverkan. Denna påverkan kan vara positiv för den konstnärliga friheten, exempelvis genom bidragsgivning och när offentligt finansierade kulturinstitutioner etableras som skapar grundläggande förutsättningar för konstnärer och kulturskapare att utöva sitt yrke.

Kulturanalys övergripande slutsats är dock att det också äger rum en kulturpolitisk styrning som påverkar, eller riskerar att påverka, den konstnärliga friheten på ett negativt sätt. Vidare är principen om armlängds avstånd inte möjlig att fullt ut tillämpa på regional och kommunal nivå. På framför allt regional nivå, men även på kommunal nivå, sker målstyrning som riskerar att påverka den konstnärliga friheten negativt.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) redovisade den 10 december 2021 följande i svar på interpellation 2021/22:128 Kulturens frihet och principen om armlängds avstånd:

Viktor Wärnick har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkra konstens och kulturens frihet. Viktor Wärnick har vidare frågat hur jag tänker agera för att stärka oberoendet, i förhållande till det offentliga, för konstnärer och kulturskapare.

Kulturens frihet är en grundläggande princip inom kulturpolitiken. En fri och oberoende kultursektor är grundläggande för varje framgångsrikt demokratiskt samhälle. De av riksdagen antagna nationella kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Detta verkställs genom att styrningen på kulturområdet är organiserad enligt principen om armlängds avstånd. Det innebär att myndighetsinstruktioner och stödordningar är reglerade så att politiker inte tar beslut om konstnärligt innehåll i fördelning av kulturstöd eller beslutar vilka vetenskapliga perspektiv som används i arbetet på kulturarvsinstitutionerna.

Principen om armlängds avstånd är viktig att slå fast och värna, och även att stärka och utveckla. Det är en högt prioriterad kulturpolitisk fråga för mig som kulturminister. Just denna ambition är skälet till att regeringen gav Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att se över hur principen om armlängds avstånd efterlevs i praktiken, vilket resulterade i rapporten Så fri är konsten.

Det är mycket värdefullt att vi nu har fått denna angelägna rapport som visar hur komplex kulturpolitiken är att förverkliga. Såväl statliga myndigheter som regioner och kommuner omfattas av rapporten, och Myndigheten för kulturanalys har kommit med rekommendationer om åtgärder för samtliga nivåer. Regeringen har med utgångspunkt i rapporten inlett arbetet med en analys av vad som kan göras för att ytterligare stärka konstens och kulturens frihet. Den konstnärliga friheten ska självklart gälla oavsett vilka politiker som styr kulturpolitiken.

– – –

Att kulturskapare och konstnärer kan arbeta under rimliga villkor är också en förutsättning för att den konstnärliga friheten ska fungera i praktiken. Att skapa bättre villkor för konstnärer att kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap är därför en av regeringens viktigaste kulturpolitiska prioriteringar.

– – –

Den konstnärliga friheten är grundläggande inom kulturpolitiken och även som demokratisk princip. Och mer behöver göras. Regeringen avser att återkomma med fler åtgärder.

Enligt regeringens beslut den 16 december 2021 om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2022 ska Filminstitutet särskilt återrapportera vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra den konstnärliga friheten inom ramen för bidragsgivningen.

Utskottets ställningstagande

Produktionsincitament

Frågan om att införa produktionsin­citament för filminspelningar bereds i Kulturdepartementet. I avvaktan på resultatet av pågående arbete föreslår utskottet att motionerna 2021/22:3366 (M) yrkande 4, 2021/22:4020 (M) yrkande 3 och 2021/22:4118 (MP) yrkande 9 avslås.

Den konstnärliga friheten

Statens kulturråd och Konstnärsnämnden ska enligt sina regleringsbrev för 2022 värna den konstnärliga friheten och redovisa vilka åtgärder myndigheterna vidtar för att säkra den konstnärliga friheten inom ramen för bidragsgivningen. Även Stiftelsen Svenska Filminstitutet ska enligt ett riktlinjebeslut om bidrag till stiftelsen återrapportera vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra den konstnärliga friheten inom ramen för bidragsgivningen. 

Vidare har kulturminister Jeanette Gustafsdotter uttalat att den konstnärliga friheten är grundläggande inom kulturpolitiken och även som demokratisk princip, att mer behöver göras och att regeringen avser att återkomma med fler åtgärder.

Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:2503 (SD) yrkande 11 och 2021/22:3366 (M) yrkande 5 i avvaktan på resultatet av pågående arbete.

Musik 

Motionen

I kommittémotion 2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 11 framhålls behovet av en genomlysning av musikens ekosystem, antingen inom ramen för en bred kulturutredning eller i särskild form. Saker som särskilt bör uppmärksammas är behovet av talangutveckling och blåsmusikens ställning i Sverige. De senaste åren har intresset för orkesterinstrument minskat dramatiskt och det är problematiskt att rekrytera musiker till landets orkestrar.

Bakgrund

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 att Statens musikverks uppgift att fördela bidrag till musiklivet bör föras över till och inordnas i Statens kulturråd som bedöms ha bättre förutsättningar för bidragsgivning på musikområdet. Vidare framhölls att en främjande funktion för musikområdet bör inrättas vid Statens kulturråd.

Enligt Statens kulturråds regleringsbrev för 2022 ska främjande insatser inom musikområdet vid Statens kulturråd utgöra ett nav för kunskapsutbyte för aktörer inom musiklivet. Myndigheten ska bedriva främjande insatser som leder till musiklivets utveckling både nationellt och internationellt.

Enligt regleringsbrevet ska anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagspost 11 Bidrag till kulturskolor, som uppgår till 200 miljoner kronor, användas för stöd enligt förordningen (2019:470) om statsbidrag till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet. Anslagsposten får även användas för statsbidrag till aktörer som bedriver undervisning med nationell spetskompetens där barn och unga kan fördjupa sig inom ett visst konstnärligt uttryck eller ett musikinstrument. Bidrag ska då lämnas enligt förordningen (2012:517) om statsbidrag till kulturella ändamål. Det innebär att Statens kulturråd ska verka för att stimulera återväxten av blåsmusiker och för att stärka blåsmusiken som konstart.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan ska Kulturrådet bedriva främjande insatser som leder till musiklivets utveckling och verka för att stimulera återväxten av blåsmusiker och för att stärka blåsmusiken som konstart. Utskottet avstyrker motion 2021/22:4003 (L) yrkande 11 med hänvisning till vad som anförts ovan.

Litteraturstöd m.m.

Motionerna

Litteraturstödet

Enligt kommittémotion 2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3 bör regeringen tillsätta en utredning som ser över litteraturstödet och som överväger möjligheten att övergå från ett efterhandsstöd till ett förhandsstöd och vilka möjliga utfall det skulle ge. Allt färre köper fysiska böcker i bokhandel. Många söker sig i stället till e-böcker och strömmade böcker på prenume­rationstjänster.

Punktskrift

Enligt kommittémotion 2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 bör regeringen utreda möjligheten till särskilt stöd för korrekturläs­ning av punktskrift. Att böcker, tidskrifter och nyhetsmedier ges ut i punktskrift ger synnedsatta möjlighet att få tillgång till skriftspråket. Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s globala mål Agenda 2030 slår fast rätten till information, utbildning och utveckling. Kunskap i punktskrift och tillgången till punktskrift är en avgörande faktor för att uppnå målen. I dag håller översatta verk skiftande kvalitet och ett vanligt problem är att översättningarna inte korrekturläses.

Bakgrund

Litteraturstöd

Statens kulturråd fördelar det statliga litteraturstödet i syfte att värna om mångfald och kvalitet i utgivningen och för att ombesörja att litteraturen kommer ut i hela landet. Litteraturstödet kan sökas av små och stora förlag. Stödet beviljas i efterhand, för redan publicerade titlar, inom fyra kategorier – skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker, bildverk och serier samt facklitteratur. Distributionsstödet är en del av litteraturstödet.

Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2022 att Statens kulturråd under 2020 höjde bidragsbeloppen inom efterhandsstödet till litteratur med ca 11 miljoner kronor jämfört med året före för att ytterligare stödja utgivningen av kvalitetslitteratur i Sverige och verka litteraturfrämjande. Det höjda efterhandsstödet till litteratur har enligt regeringen bidragit till att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen. Med anledning av pandemin höjdes även distributionsstödet tillfälligt under året för att kompensera utgivarna för inkomstbortfall.

Enligt uppgift från Regeringskansliet finns ingen aktuell utredning för att se över litteraturstödet.

Punktskrift

Myndigheten för tillgängliga meder (MTM) har till uppgift att arbeta för att alla ska ha tillgång till litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. Enligt   förordningen (2010:769) med instruktion för Myndigheten för tillgängliga medier ska myndigheten bl.a. framställa, köpa in och överföra punktskriftsböcker samt tillhandahålla dessa för försäljning, främja tillgången till punktskrift och taktilt illustrerade böcker för barn med funktionsnedsättning och ha en central utskrivningstjänst av punktskrift för dövblinda.

Inom MTM finns ett särskilt organ, Punktskriftsnämnden, som har till uppgift att främja och utveckla taktil läsning och punktskrift som skriftspråk för synskadade. Nämnden ska särskilt utarbeta riktlinjer för den svenska punktskriften och medverka till internationellt samarbete inom området. På begäran av MTM ska nämnden ge råd och upplysningar till myndigheten i frågor som rör punktskrift och taktil läsning.

Inom myndigheten finns även ett rådgivande organ, ett brukarråd, som bl.a. ska främja kontakter med målgrupper och intresseorganisationer. Dialog om kvaliteten på myndighetens produkter förs bl.a. inom ramen för dessa forum.

Utskottet har fått information om att punktskriftsverksam­heten finansieras inom ramen för myndighetens verksamhetsanslag.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av redovisningen ovan att bidragsbeloppen inom efterhandsstödet till litteratur under 2020 höjdes med ca 11 miljoner kronor jämfört med året före för att ytterligare stödja utgivningen av kvalitetslitteratur i Sverige och verka litteraturfrämjande. Även distributionsstödet höjdes tillfälligt under året för att kompensera utgivarna för inkomstbortfall.

Punktskriftsnämnden har till uppgift att främja och utveckla taktil läsning och punktskrift som skriftspråk för synskadade. Det finns ett rådgivande organ, ett brukarråd som bl.a. ska främja kontakter med målgrupper och intresseorganisationer och där det förs en dialog om kvaliteten på myndig­hetens produkter.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2021/22:2592 (V) yrkandena 3 och 5.

Bibliotek 

Motionerna

Enligt kommittémotion 2021/22:2505 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 bör biblioteken säkras från grupper som försöker använda dem till annat än det tilltänkta syftet. Regeringen bör ge i uppdrag åt berörda myndigheter, aktörer, institutioner och organisationer att ta fram en åtgärdsplan för hur biblioteksmiljön ska kunna tryggas som en säker och rogivande studiemiljö, samtidigt som det ska kunna fortsätta att vara ett öppet och tillgängligt rum.

I fråga om en reglering för trygga bibliotek anförs i kommittémotion 2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7 att för att bibliotekslagens syfte ska vara verklighet för alla behöver den kompletteras med en reglering om trygga bibliotek och möjligheter att utfärda tillträdesförbud.

Bakgrund

Biblioteken ska enligt bibliotekslagen (2013:801) verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla och vara anpassad till användarnas behov.

För bibliotekspersonal är det i första hand arbetsgivaren, dvs. bibliotekens huvudmän, som har ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har publicerat information om framför allt förebyggande arbete mot hot och våld på sin webbplats. Bland annat hänvisas till föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) som gäller på alla arbetsplatser. I föreskrifterna anges att arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan motiveras av utredningen. Arbetet ska ordnas så att risker för våld eller hot om våld förebyggs så långt som möjligt.

Frågan om tillträdesförbud har övervägts i promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1) där utredaren, i enlighet med sitt uppdrag, lämnade förslag till en ny lag om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek. Den 20 februari 2020 gav regeringen ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att kartlägga brottslighet och ordningsstörningar i simhallar och på bibliotek. Brå redovisade uppdraget den 15 september 2020 i rapporten Simhallar och bibliotek – En kartläggning av brott och ordningsstörningar.

Genom beslut den 3 februari överlämnade regeringen proposition 2021/22:108 Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek till riksdagen. I propositionen anförs att alla ska kunna känna sig trygga på allmänna platser. På vissa badanläggningar och bibliotek finns dock problem med bl.a. brottslighet, som påverkar såväl personalens arbetsmiljö som besökares möjligheter att ta del av verksamheten på ett tryggt och ostört sätt. Regeringen föreslår därför att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till dessa platser. Ett sådant tillträdesförbud ska grundas på en bedömning av risken för brott och allvarliga trakasserier samt, för bibliotekens del, risken för vissa ordningsstörningar. Regleringen tas in i den lag som reglerar tillträdesförbud till butiker. Lagen ska benämnas lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att en proposition i ärendet har överlämnats till riksdagen. Utskottet finner att motionerna i allt väsentligt måste anses tillgodosedda och avstyrker motionerna 2021/22:2505 (SD) yrkande 2 och 2021/22:4003 (L) yrkande 7.

 Samiska språk och språkcentrum

Motionerna

Enligt partimotion 2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 bör regeringen tillsätta en utredning i syfte att i nära samarbete med Sametinget och det samiska samhället ta fram ett förslag till samisk språklag för att synliggöra och stärka Sametingets ansvar för det samiska språkarbetet och som ett led i ökat självbestämmande för det samiska folket.

Enligt kommittémotionerna 2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 1 och 2021/22:3792 av Karin Enström (M) yrkande 14 bör två nya språkcentrum inrättas inom nord- och lule-/pitesamiskt område, utöver de som i dag är lokaliserade i Östersund och i Tärnaby.

I kommittémotion 2021/22:3369 (M) yrkande 4 framhålls att en samisk nationalscen bör etableras. Ett pilot- och utvecklingsarbete med uppdrag att utreda hur Giron Sámi Teáhter ska kunna utvecklas till en samisk nationalscen har enligt motionen slutförts och en förstudie har överlämnats till Sametinget och Kulturdepartementet.

I kommittémotion 2021/22:2474 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 3 framförs att möjligheterna till åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status bör utredas. Det sydsamiska kulturcentret Gaaltije bedriver en mångfasetterad verksamhet som syftar till att främja det sydsamiska språket, dess kultur och historia, men också samiskt näringsliv i regionen. Enligt motionens yrkande 4 bör det utredas om det är möjligt att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum för att säkra den samiska utbildningen och forskningen inom Sáapmi även för icke-nordsamisktalande studenter och forskare.

Det krävs enligt motion 2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 9 fortsatta satsningar på språk och kultur. Det samiska språket och kulturen har på många platser i Sápmi helt eller delvis försvunnit och det behövs språkcentrum för fler samiska språk.

Bakgrund

Sametinget leder det samiska språkarbetet och ansvarar även för samiska språkcentrums verksamhet. Statens kulturråd verkar för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör de nationella minoriteterna (2 § förordningen [2012:515] med instruktion för Statens kulturråd). Samiska är enligt språklagen (2009:600) ett av de nationella minoritetsspråken. De fem nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Enligt regeringen finns det fortsatt stora behov för att minoritetsspråken och de nationella minoriteternas kultur ska kunna bevaras, utvecklas och stärkas (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17).

Genom beslut den 17 december 2020 gav regeringen i uppdrag åt Kungliga biblioteket att genomföra en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek för respektive språkgrupp, bl.a. Samernas bibliotek genom Sametinget. I uppdraget ingår att de aktuella biblioteken ska vara stöd för landets kommuner och främja medieförsörjning på de nationella minoritetsspråken och tillgång till litteratur för barn och unga ska särskilt beaktas. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bl.a. Sametinget och ska slutredovisas senast den 1 mars 2024.

Av Sametingets regleringsbrev för 2022 framgår att Sametinget disponerar ca 26,9 miljoner kronor för bidrag till samisk kultur på anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete på anslagsposten Bidrag till samisk kultur (utg.omr. 17). Dessa medel disponeras av Sametinget som fördelar medel till samisk kultur och som bestämmer nivån på bidragen. I regleringsbrevet anges att anslaget ska användas för bidrag bl.a. till Giron Sámi Teáhter och Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum och 4 miljoner kronor av anslagsposten ska användas för bidrag till samisk kultur i syfte att stimulera till utveckling och återstart för att motverka de negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemin.

Av anslagsposten ska vidare 5 miljoner kronor användas för bidrag till Sámi Giellagáldu som är ett kunskaps- och resurscentrum och det samiska folkets högsta beslutande organ i frågor som rör det samiska språket. Medel tillförs för att tillsammans med regeringarna i Norge och Finland möjliggöra verksamhet vid Sámi Giellagáldu. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2022 att det samiska språkliga samarbetet Sámi Giellagáldu som etablerats av sametingen i Norge, Finland och Sverige har stor betydelse för en fortsatt harmoniserad språkutveckling över landgränserna.

Regeringen har i regleringsbrevet för anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter förstärkt Samiskt språkcentrum med 4 miljoner kronor för 2022 (utg.omr. 1). Regeringen har också aviserat att ett handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken ska tas fram.

Sametinget ska enligt regleringsbrevet under 2022 utveckla Samiskt språkcentrums verksamhet och påbörja etableringen av språkcentrum på ytterligare orter. Språkcentrum ska fortsatt tillgodose samers – både ungas och äldres – behov av att återta sitt eget språk. Med samiska avses samtliga varieteter av språket inom den svenska delen av Sápmi. Språkcentrum ska aktivt främja och stimulera ökad användning av samiska i samhället, bistå med sakkunskap, utveckla metoder för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta det samiska språket samt sprida kunskap om revitalisering. Sametinget ska också i dialog med Institutet för språk och folkminnen ta fram indikatorer som gör det möjligt att följa minoritetsspråkens utveckling över tid.

Från och med 2022 tillförs vidare Skolverket 26,5 miljoner kronor för att öka elevers tillgång till undervisning i nationella minoritetsspråk och för att ta fram läromedel i nationella minoritetsspråk.

Sametinget begärde i en skrivelse till regeringen den 8 februari 2021 att regeringen påbörjar ett lagstiftningsarbete med syftet att ta fram en särskild lag som säkerställer det samiska folkets språkliga rättigheter utifrån Sveriges folkrättsliga åtaganden (Ku2021/00385). Skrivelsen bereds i Regeringskans­liet.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet har redovisat framgår det av Sametingets regleringsbrev att anslagsposten 1:2 Bidrag till samisk kultur ska användas för bidrag till samisk kultur, bl.a. till Giron Sámi Teáhter, Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum och Sámi Giellagáldu. Det är Sametinget som disponerar över anslagna medel.

Regeringen har förstärkt Samiskt språkcentrum med ytterligare medel för 2022, har framhållit att verksamheten ska utvecklas och att etableringen av språkcentrum på ytterligare orter ska påbörjas. Regeringen har också föreslagit att ett handlingsprogram för att bevara de nationella minoritetsspråken ska tas fram. Från och med 2022 tillförs vidare Skolverket ytterligare medel för att öka elevers tillgång till undervisning i nationella minoritetsspråk m.m. Vidare övervägs nu i Regeringskansliet ett förslag från Sametinget att ta fram en särskild lag som säkerställer det samiska folkets språkliga rättigheter.

Utskottet konstaterar att även om det finns fortsatt stora behov för att minoritetsspråken och de nationella minoriteternas kultur ska kunna bevaras, utvecklas och stärkas pågår ett omfattande arbete för att säkerställa och öka tillgången till det samiska språket och den samiska kulturen. Utskottet finner att det som anförts till stor del tillgodosett syftet med motionerna och avstyrker i avvaktan på resultatet av det pågående arbetet motionerna 2021/22:2474 (SD) yrkandena 3 och 4, 2021/22:2601 (V) yrkande 7, 2021/22:3369 (M) yrkandena 1 och 4, 2021/22:3792 (M) yrkande 14 och 2021/22:4109 (MP) yrkande 9.

Nimis

 

Motionen

I motion 2021/22:3353 av Magnus Jacobsson och Michael Anefur (båda KD) föreslås att möjligheten att göra Nimis till ett kulturminnesmärke ses över. Det vore ett värdigt sätt att minnas Lars Vilks som konstnär. Han fick stor uppmärksamhet samtidigt som han skapade både känslor och debatt avseende konst samt religions- och yttrandefriheten.

Bakgrund

Kulturdepartementet anförde i en skrivelse den 6 oktober 2021 till Höganäs kommun att ett önskemål hade framförts till kulturminister Amanda Lind om att bevara skulpturparken Nimis och Arx i Kullabergs naturreservat. Enligt skrivelsen kan Kulturdepartementet inte uttala sig i ett enskilt ärende som rör förvaltningen av ett naturreservat och enligt principen om armlängds avstånd bör politiken inte lägga sig i innehållet i konsten eller definiera konstnärlig kvalitet. Kulturdepartementet bör därför inte heller lyfta fram specifika konstverk. De kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara en obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Den kulturpolitiska styrningen sker därför på en övergripande nivå genom exempelvis generella målsätt­ningar och riktlinjer samt uppdrag till olika myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker utskottet motion 2021/22:3353 (KD).

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Tidigare under valperioden har motionsyrkanden om samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp i bilaga 2 behandlats (bet. 2020/21:CU13, bet. 2018/19:KrU13, bet. 2019/20:KrU10, bet. 2019/20:KrU11, bet. 2020/21:KrU1, bet. 2020/21:KrU4, bet. 2020/21:KrU7 och bet. 2020/21:KrU11). Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottens förslag.

Utskottet avstyrker motionsförslagen i bilaga 2 med hänvisning till detta.

 

Reservationer

 

1.	Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (M, C)

av Kristina Axén Olin (M), Annicka Engblom (M), Catarina Deremar (C), Ann-Britt Åsebol (M) och John E. Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 8 samt

avslår motionerna

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12 samt

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19 och 24.

 

 

Ställningstagande

I dag är för många myndigheter involverade i tillsynen över och stödet till kultursektorn. En översyn bör göras av myndighetsstrukturerna inom kultursektorn med målet att antalet myndigheter bör minska och att en mindre del av budgetmedlen går till administration och en större del till utövarna. Svensk kulturpolitik handlar om att genom principen om armlängds avstånd skapa så goda förutsättningar för konstnärligt skapande som möjligt. Konstens innehåll och kvalitet ska överlämnas till professionen.

Scenkonstallianser är en samlande benämning för tre moderna trygghetsnätverk för frilansande inom scenkonstområdet i Sverige, nämligen Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen. År 2012 gjordes en utvärdering som visade att scenkonstallianserna förbättrat tryggheten för de scenkonstnärer som anställts men också att det finns utrymme för utveckling. Vi anser att en ny utvärdering bör genomföras.

 

 

 

2.	Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (SD)

av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 8,

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12 samt

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19 och 24.

 

 

Ställningstagande

Pandemin har klargjort att många aktiva scenkonstnärer inte kunnat ta del av samhällets skyddsnät som andra, t.ex. när det gäller arbetslöshetsersättning. Kulturarbetare bör ha ett skyddsnät liksom resten av samhället. Vi anser att en utredning behöver se över branschens situation och ta fram förslag på olika lösningar så att kulturbranschen och scenkonsten står sig starkare inför nästa kris. Utredningen bör göra en konsekvensanalys av olika avtalssystem som ger tryggare anställningar i förhållande till dagens system.

 

 

 

3.	Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19 och 24 samt

avslår motionerna

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 8 samt

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12.

 

 

Ställningstagande

Det är viktigt att de konstnärer och kulturskapare som skapar de konstverk, musikstycken, dansverk och böcker som vi alla får glädje av ges möjligheter att utöva sin konst utan att ekonomiskt behöva stå på ruinens brant. År 2020 och 2021 var svåra år för konstnärer och kulturskapare i det att många evenemang ställdes in, konst- och konserthallar stängde och allmänna sammankomster reglerades hårt. Stödformer och försäkringsvillkor är inte anpassade efter konstnärernas speciella arbetsvillkor och livssituation. För att nå en kulturell frihet och mångfald i Sverige måste dessa brister i systemet uppmärksammas och justeras.

Jag anser att det är viktigt att diskutera hur man kan stärka möjligheterna för konstnärer och kulturskapare som är verksamma i dag och framgent. Konstnä­rernas arbetsmarknad skiljer sig från situationen inom de flesta andra yrken. Om fast arbete är det vanliga på arbetsmarknaden i stort, är arbeten inom kultursektorn oftast tillfälliga och arbetslösheten är hög.

Ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar, det s.k. MU-avtalet, fungerar bra men behöver utvecklas. Det är bindande för staten men det är också många kommuner som tillämpar avtalet. Jag anser att fler kommuner bör involveras.

 

 

 

4.	Kulturskaparnas villkor, punkt 1 (MP)

av Anna Sibinska (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12 samt

avslår motionerna

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 2 och 8 samt

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 19 och 24.

 

 

Ställningstagande

Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Jag anser att kulturskapares villkor bör stärkas och att reformer bör genomföras för egenföretagare i kulturbranschen.

Under 2020 fördelades 82,3 miljoner kronor till scenkonstallianserna på teater-, dans-och musikområdet. Dessa hade under året haft sammanlagt drygt 400 anställda. Medlen har under året bidragit till att allianserna har kunnat verka för att öka frilansande scenkonstnärers sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskassan, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. Jag vill stärka scenkonstallianserna och utöka de yrkeskategorier som omfattas av stödet.

 

 

5.	Kulturdonationer, punkt 2 (SD)

av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

Den svenska scenkonstbranschen och kulturlivet i stort är i dag i hög grad beroende av offentliga medel. Det är problematiskt att kulturlivet, däribland scenkonsten, är så beroende av staten eftersom de är en del av förmedlandet av idéer i samhället och den fria åsiktsbildningen.

Kulturen behöver ofta ha en finansiär i ryggen, och den som är ekonomiskt beroende är inte fri, men genom en mångfald av finansiärer och aktörer skulle fler idéer kunna komma till uttryck inom kulturlivet. Fler finansieringsaktörer kan även leda till en tryggare situation för scenkonstnärer och kulturskaparna som helhet.

Sverige behöver få en förändring inom näringslivet och bland kapitalstarka personer för att få dem att i högre grad delta i finansiering av det svenska kulturlivet. För att uppnå detta behöver vi utröna om incitamentsstrukturerna för kulturdonationer kan förbättras. Det bör utredas hur incitaments­strukturerna kan förbättras för att öka icke-offentliga aktörers deltagande i finansieringen av kulturlivet.

 

 

 

6.	Produktionsincitament för svensk film, punkt 3 (M)

av Kristina Axén Olin (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John E. Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4 och

2021/22:4020 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motion

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 9.

 

 

Regeringen har nu föreslagit att produktionsincitament ska införas i Sverige och 100 miljoner kronor har avsatts i statsbudgeten för detta ändamål, men någon form eller modell för incitamenten är inte presenterad. Vi anser att de aviserade produktionsincitamenten till svensk film bör införas i form av en skattereduktionsmodell, ett slags rotavdrag för filmbranschen. I stället för direktutbetalt stöd eller bidrag skulle ett sådant system också säkerställa att filmbolagen är hemmahörande i Sverige. Detta skulle innebära att svenska skattemedel inte används till att finansiera utländska bolags produktioner.

Detta kräver lagstiftningsåtgärder och regeringen bör snarast inleda ett arbete för att ta fram nödvändig lagstiftning.

 

 

 

7.	Produktionsincitament för svensk film, punkt 3 (MP)

av Anna Sibinska (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 9 och

avslår motionerna

2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4 och

2021/22:4020 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Sverige är ett fantastiskt filmland som är fullt av producenter, manusförfattare, regissörer, skådespelare och många fler av högsta klass. Genom riksdagens beslut att anslå 100 miljoner kronor för ett årligt produktionsincitament för film kan Sveriges konkurrenskraft stärkas. Det är en viktig reform för att filmsektorn ska kunna återhämta sig efter krisen. Jag vill fortsätta att utveckla incitamenten för att främja svensk filmproduktion, kulturskapande och näringsliv.

 

 

8.	Den konstnärliga friheten, punkt 4 (M)

av Kristina Axén Olin (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John E. Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 5 och

avslår motion

2021/22:2503 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 11.

 

 

Ställningstagande

Den 10 juni i år presenterade Myndigheten för kulturanalys rapporten Så fri är konsten – den kulturpolitiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten. Enligt vår uppfattning visar utredningen hur det offentliga på olika sätt styr kulturen och konsten på ett sätt som bör motivera förändringar i kulturpolitiken, särskilt som en stor del av problematiken också ligger i Svenska Filminstitutets stöd- och bidragsgivning.

Den fria konsten och kulturen är bärande delar i vår demokrati och behöver försvaras varje dag. Varje tendens till direkt och indirekt styrning av dessa måste stävjas. Regeringen måste snarast se till att den politiska styrningen av svensk film upphör, oavsett om den är direkt eller indirekt.

 

 

 

9.	Den konstnärliga friheten, punkt 4 (SD)

av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2503 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 11 och

bifaller delvis motion

2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Svenska Filminstitutet har flera olika kvoteringsmålsättningar i sin verksamhet, t.ex. när det gäller fördelningen av kvinnor och män framför och bakom kameran i de projekt som man ger stöd och när det gäller människors härkomst. Man framhäver mångfald som en kvalitativ aspekt vid stödgiv­ningen. För att få stöd till olika slags filmprojekt från Filminstitutet krävs enligt vår uppfattning i praktiken ”rätt” uppsättning av kön, etnicitet och andra egenskaper för att matcha det identitetspolitiska synsättet på begrepp som mångfald och jämställdhet. Enligt vår uppfattning bör textning på andra språk än svenska eller de nationella minoritetsspråken inte prioriteras.

Vi anser att den konstnärliga friheten och svensk films möjlighet att nå framgång även kommersiellt kringskärs alltför mycket i dag.

 

 

 

10.	Musik, punkt 5 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 11.

 

 

Ställningstagande

Musiken är ett område som behöver särskild uppmärksamhet de närmaste åren. Jag anser att en särskild genomlysning av musikens ekosystem bör göras inom ramen för en bred kulturutredning eller i särskild form. Saker som särskilt bör uppmärksammas är behovet av talangutveckling och blåsmusikens ställning i Sverige. De senaste åren har intresset för orkesterinstrument minskat dramatiskt och tillväxten av unga och professionella musiker inom konstformen har blivit allt svagare. En ny orkesterundersökning visar att det finns stora problem med att rekrytera musiker till landets orkestrar.

 

 

 

11.	Litteraturstöd m.m., punkt 6 (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 3 och 5.

 

 

Ställningstagande

Nya läs- och köpbeteenden påverkar både bokutgivningen och författare. Allt färre köper fysiska böcker i bokhandel utan söker sig till e-böcker och strömmade böcker på prenumerationstjänster. Det har funnits en diskussion om huruvida litteraturstödet, som i dag är ett efterhandsstöd, borde övergå till förhandsstöd för att underlätta finansieringen för de mindre förlagen. Jag föreslår att en utredning tillsätts som ser över litteraturstödet och möjligheten att övergå från ett efterhandsstöd till ett förhandsstöd och vilka möjliga utfall det skulle ge.

Vidare måste punktskriftens ställning stärkas. Att böcker, tidskrifter och nyhetsmedier ges ut i punktskrift ger synnedsatta möjlighet att få tillgång till skriftspråket. I dag håller översatta verk skiftande kvalitet. Ett vanligt problem är att översättningarna inte korrekturläses i tillräckligt hög utsträck­ning och ibland inte alls. Jag vill se ett större ansvarstagande över punktskriften, vilket är särskilt viktigt när det gäller kurslitteratur. I t.ex. läroböcker för de naturvetenskapliga ämnena kan en felaktig bokstav ställa till det. Regeringen bör därför utreda möjligheten till särskilt stöd för korrekturläsning av kurslitteratur i punktskrift.

 

 

 

12.	Bibliotek, punkt 7 (SD)

av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2505 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motion

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7.

 

 

Ställningstagande

Det har under de senaste åren återkommande rapporterats om oroligheter på bibliotek runtom i landet. Bibliotek upplevs i vissa fall inte längre vara en trygg miljö för studier och inhämtning av kunskap och oroligheterna påverkar arbetsmiljön för de som arbetar inom biblioteksväsendet. Bibliotekens roll sätts ur spel av personer som inte förstår att visa vördnad för deras funktion utan använder biblioteken för egna syften.

Det är viktigt att biblioteken är en trygg miljö för dem som arbetar och studerar där. Regeringen bör ge i uppdrag åt berörda myndigheter, aktörer, institutioner och organisationer att ta fram en åtgärdsplan för hur biblioteksmiljön ska kunna tryggas som en säker och rogivande studiemiljö, samtidigt som det ska kunna fortsätta vara ett öppet och tillgängligt rum.

 

 

 

13.	Bibliotek, punkt 7 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 7 och

avslår motion

2021/22:2505 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

På senare tid har det blivit allt vanligare att det förekommer stök och även hot, trakasserier och ibland våld mot andra besökare och mot bibliotekspersonal. De som drabbas hårdast av otrygghet på biblioteken är de som behöver biblioteken bäst. Personer som stör ordningen, hotar och trakasserar hör inte hemma på våra bibliotek. Bibliotekslagen säger i dag att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

För att bibliotekslagens syfte ska vara verklighet för alla behöver den kompletteras med en reglering om trygga bibliotek och möjligheter att utfärda tillträdesförbud.

 

 

 

14.	Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (M)

av Kristina Axén Olin (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John E. Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 1 och

2021/22:3792 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 14 och

avslår motionerna

2021/22:2474 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och

2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

För samiskan finns i dag Samiskt språkcentrum lokaliserat i Östersund och Tärnaby. I sitt uppdrag att utreda hur Samiskt språkcentrums verksamhet ska kunna utvecklas för att verka som språklig motor och främja fler samiska varieteter föreslog Sametinget 2018 att ytterligare två språkcentrum etableras i nord- respektive lule/pitesamiskt område. Vi delar Sametingets uppfattning. Att ta tillbaka ett språk är ett omfattande arbete och revitalisering kräver stora utbildningsinsatser och stöd från det omgivande samhället.

 

 

 

15.	Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (SD)

av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2474 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

avslår motionerna

2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:3792 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 14 och

2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Minoritetsgruppers språk har genom historien förtryckts, försummats och övergetts över hela världen. Dock kan språk återupptas och återfå kraft i nya generationer där det finns intresse för kulturarv och rötter, t.ex. genom att undervisa, synliggöra och forska om språket.

Det sydsamiska kulturcentret Gaaltije bedriver en mångfasetterad verksamhet som syftar till att främja det sydsamiska språket, dess kultur och historia, men också samiskt näringsliv i regionen. Kultur och språk har starka band till varandra och därför är bevarandet av den samiska kulturen viktigt. Det är viktigt att arbeta för att de samiska språken bevaras eftersom de utgör en del av såväl det samiska kulturarvet som det svenska, då samerna är ett urfolk i Sverige.

Det bör utredas om det är möjligt att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum för att säkra den samiska utbildningen och forskningen inom Sapmi även för icke-nordsamisktalande studenter och forskare.

 

 

 

16.	Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2021/22:2474 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:3792 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 14 och

2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehåller bestämmelser om förvaltningsområden och reglerar bl.a. rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Samerna är dock ett urfolk och detta bör avspegla sig i lagstiftningen även när det gäller de samiska språken.

Regeringen bör tillsätta en utredning för att i nära samarbete med Sametinget och det samiska samhället ta fram ett förslag till samisk språklag för att synliggöra och stärka Sametingets ansvar för det samiska språkarbetet och som ett led i ökat självbestämmande för det samiska folket.

 

 

17.	Samiska språk och språkcentrum, punkt 8 (MP)

av Anna Sibinska (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 9 och

avslår motionerna

2021/22:2474 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 1 och

2021/22:3792 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 14.

 

 

Ställningstagande

Det samiska språket och den samiska kulturen har på många platser i Sápmi helt eller delvis försvunnit. Språkcentrum för fler samiska språk behövs. Andra åtgärder för att revitalisera och stärka samiska språk i Sverige kan vara att ange minoritetsspråk som ett ämne i skollagen och införa nya bestämmelser om undervisning i nationellt minoritetsspråk för alla de obligatoriska skolfor­merna, för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen i samiska.

 

 

 

18.	Samisk nationalscen, punkt 9 (M, V)

av Vasiliki Tsouplaki (V), Kristina Axén Olin (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John E. Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

Giron Sámi Teáhter har sitt säte i Kiruna med egen scen, lokaler och administration. Förutom att Giron Sámi Teáhter är det samiska folkets teater är det även en kunskapsbank i språk och kultur för hela det samiska området, Sápmi. Ett pilot- och utvecklingsarbete pågick 2017–2020 med uppdrag att utreda och klarlägga hur Giron Sámi Teáhter kan utvecklas till en samisk nationalscen. En förstudie har överlämnats till Sametinget och Kulturdeparte­mentet. Vi föreslår att en utredning om att inrätta en samisk nationalscen tillsätts i enlighet med det pilot- och utvecklingsarbete som har genomförts.

 

 

Särskilda yttranden

 

1.	Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (M)
	Kristina Axén Olin (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John E. Weinerhall (M) anför:

 

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:KrU13, 2019/20:KrU11, 2020/21:KrU4, 2020/21:KrU7 och 2020/21:KrU11.

Vi vidhåller vårt partis ståndpunkt i motionerna 2021/22:3365 yrkande 4, 2021/22:3366 yrkandena 1 och 2, 2021/22:3374 yrkande 13 och 2021/22:3753 yrkande 4 men avstår från att ge uttryck för den i detta betänkande.

 

 

 

2.	Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (SD)
	Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD) anför:

 

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2020/21:CU13, 2018/19:KrU13, 2019/20:KrU10, 2019/20:KrU11, 2020/21:KrU1, 2020/21:KrU4, 2020/21:KrU7 och 2020/21:KrU11.

Vi vidhåller vårt partis ståndpunkt i motionerna 2021/22:2468 yrkandena 1–3 och 5, 2021/22:2470 yrkande 2, 2021/22:2498 yrkande 4, 2021/22:2503 yrkandena 1–9, 2021/22:2505 yrkandena 1 och 3, 2021/22:2506 yrkande 7 och 2021/22:2537 yrkande 7 men avstår från att ge uttryck för den i detta betänkande.

 

 

 

3.	Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (C)
	Catarina Deremar (C) anför:

 

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:KrU13, 2019/20:KrU11 och 2020/21:KrU4.

Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motionerna 2021/22:3196 yrkande 7, 2021/22:3217 yrkande 9 och 2021/22:3526 yrkande 18 men avstår från att ge uttryck för den i detta betänkande.

 

 

4.	Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (V)
	Vasiliki Tsouplaki (V) anför:

 

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2019/20:KrU10 och 2019/20:KrU11.

Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motionerna 2021/22:2592 yrkande 2 och 2021/22:3196 yrkande 7 men avstår från att ge uttryck för den i detta betänkande.

 

 

 

5.	Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (KD)
	Roland Utbult (KD) anför:

 

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:KrU13 och 2019/20:KrU10.

Jag vidhåller vårt partis ståndpunkt i motionerna 2021/22:2468 yrkandena 1–3 och 5 men avstår från att ge uttryck för den i detta betänkande.

 

 

 

6.	Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (L)
	Christer Nylander (L) anför:

 

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandena 2018/19:KrU13 och 2020/21:KrU7.

Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motionerna 2021/22:4003 yrkandena 8, 15 och 16 men avstår från att ge uttryck för den i detta betänkande.

 

mitt

 

 

7.	Motioner som bereds förenklat, punkt 11 (MP)
	Anna Sibinska (MP) anför:

 

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2 eftersom motsvarande förslag har behandlats av utskottet i betänkandet 2020/21:KrU4.

Jag vidhåller mitt partis ståndpunkt i motionen 2021/22:4065 yrkande 21 men avstår från att ge uttryck för den i detta betänkande.

 

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:1148 av Hans Eklind (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av efterlevnaden av objektivitetskriteriet hos folkbiblioteken utifrån gällande bibliotekslag och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1693 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att verka för stöd till konstnärlig utsmyckning vid byggnation i regi av staten, regionerna, kommunerna eller det privata, det som kallas enprocentsregeln, och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1713 av Gudrun Brunegård (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fr.o.m. 2022 uppmärksamma Astrid Lindgrens verk och gärning med en särskild märkesdag och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1715 av Gudrun Brunegård (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillkännagivandet av Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA) permanent bör ske i Vimmerby och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1929 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länder och språk ska vara sökbara under den begynnelsebokstav som anger landet och språket och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2468 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om balansen mellan ett levande språk och vikten av enhetlig kommunikation över hela befolkningen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppdra åt Språkrådet att ta fram riktlinjer för språkenhetlighet bland befolkningen med målsättningen att säkra att medborgarnas ordförråd möjliggörs vara så rikt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig förvaltning ska prioritera ett korrekt och rikt språk framför enkelhet och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i språklagen så att även punktskriften omfattas och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2470 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksteatern bör få möjlighet att utveckla sin verksamhet i linje med det som anförs i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om frilansares arbetsvillkor och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur incitamentsstrukturerna kan förbättras för att öka icke-offentliga aktörers deltagande i finansieringen av kulturlivet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2474 av Cassandra Sundin m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2498 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utreda möjligheterna att göra Folkmusikens hus i Dalarna till ett nationellt folkmusikcentrum och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2503 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur svensk filmpolitik kan regleras och finansieras genom ett nytt och moderniserat filmavtal och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra filmbranschens insyn och påverkan via branschråden och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till gemensamma nordiska produktionsincitament för film och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser mot illegal hantering av film och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en förutsättningslös utredning om möjligheterna till en differentierad biografavgift för inhemsk film i förhållande till utomeuropeisk film och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om småortsbiografernas framtid och deras vikt för landsbygden och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den svenska film- och biografkulturen kan bli mer motståndskraftig i framtiden med hjälp av lärdomar dragna från coronakrisens effekter, och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturarvsfilmproduktioner bör vara ett mål för filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska filmpolitiska samarbetet bör utökas och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som i svensk filmpolitik bidrar till att minska den politiserade detaljstyrningen vid stödgivning och som motverkar rådande identitetspolitiska tankesystem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:2505 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta nationella digitala bibliotekstjänster och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra biblioteken från grupper som söker använda dem till annat än det tilltänkta syftet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn och revidering av bibliotekslagen i syfte att stärka svenska språkets ställning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2506 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka direktiv som vore lämpliga att införa för att enprocentsregeln ska kunna tillämpas bättre och leda till ökad estetisk hållbarhet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsarkitekt bör vara ett obligatorium vid varje länsstyrelse och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag för att fjärrlån av e-böcker ska bli möjligt och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över litteraturstödet och möjligheten att övergå från ett efterhandsstöd till ett förhandsstöd och vilka möjliga utfall det skulle ge och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten till särskilt stöd för korrekturläsning av punktskrift och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2601 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att i nära samarbete med Sametinget och det samiska samhället ta fram ett förslag till samisk språklag och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2922 av Runar Filper (SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det svenska språkets särart skulle kunna hämta inspiration från isländsk språkmodell och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3196 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att digitaliseringen av det filmiska kulturarvet påskyndas och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3217 av Per Schöldberg m.fl. (C):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till språkcentrum samt resursbibliotek för meänkieli och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3353 av Magnus Jacobsson och Michael Anefur (båda KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra Nimis till ett kulturminnesmärke och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3365 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om läsfrämjande åtgärder för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning om filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur illegal spridning av filmer kan beivras och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på hur de av regeringen aviserade produktionsincitamenten till svensk film kan implementeras i form av en skattereduktionsmodell, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast måste tillse att den politiska styrningen av svensk film, oaktat om den är direkt eller indirekt, omedelbart upphör, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3369 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av två nya språkcentrum inom nord- och lule-/pitesamiskt område och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etablerandet av en samisk nationalscen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska administration och onödig byråkrati för kulturutövarna och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om scenkonstallianserna och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konst och arkitektur i det offentliga rummet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3417 av Emma Hult (MP):

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det offentliga ska vara ett föredöme genom att större vikt ska läggas vid gestaltning och variation när bostäder, skolor, vårdinrättningar m.m. byggs och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3522 av Ola Johansson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningar och villkor för att tillåta andra språk än svenska vid myndighetsutövning och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3753 av Maria Stockhaus m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge biblioteken i uppdrag att stödja äldre och medborgare med lågt tekniskt kunnande i hur man använder ny teknik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2021/22:3792 av Karin Enström m.fl. (M):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av två nya språkcentrum inom nord- och lule-/pitesamiskt område och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering för trygga bibliotek och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade insatser för läsning och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en genomlysning av musikens ekosystem och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om framtidens filmpolitik och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för konkurrenskraftiga villkor för filmproduktion i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4020 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av produktionsincitament för svensk film och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4048 av Mikael Damsgaard (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att främja användandet av de skandinaviska språken och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4065 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP):

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enprocentsmålet för konstnärlig utsmyckning i offentlig miljö och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4109 av Camilla Hansén och Anna Sibinska (båda MP):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på språk och kultur, och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4110 av Rasmus Ling m.fl. (MP):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra den skandinaviska språkförståelsen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att utveckla filmproduktionsincitamenten och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kulturskapares villkor och genomföra reformer för egenföretagare i kulturbranschen och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka scenkonstallianserna och utöka de yrkeskategorier som omfattas av stödet och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationalscen för film och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD):

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om MU-avtalet och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det konstnärliga företagandet och tillkännager detta för regeringen.

 

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

 

Motion	Motionärer	Yrkanden
11. Motioner som bereds förenklat
2021/22:1148	Hans Eklind (KD)
2021/22:1693	Magnus Manhammar (S)
2021/22:1713	Gudrun Brunegård (KD)
2021/22:1715	Gudrun Brunegård (KD)
2021/22:1929	Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
2021/22:2468	Aron Emilsson m.fl. (SD)	1–3 och 5
2021/22:2470	Angelika Bengtsson m.fl. (SD)	2
2021/22:2498	Aron Emilsson m.fl. (SD)	4
2021/22:2503	Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD)	1–9
2021/22:2505	Aron Emilsson m.fl. (SD)	1 och 3
2021/22:2506	Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD)	7
2021/22:2537	Roger Hedlund m.fl. (SD)	7
2021/22:2592	Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V)	2
2021/22:2922	Runar Filper (SD)	4
2021/22:3196	Nooshi Dadgostar m.fl. (V)	7
2021/22:3217	Per Schöldberg m.fl. (C)	9
2021/22:3365	Viktor Wärnick m.fl. (M)	4
2021/22:3366	Viktor Wärnick m.fl. (M)	1 och 2
2021/22:3374	Viktor Wärnick m.fl. (M)	13
2021/22:3417	Emma Hult (MP)	26
2021/22:3522	Ola Johansson (C)
2021/22:3526	Catarina Deremar m.fl. (C)	18
2021/22:3753	Maria Stockhaus m.fl. (M)	4
2021/22:4003	Christer Nylander m.fl. (L)	8, 15 och 16
2021/22:4048	Mikael Damsgaard (M)	1
2021/22:4065	Nicklas Attefjord m.fl. (MP)	21
2021/22:4110	Rasmus Ling m.fl. (MP)	5
2021/22:4118	Pernilla Stålhammar m.fl. (MP)	13