Ärendet handlar om att ge regeringen tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen för att hantera situationen med covid-19.
Ska riksdagen godkänna regeringens förslag till ändringar i smittskyddslagen?
Om förslaget godkänns kan regeringen snabbt införa åtgärder för att minska spridningen av covid-19, som att stänga ned platser där folk samlas.
|
|
Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19
Sammanfattning
Utskottet ställer sig i huvudsak bakom regeringens förslag till lagar om ändring i smittskyddslagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att det i smittskyddslagen införs bestämmelser som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, ges rätt att meddela vissa offentligrättsliga föreskrifter om särskilda åtgärder med anledning av det virus som orsakar covid-19.
Föreskrifterna ska enligt regeringens förslag få avse
• tillfälliga begränsningar för folksamlingar
• tillfällig nedstängning av köpcentrum och andra handelsplatser
• tillfällig nedstängning av sociala och kulturella mötesplatser, såsom barer, nattklubbar, restauranger, kafeterior, gym- och sportanläggningar, bibliotek, museer och allmänna samlingslokaler
• tillfällig nedstängning eller andra begränsningar i fråga om transporter eller att använda infrastruktur, såsom hamnar, flygplatser eller buss- eller järnvägsstationer
• tillfälligt möjliggörande av inbördes handel eller omfördelning av läkemedel eller skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer eller
• tillfälliga åtgärder av annat liknande slag.
Regleringen ska gälla tillfälligt under högst tre månader. Regleringen föreslås träda i kraft den 18 april 2020 och upphöra att gälla vid utgången av juni 2020.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns tre reservationer (M, KD, L) och tre särskilda yttranden (M, SD, V).
Avslutningsvis föreslår utskottet att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:155 Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19.
Sex yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19
2.Ekonomisk kompensation, punkt 2 (M, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Omfördelning |
Riksdagen antar 9 kap. 6 a § första stycket 5 och 9 kap. 6 b § regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:155 punkt 1 i denna del och avslår motion
2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M)
|
2. |
Ekonomisk kompensation |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2 och
2019/20:3579 av Acko Ankarberg Johansson m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 2 (M, KD)
|
3. |
Lagförslaget i övrigt |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168) med den ändringen att orden ”och riksdagens beslut inte kan avvaktas” ska införas i 9 kap. 6 a § första stycket mellan ”covid-19” och ”. Föreskrifterna”,
2. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)
i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:155 punkterna 1 i denna del och 2.
|
4. |
Information |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3 och
2019/20:3579 av Acko Ankarberg Johansson m.fl. (KD) yrkande 1.
|
5. |
Utvärdering |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3575 av Lina Nordquist m.fl. (L).
Reservation 3 (L)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 15 april 2020
På socialutskottets vägnar
Acko Ankarberg Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Acko Ankarberg Johansson (KD), Camilla Waltersson Grönvall (M), Johan Hultberg (M), Sofia Nilsson (C), Karin Rågsjö (V), Dag Larsson (S), Lina Nordquist (L), Pernilla Stålhammar (MP), John Weinerhall (M), Helén Pettersson (S), Ingela Nylund Watz (S), Kalle Olsson (S), Markus Selin (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Robert Stenkvist (SD), Tobias Andersson (SD) och Camilla Brodin (KD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:155 Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19 och sex yrkanden i följdmotioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Utkast till lagrådsremissen Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19 har tagits fram i Regeringskansliet (Socialdepartementet). Utkastet har remissbehandlats. Mot bakgrund av den rådande situationen med en pågående spridning i samhället av virussjukdomen covid-19 har regeringen enligt vad som anförs i propositionen genom ett skyndsamt förfarande inhämtat synpunkter på förslagen. Den flexibilitet som finns i fråga om beredningskravet har därför enligt regeringen använts i detta fall.
Regeringen beslutade den 6 april 2020 att överlämna lagrådsremissen Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19 till Lagrådet, och Lagrådet beslutade om yttrande samma dag.
Propositionen överlämnades till riksdagen den 7 april 2020. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till en dag. Motionstiden löpte således ut den 8 april 2020. Propositionen hänvisades av kammaren till socialutskottet den 8 april 2020.
Socialutskottet har gett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och eventuella följdmotioner. Yttrandet finns i bilaga 3.
Riksdagen antar, med det förtydligande tillägg som utskottet föreslår, regeringens lagförslag som innebär att det i smittskyddslagen införs bestämmelser som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, ges rätt att meddela vissa offentligrättsliga föreskrifter om särskilda åtgärder med anledning av det virus som orsakar covid-19. Enligt lagförslaget ska eventuella föreskrifter som meddelats med stöd av bemyndigandet genom proposition i varje enskilt fall omedelbart underställas riksdagens prövning. Utskottet uttalar sig om innebörden av begreppet omedelbart.
Jämför reservation 1 (M), 2 (M, KD) och 3 (L).
Propositionen
Situationen kräver ytterligare åtgärder
Regeringen gör inledningsvis bedömningen att det redan på mycket kort sikt kan uppkomma stora svårigheter för regeringen att genom adekvata och nödvändiga åtgärder möta de utmaningar som spridningen av det virus som orsakar covid-19 innebär.
Regeringens behov av att kunna vidta adekvata åtgärder för att lindra verkningarna av den omfattande virusspridningen bör enligt regeringens bedömning tillgodoses genom att man, inom grundlagens ramar, ytterligare utnyttjar det utrymme som finns för riksdagen att delegera normgivningskompetens på det primära lagområdet till regeringen.
Nya bemyndiganden att meddela föreskrifter om särskilda åtgärder med anledning av det virus som orsakar covid-19
Befogenheten för regeringen att besluta om ytterligare adekvata åtgärder för att lindra verkningarna av den omfattande spridningen av det virus som orsakar covid-19 bör enligt regeringens mening lämpligen regleras genom nya normgivningsbemyndiganden, som införs i smittskyddslagen (2004:168). Att bemyndigandena placeras i smittskyddslagen innebär bl.a. att deras räckvidd kompletterar befintliga bemyndiganden i samma lag men också att de är underkastade samma allmänna begränsningar som de befintliga bemyndigandena.
De nya bestämmelserna i smittskyddslagen bör enligt regeringen ta sikte på sådana situationer som för närvarande inte tydligt omfattas av smittskyddslagstiftningen eller där sådan lagstiftning för närvarande är otillräcklig men där det finns ett behov av att mycket snabbt kunna vidta särskilda åtgärder med anledning av spridningen av det virus som orsakar covid-19. Regeringens handlingsutrymme enligt de föreslagna bemyndigandena bör därför lämpligen avgränsas till att avse en befogenhet att meddela vissa offentligrättsliga föreskrifter. Det ligger i sakens natur att det inte är möjligt att i detalj förutse de åtgärder som kan behöva vidtas för att hantera spridningen av viruset och att sådana åtgärder kan behöva vidtas mycket snabbt. Detta talar för att ett nytt normgivningsbemyndigande behöver utformas på ett sådant sätt att det ger utrymme för viss flexibilitet när det gäller de åtgärder som regeringen ska kunna vidta.
Regeringen föreslår att det ska införas bestämmelser i smittskyddslagen som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, ges rätt att meddela vissa offentligrättsliga föreskrifter om särskilda åtgärder med anledning av det virus som orsakar covid-19. Enligt förslaget ska regeringen få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19.
Föreskrifterna ska få avse
Regeringen ska vidare få meddela särskilda föreskrifter om samverkan och inbördes handel eller omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner, om det i syfte att upprätthålla ett effektivt smittskydd behövs för att hantera spridningen av viruset.
Förvaltningsbeslut som avser enskilda ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om det behövs för att tillgodose rätten till domstolsprövning enligt artikel 6.1 i Europakonventionen. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.
Föreskrifterna ska genom proposition i varje enskilt fall omedelbart underställas riksdagens prövning. Regeringen ska föreslå att riksdagen beslutar om förkortad motionstid med anledning av en sådan proposition.
Regeringen gör vidare bedömningen att frågan om olika kompensatoriska ekonomiska åtgärder med anledning av eventuella förordningar ska övervägas i samband med att de enskilda eventuella föreskrifterna om åtgärder tas fram.
Regeringen understryker att begränsningar eller andra åtgärder aldrig kan utformas på ett sådant sätt att de innebär inskränkningar i de fri- och rättigheter som skyddas i regeringsformen och som kan begränsas enbart genom lag, däribland skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp och rätten till skydd för rörelsefriheten (jfr 2 kap. 6 och 8 §§ regeringsformen). Sådana eventuella åtgärder kan enbart riksdagen besluta om genom lag. Bemyndigandet ger exempelvis inte stöd för att besluta om s.k. utegångsförbud, som man har gjort i andra länder. Ett sådant mycket ingripande och omfattande beslut om utegångsförbud – ett slags isolering – eller en karantän av hela samhällen skulle sannolikt innebära begränsningar i fri- och rättigheter som kräver en lag.
I propositionen anförs vidare att om regeringen utnyttjar den ingripandemöjlighet som bemyndigandet ger utrymme för måste regeringen således givetvis – liksom i alla andra fall av normgivning – beakta vissa grundläggande förutsättningar. Det gäller t.ex. frågan om det med hänsyn till bl.a. de grundläggande fri- och rättigheterna enligt regeringsformen och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som gäller som lag, är möjligt att vidta en viss typ av åtgärd. Detsamma gäller i fråga om EU-rätten (inbegripet EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna) och i fråga om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som gäller som lag. Regeringen måste också bedöma om åtgärden är lämplig, nödvändig och proportionerlig i förhållande till det syfte som ska uppnås samt iaktta regeringsformens krav på objektivitet och saklighet. Det är krav som är grundläggande för allt författningsarbete, och det saknas utrymme att göra avsteg från dem i de fall som kan aktualiseras genom det föreslagna bemyndigandet. För att kunna göra adekvata bedömningar av samhällsekonomiska och övriga konsekvenser, t.ex. för totalförsvaret, som kan uppkomma som en följd av en viss påtänkt åtgärd, kan synpunkter på sedvanligt sätt behöva inhämtas t.ex. från myndigheter, kommuner, regioner och det privata näringslivet om tillämpningen av bemyndigandet aktualiseras (jfr 7 kap. 2 § regeringsformen).
När det gäller frågan om läkemedelsförsörjning har regeringen uppmärksammat ett tänkbart behov av att i den uppkomna situationen kunna vidta åtgärder för att trygga läkemedelsförsörjningen, som för närvarande inte ryms inom den befintliga lagstiftningen. Regeringen anför i propositionen att avsikten är att regionerna och kommunerna i första hand på frivillig väg omfördelar läkemedel men att regeringen ändå – som en sista utväg – ges möjlighet att meddela föreskrifter om en sådan omfördelning. Regeringen bör därför få meddela särskilda föreskrifter om inbördes handel eller omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner, om det i syfte att upprätthålla ett effektivt smittskydd behövs för att hantera spridningen av viruset. Av propositionen framgår att vid utformningen av sådana föreskrifter måste ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna och det geografiska områdesansvaret beaktas. Regeringen måste givetvis även i dessa fall bedöma om åtgärden är lämplig, nödvändig och proportionerlig i förhållande till det syfte som ska uppnås.
En underställningsmekanism i förhållande till riksdagen
Regeringen anför att det är lämpligt att det även införs en bestämmelse i anslutning till normgivningsbemyndigandena som innebär att regeringens eventuella föreskrifter om särskilda åtgärder med stöd av bemyndigandena ska underställas riksdagen genom proposition i varje enskilt fall. Regeringen ska föreslå att riksdagen beslutar om förkortad motionstid med anledning av en sådan proposition. Regeringen anför vidare att enligt Lagrådet motiverar de föreslagna bemyndigandenas utformning och extraordinära karaktär att en beslutad föreskrift ska underställas riksdagens prövning så fort som möjligt efter det att en föreskrift har meddelats, helst samma dag, men i vart fall senast efterföljande veckodag. Regeringen instämmer i att sådana föreskrifter mycket skyndsamt bör underställas riksdagen. Detta bör lämpligen säkerställas genom en justering av lagtexten i förhållande till lagrådsremissens förslag på så sätt att det anges att föreskrifter som har meddelats med stöd av de föreslagna bemyndigandena omedelbart ska underställas riksdagens prövning.
Bemyndigandena ska vara tidsbegränsade
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna i smittskyddslagen ska ha en begränsad giltighetstid. Regeringen gör vidare bedömningen att bestämmelsernas giltighetstid bör vara högst tre månader. Giltighetstiden för eventuella föreskrifter som har meddelats med stöd av de föreslagna bemyndigandena måste enligt regeringens bedömning anpassas, så att föreskrifterna upphör att gälla senast samtidigt som bemyndigandena upphör att gälla.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna i smittskyddslagen ska träda i kraft den 18 april 2020 och upphöra att gälla vid utgången av juni 2020. De nya bestämmelserna ska dock enligt regeringens förslag fortfarande gälla för ärenden eller mål som har inletts före ikraftträdandet.
Konsekvenser
Möjligheten för regeringen att genom förordning meddela föreskrifter om särskilda föreskrifter om samverkan och inbördes handel eller omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner innebär enligt regeringen inte i sig något ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Om de föreskrifter om detta som regeringen i ett senare skede, med stöd av det föreslagna bemyndigandet, beslutar om innefattar begränsningar i den kommunala självstyrelsen ska regeringen i det skedet liksom i andra sammanhang beakta bl.a. 14 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen.
Motionerna
Omfördelning
I partimotion 2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen med de ändringarna att 9 kap. 6 a § första stycket 5 i stället ska ha följande lydelse: ”tillfälligt möjliggörande av inbördes handel av läkemedel eller skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer, eller” och att 9 kap. 6 b § i stället ska ha följande lydelse: ”Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om samverkan och inbördes handel av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner, om det i syfte att upprätthålla ett effektivt smittskydd behövs för att hantera spridning av det virus som orsakar covid-19.” Motionärerna noterar att Sveriges Kommuner och Regioner i sitt remissvar tydligt avstyrkt den del av förslaget som avser att regeringen ska få meddela föreskrifter om omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning utöver befintlig reglering på området. Enligt motionärerna finns det anledning att ifrågasätta om det är befogat att ta initiativ till så långtgående förändringar som det nu är frågan om mitt i en pågående kris. Av samma skäl bör lagförslaget enligt motionärerna ändras i den del som rör omfördelning av skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer.
Ekonomisk kompensation
I partimotion 2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att enskilda som drabbas av en föreskrift som meddelas med stöd av bemyndigandet i denna lag som huvudregel ska ersättas. Detta är i grund och botten en konstitutionell fråga. Enskilda som drabbas av direkta statliga ingrepp ska enligt motionärerna kompenseras, också när det som i det aktuella fallet handlar om ingrepp som motiveras av starka allmänna intressen.
Information
I partimotion 2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska informera riksdagens partier löpande då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandet.
I kommittémotion 2019/20:3579 av Acko Ankarberg Johansson m.fl. (KD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska underrätta riksdagen när föreskrifter börjar tas fram i Regeringskansliet. När regeringen nu får möjlighet att vidta extraordinära åtgärder anser motionärerna att regeringen ska underrätta riksdagen när föreskrifter börjar tas fram i Regeringskansliet för att säkerställa att riksdagens kontrollfunktion fungerar på ett ändamålsenligt sätt.
Utvärdering
I kommittémotion 2019/20:3575 av Lina Nordquist m.fl. (L) föreslås ett tillkännagivande om en kommande oberoende utvärdering av de åtgärder som regeringen kan komma att vidta med stöd i den tillfälliga lagen. Motionärerna anför att propositionen har tillkommit i en exceptionell samhällskris och med en beredningsprocess som kraftigt avviker från den normala. Även om lagförslaget innehåller tydliga kontrollmekanismer i form av riksdagens överprövning och rätt att överklaga till domstol är det enligt motionärerna angeläget att redan nu avisera en kommande oberoende utvärdering.
Yttrande från konstitutionsutskottet
Socialutskottet har gett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 2019/20:155 och eventuella följdmotioner. Konstitutionsutskottet har yttrat sig men begränsat sitt yttrande till endast propositionen och inte följdmotionerna. Yttrandet finns i bilaga 3.
Socialutskottets ställningstagande
Inledning
Sverige och omvärlden befinner sig i en mycket svår situation och måste planera för extraordinära åtgärder. Covid-19 är en allvarlig sjukdom som i de svåraste fallen har en dödlig utgång. Viruset sprids mycket snabbt och Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade den 11 mars 2020 att covid-19-utbrottet är en pandemi. Sjukdomen finns nu eller kommer snart att finnas i alla världsdelar och kommer sannolikt att drabba alla världens länder. För närvarande är det inte känt hur många som är smittade eller hur stor spridning man kan förvänta sig framöver. WHO understryker vikten av att alla världens länder nu förbereder sig för sjukdomen. Alla måste så långt det är möjligt göra vad de kan för att minska spridningstakten i syfte att ge sjukvården mer tid att behandla de patienter som behöver vård och värna de grupper i befolkningen som riskerar att få särskilt allvarliga följder av sjukdomen.
Denna extraordinära situation har, enligt utskottets mening, visat att det skyndsamt måste säkerställas att alla adekvata åtgärder kan vidtas för att kunna hantera spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Det är svårt att förutse när läget förändras och det uppkommer behov av åtgärder som går längre än de som regeringen redan har vidtagit. Det är därför viktigt att det finns ett regelverk som ger regeringen förutsättningar att skyndsamt fatta nödvändiga beslut om åtgärder så fort ett behov uppkommer.
Behovet av ytterligare normgivningsbemyndiganden
Samhällets smittskydd ska enligt smittskyddslagen tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Smittskyddet ska enligt de allmänna riktlinjerna i lagen bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och åtgärder får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa. Åtgärderna ska vidare vidtas med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet. I lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa finns bestämmelser som syftar till att skydda mot sådana hot. Lagarna innehåller normgivningsbemyndiganden som ger utrymme för att meddela föreskrifter inom respektive lags tillämpningsområde på lägre normgivningsnivå än lag.
Utskottet delar regeringens och Lagrådets bedömning att räckvidden i fråga om de bemyndiganden som finns i smittskyddslagen till viss del är oklar och att det finns anledning att sätta i fråga om de ger tillräckligt stöd för att vidta de åtgärder som kan komma att behövas för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19. Det kan redan på mycket kort sikt uppkomma stora svårigheter för regeringen att genom adekvata och nödvändiga åtgärder möta de utmaningar som spridningen av det virus som orsakar covid-19 innebär. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns behov av ytterligare normgivningsbemyndiganden i smittskyddslagen.
De föreslagna normgivningsbemyndigandena
Som redovisats ovan föreslår regeringen två nya normgivningsbemyndiganden i smittskyddslagen. Utskottet vill här framhålla att det förhållandet att bemyndigandena placeras i smittskyddslagen innebär bl.a. att deras räckvidd kompletterar befintliga bemyndiganden i samma lag men också att de är underkastade samma allmänna begränsningar som de befintliga bemyndigandena. Det innebär som framgått ovan att smittskyddet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och åtgärder får inte vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa. Vidare ska åtgärderna vidtas med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet.
Enligt förslaget till bemyndigande i 9 kap. 6 a § ska regeringen få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden men enbart om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19. I paragrafen finns en uppräkning av vilka åtgärder föreskrifterna ska få avse. Enligt förslaget till bemyndigande i 9 kap. 6 b § ska regeringen få meddela särskilda föreskrifter om samverkan och inbördes handel eller omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner, om det i syfte att upprätthålla ett effektivt smittskydd behövs för att hantera spridningen av viruset.
Vad gäller det föreslagna bemyndigandet i 9 kap. 6 a § finns det enligt utskottens menig anledning att understryka att sådana begränsningar eller andra åtgärder som regeringen meddelar föreskrifter om aldrig kan utformas på ett sådant sätt att de innebär inskränkningar i de fri- och rättigheter som skyddas i regeringsformen och som kan begränsas enbart genom lag, däribland skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp och rätten till skydd för rörelsefriheten (jfr 2 kap. 6 och 8 §§ regeringsformen). Sådana eventuella åtgärder kan enbart riksdagen besluta om genom lag. Om regeringen utnyttjar den ingripandemöjlighet som bemyndigandet ger utrymme för måste regeringen alltså, som regeringen själv skriver i propositionen, givetvis – liksom i alla andra fall av normgivning – beakta vissa grundläggande förutsättningar. Det gäller t.ex. frågan om det med hänsyn till bl.a. de grundläggande fri- och rättigheterna enligt regeringsformen och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som gäller som lag, är möjligt att vidta en viss typ av åtgärd. Detsamma gäller i fråga om EU-rätten (inbegripet EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna) och i fråga om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som gäller som lag. Regeringen måste också bedöma om åtgärden är lämplig, nödvändig och proportionerlig i förhållande till det syfte som ska uppnås samt iaktta regeringsformens krav på objektivitet och saklighet. Det är krav som är grundläggande för allt författningsarbete, och det saknas utrymme att göra avsteg från dem i de fall som kan aktualiseras genom det föreslagna bemyndigandet. I likhet med konstitutionsutskottet förutsätter socialutskottet att regeringen gör noggranna överväganden innan bemyndigandet utnyttjas och därvid alltid beaktar bl.a. bestämmelserna i 2 kap. regeringsformen.
Likväl finns det som konstitutionsutskottet påpekar skäl att påminna om vikten av att bevara balansen mellan riksdag och regering, där riksdagen har en konstitutionell särställning inom normgivningsmakten. Det är av stor vikt att riksdagen kan förutse omfattningen av en normgivningsdelegation och vilka föreskrifter som kan komma att meddelas med stöd av bemyndigandet. Särskilt viktigt är det att precisera gränserna för regeringens befogenhet när det gäller föreskrifter som är ingripande för enskilda. Utgångspunkten bör vara att regeringen endast meddelar föreskrifter grundade på bemyndigandet i situationer som ställer krav på så pass snabba åtgärder att en riksdagsbehandling skulle riskera att fördröja åtgärderna med allvarliga konsekvenser som följd. Enligt utskottet bör därför ett förtydligande tillägg göras i paragrafens första mening i enlighet med konstitutionsutskottets förslag för att inte mer än nödvändigt överföra normgivningskompetens från riksdagen till regeringen. Paragrafens första mening bör således lyda ”Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19 och riksdagens beslut inte kan avvaktas.” Med hänsyn till att det skyndsamt måste säkerställas att alla adekvata åtgärder kan vidtas för att kunna hantera spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 anser utskottet att Lagrådets granskning skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer.
Som redovisats ovan föreslås att föreskrifterna som regeringen får meddela enligt 9 kap. 6 a § första stycket punkt 5 ska få avse tillfälligt möjliggörande av inbördes handel eller omfördelning av läkemedel eller skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer. I 9 kap. 6 b § föreslås att regeringen ska få meddela särskilda föreskrifter om samverkan och inbördes handel eller omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner, om det i syfte att upprätthålla ett effektivt smittskydd behövs för att hantera spridningen av viruset. I propositionen redovisas att det har uppmärksammats ett tänkbart behov av att i den uppkomna situationen kunna vidta åtgärder för att trygga läkemedelsförsörjningen som för närvarande inte ryms inom befintlig lagstiftning. Regeringen anför i propositionen att avsikten är att regionerna och kommunerna i första hand på frivillig väg omfördelar läkemedel men att regeringen ändå – som en sista utväg – ges möjlighet att meddela föreskrifter om en sådan omfördelning.
Som konstitutionsutskottet påpekat ska en proportionalitetsbedömning göras i lagstiftningsärenden som rör den kommunala självstyrelsen. Någon sådan proportionalitetsbedömning görs dock inte i propositionen. Den extraordinära situation som Sverige befinner sig i har, som socialutskottet anfört ovan, visat att det skyndsamt måste säkerställas att alla adekvata åtgärder kan vidtas för att kunna hantera spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Det är svårt att förutse när läget förändras och det uppkommer behov av åtgärder som går längre än dem som regeringen redan har vidtagit. Som utskottet framhållit ovan är det därför viktigt att det finns ett regelverk som ger regeringen förutsättningar att skyndsamt fatta nödvändiga beslut om åtgärder så fort ett behov uppkommer. Avsikten är att regionerna och kommunerna i första hand på frivillig väg omfördelar läkemedel men att regeringen ändå – som en sista utväg – ges möjlighet att meddela föreskrifter om en sådan omfördelning. Mot denna bakgrund anser utskottet att det föreslagna bemyndigandet är proportionerligt. I sammanhanget vill utskottet understryka att vid utformningen av de föreskrifter som kan bli aktuella måste ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna och det geografiska områdesansvaret beaktas. Regeringen måste också även bedöma om åtgärden är lämplig, nödvändig och proportionerlig i förhållande till det syfte som ska uppnås. Utskottet ställer sig alltså bakom förslaget i 9 kap. 6 a § första stycket punkt 5 och 9 kap. 6 b § och anser därför att motion 2019/20:3568 (M) yrkande 1 bör avslås.
I motionerna 2019/20:3568 (M) yrkande 2 och 2019/20:3579 (KD) yrkande 2 föreslås tillkännagivanden om att regeringen ska återkomma med ett regelverk för ekonomisk kompensation till näringsidkare vid beslut om åtgärder som får stora negativa effekter för bedriven näringsverksamhet. I propositionen anför regeringen att frågan om olika kompensatoriska ekonomiska åtgärder med anledning av eventuella förordningar kommer att övervägas i samband med att de enskilda eventuella föreskrifterna om åtgärder tas fram. Utskottet anser därför inte att det finns behov av något tillkännagivande till regeringen i frågan, varför motionsyrkandena bör avslås.
Sammantaget anser således utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till bemyndigande i 9 kap. 6 a § med det förtydligande av paragrafens första mening som redovisats ovan. Vidare anser utskottet att riksdagen bör anta förslaget till bemyndigande i 9 kap. 6 b §. Samtliga här redovisade motionsyrkanden bör avslås.
Den föreslagna underställningsmekanismen
Enligt förslaget i 9 kap. 6 c § ska föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 a eller 6 b § omedelbart underställas riksdagens prövning genom proposition i varje enskilt fall. Regeringen ska föreslå att riksdagen beslutar om förkortad motionstid med anledning av en sådan proposition. I propositionen redovisar regeringen att enligt Lagrådet motiverar de föreslagna bemyndigandenas utformning och extraordinära karaktär att en beslutad föreskrift ska underställas riksdagens prövning så fort som möjligt efter det att en föreskrift har meddelats, helst samma dag, men i vart fall senast efterföljande veckodag. Regeringen anför i propositionen att den instämmer i att sådana föreskrifter mycket skyndsamt bör underställas riksdagen. Detta bör, enligt regeringen, lämpligen säkerställas genom att det av lagtexten direkt framgår att föreskrifter som har meddelats med stöd av de föreslagna bemyndigandena omedelbart ska underställas riksdagens prövning.
Ett flertal remissinstanser har framfört kritik mot den beredning som föregått förslaget i propositionen. Även Lagrådet anför att beredningen av ärendet inger vissa betänkligheter. I propositionen anför regeringen att mot bakgrund av den rådande situationen med en pågående spridning i samhället av virussjukdomen covid-19 har den genom ett skyndsamt förfarande inhämtat synpunkter på förslagen. Den flexibilitet som finns i fråga om beredningskravet har därför använts i detta fall.
Socialutskottet anser att den process och beredning som föregått förslaget i propositionen i delar varit bristfällig. Sverige befinner sig dock i en mycket svår situation med en pågående spridning i samhället av virussjukdomen covid-19. Denna extraordinära situation har visat att det skyndsamt måste säkerställas att alla adekvata åtgärder kan vidtas för att kunna hantera spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Det är svårt att förutse när läget förändras och det uppkommer behov av åtgärder som går längre än de som regeringen redan har vidtagit. Som utskottet framhållit ovan är det därför viktigt att det finns ett regelverk som ger regeringen förutsättningar att skyndsamt fatta nödvändiga beslut om åtgärder så fort ett behov uppkommer. Mot denna bakgrund anser utskottet att beredningsunderlaget är tillräckligt.
Utvärdering m.m.
I motion 2019/20:3575 (L) föreslås ett tillkännagivande om behovet av en kommande oberoende utvärdering av de åtgärder som regeringen kan komma att vidta med stöd av den tillfälliga lagstiftningen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i frågan om behovet av kommande utvärderingar av åtgärder som vidtagits för att hindra smittspridningen. Utskottet förutsätter att regeringen när tiden är mogen kommer att ta nödvändiga initiativ. Motionsyrkandet bör avslås.
I sitt yttrande pekar konstitutionsutskottet på att det aktuella lagförslaget ger anledning att överväga en översyn av förutsättningarna för legalt handlande vid fredstida kriser. Socialutskottet har inte någon annan uppfattning än konstitutionsutskottet i denna fråga.
Sammanfattande ställningstagande
Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan ställer sig utskottet således bakom regeringens lagförslag med det förtydligande tillägg av 9 kap. 6 a § smittskyddslagen som redovisats. Samtliga motioner bör avslås.
|
1. |
av Camilla Waltersson Grönvall (M), Johan Hultberg (M) och John Weinerhall (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 9 kap. 6 a § första stycket 5 och 9 kap. 6 b § regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168) med den ändringen att orden ”eller omfördelning” ska utgå.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1 och
bifaller delvis proposition 2019/20:155 punkt 1 i denna del.
Ställningstagande
Vi noterar att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i sitt remissvar tydligt har avstyrkt den del av förslaget som avser att regeringen ska få meddela föreskrifter om omfördelning av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner. Detta tydliga avstyrkande har skett i bred politisk enighet. Enligt vår mening finns det anledning att ifrågasätta om det är befogat att ta initiativ till så långtgående förändringar som det nu är frågan om mitt i en pågående kris. Som SKR påpekar i sitt remissvar finns det redan juridiska möjligheter till samverkan mellan regionerna. Det saknas enligt vår mening anledning att göra någon annan bedömning än den som ett enigt SKR gjort och vi anser därför att lagförslaget bör ändras i den delen. Av samma skäl bör lagförslaget ändras i den del som rör omfördelning av skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer.
Vi anser sammanfattningsvis att riksdagen bör anta 9 kap. 6 a § första stycket 5 och 9 kap. 6 b § regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen med den ändringen att regleringen om omfördelning ska utgå.
|
2. |
av Acko Ankarberg Johansson (KD), Camilla Waltersson Grönvall (M), Johan Hultberg (M), John Weinerhall (M) och Camilla Brodin (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3568 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2 och
2019/20:3579 av Acko Ankarberg Johansson m.fl. (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Den rådande ekonomiska krisen till följd av covid-19 är i delar en kris som har sin grund i att det blivit så gott som omöjligt för företag att planera inför framtiden. Den föreslagna lagen kommer att bidra till den osäkerheten. Ett tydligt regelverk för ersättning för ekonomiskt drabbade skulle enligt vår mening minska denna osäkerhet väsentligt och minska den ekonomiska oro som kan uppstå till följd av de bemyndiganden regeringen nu får.
Vi anser därför att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att enskilda som drabbas av en föreskrift som meddelas med stöd av bemyndigandet i denna lag som huvudregel ska ersättas. Detta är i grund och botten en konstitutionell fråga. Enskilda som drabbas av direkta statliga ingrepp ska enligt vår mening kompenseras, också när det som i det aktuella fallet handlar om ingrepp som motiveras av starka allmänna intressen.
|
3. |
av Lina Nordquist (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3575 av Lina Nordquist m.fl. (L).
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör se över frågan om en kommande oberoende utvärdering av de åtgärder som regeringen kan komma att vidta med stöd i den tillfälliga lagen. Propositionen har tillkommit i en exceptionell samhällskris och med en beredningsprocess som kraftigt avviker från den normala. Även om lagförslaget innehåller tydliga kontrollmekanismer i form av riksdagens överprövning och rätt att överklaga till domstol är det enligt min mening angeläget att redan nu avisera en kommande oberoende utvärdering.
|
1. |
|
|
|
Camilla Waltersson Grönvall (M), Johan Hultberg (M) och John Weinerhall (M) anför: |
Moderaterna anser att den process och beredning som föregått förslaget i propositionen varit bristfällig. Förslagen i denna proposition innebär att betydande makt förskjuts från riksdagen till regeringen, dessutom på ett område där beslut kan bli mycket ingripande för enskilda. Det är därför djupt otillfredsställande att oppositionen i riksdagen, Lagrådet och remissinstanserna haft så kort tid på sig att kunna analysera förslagen.
Mot denna bakgrund anser Moderaterna att det är mycket viktigt att riksdagens partier löpande ska informeras av regeringen då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandet.
Moderaterna vill särskilt framhålla att riksdagen hittills inte varit någon bromskloss i arbetet med att bekämpa smittspridningen och lindra de ekonomiska effekterna av krisen för enskilda, för företag och för den samlade ekonomin i Sverige. Tvärtom har riksdagen varit mycket snabbfotad, flexibel och regeringen behjälplig på alla tänkbara sätt.
Sverige befinner sig dock i en mycket svår situation med en pågående spridning i samhället av virussjukdomen covid-19, och denna extraordinära kris har visat att det skyndsamt måste säkerställas att alla adekvata åtgärder kan vidtas av regeringen. Vi avser att noga följa denna fråga och förbehåller oss rätten att återkomma.
|
2. |
|
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD), Robert Stenkvist (SD) och Tobias Andersson (SD) anför: |
I Sverige klassades viruset som orsakar covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom den 1 februari 2020. Under de dryga två månader som förflutit sedan dess har den svenska regeringen, i jämförelse med vad Sverigedemokraterna begärt och vad som skett i våra grannländer, agerat mycket återhållsamt när det gäller åtgärder för att begränsa smittspridningen. Redan gällande lagstiftning ger regeringen och myndigheter mer långtgående möjligheter att t.ex. besluta föreskrifter för att begränsa sociala kontaktytor än vad man hittills valt att använda.
I likhet med flertalet remissinstanser och Lagrådet har Sverigedemokraterna betänkligheter mot beredningen av förslaget. Trots att regeringen haft nära en månad på sig sedan viruset klassades som en pandemi och allmän smittspridning kunde konstateras i Sverige, fick ett mycket begränsat antal remissinstanser ett enda dygn på sig att analysera förslaget. Den sent framhastade beredningsprocessen får anses särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av förslagets konstitutionellt känsliga prägel.
För att undvika att motsvarande tidsträngda situation uppstår vid riksdagens granskning av regeringens åtgärder med stöd av den tillfälliga lagen vill Sverigedemokraterna understryka vikten av att regeringen löpande håller riksdagens alla partier informerade om åtgärder som planeras med stöd av de tillfälliga bemyndigandena. Sverigedemokraterna delar regeringens uppfattning att i fråga om den här typen av lagstiftning är det viktigt med största möjliga enighet. Regeringen har inkluderat oss i diskussionerna på samma villkor som övriga oppositionspartier. Bägge parter har agerat på ett sätt som visar att samarbete kan frigöra oerhörd styrka, vilken ibland kan vara nödvändig för att hantera stora samhällsproblem. Vi hoppas och tror att denna krishantering en gång för alla markerar att tiden för ett omotiverat avståndstagande gentemot Sverigedemokraterna är förbi. Maktbalansen mellan riksdagen och regeringen är central i en rättsstat och får inte under några omständigheter åsidosättas.
Vi vill betona att med de utökade befogenheter som regeringen får med förslaget följer ett tungt ansvar att agera. Samtidigt finns skäl att understryka att det även i fortsättningen finns behov av att regeringen snarast återkommer med förslag till riksdagen om sådana materiella åtgärder som kommer att kräva lagstiftning.
För Sverigedemokraterna har det under förhandlingarna om det aktuella förslaget varit avgörande att åtgärder som regeringen vidtar genast ska underställas riksdagen. Med den justerade bestämmelse som föreslås i propositionen tydliggörs att föreskrifter som meddelats med stöd av den tillfälliga lagen omedelbart ska ställas som proposition och därmed underställas riksdagens prövning. I förhållande till det remitterade utkastet till lagrådsremiss har riksdagens roll därmed stärkts på ett positivt sätt.
I efterhand kommer Sverigedemokraterna att begära en grundlig utvärdering av de nu föreslagna bestämmelserna och tillämpningen av dessa. Slutsatserna av den bör ligga till grund för en överenskommelse mellan regeringen och oppositionen om hur en mer permanent pandemilagstiftning ska tas fram. I detta arbete kan reglerna för krig och krigsfara tjäna som inspiration.
Sverigedemokraterna godtar att det kan finnas behov av att regeringen i en mycket allvarlig situation ska ha möjlighet att besluta om föreskrifter för att omfördela t.ex. skyddsutrustning mellan regioner och andra aktörer. Det finns skäl att tro att förekomsten av sådana regler i sig kommer att räcka för att regionerna själva kommer att sköta omfördelningen.
Föreskrifter som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet kan sannolikt komma att drabba enskilda näringsidkare och aktörer. Att på ett allmängiltigt sätt beräkna skadan för enskilda på grund av potentiella föreskrifter som t.ex. begränsar möjligheten att bedriva vissa verksamheter under en begränsad tid låter sig inte göras. Det kan också vara svårt att bedöma att en skada uppstår på grund av beslutade föreskrifter och inte annars skulle ha uppstått på grund av spontana beteendeförändringar på marknaden som uppstått i krisen. Det framstår som rimligt att det ankommer på regeringen att i anslutning till de materiella föreskrifterna också reglera frågan om eventuell ersättning till drabbade aktörer och att en utgångspunkt är att kompensation betalas ut vid inskränkningar i enskildas näringsfrihet. Sverigedemokraterna kommer löpande att bevaka att frågan om ersättning följs upp där det är skäligt och att ersättningsmekanismer blir ändamålsenligt utformade. Vi avser att noga följa denna fråga och förbehåller oss rätten att återkomma.
|
3. |
|
|
|
Karin Rågsjö (V) anför: |
Jag skulle särskilt vilja lyfta nedanstående synpunkter när det gäller regeringens beredning av propositionen. Den initiala kontakten från regeringen skedde muntligen, vilket medförde att olika oppositionspartier fick information vid olika tidpunkter. Vänsterpartiet fick muntlig information om utkastet till lagrådsremiss på kvällen torsdagen den 2 april. Ett skriftligt utkast till lagrådsremiss överlämnades till oss på fredagen den 3 april kl. 21.01. Regeringen presenterade i detta skede inte någon rimlig tidsplan för hanteringen av ärendet. Det borde vara en självklarhet att alla partier skulle ha fått det slutliga förslaget till lagrådsremiss vid samma tidpunkt och i god tid innan regeringens beslut. Så skedde dessvärre inte.
Flera remissinstanser har framfört kritik mot remissförfarandet. Bland annat har Riksdagens ombudsmän (JO) framfört att remisstiden, som löpte under 24 timmar och dessutom under en helg, var alldeles för kort. Detta ger upphov till betänkligheter om regeringsformens beredningskrav verkligen kan anses vara uppfyllt. Remissinstanserna fick på detta sätt inte en reell möjlighet att överväga förslagen. Vidare var endast ett fåtal remissinstanser upptagna som mottagare av lagrådsremissen. Sveriges Advokatsamfund noterar t.ex. med förvåning att samfundet inte fått utkastet på remiss.
Vänsterpartiet har förståelse för att det aktuella ärendet behövde snabbehandlas med hänsyn till den allvarliga situation som råder. Men som framgår ovan anser vi att det finns anledning att vara kritisk mot regeringens hantering av detta ärende och vi förväntar oss en bättre framförhållning av regeringen vid liknande ärenden framöver. Jag avser att noga följa denna fråga och förbehåller mig rätten att återkomma.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168) med de ändringarna att 9 kap. 6 a § första stycket 5 i stället ska ha följande lydelse: ”tillfälligt möjliggörande av inbördes handel av läkemedel eller skyddsmaterial och annan medicinsk utrustning när det gäller privata vårdgivare och andra privata aktörer, eller” och att 9 kap. 6 b § i stället ska ha följande lydelse: ”Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om samverkan och inbördes handel av läkemedel och medicinsk utrustning när det gäller regioner och kommuner, om det i syfte att upprätthålla ett effektivt smittskydd behövs för att hantera spridning av det virus som orsakar covid-19.”
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att enskilda som drabbas av en föreskrift som meddelas med stöd av bemyndigandet i denna lag som huvudregel ska ersättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska informera riksdagens partier löpande då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kommande oberoende utvärdering av de åtgärder som regeringen kan komma att vidta med stöd i den tillfälliga lagen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska underrätta riksdagen när föreskrifter börjar tas fram i Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomisk ersättning och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande