Ärendet handlar om en extra ändringsbudget för 2020 som syftar till att stödja hälso- och sjukvården samt utbildningsinsatser på grund av coronaviruset.
Ska riksdagen godkänna ändringar i statens budget för 2020?
Om förslaget går igenom kommer staten att öka sina utgifter med 23,7 miljarder kronor för att förbättra hälso- och sjukvård och utbildning samt ge tillfälligt stöd till barnfamiljer med låga inkomster.
|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Utskottet ställer sig bakom förslagen i propositionen. Propositionen innehåller förslag till ytterligare åtgärder för att omhänderta effekterna i samhället av utbrottet av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Propositionen innehåller förslag till ändringar i statens budget som syftar till att mildra de ekonomiska effekterna i samhället och skapa ökade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling.
I propositionen föreslår regeringen ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Tilläggsbidraget föreslås lämnas som ett separat bidrag, som inte beaktas vid beräkningen av det ordinarie bostadsbidraget, till den som får särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis eller umgängesbidrag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla t.o.m. den 31 december 2020.
Regeringen föreslår vidare att det ska införas en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas i annan utsträckning än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartsstöd. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, KD) och ett särskilt yttrande (V).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:167 Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
13 yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset |
Ändringar i statens budget för 2020
Riksdagen
a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3,
b) bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om kapitaltillskott på högst 400 000 000 kronor till Almi Företagspartner AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:167 punkt 4, bifaller delvis proposition 2019/20:167 punkt 5 och avslår motion
2019/20:3620 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–6.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:167 punkterna 1–3.
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3620 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 7 och 8,
2019/20:3624 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) och
2019/20:3625 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–4.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (KD)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 2 juni 2020
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Kjell Jansson (M), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Mattias Vepsä (S), Pyry Niemi (S) och Fredrik Stenberg (S).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:167 Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. I propositionen föreslås att ett tidsbegränsat tilläggsbidrag införs inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla t.o.m. den 31 december 2020. Förslag lämnas även om att det ska införas en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas i annan utsträckning än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartsstöd. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Vidare innehåller propositionen förslag till ändringar i statens budget för 2020. Ökade medel föreslås för bl.a. kommunernas och regionernas merkostnader för hanteringen av virusutbrottet, en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen även efter de första 100 dagarna, flera olika utbildningsinsatser, stöd till civilsamhällesorganisationer, ett utvidgat mediestöd, införande av ett nytt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik och tidigareläggning av järnvägs- och vägunderhåll samt för att förlänga vissa redan vidtagna åtgärder på sjukförsäkringsområdet.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I betänkandet behandlar utskottet också 13 yrkanden i följdmotioner.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns regeringens lagförslag.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har under kort tid fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Regeringen har därför vid sex tillfällen under våren 2020 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2020. Propositionerna har avsett
• kreditgarantier till flygföretag (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188)
• ett stort antal åtgärder på inkomst- och utgiftssidan för att omhänderta effekterna i samhället av spridningen av viruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202)
• kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195)
• ytterligare åtgärder på skatteområdet (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204)
• förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och reglerna om studiestöd (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212)
• ytterligare åtgärder på bl.a. skatteområdet (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276–279).
Det nya coronaviruset bedöms även fortsättningsvis få betydande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Det finns därför anledning att vidta ytterligare åtgärder för att mildra de negativa effekterna för näringsliv och samhälle. Dessa åtgärder bör vidtas så snart som möjligt. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna ytterligare förslag till ändringar i statens budget för 2020.
Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som anförts ovan att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår därför att motionstiden förkortas till sex dagar.
Enligt 9 kap. 13 § riksdagsordningen får riksdagen, om en proposition måste behandlas skyndsamt, på förslag av regeringen besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl. Propositionen överlämnades till riksdagen den 20 maj 2020. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till sex dagar. Motionstiden löpte således ut den 26 maj. Propositionen hänvisades till finansutskottet den 20 maj 2020.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken och lag om ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd. Det innebär att ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster införs samt att det införa en upplysningsbestämmelse i lagen om studiestartsstöd om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas i annan utsträckning än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartsstöd.
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt regeringens förslag, med den ändringen att ramarna för utgiftsområdena 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt 24 Näringsliv ska höjas till följd av riksdagens tidigare beslut om extra ändringsbudget för 2020. Sammantaget ökar anvisade medel med 23,7 miljarder kronor 2020. Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande och ökar statens lånebehov med samma belopp, vilket motsvarar 0,5 procent av BNP.
Riksdagen bemyndigar vidare regeringen att besluta om kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi Företagspartner AB.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD) och 3 (KD) samt det särskilda yttrandet (V).
Ändringar i statens budget för 2020
Ändringarna i statens budget är en följd dels av de lagförslag som lämnas i propositionen och som redovisas nedan, dels av förslag som syftar till att mildra de ekonomiska effekterna i samhället av utbrottet av det nya coronaviruset och skapa ökade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling.
Ändringar av statens utgifter
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade utgiftsramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag enligt tabellen i bilaga 2. Sammanlagt innebär förslaget att de anvisade medlen ökar med 23,7 miljarder kronor för 2020. Som framgår av propositionen har flera av de nu aktuella anslagen ändrats i och med tidigare ändringsbudgetar under 2020.
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökar med 500 miljoner kronor. I propositionen anförs att dagspressens ekonomi redan före utbrottet av det nya coronaviruset var hårt ansträngd. Under flera år har annonsintäkterna minskat kraftigt, framför allt till följd av en växande konkurrens från globala digitala aktörer. Virusutbrottet har hastigt förvärrat den ekonomiska situationen, och det är sannolikt att nedgången för dagspressen fortsätter under 2020. Särskilt allvarlig är situationen för de företag som är helt beroende av annonsintäkter. Den ekonomiskt svåra situation som generellt råder i mediesektorn har även skapat ett behov av ett stöd som kan nå fler nyhetsmedier än det befintliga press- och stödsystemet. Regeringen anser att särskilda insatser krävs för att stärka de allmänna nyhetsmediernas förutsättningar att hantera den akuta situation som uppkommit och därmed säkra allmänhetens tillgång till kvalitativ journalistik i hela landet. Flera av de tidningar som inte är stödberättigade i dag har en avgörande betydelse för hushållens tillgång till nyheter och information. Behovet av tillfälligt stöd med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset gäller allmänna nyhetsmedier, dvs. även de dagstidningar som oftast inte är stödberättigade enligt presstödsförordningen (1990:524), samt t.ex. webbaserade nyhetsmedier och gratistidningar. Anslaget bör därför ökas med 500 miljoner kronor.
Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslås öka med sammanlagt 2 590 miljoner kronor. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 2 000 miljoner kronor för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader med anledning av coronaviruset. Regeringen redovisar att efter förslag i propositionerna Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:201) och Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:208) ökades anslaget med sammanlagt 2 511 miljoner kronor, varav 1 000 miljoner kronor avseende ersättning till regioner och kommuner för merkostnader inom hälso- och sjukvården och omsorgen till följd av coronaviruset. I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslår regeringen att ytterligare 2 000 miljoner kronor tillförs för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:99 s. 111 f.). Nya bedömningar visar dock att dessa medel inte kommer att räcka för att täcka kommunernas och regionernas merkostnader. Anslaget bör alltså därför ökas med ytterligare 2 000 miljoner kronor. Regeringen följer utvecklingen noga och kommer att föreslå ytterligare resurser vid behov.
Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 28 miljoner kronor för tillkommande kostnader, huvudsakligen ökade personalkostnader. Regeringen anser vidare att ett utökat ekonomiskt stöd till auktoriserade sammanslutningar är nödvändigt för att förhindra att redan påbörjade adoptionsprocesser inte kan fullföljas och att anslaget 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd därför bör ökas med 3,5 miljoner kronor. Utbrottet av det nya coronaviruset har synliggjort det svåra bemanningsläge som äldreomsorgen står inför och därför ökas anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet med 462 miljoner kronor. Vidare har utbrottet av det nya coronaviruset medfört extra kostnader för Socialstyrelsen, och därför föreslår regeringen att anslaget 8:1 Socialstyrelsen tillförs 97 miljoner kronor.
Vidare föreslår regeringen att ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökar med 13 556 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. föreslås höjas med 3 456 miljoner kronor med anledning av förlängda och förändrade åtgärder som rör sjukpenningen. För anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader föreslås en höjning med 10 100 miljoner kronor med anledning av förlängda och förändrade åtgärder.
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar med 560 miljoner kronor. För anslaget 1:8 Bostadsbidrag föreslås en ökning med samma belopp, med hänvisning till förslaget i propositionen om att införa ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer som har, eller senare under 2020 kommer att ha, rätt till bostadsbidrag.
Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslås öka med 1 120 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd föreslås höjas med samma belopp. I propositionen anförs att den högsta inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen under de första 100 ersättningsdagarna har höjts tillfälligt. För att öka den ekonomiska tryggheten avser regeringen även att tillfälligt höja den högsta inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen efter de första 100 dagarna från 760 kronor till 1 000 kronor per dag i ersättningsperioden. Motsvarande höjning avses även göras för den som är berättigad till inkomstrelaterad ersättning och får aktivitetsstöd. Höjningarna avses träda i kraft den 29 juni 2020 och gälla t.o.m. den 3 januari 2021.
Vidare föreslår regeringen att ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd ökar med 259 miljoner kronor. I propositionen föreslås medel för åtgärder som kommer att öka utbudet av utbildning, vilket beräknas leda till ökade kostnader för studiestöd. Anslagen 1:2 Studiemedel, 1:3 Avsättning för kreditförluster och 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor bör därför ökas med 106,5 miljoner kronor, 9 miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor. Vidare bör anslaget 1:7 Studiestartsstöd ökas med 142 miljoner kronor med hänvisning till att även personer som nyligen blivit arbetslösa tillfälligt bör kunna ta del av studiestartsstödet.
Ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslås öka med 346 miljoner kronor. För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet föreslås en höjning med 20 miljoner kronor med hänvisning till ökat behov av s.k. lovskola. Vidare bör anslaget 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 54 miljoner kronor för vård- och omsorgsutbildningar. Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor bör ökas med 272 miljoner kronor med anledning av olika utbildningssatsningar.
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ökar med 150 miljoner kronor. Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ökas med sammanlagt 100 miljoner kronor, varav hälften går till organisationer som arbetar med stödverksamhet för socialt särskilt utsatta grupper och den andra hälften till organisationer som arbetar med att motverka äldres ensamhet och isolering. Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ökas med 50 miljoner kronor eftersom folkhögskolan bör tillföras ytterligare medel för fler platser på yrkesutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. De nya utbildningsplatserna bör särskilt riktas mot yrken inom vård och omsorg.
Ramen för utgiftsområde 21 Energi föreslås öka med 33 miljoner kronor. Anslaget 1:8 Elberedskap ökar med samma belopp eftersom utbrottet av det nya coronaviruset har visat på ett behov av att tidigarelägga planerade insatser och av att minska personalberoendet.
Vidare föreslår regeringen att ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökar med 4 020 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Vidmakt-hållande av statens transportinfrastruktur ökas med sammanlagt 1 020 miljoner kronor. Järnvägstrafiken har reducerats vilket har medfört att Trafikverkets intäkter av banavgifter beräknas minska. Trafikverket har vidare identifierat ett antal planerade projekt som har fördyrats. Den minskade järnvägstrafiken har samtidigt skapat möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt få tillgång till järnvägsanläggningen för utökade underhållsåtgärder. Trafikverket har även bedömt att det finns förutsättningar för att öka vägunderhållet. Vidare föreslår regeringen att ett nytt anslag 1:18, Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik förs upp på statens budget med 3 000 miljoner kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter, som ersättning för minskade biljettintäkter till följd av utbrottet av det nya coronaviruset. Fördelningen av ersättningen ska baseras på biljettintäkternas storlek i respektive region.
Ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel föreslås öka med 203 miljoner kronor. Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur bör ökas med samma belopp för att säkra tillgången till stöd för utbyggnad av bredband.
Slutligen föreslås ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv öka med 411 miljoner kronor. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 11 miljoner kronor i syfte att förstärka Tillväxtverkets uppdrag att skapa enklare vägar till jobb och kompetensförsörjning i näringslivet, så att matchningen av arbetssökande till säsongsarbeten i de gröna näringarna påskyndas. Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att under 2020 besluta om kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor till Almi Företagspartner AB, för att de ska kunna möta en ökad efterfrågan på riskkapital. Kapitaltillskottet innebär att anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag bör ökas med samma belopp.
Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 23,7 miljarder kronor 2020. Ökningen hänförs i huvudsak till ersättning för höga sjuklönekostnader (10,1 miljarder kronor), sjukpenning (3,5 miljarder kronor), bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik (3,0 miljarder kronor) samt bidrag till folkhälsa och sjukvård (2,0 miljarder kronor). Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande med 23,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av BNP, och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp. Utgifterna beräknas även öka med 2,3 miljarder kronor 2021, 0,4 miljarder kronor 2022 och 0,3 miljarder kronor fr.o.m. 2023 till följd av förslagen i propositionen om vissa utbildningsinsatser. Statens finansiella sparande försämras och statens lånebehov ökar med motsvarande belopp under dessa år.
Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer
I propositionen föreslås ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Med anledning av den ekonomiska situation som uppstått på grund av utbrottet av det nya coronaviruset har många hushåll fått eller riskerar att få kraftigt sänkta disponibla inkomster. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi. Av den anledningen är bostadsbidraget en lämplig förmån att använda för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid förstärka bostadsbidraget till barnfamiljer med ett tilläggsbidrag.
Tilläggsbidraget föreslås lämnas som ett separat bidrag utanför beräkningen av det ordinära bostadsbidraget. Det innebär att tilläggsbidraget inte ska beräknas efter en bidragsgrundande inkomst utan i stället betalas ut löpande med ett belopp som bestäms av en beräkningsfaktor kopplad till storleken på det ordinarie framräknade preliminära bostadsbidraget. Förslaget innebär att det därmed inte behövs någon ansökan för att få tilläggsbidraget.
Tilläggsbidraget till barnfamiljer ska lämnas månadsvis med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas för samma månad. Tilläggsbidrag ska inte lämnas i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag. Tilläggsbidraget ska inte ingå i den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Att det slutliga bostadsbidraget blir lägre än det preliminära bostadsbidraget innebär således inte att den försäkrade blir återbetalningsskyldig för någon del av tilläggsbidraget. Om avstämningen dock ger vid handen att den försäkrade över huvud taget inte skulle ha haft rätt till bostadsbidrag, innebär det att även tilläggsbidraget har lämnats felaktigt. Försäkringskassan ska då besluta om återbetalning av hela bostadsbidraget, inklusive tilläggsbidraget.
De nya bestämmelserna om tilläggsbidrag till barnfamiljer ska träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla t.o.m. december 2020. Lagändringar som innebär att de nuvarande bestämmelserna om bostadsbidrag återinförs ska träda i kraft den 1 januari 2021. I propositionen finns således två förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Vissa ändringar i studiestartsstödet för att förbättra kompetensförsörjningen
Utbrottet av coronaviruset har inneburit att fler människor har blivit arbetslösa och arbetslösheten antas öka ytterligare framöver. Det kan därmed finnas skäl att underlätta för fler personer med stora utbildningsbehov att studera för att stärka sina förutsättningar att återetablera sig på arbetsmarknaden. Vissa temporära ändringar bör därför göras i det nuvarande regelverket för att vidga studiestartsstödets målgrupp.
Regleringen i lagen om studiestartsstöd är gynnande för enskilda och faller i grunden inom regeringens primära normgivningsområde enligt 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen (den s.k. restkompetensen). Eftersom riksdagen har utnyttjat sin rätt att meddela föreskrifter på området (8 kap. 8 § regeringsformen), kan regeringen inte längre meddela föreskrifter på det området om det inte tas in bestämmelser i lagen som tydliggör att regeringen – trots lagregleringen – kan meddela sådana föreskrifter, s.k. nödvändiga upplysningsbestämmelser. Regeringen anser därför att det i lagen om studiestartsstöd bör tas in en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, med stöd av 8 kap. 7 § regerings-formen, kan meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst, inom ramen för den inkomstprövning som ska göras vid prövningen av rätten till studiestartsstöd, vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas i annan utsträckning än vad som följer av 19–22 §§ lagen om studiestartsstöd.
Regeringen har då inom ramen för sin restkompetens möjlighet att vid behov anpassa sina föreskrifter utifrån vilken extraordinär händelse som inträffat och hur den utvecklar sig. Det kan t.ex. röra sig om att under viss tid helt avstå från inkomstprövningen, vilket i realiteten innebär att alla studerande är berättigade till studiestartsstöd (ett indirekt slopande av fribeloppet) såvida de i övrigt uppfyller villkoren för stödet. Det skulle också kunna röra sig om att höja fribeloppet till en viss nivå eller att undanta vissa inkomstslag från inkomstprövningen. I vissa situationer kan man också tänka sig att enbart en handfull yrkesgrupper berörs, vilket kan leda till andra avväganden, t.ex. att bara vissa studerande ska få förmånen av slopat fribelopp. Oavsett vilka bestämmelser regeringen meddelar bör de vara tidsbegränsade till att gälla i anslutning till den extraordinära händelsen och dess efterdyningar.
Regeringens avsikt är för närvarande att med stöd av restkompetensen helt slopa inkomstprövningen för studiestartsstödet under 2020 på grund av utbrottet av coronaviruset på det sätt som redan gjorts för studiemedlen.
I propositionen redovisar regeringen vidare sin bedömning att även personer som nyligen blivit arbetslösa tillfälligt bör kunna ta del av studiestartsstödet. Studiestartsstöd får enligt lagen om studiestartsstöd lämnas till personer i åldern 25–56 år som har kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet får bara lämnas till den som är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. I lagen finns också en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om till vilka arbetssökande stöd får lämnas. Stödet får enligt förordningen om studiestartsstöd lämnas till en arbetssökande som under en ramtid om tolv månader närmast före den dag då ansökan kom in till Centrala studiestödsnämnden (CSN) under sammanlagt minst sex månader har varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Om studierna har påbörjats före den dag då ansökan kom in är ramtiden i stället tolv månader närmast före studiestarten.
Regeringen bedömer, med anledning av spridningen av det nya coronaviruset, att det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och minskade möjligheter till snabba utbildningsinsatser. Även de som nyligen blivit arbetslösa kan nu ha ett stort behov av utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringens avsikt är därför att stödet tillfälligt ska kunna lämnas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen oavsett hur länge han eller hon har varit arbetslös.
Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2020.
Elisabeth Svantesson m.fl. (M) anför i kommittémotion 2019/20:3624 att regeringen snarast bör utvärdera tillskottet till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Infrastrukturinvesteringar är ett effektivt sätt att stötta en vikande ekonomi. Eftersom coronakrisen leder till ett minskat resande bör det finnas goda förutsättningar att öka underhållsarbetet på den svenska infrastrukturen. Staten bör samtidigt säkerställa att större planerade infrastrukturprojekt – som utbyggnaden av tunnelbanan – kan starta som planerat.
Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2019/20:3620 att det är positivt att ersättningen för karensavdrag nu höjs, men åtgärder bör vidtas skyndsamt för att slopa karensavdraget fullt ut så att sjuklön betalas ut redan från första sjukdagen under den tid som krisen råder (yrkande 1). Regeringen bör särskilt rikta en del av den ökade ramen inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för att hindra fortsatt smittspridning inom äldreomsorgen och därmed rädda människoliv (yrkande 2). Vidare anförs att medieföretag inte ska särbehandlas i förhållande till andra samhällsviktiga företag. De generella anslagshöjningarna av mediestödet är för generösa, enligt motionen, och höjningen av anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bör avslås (yrkande 3). Enligt motionen är studiestartsstödet djupt orättvist eftersom ett fåtal elever väljs ut av kommunerna och får full ersättning för sina studier, medan andra får ta egna lån. Förslaget om ökade medel till anslaget 1:7 Studiestartsstöd inom utgiftsområde 15 Studiestöd bör avslås (yrkande 5). Vidare avstyrks regeringens förslag att avsätta 50 miljoner kronor för sociala och humanitära insatser där det råder ett särskilt behov. Det kan t.ex. handla om insatser för personer i hemlöshet, papperslösa och andra människor i socialt utsatta situationer. Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bör således öka med 50 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår (yrkande 5). Motionärerna är kritiska till höjningen av stödet till folkbildningen. Utbildningsinsatser bör främst hanteras inom ordinarie utbildningsväsen, i detta fall yrkeshögskolan och komvux. Höjningen av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bör således avslås (yrkande 6). Motionärerna välkomnar vidare förslaget om att stärka barnfamiljers ekonomi under krisen och motsätter sig inte tilläggsbidraget inom bostadsbidraget men ifrågasätter träffsäkerheten. Ett system med bättre träffsäkerhet borde snabbutredas så att avsatta medel på ett mer träffsäkert sätt kan nå de hushåll som har fått ett löneinkomstbortfall till följd av coronapandemin (yrkande 7). I motionen anförs vidare att risken för att bostadsbidrag som beviljas under perioden återkrävs i händelse av att årsinkomsten höjs efter mottagarens återgång till arbete skyndsamt bör utvärderas (yrkande 8).
Jakob Forssmed m.fl. (KD) framhåller i motion 2019/20:3625 att de i huvudsak stödjer regeringens proposition. I några fall föreslås dock tillkännagivanden om utvärderingar av förslagen. Det centrala i förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är enligt motionärerna att utöka räckvidden i a-kassan så att fler kan ta del av den genom ändrade kvalificeringsregler. Regeringen bör utvärdera de föreslagna förändringarna för att tydliggöra hur de påverkar deltagandet på arbetsmarknaden och återkomma med förändringar som stärker det samma (yrkande 1). Regeringens förslag om ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom ramen för bostadsbidraget är enligt motionärerna positivt, men eftersom bostadsbidraget är ett stöd för bostadskostnader främst riktat till barnfamiljer med låg ekonomisk standard anser de att den tillfälliga karaktären på höjningen kan ifrågasättas. Inkomsttaket i bostadsbidraget bör höjas. Regeringen bör utvärdera effekterna av förslaget i propositionen och överväga åtgärder som möjliggör att en höjning av bostadsbidraget permanentas och att bostadsbidraget förbättras (yrkande 2). När det gäller stödåtgärder för civilsamhällets organisationer anför motionärerna att regeringen behöver förbereda fler åtgärder för civilsamhället och utvärdera de ekonomiska åtgärder som vidtagits ur ett civilsamhällesperspektiv, så att dessa också kan komma civilsamhället till del (yrkande 3). Den minskade trafiken på järnvägarna bör leda till att underhållsprojekt forceras i tid. Regeringens tillskott är därför välkommet, men motionärerna menar att detta är i underkant och att de möjligheter till ökade effektiva underhållsåtgärder som materialiseras i samband med den minskade järnvägstrafiken bör tas till vara fullt ut. Regeringen bör utvärdera den föreslagna politiken i syfte att möjliggöra en högre grad av järnvägsunderhåll (yrkande 4).
Utskottet vill framhålla att det till följd av coronaviruset är ytterst angeläget att det vidtas mycket kraftfulla åtgärder för att minska smittspridningen och dämpa effekterna på samhällsekonomin. Utskottet välkomnar således regeringens förslag i den sjätte extra ändringsbudgeten på kort tid som syftar till att mildra de ekonomiska effekterna i samhället av utbrottet av det nya coronaviruset och skapa ökade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling.
Mot bakgrund av vad som anförs i motionerna vill utskottet anföra följande. Utskottet välkomnar regeringens förslag om ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster och finner det välavvägt. Mot bakgrund av den ekonomiskt svåra situation som generellt råder i mediesektorn finns det skäl för särskilda insatser enligt regeringens förslag. De tillfälliga höjningarna av den högsta inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen ökar den ekonomiska tryggheten. Studiestartsstödet ändras så att fler arbetslösa personer med kort utbildning och stora utbildningsbehov kommer att kunna ta del av stödet. Som regeringen framhåller medför utbrottet av det nya coronaviruset ökade behov av sociala och humanitära insatser för särskilt utsatta grupper. Behovet av utbildning hos vuxna som behöver återgå i arbete har ökat och folkhögskolan bör tillföras ytterligare medel för fler platser på yrkesutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Den minskade järnvägstrafiken har skapat möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt få tillgång till järnvägsanläggningen för utökade underhållsåtgärder. Det finns även förutsättningar för att öka vägunderhållet, vilket skulle skapa möjligheter att förbättra väginfrastrukturens status och samtidigt bidra positivt till sysselsättningen. En väl fungerande väginfrastruktur är viktig, inte minst för landsbygdens tillgänglighet och konkurrenskraft.
Utskottet vill påminna om att anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökar med 2 000 miljoner kronor för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader med anledning av coronaviruset. Som regeringen redovisar har anslaget höjts i samband med två tidigare extra ändringsbudgetar och föreslås höjas i proposition 2019/20:99 Vårändringsbudget för 2020. Regeringen följer utvecklingen noga och kommer att föreslå ytterligare resurser vid behov.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom propositionen och avstyrker motionerna.
Förslagen i propositionen innebär att statens utgifter ökar med 23,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,6 procent av BNP, och statens lånebehov ökar med motsvarande belopp. Som utskottet tidigare understrukit, senast i betänkande 2019/20:FiU59, befinner vi oss i ett exceptionellt läge och det är helt nödvändigt att vidta långtgående åtgärder för att dämpa effekterna på samhällsekonomin. Dessutom vidtas dessa åtgärder utifrån ett gott statsfinansiellt läge, tack vare det finanspolitiska ramverk som värnats under lång tid.
Efter det att den aktuella propositionen överlämnades ställde sig riksdagen den 27 maj 2020 på förslag av finansutskottet bakom regeringens förslag om höjda ramar för utgiftsområdena 17 och 24 i proposition 2019/20:166 (bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276–279). I regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag i bilaga 2 i detta betänkande ingår inte dessa ändringar. I utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag i bilaga 3 i betänkandet är däremot de ändringar som riksdagen fattade beslut om den 27 maj inkluderade.
|
1. |
av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
=utskottet
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3624 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) och
avslår motionerna
2019/20:3620 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 7 och 8 samt
2019/20:3625 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Regeringen bör snarast utvärdera tillskottet till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Infrastrukturinvesteringar är ett effektivt sätt att stötta en vikande ekonomi. Eftersom coronakrisen leder till ett minskat resande bör det finnas goda förutsättningar att öka underhållsarbetet på den svenska infrastrukturen. Staten bör samtidigt säkerställa att större planerade infrastrukturprojekt – som utbyggnaden av tunnelbanan – kan starta som planerat. Ytterligare resurser bör därför tillföras för att möjliggöra satsningar på infrastruktur utöver det som regeringen föreslår.
|
2. |
av Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2020
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med de ändringar som Sverigedemokraterna föreslår i bilaga 2 och i övrigt enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:167 punkt 4 och motion
2019/20:3620 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–6 och
bifaller delvis proposition 2019/20:167 punkt 5.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
=utskottet
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3620 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 7 och 8 samt
avslår motionerna
2019/20:3624 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) och
2019/20:3625 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Vi ställer oss till övervägande del positiva till regeringens proposition. En del andra avväganden och prioriteringar hade dock varit rimliga och önskvärda.
Det är positivt att ersättningen för karensavdrag nu höjs, men åtgärder bör vidtas skyndsamt för att slopa karensavdraget fullt ut så att sjuklön betalas ut redan från första sjukdagen under den tid som krisen råder.
Regeringen bör särskilt rikta en del av den ökade ramen inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för att hindra fortsatt smittspridning inom äldreomsorgen och därmed rädda människoliv.
Medieföretag ska inte särbehandlas i förhållande till andra samhällsviktiga företag. De generella anslagshöjningarna av mediestödet är för generösa, och höjningen av anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bör avslås.
Studiestartsstödet är djupt orättvist eftersom ett fåtal elever väljs ut av kommunerna och får full ersättning för sina studier, medan andra får ta egna lån. Förslaget om ökade medel till anslaget 1:7 Studiestartsstöd inom utgiftsområde 15 Studiestöd bör avslås.
Regeringens förslag att avsätta 50 miljoner kronor för sociala och humanitära insatser där det råder ett särskilt behov bör avvisas. Förslaget kan t.ex. handla om insatser för personer i hemlöshet, papperslösa och andra människor i socialt utsatta situationer. Det är principiellt fel att subventionera illegalt uppehälle i landet och därmed öka incitamenten för papperslösa att stanna. Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bör således öka med 50 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår.
Vi är kritiska till höjningen av stödet till folkbildningen. Utbildningsinsatser bör främst hanteras inom ordinarie utbildningsväsen, i detta fall yrkeshögskolan och komvux. Höjningen av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bör således avslås.
Vi välkomnar vidare förslaget om att stärka barnfamiljers ekonomi under krisen och motsätter oss inte tilläggsbidraget inom bostadsbidraget men ifrågasätter träffsäkerheten. Ett system med bättre träffsäkerhet borde snabbutredas så att avsatta medel på ett mer träffsäkert sätt kan nå de hushåll som har fått ett löneinkomstbortfall till följd av coronapandemin. Vidare bör risken för att bostadsbidrag som beviljas under perioden återkrävs i händelse av att årsinkomsten höjs efter mottagarens återgång till arbete skyndsamt utvärderas.
|
3. |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Ändringar i statens budget för 2020
=utskottet
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
=utskottet
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3625 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–4 och
avslår motionerna
2019/20:3620 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1, 7 och 8 samt
2019/20:3624 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).
Ställningstagande
Det är centralt att möjligheterna till omställning på arbetsmarknaden förstärks, att ekonomin för utsatta grupper förbättras och att de delar av samhället och näringslivet som drabbats särskilt hårt av minskade intäkter och extraordinärt höjda kostnader kompenseras. Mot den bakgrunden kan regeringens proposition i huvudsak stödjas men det finns anledning till några tillkännagivanden.
Det centrala i förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är att utöka försäkringens räckvidd så att fler kan ta del av den genom ändrade kvalificeringsregler. Regeringen bör utvärdera de föreslagna förändringarna för att tydliggöra hur de påverkar deltagandet på arbetsmarknaden och återkomma med förändringar som stärker det samma.
Regeringens förslag om ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom ramen för bostadsbidraget är positivt, men eftersom bostadsbidraget är ett stöd för bostadskostnader främst riktat till barnfamiljer med låg ekonomisk standard kan den tillfälliga karaktären på höjningen ifrågasättas. Inkomsttaket i bostadsbidraget bör höjas. Regeringen bör således utvärdera effekterna av förslaget i propositionen och överväga åtgärder som möjliggör att en höjning av bostadsbidraget permanentas och att bostadsbidraget förbättras.
När det gäller stödåtgärder för civilsamhällets organisationer bör regeringen förbereda fler åtgärder för civilsamhället och utvärdera de ekonomiska åtgärder som vidtagits ur ett civilsamhällesperspektiv, så att dessa också kan komma civilsamhället till del.
Den minskade trafiken på järnvägarna bör leda till att underhållsprojekt forceras i tid. Regeringens tillskott är därför välkommet, men det är i underkant. De möjligheter till ökade effektiva underhållsåtgärder som materialiseras i samband med den minskade järnvägstrafiken bör tas till vara fullt ut. Regeringen bör utvärdera den föreslagna politiken i syfte att möjliggöra en högre grad av järnvägsunderhåll.
Ulla Andersson (V) anför:
I propositionen föreslår regeringen fler åtgärder med anledning av coronaviruset. Det föreslås bl.a. att bostadsbidraget höjs tillfälligt samt att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas i annan utsträckning än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartsstöd. Vidare föreslår regeringen ändringar i statens budget för 2020. Ökade medel föreslås för bl.a. kommunernas och regionernas merkostnader för hanteringen av virusutbrottet, en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen även efter de första 100 dagarna, flera olika utbildningsinsatser, stöd till civilsamhällesorganisationer, ett utvidgat mediestöd, införande av ett nytt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik och tidigareläggning av järnvägs- och vägunderhåll samt för att förlänga vissa redan vidtagna åtgärder på sjukförsäkringsområdet.
Propositionen är regeringens sjunde extra ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Motionsrätten på ändringsbudgetar är kraftigt beskuren. Oppositionspartierna får bara ändra i anslag som regeringen ändrar i, och i de fallen får man dessutom bara föreslå lägre anslag. Motsvarande gäller på inkomstsidan, och där får man endast föreslå ändringar som ökar statens inkomster. Vänsterpartiet har därför främst lagt kraften på att förbättra regeringens förslag i utskottshanteringen. Vi har bl.a. fått igenom att de företag som använder sig av korttidsarbeten inte samtidigt ska få göra aktieutdelningar samt att det s.k. familjemedlemsundantaget tillfälligt slopas för att underlätta för små familjeföretag. Vänsterpartiet har också pressat regeringen att anslå mer pengar till landets kommuner och regioner. Vårt samlade svar på coronakrisen gav vi i vår motion på regeringens ekonomiska vårproposition. Där kunde vi konstatera att vi överlag stöder regeringens förslag på likviditetsstöd och minskade kostnader för företagen. Vi efterfrågar dock ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Företagen har fått stora omfattande stöd samtidigt som personalen inom sjukvården, äldreomsorgen och Arbetsförmedlingen går på knäna på grund av otillräckliga resurser. Krispolitiken får inte bidra till ökade klyftor utan bör utformas så att den bidrar till ett mer robust och starkare samhälle.
Vänsterpartiet välkomnar den föreslagna höjningen av bostadsbidraget men menar att det finns vissa brister i förslaget. Dels anser vi, precis som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Hyresgästföreningen, att höjningen även bör omfatta personer mellan 18 och 29 år utan barn. Det finns också en risk att några av de med minst ekonomiska resurser inte får ta del av höjningen då bostadstillägget för sjuk- och aktivitetsersättning beräknas efter att hänsyn tagits till bostadsbidrag. Effekten av det höjda bostadsbidraget kan därmed reduceras bort genom sänkt bostadstillägg för denna grupp. Vänsterpartiet menar vidare att bostadsbidraget behöver ses över och att både de inkomstnivåer och hyresnivåer som bidraget beräknas utifrån bör justeras upp. För att möta effekterna av coronakrisen vill Vänsterpartiet att staten inrättar en fond för hyresgaranti samt att ett moratorium mot vräkningar införs.
Förslagen som rör studiestartstödet förbättrar förutsättningarna för arbetslösa att studera. Det är en extra välkommen åtgärd när arbetslösheten ökar till följd av coronapandemin. Vänsterpartiet menar dock att arbetslösas förutsättningar att studera bör stärkas mer långsiktigt.
Vänsterpartiet välkomnar också förslagen om tillfälligt höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen efter de första 100 ersättningsdagarna. Förslagen är i linje med vad vi länge drivit. Vi anser dock att dessa förändringar bör gälla permanent.
Det är också bra att regeringen har tagit åt sig av den skarpa kritik som riktats mot den alltför låga ersättningen för karensavdraget. Den föreslagna höjningen är dock otillräcklig. Vänsterpartiet menar att karensavdraget bör slopas permanent. Coronapandemin har tydligt visat riskerna med den sjuknärvaro som karensavdraget innebär.
Även satsningarna på upprätthållande av kollektivtrafik och tidigareläggning av järnvägs- och vägunderhåll är välkomna. Vänsterpartiet menar dock att ytterligare resurser hade kunnat avsättas till dessa ändamål, då behoven är mycket stora.
Coronapandemin slår hårt mot civilsamhällets organisationer. Det handlar både om ekonomi och om förändrade förutsättningar för att bedriva verksamhet. Civilsamhället har fått minskade inkomster och extra utgifter med anledning av coronapandemin, och därför anser Vänsterpartiet att civilsamhället behöver ett extra stöd som är mer omfattande och bredare än vad som föreslås i denna proposition.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 4).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2 och 4).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd (avsnitt 2.3 och 5).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om kapitaltillskott på högst 400 000 000 kronor till Almi Företagspartner AB (avsnitt 6.1).
5.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör analysera i vilken utsträckning karensavdraget fullt ut har avskaffats och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera hur de föreslagna ramförändringarna inom utgiftsområde 9 prioriteras för att rädda liv och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen avslår förslaget om ändrade ramar för utgiftsområde 1 och det föreslagna anslaget 8:1 Mediestöd.
4.Riksdagen avslår förslaget om ändrade ramar för utgiftsområde 15 i sådan utsträckning att det föreslagna anslaget 1:7 Studiestartsstöd avslås.
5.Riksdagen avslår delvis förslaget om ändrade ramar för utgiftsområde 17 i sådan utsträckning att det föreslagna anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ökas med 50 000 000 kronor.
6.Riksdagen avslår delvis förslaget om ändrade ramar för utgiftsområde 17 i sådan utsträckning att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen avslås.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att utvärdera träffsäkerheten av den föreslagna modellen för bostadstillägg i förhållande till familjer med löneinkomstbortfall och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör utvärdera risken för att bostadsbidrag som har beviljats under den aktuella perioden återkrävs i händelse av att årsinkomsten höjs efter mottagarens återgång till arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör utvärdera tillskottet till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera förändringen av arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera förändringarna av bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera åtgärderna för civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera åtgärderna för ökat järnvägsunderhåll och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/ anslag |
Ny ram/ny anslags- nivå |
Avvikelse (SD) |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
15 131 274 |
500 000 |
15 631 274 |
–500 000 |
|
8:1 |
Mediestöd |
762 119 |
500 000 |
1 262 119 |
–500 000 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
86 783 142 |
2 590 500 |
89 373 642 |
|
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
11 768 886 |
2 000 000 |
13 768 886 |
|
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
469 599 |
28 000 |
497 599 |
|
|
4:1 |
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd |
27 598 |
3 500 |
31 098 |
|
|
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet |
1 427 490 |
462 000 |
1 889 490 |
|
|
8:1 |
Socialstyrelsen |
719 850 |
97 000 |
816 850 |
|
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
104 485 843 |
13 556 000 |
118 041 843 |
|
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
38 725 977 |
3 456 000 |
42 181 977 |
|
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
8 039 858 |
10 100 000 |
18 139 858 |
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
101 430 320 |
560 000 |
101 990 320 |
|
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 746 176 |
560 000 |
5 306 176 |
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
82 178 987 |
1 120 000 |
83 298 987 |
|
|
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd |
33 131 125 |
1 120 000 |
34 251 125 |
|
|
15 |
Studiestöd |
26 508 400 |
259 500 |
26 767 900 |
–142 000 |
|
1:2 |
Studiemedel |
18 607 712 |
106 500 |
18 714 212 |
|
|
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
1 922 904 |
9 000 |
1 931 904 |
|
|
1:4 |
Statens utgifter för studiemedelsräntor |
189 518 |
2 000 |
191 518 |
|
|
1:7 |
Studiestartsstöd |
410 000 |
142 000 |
552 000 |
–142 000 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
82 815 865 |
346 000 |
83 161 865 |
|
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 411 093 |
20 000 |
3 431 093 |
|
|
1:18 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 372 422 |
54 000 |
2 426 422 |
|
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
860 473 |
272 000 |
1 132 473 |
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
17 061 280 |
150 000 |
17 211 280 |
–100 000 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
171 758 |
100 000 |
271 758 |
–50 000 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 319 683 |
50 000 |
4 369 683 |
–50 000 |
|
21 |
Energi |
3 468 932 |
33 000 |
3 501 932 |
|
|
1:8 |
Elberedskap |
258 000 |
33 000 |
291 000 |
|
|
22 |
Kommunikationer |
61 295 946 |
4 020 000 |
65 315 946 |
|
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
24 655 015 |
1 020 000 |
25 675 015 |
|
|
1:18 |
Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik |
0 |
3 000 000 |
3 000 000 |
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
19 790 236 |
202 800 |
19 993 036 |
|
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
3 896 097 |
202 800 |
4 098 897 |
|
|
24 |
Näringsliv |
14 603 863 |
411 000 |
15 014 863 |
|
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
693 022 |
11 000 |
704 022 |
|
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statliga ägda företag |
76 000 |
400 000 |
476 000 |
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
23 748 800 |
|
–742 000 |
|
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag 2020
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag |
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
15 131 274 |
500 000 |
15 631 274 |
|
8:1 |
Mediestöd |
762 119 |
500 000 |
1 262 119 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
86 783 142 |
2 590 500 |
89 373 642 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
11 768 886 |
2 000 000 |
13 768 886 |
|
2:1 |
Folkhälsomyndigheten |
469 599 |
28 000 |
497 599 |
|
4:1 |
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd |
27 598 |
3 500 |
31 098 |
|
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet |
1 427 490 |
462 000 |
1 889 490 |
|
8:1 |
Socialstyrelsen |
719 850 |
97 000 |
816 850 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
104 485 843 |
13 556 000 |
118 041 843 |
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
38 725 977 |
3 456 000 |
42 181 977 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
8 039 858 |
10 100 000 |
18 139 858 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
101 430 320 |
560 000 |
101 990 320 |
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 746 176 |
560 000 |
5 306 176 |
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
82 178 987 |
1 120 000 |
83 298 987 |
|
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd |
33 131 125 |
1 120 000 |
34 251 125 |
|
15 |
Studiestöd |
26 508 400 |
259 500 |
26 767 900 |
|
1:2 |
Studiemedel |
18 607 712 |
106 500 |
18 714 212 |
|
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
1 922 904 |
9 000 |
1 931 904 |
|
1:4 |
Statens utgifter för studiemedelsräntor |
189 518 |
2 000 |
191 518 |
|
1:7 |
Studiestartsstöd |
410 000 |
142 000 |
552 000 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
82 815 865 |
346 000 |
83 161 865 |
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 411 093 |
20 000 |
3 431 093 |
|
1:18 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 372 422 |
54 000 |
2 426 422 |
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
860 473 |
272 000 |
1 132 473 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
17 380 280 |
150 000 |
17 530 280 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
171 758 |
100 000 |
271 758 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 319 683 |
50 000 |
4 369 683 |
|
21 |
Energi |
3 468 932 |
33 000 |
3 501 932 |
|
1:8 |
Elberedskap |
258 000 |
33 000 |
291 000 |
|
22 |
Kommunikationer |
61 295 946 |
4 020 000 |
65 315 946 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
24 655 015 |
1 020 000 |
25 675 015 |
|
1:18 |
Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik |
0 |
3 000 000 |
3 000 000 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
19 790 236 |
202 800 |
19 993 036 |
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
3 896 097 |
202 800 |
4 098 897 |
|
Näringsliv |
90 193 863 |
411 000 |
90 604 863 |
|
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
693 022 |
11 000 |
704 022 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statliga ägda företag |
76 000 |
400 000 |
476 000 |
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
23 748 800 |
|
|
Bilaga 4