En riksdagsledamot undrar vad justitieministern och regeringen gör för att skydda Sverige mot klimataktivisters hotade aktioner mot viktig infrastruktur, till exempel under påskhelgen.
Inget beslut – Riksdagsledamoten ställer en fråga till en minister för att få information och en diskussion i riksdagen.
Justitieministern kommer att svara på frågan, antingen skriftligt eller muntligt i riksdagens kammare.
<p>Herr talman! Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag och regeringen, i samråd med våra brottsbekämpande myndigheter, har vidtagit några åtgärder för att mildra de eventuella effekterna av aktioner mot svensk infrastruktur under påskhelgen eller om vi har för avsikt att göra det.</p><p>Att blockera en väg eller på andra sätt störa infrastrukturen riskerar inte bara att orsaka förseningar och frustration utan kan även störa utryckningar och brådskande transporter. Sådana ageranden är också straffbara. Sabotage, sabotage mot blåljusverksamhet, ohörsamhet mot ordningsmakt och egenmäktigt förfarande är några av de brottsrubriceringar som kan vara aktuella.</p><p>Det är polisen som ansvarar för åtgärder mot brott och ordningsstörningar i samband med manifestationer av olika slag, och enligt myndigheten står man väl rustad för att mildra eventuella effekter av aktioner mot infrastrukturen även under påskhelgen. Om den allmänna ordningen störs kan polisen ingripa genom att exempelvis avlägsna en person från en vägbana. Polisen kan också upplösa en allmän sammankomst som medför en allvarlig störning av trafiken. Om brott begås är polisen förstås skyldig att ingripa.</p><p>Rätten att demonstrera är central i en demokrati, och alla begränsningar i den rätten måste möta krav på legalitet, nödvändighet och proportionalitet. Med det sagt kan aktioner som stör infrastrukturen ha ytterst samhällsskadliga och farliga konsekvenser. Regeringen ser därför med största allvar på denna fråga och följer utvecklingen noga.</p>
<p></p><p>Herr talman! Våren är här, och med våren börjar klimataktivister återigen röra sig ut från sina kollektiv för att störa arbetande människor på väg till sina jobb, ambulanser på väg till akuten och poliser i full färd med att bekämpa kriminalitet. Vi har sett gång på gång hur personer som inte verkar ha något bättre för sig ägnar sin tid åt att förstöra för andra människor. Biltrafik blockeras, möten tvingas avbrytas och flygavgångar försenas eller stoppas – allt till en stor kostnad för svenska staten och enskilda individer. </p><p>Tidigare i år hotade aktivistgrupper att genomföra en mängd aktioner mot svensk infrastruktur i påskhelgen. Att de väljer just denna helg beror sannolikt på att många svenskar under den veckan väljer att resa i väg för att dels träffa nära och kära, dels semestra.</p><p>Flera av de mest aktiva personerna inom svensk klimataktivism är kända av polisen sedan tidigare. Samma personer har, när de blivit dömda för olika typer av aktioner, tydliggjort att fängelsestraff eller böter inte kommer att stoppa dem från framtida aktioner mot exempelvis svensk infrastruktur. Det är tydligt att dessa återfallsförbrytare inte avskräcks från att begå nya brott med den lagstiftning vi har i dag.</p><p>Inom Tidöavtalet är Sverigedemokraterna och regeringen överens om att ta fram en så kallad förvaringsdom – det som nu kallas säkerhetsstraff. Detta ska i korthet vara ett icke-tidsbestämt straff för personer med hög risk att begå nya brott. Min uppfattning är att klimataktivister eller andra återfallsförbrytare som visar likgiltighet inför lagen och är redo att begå nya brott så fort de fått sitt straff borde omfattas av ett framtida säkerhetsstraff. Oavsett hur säkerhetsstraffet utformas har vi i dagsläget inte någon sådan lagstiftning tillgänglig. Våra brottsbekämpande myndigheter behöver en plan för att förebygga och snabbt hantera påskens förmodade attacker mot svensk infrastruktur.</p><p>Med anledning av detta ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer: Vilka typer av förberedelser kan polisen i dag använda sig av för att vara väl förberedd för den här typen av hot mot svensk infrastruktur och för allmän oordning i det offentliga rummet?</p>
<p>Herr talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor.</p><p>Jag vill först säga någonting om straffen. Det beror naturligtvis på vilken brottslighet det handlar om. Om man exempelvis begår väldigt grova brott som stör, försvårar eller förstör för blåljusv…
<p></p><p>Herr talman! Jag tackar ministern för svaret och för de samtal han haft med brottsbekämpande myndigheter.</p><p>Säkerhetsstraff är en central del av Tidöavtalet vad gäller straffrättsliga frågor och kommer sannolikt att spela en viktig roll i utformandet av straffskärpn…
<p>Herr talman! Det är naturligtvis helt rätt att vi måste ta den här typen av aktioner, som är brottsliga, på allvar. Jag vill dock understryka att rätten till uppfattningar – även sådana vi inte gillar – är grundlagsskyddad. Det är väldigt viktigt att understryka betydelsen av …
<p>Herr talman! Jag tackar återigen ministern för svaret.</p><p>Jag känner egentligen inte att jag behöver förlänga diskussionen. Liksom ministern är jag trygg med att polisen och våra brottsbekämpande myndigheter står väl rustade för att möta hoten från olika aktivistgrupper. Mi…
<p>Herr talman! Jag tackar än en gång Pontus Andersson Garpvall för möjligheten att få lyfta fram dessa viktiga frågor i dag.</p><p>Som jag sa inledningsvis är rätten att demonstrera central i en demokrati, och alla begränsningar i den ska förstås bygga på krav som legalitet, nöd…
Interpellation 2024/25:550 Klimataktivisters hot om aktioner mot svensk infrastruktur av Pontus Andersson Garpvall (SD) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Tidigare i år hotade aktivistgrupper med att genomföra en mängd aktioner mot svensk infrastruktur i påskhelgen. Att de väljer just denna helg är sannolikt därför att många svenskar under veckan väljer att resa iväg, dels för att träffa nä
av Pontus Andersson Garpvall (SD)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Tidigare i år hotade aktivistgrupper med att genomföra en mängd aktioner mot svensk infrastruktur i påskhelgen. Att de väljer just denna helg är sannolikt därför att många svenskar under veckan väljer att resa iväg, dels för att träffa nära och kära, dels för att semestra.
Flera av de mest aktiva personerna inom svensk klimataktivism är kända av polisen sedan en lång tid tillbaka. Samma personer har, när de blivit dömda för sina aktioner, tydliggjort att fängelsestraff eller böter inte kommer att stoppa dem från framtida aktioner mot exempelvis svensk infrastruktur. Det är tydligt att dessa återfallsförbrytare inte avskräcks från att begå nya brott med den lagstiftning vi har i dag.
Inom Tidöavtalet är Sverigedemokraterna och regeringen överens om att ta fram en förvaringsdom, det som nu kallas för säkerhetsstraff. Vad detta innebär i korthet är ett icke-tidsbestämt straff för personer med hög risk att begå nya brott. Min uppfattning är att klimataktivister som visar likgiltighet inför lagen, och så fort de fått sitt straff är redo att begå nya brott, borde omfattas av ett framtida säkerhetsstraff.
Oavsett hur säkerhetsstraffet kommer att utformas har vi i dagsläget inte någon sådan lagstiftning tillgänglig. Med anledning av detta behöver våra brottsbekämpande myndigheter en plan för hur de kommer att förebygga och snabbt hantera påskens förmodade attacker mot svensk infrastruktur.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Har ministern och regeringen, i samråd med våra brottsbekämpande myndigheter, vidtagit några åtgärder för att mildra de eventuella effekterna av aktioner mot svensk infrastruktur under påskhelgen, eller kommer ministern och regeringen att göra det?