Anpassning av svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU5

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. utlänningslagen. Den nya reglering som utskottet tillstyrker syftar till att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar (VIS) som innebär att systemet också ska innehålla uppgifter om nationella viseringar och uppehållstillstånd och att brottsbekämpande myndigheter ska få en förbättrad åtkomst till systemet. Det ska göras tydligt i vilka situationer en utlänning är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att en kontroll mot systemet ska kunna genomföras. Dessutom ska en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck införas i ärenden om nationell visering. Vidare handlar förslagen om hur personuppgifterna ska behandlas och hur regelverket ska förhålla sig till annan reglering av behandling av personuppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (V, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:176 Anpassning av svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen.

Två yrkanden i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Anpassning av svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen

Reservationer

1. Åldersgränser för fingeravtryck, punkt 1 (V, MP)

2. Diskriminering, punkt 3 (V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:176 Anpassning av svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.

 

Utskottets överväganden

 

Gällande ordning

VIS

Centrala informationssystemet för viseringar (VIS) inrättades 2004 och är en EU-gemensam teknisk lösning för att underlätta utbyte av uppgifter mellan medlemsstaterna i Schengensamarbetet om viseringar för kortare vistelse, s.k. Schengenviseringar. Systemet innehåller uppgifter om ansökningar om sådana viseringar, bl.a. sökandens personuppgifter inklusive fotografier och fingeravtryck och de beslut som medlemsstaterna fattar med anledning av ansökningarna. Den närmare regleringen av VIS finns i den s.k. VIS-förordningen, som i sin ursprungliga lydelse trädde i kraft den 2 september 2008 och tillämpas sedan den 11 oktober 2011 när systemet togs i drift. VIS-förordningen kompletteras av VIS-rådsbeslutet. Ändringsförordningen om nya regler för VIS antogs i juli 2021. Genom ändringsförordningen ändrades VIS-förordningens namn till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om Informationssystemet för viseringar för kortare vistelse, viseringar för längre vistelse och uppehållstillstånd. Ändringarna innebär bl.a. att VIS även innehåller uppgifter om viseringar för längre vistelser (i svensk rätt kallat nationella viseringar) och uppehållstillstånd.

Myndigheter som är behöriga att uppta eller besluta om en ansökan om visering för en längre vistelse eller uppehållstillstånd ska ha åtkomst till VIS för att kunna föra in, ändra eller radera de uppgifter som ska registreras i systemet, dvs. påverka innehållet i systemet (artikel 6.1 i VIS-förordningen). Det finns inte någon definition av sådana myndigheter i förordningen.

Beslut om visering för längre vistelse (nationell visering) får fattas av Migrationsverket och Regeringskansliet (3 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL.

Migrationsverket får enligt 3 kap. 12 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, ge en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att besluta om nationella viseringar. Även Regeringskansliet (Utrikes­departementet) får ge en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att bevilja nationella viseringar inom departementets ansvarsområde.

Beslut om uppehållstillstånd meddelas av Migrationsverket (5 kap. 20 § första stycket UtlL). Beslut om uppehållstillstånd får också meddelas av Regeringskansliet (5 kap. 20 § tredje stycket UtlL).

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om uppehållstillstånd (5 kap. 22 § UtlL).

Nationella viseringar

Av artikel 18 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (Schengenkonventionen) framgår att viseringar för längre vistelse ska vara nationella viseringar utfärdade av någon av medlemsstaterna i enlighet med dess nationella lagstiftning eller unionslagstiftningen.

Enligt 3 kap. 4 § UtlL får en nationell visering beviljas om det finns särskilda skäl. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst för ett år.

Gränskontroll

Av 9 kap. 1 § UtlL följer att Polismyndigheten ansvarar för kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna. Tullverket och Kust­bevakningen är skyldiga att hjälpa Polismyndigheten vid en sådan kontroll. Migrationsverket får efter överenskommelse med Polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.

Inre utlänningskontroll

En utlänning som vistas i Sverige är enligt 9 kap. 9 § UtlL skyldig att på begäran av en polis överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller Polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken.

Behandling av personuppgifter

Enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, ska behandling av biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person vara förbjuden. Av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen följer dock att sådan behandling av biometriska uppgifter är tillåten om den är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.

Enligt 3 kap. 3 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen, måste behandlingen vidare vara nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och får inte innebära ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Propositionen

Regeringen föreslår anpassningar av svensk rätt till EU:s nya regler om VIS. Förändringarna innebär att fler biometriska uppgifter samlas in, kontrollerna skärps och tillgången till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter förbättras. Syftet med de nya reglerna för VIS är att stärka kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om visering eller uppehållstillstånd i Sverige, samt att förbättra möjligheterna att förebygga och bekämpa brott.

De ändringar som görs på EU-nivå i VIS-förordningen och andra EU-förordningar genom ändringsförordningen gäller som svensk lag i Sverige och ska tillämpas av svenska myndigheter. Det finns dock ett behov av vissa anpassningar av svensk rätt för att tillämpningen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt och för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt förordningarna.

Regeringen föreslår att bestämmelser som kompletterar VIS-förordningen ska införas i utlänningslagen, utlänningsdatalagen (2016:27) och lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdata­lagens område. Vissa ändringar som följer av VIS-förordningen ska vidare göras i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete. Förslagen innebär bl.a. en utökad skyldighet för en utlänning att lämna biometriska uppgifter, dvs. fingeravtryck och fotografi, vid ansökan om nationell visering (visering för längre vistelse), vid gränskontroll och inre utlänningskontroll.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna om uppgiftsutbyte enligt VIS-rådsbeslutet i lagen om internationellt polisiärt samarbete ska upphävas. Reglerna om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till VIS kommer i stället att integreras i och följa direkt av VIS-förordningen.

Regeringen föreslår också att hänvisningen i utlänningsdatalagen till bestämmelserna om rätt till ersättning enligt artikel 82 i EU:s dataskydds­förordning tas bort, eftersom det saknas behov av en sådan. I artikel 33 i VIS-förordningen anges att rätten till skadestånd enligt förordningen inte ska påverka rätten till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller registerföraren eller deras skadeståndsansvar enligt EU:s dataskydds­förordning. Det har även införts en uttrycklig bestämmelse i VIS-förordningen om att dataskyddsförordningen är tillämplig vid behandling av person­uppgifter enligt VIS-förordningen (artikel 36a.2 i VIS-förordningen).

Fotografering och upptagande av fingeravtryck i ärenden om nationell visering

Regeringen föreslår att en utlänning som ansöker om nationell visering ska vara skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska enligt regeringens förslag inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Regeringen noterar att barn som ansöker om Schengenvisering enligt det nya regelverket ska lämna fingeravtryck från sex års ålder. Regeringen noterar även att den nya åldersgränsen för Schengenviseringar har föregåtts av tre studier som genomfördes mellan 2013 och 2018. I de två första studierna konstaterades att fingeravtryck från barn mellan sex och tolv år kan användas för igenkänning. Den senaste studien visade att en sänkning av åldersgränsen skulle bidra till att målen för VIS skulle uppnås på ett bättre sätt, särskilt när det gäller att underlätta kampen mot identitetsbedrägerier och underlätta kontroller vid gränsövergångsställen vid de yttre gränserna. Den visade också att en sänkning av åldersgränsen kan stärka förebyggandet av och kampen mot kränkningar av barns rättigheter. Detta genom att möjliggöra identifiering eller verifiering av identiteten på barn som befinner sig i en situation där deras rättigheter har kränkts eller kan kränkas, t.ex. på grund av att de är barn som är offer för människohandel, försvunna barn eller barn som söker asyl utan att medföljas av en vuxen. I svensk rätt är därtill sex år den åldersgräns som gäller för upptagning av fingeravtryck i ärenden om uppehållstillstånd när skyddsskäl inte åberopas, som därmed ska registreras i VIS genom ändringsförordningen. Barnkonventionens krav på att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa ska respekteras, och åtgärder ska genomföras på ett barnvänligt och barnanpassat sätt.

Fotografering och upptagande av fingeravtryck vid gränskontroll

Regeringen föreslår att en utlänning vid en in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 bb i gränskodexen ska vara skyldig att låta en polis, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll i enlighet med artiklarna 22g och 22i i VIS-förordningen.

Eftersom fingeravtryck som tagits upp vid en nationell visering eller uppehållstillstånd inte får föras in i VIS om de tagits upp från barn under sex år finns det inte något behov av att ta fingeravtryck om utlänningen som ska kontrolleras är under sex år. Regeringen föreslår därför att skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck inte ska gälla om utlänningen är under sex år. Skyldigheten ska inte heller gälla om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

Vid in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i gränskodexen ska en utlänning vara skyldig att låta en polis, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne för kontroll i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen.

Regeringen föreslår att åldersgränsen för när utlänningen inte är skyldig att vid en sådan kontroll låta en myndighet ta fingeravtryck för kontroll i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen sänks från tolv till sex år.

Inre utlänningskontroll

Regeringen föreslår också att en utlänning vid en inre utlänningskontroll ska vara skyldig att låta en polis eller en tjänsteman vid Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll i enlighet med artiklarna 19, 20, 22h och 22i i VIS-förordningen.

För att bl.a. möjliggöra för svenska myndigheter att identifiera barn som har farit eller riskerar att fara illa föreslår regeringen att skyldigheten att lämna fingeravtryck ska gälla från sex år. Skyldigheten ska inte gälla om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

VIS-förordningens förhållande till dataskyddsregleringen

Det finns särskilda regler om personuppgiftsbehandling i VIS-förordningen, i utlänningsdatalagen och i polisens brottsdatalag. För att undvika dubbelreglering och för att säkerställa att det inte införs en reglering som står i strid med andra regelverk föreslår regeringen att VIS-förordningen ska undantas från tillämpningsområdet för lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Vidare föreslår regeringen att hänvisningen i utlänningsdatalagen till bestämmelserna om ersättning i EU:s dataskyddsförordning ska tas bort.

Icke-diskriminering

Regeringen konstaterar att skyldigheterna att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck samt behandlingen av personuppgifter i princip följer av VIS-förordningen. I väsentliga delar av regelverket saknas således handlings­utrymme för Sverige att överväga andra lösningar. Det är noga reglerat i VIS-förordningen på vilket sätt och hur länge uppgifterna får behandlas. Enligt artikel 7 i VIS-förordningen ska all användning av VIS vara proportionell och icke-diskriminerande. Behandlingen ska fullt ut respektera människovärdet och principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Särskild hänsyn ska tas till barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Vidare ska barnets rättigheter respekteras och säkerställas i enlighet med barnkonventionen. Regeringen noterar vidare att EU-regelverket och de regler som regeringen föreslår om den enskildes lämnande och myndigheternas användning av fingeravtryck och andra personuppgifter är omgärdade av detaljerade bestämmelser som syftar till att ge skydd för den enskilde.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Det krävs enligt regeringen inte några övergångs­bestämmelser.

Kompletterande information

Regeringen beslutade den 4 september 2025 om förordning 2025:850 som innebär att lagen (2022:242) om ändring i utlänningslagen ska träda i kraft den 12 oktober 2025. Regeringen beslutade också den 4 september 2025 om förordning 2025:851 som innebär att lagen (2022:243) om ändring i utlänningsdatalagen ska träda i kraft den 12 oktober 2025. Dessutom beslutade regeringen den 4 september 2025 om förordning 2025:852 som innebär att lagen (2022:244) om ändring i lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område ska träda i kraft den 12 oktober 2025.

Motionen

Åldersgränser för fingeravtryck

I kommittémotion 2024/25:3433 yrkar Tony Haddou m.fl. (V) avslag på samtliga föreslagna sänkningar av åldersgränser för upptagande av biometriska data till sex år (yrkande 1). Motionärerna anger att regeringen föreslår att åldersgränsen för att ta biometriska uppgifter sänks från tolv år till sex år. Detta ändringsförslag följer inte av den ändrade förordningen. Det är enligt motionärerna viktigt att inte överimplementera och föreslå ändringar som inte följer av den ändrade förordningen. Dessutom har den bakomliggande analysen och motiveringen av förslaget brister.

Diskriminering

I kommittémotion 2024/25:3433 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det är viktigt att VIS används på ett icke-diskriminerande sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att anpassa svensk rätt till den reviderade VIS-förordningen. Utskottet noterar att de ändringar som gjorts i bl.a. VIS-förordningen gäller som svensk lag och ska tillämpas direkt av svenska myndigheter. Utskottet instämmer i regeringens bedömning av behovet av att anpassa svensk rätt för att säkerställa att tillämpningen fungerar på ett ändamålsenligt sätt.

Det är enligt utskottet viktigt att stärka kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige. En utlänning som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd ska därför vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. När det gäller regeringens förslag att undanta barn från skyldigheten att lämna fingeravtryck upp till sex års ålder kan utskottet konstatera att den som ansöker om Schengenvisering enligt det nya regelverket ska lämna fingeravtryck från sex års ålder. Utskottet noterar i detta sammanhang att den nya åldersgränsen för Schengenviseringar har föregåtts av tre studier. Den senaste studien visade bl.a. att en sänkning av åldersgränsen kan stärka förebyggandet av och kampen mot kränkningar av barns rättigheter. Utskottet noterar också att de lagförslag som regeringen lämnar respekterar barnkonventionens krav på att alla åtgärder som rör barn i första hand ska beakta vad som bedöms vara barnets bästa och att åtgärderna ska genomföras på ett barnvänligt och barnanpassat sätt. Av samma skäl bör också barn under sex år undantas från skyldigheten att lämna fingeravtryck vid inre utlänningskontroll. När det gäller skyldigheten att lämna fingeravtryck vid gränskontroll bör samma åldersgräns gälla, eftersom det saknas behov av att ta fingeravtryck på barn som är yngre än så.

Utskottet anser därmed att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2024/25:176 och avstyrker motion 2024/25:3433 (V) yrkande 1 om delvis avslag på propositionen.

I motionen anges att det är viktigt att VIS används på ett icke-diskriminerande sätt. Utskottet kan som regeringen konstatera att skyldigheterna att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck samt behandlingen av personuppgifter i princip följer av VIS-förordningen. I väsentliga delar av regelverket saknas således handlingsutrymme för Sverige att överväga andra lösningar. Det är noga reglerat i VIS-förordningen på vilket sätt och hur länge uppgifterna får behandlas. Enligt artikel 7 i VIS-förordningen ska all användning av VIS vara proportionell och icke-diskriminerande. Behandlingen ska fullt ut respektera människovärdet och principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Särskild hänsyn ska tas till barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Vidare ska barnets rättigheter respekteras och säkerställas i enlighet med barnkonventionen. Utskottet noterar också att EU-regelverket och de regler som regeringen föreslår om den enskildes lämnande och myndigheternas användning av fingeravtryck och andra personuppgifter är omgärdade av detaljerade bestämmelser som syftar till att ge skydd för den enskilde. Därmed avstyrks motion 2024/25:3433 (V) yrkande 2.

Reservationer

 

Ställningstagande

Regeringen föreslår att åldersgränsen för att ta biometriska uppgifter sänks från tolv år till sex år. Detta ändringsförslag följer inte av den ändrade EU-förordningen. Det är viktigt att inte överimplementera och föreslå ändringar som inte följer av den ändrade förordningen. Dessutom har den bakom­liggande analysen och motiveringen av förslaget brister. Riksdagen bör därför avslå förslagen om att sänka åldersgränsen till sex år och anta förslagen i övrigt.

 

Ställningstagande

VIS är ett EU-gemensamt informationssystem för utbyte av information mellan medlemsstaterna om viseringar för kortare vistelse, även kallade Schengenviseringar. Den nu reviderade VIS-förordningen innebär att VIS ska innehålla uppgifter även om viseringar för längre vistelse (s.k. nationella viseringar) och uppehållstillstånd. Dessutom förbättras åtkomsten till VIS för brottsbekämpande myndigheter. Det är därför viktigt att VIS används på ett icke-diskriminerande sätt.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag