Spelfrågor

Kulturutskottets betänkande 2019/20:KrU6

Spelfrågor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Utskottet anser att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om bl.a. utvärdering av licenssystemet, medel till allmännyttiga ändamål, marknadsföring av spel, matchfixning, spel- och lotteriverksamhet på kredit, lootlådor, e-sport, spel i LAN-miljöer och kundtjänst på svenska.

I betänkandet finns tio reservationer (M, SD) och ett särskilt yttrande (V).

Behandlade förslag

Cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Utvärdera licenssystemet

Medel till allmännyttiga ändamål

Restaurangkasinon

Marknadsföring av spel

Ökat ansvar vid matchfixning

Nordiskt samarbete vid matchfixning m.m.

Spel- och lotteriverksamhet på kredit m.m.

Hästnäringen

Hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad

Svenska Spel och ATG i glesbygden

Lootlådor

E-sport m.m.

Spel i LAN-miljöer

Spel som kulturform

Nordiska datorspelsprogrammet m.m.

Kundtjänst på svenska

Illegalt gatuspel

Reservationer

1.Utvärdera licenssystemet, punkt 1 (SD)

2.Medel till allmännyttiga ändamål, punkt 2 (SD)

3.Marknadsföring av spel, punkt 4 (SD)

4.Ökat ansvar vid matchfixning, punkt 5 (M, SD)

5.Nordiskt samarbete vid matchfixning m.m., punkt 6 (SD)

6.Spel- och lotteriverksamhet på kredit m.m., punkt 7 (SD)

7.Hästnäringen, punkt 8 (M, SD)

8.Lootlådor, punkt 11 (SD)

9.Nordiska datorspelsprogrammet m.m., punkt 15 (SD)

10.Kundtjänst på svenska, punkt 16 (SD)

Särskilt yttrande

Medel till allmännyttiga ändamål, punkt 2 (V)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Utvärdera licenssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 1 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 1.

 

Reservation 1 (SD)

2.	Medel till allmännyttiga ändamål

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 5 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6.

 

Reservation 2 (SD)

3.	Restaurangkasinon

Riksdagen avslår motion

2018/19:1342 av Jan R Andersson (M).

 

4.	Marknadsföring av spel

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 3,

2018/19:1777 av Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2245 av Magnus Manhammar (S),

2019/20:910 av Ola Johansson och Linda Ylivainio (båda C) yrkande 4,

2019/20:1043 av Tomas Kronståhl m.fl. (S),

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

2019/20:1225 av Anders Österberg m.fl. (S),

2019/20:1245 av Magnus Manhammar (S),

2019/20:1388 av Patrik Lundqvist (S),

2019/20:1420 av Malin Larsson och Kristina Nilsson (båda S),

2019/20:1438 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S) och

2019/20:2342 av Elin Gustafsson och Carina Ohlsson (båda S).

 

Reservation 3 (SD)

5.	Ökat ansvar vid matchfixning

Riksdagen avslår motion

2019/20:3047 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 5 och 6.

 

Reservation 4 (M, SD)

6.	Nordiskt samarbete vid matchfixning m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:1283 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2019/20:800 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2019/20:1510 av Emma Hult och Rasmus Ling (båda MP).

 

Reservation 5 (SD)

7.	Spel- och lotteriverksamhet på kredit m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13,

2018/19:1134 av Edward Riedl (M),

2018/19:1839 av Jan Ericson (M),

2018/19:2941 av Rasmus Ling och Jonas Eriksson (båda MP),

2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15,

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 2 och

2019/20:2949 av Edward Riedl (M).

 

Reservation 6 (SD)

8.	Hästnäringen

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2049 av Saila Quicklund (M) och

2019/20:3047 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 3 och 4.

 

Reservation 7 (M, SD)

9.	Hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020, och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 23 och

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 29.

 

10.	Svenska Spel och ATG i glesbygden

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:1345 av Jan R Andersson (M) och

2019/20:1557 av Jan R Andersson (M).

 

11.

Lootlådor

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 4 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 5.

 

Reservation 8 (SD)

12.	E-sport m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:1077 av Mattias Ottosson m.fl. (S),

2018/19:2552 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1, 2 och 7–9,

2019/20:436 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1, 2 och 7–9,

2019/20:1407 av Johan Löfstrand m.fl. (S) och

2019/20:1558 av Jan R Andersson (M).

 

13.	Spel i LAN-miljöer

Riksdagen avslår motion

2018/19:2153 av Jan R Andersson (M).

 

14.	Spel som kulturform

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:2552 av Rickard Nordin (C) yrkandena 3 och 4 samt

2019/20:436 av Rickard Nordin (C) yrkandena 3 och 4.

 

15.	Nordiska datorspelsprogrammet m.m.

Riksdagen avslår motion

2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4.

 

Reservation 9 (SD)

16.	Kundtjänst på svenska

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 7.

 

Reservation 10 (SD)

17.	Illegalt gatuspel

Riksdagen avslår motionerna

2018/19:268 av Richard Jomshof (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2019/20:3055 av Richard Jomshof (SD) yrkandena 1 och 2.

 

Stockholm den 20 februari 2020

På kulturutskottets vägnar

Christer Nylander

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Lotta Finstorp (M), Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Aron Emilsson (SD), Per Lodenius (C), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Anna Wallentheim (S), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linköping (SD), Anna Sibinska (MP), Viktor Wärnick (M), Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och John Weinerhall (M).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 71 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20 om bl.a. utvärdering av licenssystemet, medel till allmännyttiga ändamål, marknadsföring av spel, matchfixning, spel- och lotteriverksamhet på kredit, hästnäringen, lootlådor, e-sport, spel i LAN-miljöer och kundtjänst på svenska.

Utskottet fick den 12 mars och den 23 april 2019 information om aktuella spelfrågor av civilminister Ardalan Shekarabi.

Utskottet avser att ha en offentlig utfrågning om spelfrågor den 16 april 2020.

Bakgrund

Den 1 januari 2019 trädde den nya spellagen (2018:1138) i kraft. Den nya lagen bygger på ett licenssystem där alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en licens, och aktörer utan licens stängs ute. Lagen är tillämplig på allt spel som tillhandahålls i Sverige, även spel över internet som riktas till den svenska marknaden. Spelmarknaden har delats upp mellan en konkurrensutsatt del, som främst omfattar spel online och vadhållning, en del som är förbehållen spel för allmännyttiga ändamål och som främst omfattar lotterier och bingo samt en del som är förbehållet staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater. Regeringen angav i propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220) att spelverksamheten ska vara lämplig ur allmän synpunkt samt bedrivas på ett sunt och säkert sätt under offentlig kontroll.

Utskottets överväganden

Utvärdera licenssystemet

Motionerna

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) anser i kommittémotionerna 2018/19:726 yrkande 1 och 2019/20:1094 yrkande 1 att en utvärdering av licenssystemet bör genomföras fem år efter att den nya lagstiftningen av en omreglerad spelmarknad trädde i kraft den 1 januari 2019.

Bakgrund

Regeringen angav i propositionen 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad följande:

Reformen bör följas upp och utvärderas kontinuerligt och efter en viss tid, mer samlat, främst när det gäller dess effekter på marknadsutvecklingen, kanaliseringen, konsumentskyddet, folkhälsan, den personliga integriteten, idrottsrörelsens och andra allmännyttiga organisationers finansiering, kostnadsutvecklingen för berörda myndigheter och statens intäkter. Möjligheter att besluta om andra behövliga åtgärder för att utestänga dem som utan licens tillhandahåller spel på den svenska marknaden och begränsa skadeverkningarna av sådant spel ska föreslås. En utredning av hur detta på bästa sätt kan ske för att nå målen med reformen ska skyndsamt tillsättas. Det ska särskilt utredas vilka spelproblem som värdeautomater och onlinespel ger upphov till. En särskild uppföljning bör göras av hur Svenska Spel anpassat sin verksamhet till de nya reglerna. Hästnäringens och idrottsrörelsens förutsättningar bör utredas särskilt.

Statskontoret fick i samband med att propositionen med förslaget om den nya spellagen lämnades till riksdagen i april 2018 i uppdrag att årligen 2019–2022 följa upp och utvärdera omregleringen. Uppföljningen ska redovisas för regeringen varje år. Statskontoret tog i ett första steg fram indikatorer och andra verktyg för en effektiv uppföljning och utvärdering av reformen (delrapport 1, 2018:22). I mars 2019 lämnade Statskontoret en andra redovisning av sitt uppdrag, Spelmarknaden före omregleringen (delrapport 2, 2019:6).

Regeringen tillsatte också i juni 2018 en utredning som ska analysera hästnäringens och idrottens förutsättningar efter omregleringen (Spelmarknadsutredningen). Där ingår även att följa AB Svenska Spels anpassning till den nya lagen och att överväga ytterligare åtgärder för att minska skadeverkningar av spel som sker online och på värdeautomater. Metoderna för att stänga ute olicensierat spel, särskilt över internet, ska också analyseras. Utredaren ska senast den 31 oktober 2020 lämna förslag på åtgärder för att upprätthålla en välfungerande spelmarknad. Även andra åtgärder som behövs för att stärka regleringen av spelmarknaden får föreslås (dir. 2018:47). Utredningen har även fått tilläggsdirektiv att föreslå åtgärder för att begränsa omfattningen av och aggressiviteten i marknadsföringen av spel (dir. 2019:18).

Spelinspektionen och Konsumentverket fick i februari 2019 i uppdrag att rapportera vilka åtgärder de vidtar för att se till att spelbolagen följer den nya spellagens regler när det gäller t.ex. spelreklam. Myndigheterna skulle också redovisa vilka effekter som åtgärderna haft. Konsumentverket lämnade den 25 juni 2019 skrivelsen Granskning av marknadsföring på spelområdet. Enligt Konsumentverkets bedömning förekommer marknadsföring som står i strid med både marknadsföringslagen (2008:486) och spellagen. Konsumentverket anger bl.a. att det finns brister på flera punkter när det gäller kravet på att marknadsföring av spel ska vara måttfull. Spelinspektionen lämnade i augusti 2019 skrivelsen Tillsyn över efterlevnaden av spellagen (dnr 19Si843). Av skrivelsen framgår att Spelinspektionen under 2019 bl.a. har påbörjat drygt 40 tillsynsärenden och fattat beslut i 28 av dessa. Myndigheten har även deltagit i ett stort antal konferenser och möten. En slutsats av den första tiden med den nya spelregleringen är enligt Spelinspektionen att tillsynen har haft effekt och att det är angeläget med en fortsatt effektiv tillsyn samt att tillsynen också behöver kombineras med information, dialog och samverkan för att uppnå största möjliga effekt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att årligen under 2019–2022 följa upp och utvärdera omregleringen samt tillsatt en utredning, Spelmarknadsutredningen, som ska följa upp och i oktober 2020 redovisa ett stort antal områden som berörs av omregleringen. Utskottet anser inte att det redan nu finns skäl att besluta om ytterligare utvärderingar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2018/19:726 (SD) yrkande 1 och 2019/20:1094 (SD) yrkande 1.

Medel till allmännyttiga ändamål

Motionerna

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) framhåller i kommittémotionerna 2018/19:726 yrkande 5 och 2019/20:1094 yrkande 6 vikten av att föreningslivet även i fortsättningen får en tillräcklig andel av sina medel från lottförsäljning, och att en plan bör läggas fram för att säkerställa resurser till allmännyttiga ändamål som delvis finansieras genom lottförsäljning.

Bakgrund

I och med den nya spellagen delas spelmarknaden upp i en konkurrensutsatt del, som främst omfattar spel online och vadhållning, en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål och som främst omfattar lotterier och bingo samt en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

När det gäller den konkurrensutsatta delen kan licens ges till den som bedöms ha den kunskap, erfarenhet och organisation som krävs för att driva verksamheten och som bedöms lämplig att driva verksamheten. 

I proposition 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad angav regeringen att reformen bör följas upp och utvärderas kontinuerligt och efter en viss tid, mer samlat, främst när det gäller dess effekter på bl.a. idrottsrörelsens och andra allmännyttiga organisationers finansiering. När det gäller idrotten ska Spelmarknadsutredningen analysera idrottens förutsättningar efter omregleringen (dir. 2018:47). Utredningen ska senast den 31 oktober 2020 lämna sitt betänkande.

Civilminister Ardalan Shekarabi angav i en interpellationsdebatt om de ideella organisationernas lotterier den 29 november 2019 bl.a. följande:

Vasiliki Tsouplaki har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att de ideella aktörerna på spelmarknaden även fortsättningsvis kan bedriva lotteri och bingo utifrån sina särskilda förutsättningar. Hon frågar också hur jag arbetar för att säkerställa den oberoende finansieringen av civilsamhället. […] Den nya spellagen medger fortsatt skattebefrielse för bland annat allmännyttiga lotterier, såväl landbaserade som online, samt landbaserad bingo. För att säkerställa att kraven på den tekniska utrustningen för de allmännyttiga lotterierna är anpassade till sådana spel som avses i 6 kap. spellagen avser Spelinspektionen att se över nu gällande tekniska krav som gäller för dessa. […] Det har varit regeringens utgångspunkt att den nya spellagen inte ändrar förutsättningarna för finansiering av allmännyttiga ändamål. […] Det är av yttersta vikt för oss att spellagstiftningen ger de ideella aktörerna förutsättningar att ha goda intäkter från lotteriverksamheter. Vi har ingen intention att gå ifrån det syftet med reformen, utan vi kommer att fortsatt följa utvecklingen och säkerställa att de ideella aktörerna kan bedriva lotteriverksamheter på ett bra sätt. […] Regeringen kommer att fortsatt följa upp och kontinuerligt utvärdera att de ideella aktörerna kan fortsätta bedriva spel för allmännyttiga ändamål utifrån givna förutsättningar för att bidra till att säkerställa den oberoende finansieringen av civilsamhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringens utgångspunkt är att den nya spellagen inte ska ändra förutsättningarna för finansiering av allmännyttiga ändamål, att regeringen anser att det är av yttersta vikt att spellagstiftningen ger de ideella aktörerna förutsättningar att ha goda intäkter från lotteriverksamhet samt att regeringen kommer att fortsätta att följa upp och kontinuerligt utvärdera om de ideella aktörerna kan fortsätta bedriva spel för allmännyttiga ändamål för att bidra till att säkerställa den oberoende finansieringen av civilsamhället. Motionerna 2018/19:726 (SD) yrkande 5 och 2019/20:1094 (SD) yrkande 6 får i stort anses tillgodosedda och avstyrks.

Restaurangkasinon

 

Motionen

Jan R Andersson (M) anser i motion 2018/19:1342 att det bör genomföras en översyn av insatser respektive vinster för roulett- och tärningsspel på restaurangkasinon. Dessa bör enligt motionären höjas för att anpassas till rådande kostnadsläge och därmed öka möjligheterna för branschen att överleva.

Bakgrund

Spelinspektionen ger licens till kasinospel på restauranger, s.k. landbaserat kommersiellt spel. Licens för kasinospel på restaurang får bara omfatta
roulett-, kort- och tärningsspel. Vissa kasinospel på restaurang har fortfarande tillstånd enligt tidigare lotterilagen (1994:1000) och löper ut under 2020. För dessa tillstånd gäller tidigare villkor, insatser och spelregler. Insatser och vinster ska följa de bestämmelser som finns i spelförordningen (2018:1475). Enligt 7 kap. 3 § spelförordningen får värdet av en insats i ett roulett- eller tärningsspel uppgå till högst 1/2 000 prisbasbelopp för varje vinstmöjlighet. Värdet av en vinst i ett sådant spel får uppgå till högst 1/67 prisbasbelopp för varje vinstmöjlighet.

Enligt uppgift från Finansdepartementet har man nu ingen avsikt att se över insatser respektive vinster för roulett- och tärningsspel på restaurangkasinon.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det är en fråga för regeringen att bestämma vilka insatser respektive vinster som ska gälla för roulett- och tärningsspel på restaurangkasinon. Utskottet avstyrker därmed motion 2018/19:1342 (M).

Marknadsföring av spel

Motionerna

I motion 2018/19:1777 av Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S) yrkande 1 liksom i motionerna 2018/19:2245 och 2019/20:1245, båda av Magnus Manhammar (S), anser motionärerna att spelreklam bör ha samma restriktioner som alkoholreklam. Tomas Kronståhl m.fl. (S) anser i motion 2019/20:1043 att den pågående utredningen bör se över möjligheten att ytterligare begränsa och betydligt skärpa lagstiftningen vad gäller marknadsföringen av spelreklam. I motionerna 2019/20:1420 av Malin Larsson och Kristina Nilsson (båda S), 2019/20:1438 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S) och 2019/20:2342 av Elin Gustafsson och Carina Ohlsson (båda S) anser motionärerna att den pågående utredningen bör se över möjligheten att ytterligare begränsa eller förbjuda spelreklam. Liknande synpunkter framförs i motion 2019/20:1388 av Patrik Lundqvist (S) där motionären vill ha ett stopp för all reklam för onlinespel. Anders Österberg m.fl. (S) anser i motion 2019/20:1225 att spelreklamslagen bör ses över och att skärpningar av spelreklamslagen bör döpas till lex Knuters, till minne av Karl Knuters som var spelberoende. Vidare anser Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S) i motion 2018/19:1777 yrkande 2 att civilsamhälles-organisationer som motverkar spelande bör stärkas.

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) framhåller i kommittémotionerna 2018/19:726 yrkande 3 och 2019/20:1094 yrkande 3 att Sverigedemokraterna vill motverka alla former av påträngande och aggressiv marknadsföring av spel och lotteri. Motionärerna anser inte att måttfull marknadsföring bara bör utvecklas genom praxis i domstol, utan anser att det redan i dag i viss mån går att identifiera vad som bör vara otillåtna förfaranden vid marknadsföring av spel och lotteri, t.ex. bonuserbjudanden och telefonförsäljning. I kommittémotion 2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 4 anser motionärerna att möjligheten att riskklassificera olika spel- och lotterityper bör utredas. Beroende på vilken typ av spel det är så skulle enligt motionärerna lagstiftningen kunna se olika ut vad gäller marknadsföring.

Ola Johansson och Linda Modig (f.d. Ylivainio) (båda C) anser i motion 2019/20:910 yrkande 4 att spelbolagens aggressiva marknadsföring bör stoppas.

Bakgrund

Civilminister Ardalan Shekarabi bjöd in samtliga licenshavare i spelbranschen i februari 2019. Under mötet uppmanade ministern branschen att senast den 31 mars 2019 presentera ett initiativ för självreglering av omfattning och utformning av marknadsföringen. Civilministern konstaterade senare att förslaget som branschen presenterade inte var tillräckligt, och regeringen beslutade i april att ge Spelmarknadsutredningen tilläggsdirektiv att även föreslå åtgärder för att begränsa omfattningen av och aggressiviteten i marknadsföringen av spel (dir. 2019:18). Utredningen ska senast den 31 oktober 2020 redovisa förslag.

Det kan nämnas att Konsumentverket i sin rapport Granskning av marknadsföring på spelområdet från juni 2019 gör bedömningen att det förekommer marknadsföring som står i strid med både marknadsföringslagen och spellagen. Bland annat anger Konsumentverket att det finns brister på flera punkter när det gäller kravet på att marknadsföring av spel ska vara måttfull.

När det gäller motionsyrkandet om att stärka civilsamhällesorganisationer som motverkar spelande kan nämnas att organisationer som arbetar förebyggande för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande om pengar, kan få statsbidrag enligt förordningen (2015:456) om statsbidrag till organisationer som bedriver förebyggande arbete för att minska tobaksbruket eller verksamhet mot överdrivet spelande. År 2019 fick tre organisationer statsbidrag, nämligen Spelberoendes riksförbund, Spelberoendegruppen och Spelstopp Nu!.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Spelmarknadsutredningen fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att begränsa omfattningen av och aggressiviteten i marknadsföringen av spel samt ska redovisa förslagen senast den 31 oktober 2020. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2018/19:726 (SD) yrkande 3, 2018/19:1777 (S) yrkandena 1 och 2, 2018/19:2245 (S), 2019/20:910 (C) yrkande 4, 2019/20:1043 (S), 2019/20:1094 (SD) yrkandena 3 och 4, 2019/20:1225 (S), 2019/20:1245 (S), 2019/20:1388 (S), 2019/20:1420 (S), 2019/20:1438 (S) samt 2019/20:2342 (S).

Ökat ansvar vid matchfixning

Motionen

Lotta Finstorp m.fl. (M) anser i kommittémotion 2019/20:3047 yrkande 5 att såväl anordnaren av idrottsevenemang som spelbolagen som anordnar spel på dessa evenemang borde tillskrivas större ansvar för att delge information om misstänkt matchfixning till de brottsbekämpande myndigheterna för att hindra spelfusk. Motionärerna anser vidare att Sverige bör underteckna Europarådets konvention om matchfixning (yrkande 6).

Bakgrund

Med uppgjorda matcher, s.k. matchfixning, avses manipulation av en idrottstävling där idrottare, tränare, ledare, domare eller andra deltagare försöker påverka utgången i en tävling eller enstaka händelser i tävlingen för att ge sig själva eller andra ekonomisk vinning.

När det gäller frågan om att delge information om misstänkt matchfixning till de brottsbekämpande myndigheterna ska en licenshavare enligt 14 kap. 16 § spellagen ha rutiner för att upptäcka och motverka gärningar som omfattas av regleringen om spelfusk samt överträdelser av användarvillkor och spelregler. Dessutom får licenshavare enligt samma paragraf lämna uppgifter som kan tyda på brott i samband med spel till Polismyndigheten eller åklagaren. Enligt 14 kap. 2 § spellagen ska det finnas ett råd mot manipulation av sporthändelser i fråga om vadhållning (matchfixning). Rådet mot matchfixning leds av Spelinspektionen och består av representanter för Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Regeringskansliet. Även spelbranschen och Riksidrottsförbundet ingår. Rådet är en plats för utbyte av erfarenheter och information. Idrottsrörelsen har ett eget reglemente när det gäller matchfixning med bestraffningsregler (Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet).

Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott (Macolinkonventionen) har utarbetats för att stärka det internationella samarbetet mot matchfixning. De länder som skriver under konventionen förbinder sig att bl.a. anpassa sin lagstiftning, skapa ett rapportsystem och se till att landets idrottsorganisationer arbetar för att förebygga problemet med matchfixning. Kultur- och idrottsminister Amanda Lind angav följande i sitt svar på en fråga i riksdagen (fr. 2019/20:577) den 18 december 2019 om regeringen avser att arbeta för att Sverige ska ansluta sig till Macolinkonventionen:

Matchfixning är ett allvarligt hot mot idrotten och en fråga som regeringen tar på största allvar. Idrottsrörelsen, Spelinspektionen, polis och åklagare men även Svenska Spel arbetar såväl nationellt som internationellt för att bekämpa matchfixning sedan flera år tillbaka. Riksidrottsförbundet och Spelinspektionen deltar också i Europarådets nätverk Group of Copenhagen som arbetar i enlighet med Macolinkonventionen.

Macolinkonventionen om manipulation av resultat inom idrott beslutades av Europarådet 2014. Regeringen uttalade redan i Faktapromemoria 2014/15:FPM26 Undertecknande av Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott, en positiv inställning till Sveriges och EU:s anslutning till konventionen. I den omreglering av spelmarknaden som trädde i kraft den 1 januari i år har konventionen uttryckligen beaktats från kommittédirektiv till proposition. Som konventionen föreskriver har även ett särskilt nationellt matchfixningsråd inrättats vid Spelinspektionen. Sverige arbetar således redan i dag efter konventionens intentioner. Alltsedan konventionen beslutades i Europarådet har det inom EU utretts och diskuterats om och hur unionens medlemsstater kan ansluta sig till konventionen. Med beaktande av den fördragsfästa lojalitetsprincipen har regeringen bedömt att en svensk ratificering av konventionen behöver invänta ett slutligt avgörande inom EU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att arbetet mot matchfixning är oerhört viktigt; rent spel är själva grundförutsättningen för tävlingsidrotten. I arbetet mot matchfixning vill utskottet understryka att det krävs ett starkt samarbete såväl nationellt som internationellt.

När det gäller motionsyrkandet om att spelbolagen och anordnare av idrottsevenemang ska ta större ansvar för att delge information om misstänkt matchfixning, förutsätter utskottet att spelbranschen, idrottsrörelsen, Spelinspektionen, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Regerings-kansliet, som ingår i Matchfixningsrådet, utbyter erfarenheter och information samt prioriterar även denna fråga högt. Utskottet anser att motionsyrkandet i dagsläget inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2019/20:3047 (M) yrkande 5. 

När det gäller motionsyrkandet om undertecknandet av Europarådets konvention mot matchfixning delar utskottet regeringens uppfattning att ett slutligt avgörande inom EU bör inväntas. Motion 2019/20:3047 (M) yrkande 6 avstyrks.

Nordiskt samarbete vid matchfixning m.m.

Motionerna

Angelika Bengtsson m.fl. (SD) anser i motion 2018/19:1283 yrkande 1 och i kommittémotion 2019/20:800 yrkande 2 att regeringen bör prioritera ett nordiskt samarbete i förebyggande syfte för att motverka matchfixning. Motionärerna påtalar att de nordiska riksidrottsförbunden har för avsikt att ta fram en gemensam handlingsplan om att motverka matchfixning och om förebyggande arbete. I samma motioner, 2018/19:1283 yrkande 2 och 2019/20:800 yrkande 1, båda av Angelika Bengtsson m.fl. (SD), anger motionärerna att de vill höja straffsatserna för mutbrott för att möjliggöra för polisen att använda sig av telefonavlyssning när de kartlägger matchfixning.

Emma Hult och Rasmus Ling (båda MP) framhåller i motion 2019/20:1510 vikten av att säkerställa att spelutbudet på den svenska spelmarknaden utformas på ett sådant sätt att risken för matchfixning minskar. Motionärerna framhåller bl.a. att amatöridrotten borde vara skyddad från pengaspel.

Bakgrund

Den som otillbörligen vidtar en åtgärd som är ägnad att påverka utgången av ett spel som omfattas av licenskrav döms enligt 19 kap. 4 § spellagen för spelfusk till fängelse i högst två år. Av 19 kap. 5 § samma lag framgår att om ett brott som anges i 19 kap. 4 § är grovt, döms förövaren till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art. Enligt uppgift från Finansdepartementet pågår inget arbete med att höja straffsatsen för spelfusk. Vid avlyssning av telefonsamtal är det fråga om hemlig teleavlyssning. Detta tvångsmedel förutsätter att det rör en förundersökning om brott eller försök, förberedelse eller stämpling till brott som ger mer än två års fängelse, att någon är skäligen misstänkt för brottet och att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen (27 kap. 18 och 20 §§ rättegångsbalken).

När det gäller frågan om ett nordiskt samarbete pågår enligt Riksidrottsförbundet ett starkt nordiskt samarbete mellan de nationella idrottsförbunden för att motverka matchfixning, där informationsdelning och erfarenhetsutbyte är två viktiga delar. Det finns en avsiktsförklaring att de nationella idrottsförbunden ska samarbeta för att förebygga och upptäcka matchfixning. De nationella förbund som har separata bestraffnings-reglementen mot matchfixning – Sverige, Danmark och Norge – har utarbetat bilaterala avtal för att nationella bestraffningar inom dessa regelverk automatiskt även ska gälla i systerförbunden, för att en idrottare, ledare eller domare inte ska kunna fortsätta att vara verksam i ett annat nordiskt land.

När det gäller inskränkningar i spelutbudet anges i spellagen att ingen får erbjuda vadhållning på händelser eller evenemang där den övervägande delen av deltagarna är under 18 år samt att ingen får erbjuda vadhållning som är stötande eller olämplig ur allmän synpunkt. Vidare anges i 16 kap. 6 § spelförordningen att Spelinspektionen får utfärda föreskrifter om förbud eller begränsningar av spel på vissa tävlingar eller händelser i tävlingar, eller vidta andra åtgärder för att bekämpa manipulation av resultat inom sport som utgör objekt för vadhållning. Spelinspektionen arbetar för närvarande med att ta fram sådana föreskrifter. Förslag på föreskrifter gick ut på remiss den 14 januari 2020. Spelinspektionen föreslår hårdare regler för att motverka matchfixning. Bland annat föreslås att viss vadhållning på individuella prestationer ska förbjudas. Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel. Spelinspektionen räknar med att föreskrifterna ska träda i kraft hösten 2020.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det pågår ett nordiskt samarbete för att motverka matchfixning och att ett sådant arbete är högt prioriterat. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2018/19:1283 (SD) yrkande 1 och 2019/20:800 (SD) yrkande 2.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det för närvarande inte finns skäl att höja straffsatserna för spelfusk och avstyrker därmed motionerna 2018/19:1283 (SD) yrkande 2 och 2019/20:800 (SD) yrkande 1.

Spelinspektionen arbetar för närvarande med att ta fram förslag till föreskrifter som inskränker spelutbudet. Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas och avstyrker därmed motion 2019/20:1510 (MP).

Spel- och lotteriverksamhet på kredit m.m.

Motionerna

Edward Riedl (M) anser i motionerna 2018/19:1134 och 2019/20:2949 att undantaget från kreditförbudet vid lotteriförsäljning ska tas bort. Enligt motionären ska det inte finnas en möjlighet att spela för pengar man inte har.

I motion 2018/19:1839 av Jan Ericson (M) anser motionären att undantaget att sälja lotter på kredit bör utredas. Motionären påtalar att man kan diskutera om det över huvud taget borde vara möjligt att få undantag från lagen för att sälja lotter på kredit eller mot faktura om man menar allvar med att försöka förebygga spelberoende.

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2018/19:726 yrkande 2 och i kommittémotion 2019/20:1094 yrkande 2 att det oavsett skäl inte ska finnas undantag från förbudet mot att bedriva spel- och lotteriverksamhet på kredit. I motion 2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 12 och i kommittémotion 2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkande 14 anser motionärerna att inga undantag ska göras för partiers försäljning av lotter och spel. I samma motioner, 2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 13 och i kommittémotion 2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkande 15, anser motionärerna att lotter och spel inte ska få säljas på kredit.

Rasmus Ling och Jonas Eriksson (båda MP) anser i motion 2018/19:2941 att undantaget att få sälja lotter på kredit ska tas bort.

Bakgrund

Det är enligt 14 kap. 8 § spellagen inte tillåtet för en licenshavare eller ett spelombud att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spelet. Spelinspektionen får dock medge undantag från förbudet för lotter för viss tid, s.k. prenumerationslotterier, om lotteriet tillhandahålls till förmån för ett allmännyttigt ändamål, krediten avser köp av sådana lotter och det sammanlagda kreditbeloppet uppgår till högst 1/40 prisbasbelopp. 

I propositionen En omreglerad spelmarknad (prop. 2017/18:220) angav regeringen:

Spel innebär alltid risk för spelmissbruk och därmed följande sociala skadeverkningar. I lotterilagen finns ett förbud för den som anordnar ett lotteri att lämna kredit för insatser i lotteriet. Att spela på kredit kan få långtgående konsekvenser. Om en kredit erbjuds för insatser i ett spel är det lätt att spelaren under spelets gång frestas att spela över sin ekonomiska förmåga. Det bör därför i spellagen införas ett motsvarande förbud för licenshavare att erbjuda eller lämna kredit för spel som för närvarande finns i lotterilagen. Det är licenshavaren som har det fulla ansvaret för att kreditförbudet upprätthålls. Förbudet ska, liksom tidigare, också omfatta spelombud.

I lotterilagen finns ett undantag från förbudet att lämna kredit för insatser som innebär att Lotteriinspektionen, om det finns synnerliga skäl, för ett visst lotteri får medge undantag från förbudet. Denna möjlighet infördes med anledning av att vissa lotterianordnare av s.k. rikslotterier, dvs. lotterier som anordnas i flera län, hade börjat övergå till att anlita servicebolag, som skickade lotten med post till lottköparen tillsammans med en faktura. Även om fakturan inte betalas i tid deltar lotterna i dragningen. Regeringen bedömde att det i och för sig var en form av kredit, men att det snarare framstod som ett alternativt betalningssätt än som ett sätt att göra det möjligt för den som inte har råd att spela. Risken för ett upprepat och oplanerat spelande framstod som i det närmaste uteslutet. Mot denna bakgrund ansågs att det skulle finnas en möjlighet för lotterianordnaren att tillämpa ett sådant system för försäljningen av lotterna (prop. 2004/05:3 s. 19). Eftersom lotter som köps för viss tid alltjämt är vanligt förekommande bör det fortsatt finnas ett tydligt undantag för just denna form av kredit. Det har dock vid tillämpningen visat sig att krediterna blivit förhållandevis stora. Undantaget bör mot denna bakgrund begränsas till lotterier för allmänna ändamål och till ett sammanlagt kreditbelopp om högst 1/40 prisbasbelopp.

Civilminister Ardalan Shekarabi angav den 26 mars 2019 i sitt svar på fråga 2018/19:419:

Jonas Andersson har frågat mig vilka värden i undantaget från förbud mot spel på kredit jag kan se som väger tyngre än riskerna och nackdelarna med detsamma ur exempelvis ett folkhälsoperspektiv.

Det är inte tillåtet för ett spelföretag att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spel. När det gäller s.k. prenumerationslotterier, dvs. lotter för viss tid, ska dock Spelinspektionen kunna medge undantag från förbudet om lotteriet tillhandahålls för ett allmännyttigt ändamål, krediten avser köp av sådana lotter och det sammanlagda kreditbeloppet uppgår till högst 1/40 prisbasbelopp (cirka 1 100 kr). Risken för upprepat och oplanerat spelande har i dessa fall bedömts som i det närmaste utesluten.

Bestämmelsen i spellagen (2018:1138) förhindrar skuldsättning utan att drabba de ideella organisationernas möjligheter till fortsatt finansiering av sina verksamheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att bestämmelserna i spellagen om att tillåta ett undantag från förbudet att lämna kredit för insatser i spel bör finnas kvar. De spel som omfattas är s.k. prenumerationslotter som tillhandahålls för ett allmännyttigt ändamål, och där regeringen konstaterat att risken för upprepat och oplanerat spelande har bedömts som i det närmaste utesluten. Utskottet avstyrker med hänsyn till detta motionerna 2018/19:726 (SD) yrkande 2, 2018/19:981 (SD) yrkandena 12 och 13, 2018/19:1134 (M), 2018/19:1839 (M), 2018/19:2941 (MP), 2019/20:606 (SD) yrkandena 14 och 15, 2019/20:1094 (SD) yrkande 2 och 2019/20:2949 (M).

Hästnäringen

Motionerna

Lotta Finstorp m.fl. (M) framhåller i kommittémotion 2019/20:3047 yrkande 3 vikten av att hästnäringens nya förutsättningar uppmärksammas i och med omregleringen av spelmarknaden och att finansieringen av hästsporten blir hållbar. Motionärerna anser vidare i yrkande 4 att statens engagemang och styrelserepresentation i Aktiebolaget Trav och Galopp ska avvecklas.

Saila Quicklund (M) anser i motion 2019/20:2049 att kravet på legitimation och spelregistrering vid landets minsta travbanor bör tas bort. Motionären framhåller att problemet för banorna är att det krävs avancerade spelautomater och att köandet till spelautomaterna tar för lång tid så trevnaden försvinner.

Utskottets ställningstagande

Spelmarknadsutredningen ska bl.a. analysera hästnäringens förutsättningar efter omregleringen och senast den 31 oktober 2020 lämna sitt betänkande. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker motionerna 2019/20:2049 (M) samt 2019/20:3047 (M) yrkandena 3 och 4.

Hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad

 

Motionerna

Per Lodenius m.fl. (C) konstaterar i kommittémotion 2018/19:2446 yrkande 23 och i kommittémotion 2019/20:3255 yrkande 29 att en utredning tillsatts för att ta fram kvarvarande frågor med anledning av den nya spelregleringen. Motionärerna anser att regeringen bör påskynda arbetet med att ta fram lösningar för kvarstående frågor med anledning av den nya spelregleringen, däribland en ny modell för finansiering av hästnäringen. 

Bakgrund

Spelmarknadsutredningen, som bl.a. ska analysera hästnäringens förutsättningar efter omregleringen, ska senast den 31 oktober 2020 lämna sitt betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020. Riksdagen bör därför rikta ett tillkännagivande till regeringen härom. Därmed tillstyrker utskottet delvis motionerna 2018/19:2446 (C) yrkande 23 och 2019/20:3255 (C) yrkande 29.

Svenska Spel och ATG i glesbygden

 

Motionerna

Jan R Andersson (M) anser i motionerna 2018/19:1345 och 2019/20:1557 att en översyn bör göras för att underlätta för glesbygdsföretag att erbjuda spel via AB Svenska Spel (Svenska Spel) och Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Motionären påtalar att många landsbygdshandlare upplever det som svårt eller omöjligt att bli spelombud, trots att kostnaderna som t.ex. AB Svenska Spel har för sin utrustning borde täckas av de avgifter som bolaget får in för bl.a. maskinhyra.

Bakgrund

I och med att den nya spellagen trädde i kraft den 1 januari 2019 delades spelmarknaden upp i en konkurrensutsatt del som främst omfattar onlinespel och vadhållning, en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål och som främst omfattar lotterier och bingo samt en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

Ett spelombud är både sport- och turombud. Sportspel avser konkurrensutsatt kommersiellt spel, och turspel är spel för allmännyttiga ändamål.

AB Svenska Spel har sedan omregleringen av spelmarknaden 2019 inte längre några krav på att ha spelombud i glesbygden. Tidigare fanns det ett sådant krav i ägardirektivet från regeringen. I dag ligger enbart en affärsmässig bedömning till grund för tillsättning och avveckling av spelombud. År 2018 hade AB Svenska Spel 200 ombud i glesbygden, och 2019 var motsvarande siffra 194. År 2019 var det totala antalet ombud i Sverige 2 232.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till omregleringen av spelmarknaden samt till att Svenska Spel och ATG är självständiga juridiska personer och sköter sina verksamheter självständigt utifrån de föreskrifter som gäller för verksamheterna avstyrker utskottet motionerna 2018/19:1345 (M) och 2019/20:1557 (M).

Lootlådor

Motionerna

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) framhåller i motion 2018/19:726 yrkande 4 och i kommittémotion 2019/20:1094 yrkande 5 att det i spel på olika plattformar, såsom pc och mobiltelefoner, förekommer lotteriliknande moment (lootlådor). Motionärerna anser att det tydligare bör fastslås i vilka fall det rör sig om lotteri eller inte.

Bakgrund

Enligt Konsumentverket avses med lootlådor följande:

Loot-lådor är ett samlingsnamn för lotteriliknande företeelser i datorspel och appar. I vissa datorspel och spel i appar kan det dyka upp ett erbjudande om att köpa en loot-låda med virtuellt innehåll för att kunna avancera i spelet. Precis som vid ett lotteri tas loot-lådornas innehåll fram slumpmässigt. Därför vet man som köpare inte i förväg vad man betalat för. Företeelsen uppmärksammades särskilt på grund av loot-lådornas likheter med spel om pengar.

Regeringen gav i maj 2019 Konsumentverket i uppdrag att kartlägga och bedöma eventuella brister i konsumentskyddet vid lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel, exempelvis s.k. lootlådor. Konsumentverket redovisade uppdraget den 1 oktober 2019. Mot bakgrund av Konsumentverkets bedömningar överlämnade regeringen den 25 oktober 2019 redovisningen till Spelmarknadsutredningen, som inom ramen för sitt uppdrag har i uppdrag att bedöma vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att skydda konsumenterna vid lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel. Spelmarknadsutredningen ska senast den 31 oktober 2020 lämna sitt betänkande till regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Spelmarknadsutredningen ska se över vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att skydda konsumenterna vid lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel och anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2018/19:726 (SD) yrkande 4 och 2019/20:1094 (SD) yrkande 5.

E-sport m.m. 

 

Motionerna

Mattias Ottosson m.fl. (S) framhåller i motion 2018/19:1077 att Sverige är en tongivande nation när det gäller e-sport och att det är viktigt att samhället stöttar e-sporten som hobby. Liknande synpunkter framhålls i motion 2019/20:1407 av Johan Löfstrand m.fl. (S).

I motion 2019/20:1558 anser Jan R Andersson (M) att villkoren för svensk e-sport bör förbättras. Bland annat framhåller motionären att denna sportgren i praktiken är helt exkluderad från offentliga bidrag genom e-sportföreningar, trots att utövandet samlar hundratusentals utövare.

Rickard Nordin (C) anser i motion 2018/19:2552 att e-sport bör likställas med övrig sport (yrkande 1). Motionären anser vidare att e-sportföreningar bör ges samma möjligheter att söka stöd via Riksidrottsförbundet (RF) som övriga sportföreningar (yrkande 2). I yrkande 7 anger motionären att regeringen bör klargöra att det är möjligt att betala ut prispengar i e-sport och förströelsespel som är baserade på skicklighet. I samma motion yrkande 8 anser motionären att man bör ta till vara kompetensen i spelbranschen och överföra den till andra sektorer i samhället. Motionären anser också att det bör vara högprioriterat för regeringen att se över på vilka sätt som jämställdhet kan uppmuntras i samband med samhällets bidrag och insatser kring spelande (yrkande 9). Motionären framför liknande synpunkter i motion 2019/20:436 yrkandena 1, 2 och 7–9.

Bakgrund

E-sport står för elektronisk sport och är ett samlingsnamn på tävlingsinriktade dator- och tv-spel. För att ett spel ska vara en e-sport krävs det att de tävlande möter varandra, och inte spelar mot datorn. Det är även den tävlandes prestation som ska vara det avgörande för vem som vinner. Hasardspel som t.ex. poker eller lotterier är därför inte e-sport. Tävlingarna kan spelas via internet, via ett lokalt nätverk eller med spelare som samsas vid samma spelmaskin. Det finns såväl lokala som nationella och internationella ligor, seriespel och turneringar samt ett stort utbud av verktyg och arenor för vänskapsmatcher och träningar. Stora spel är t.ex. Counter-Strike, där lag om vanligtvis fem personer genom taktik, samarbete och reaktionsförmåga ska besegra motståndarlaget, och Starcraft, i vilket man ensam styr enheter och med list ska utmanövrera motståndaren. League of Legends är också ett stort e-sportspel.

När det gäller motionsyrkandet om att e-sport ska likställas med övrig sport och ges möjlighet att söka medel från Riksidrottsförbundet (RF) kan nämnas att RF i maj 2019 ändrade sina stadgar vad gäller kriterier, villkor och anslutningsformer för medlemskap i RF och Sisu Idrottsutbildarna. Svenska E-sportförbundet, som har 27 medlemsföreningar med 11 741 medlemmar, sökte medlemskap i RF vid Riksidrottsmötet 2019. De fick avslag på sin ansökan då RF bedömde att de inte uppfyllde kriterierna för medlemskap. Det kan dock nämnas att e-sport bedrivs inom annan verksamhet som erhåller statliga bidrag t.ex. inom Svenska Bilsportförbundet och inom svenska elitfotbollsklubbar.

När det gäller motionsyrkandet om möjligheten att betala ut prispengar i
e-sport och förströelsespel har Spelinspektionen konstaterat att e-sport är att betrakta som skicklighetsspel och därmed kan jämställas med andra sporter, t.ex. fotboll. Ingen licens behövs för sådant. När det gäller förströelsespel är departementspromemorian Vissa följdändringar med anledning av spellagen (Ds 2019:30), som tar upp frågor om förströelsespel, ute på remiss och bereds av Finansdepartementet.

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har den ideella föreningen Esport United fått bidrag från myndigheten sedan 2014. För 2019 fick organisationen drygt 2,5 miljoner kronor och för 2020 knappt 3 miljoner kronor. Esport Uniteds syfte är enligt stadgarna att agera som stöd åt sina lokalföreningar samt bedriva spelutvecklande aktiviteter och turneringar i Sverige och i världen. Esport United startade som en kvinnlig
e-sportförening, och de medlemsföreningar som i dag inte aktivt vänder sig till just kvinnor i sin verksamhet måste ändå arbeta för att skapa en positiv atmosfär för alla sina medlemmar för att få bidrag. Esport United anser att det finns en stor brist på aktiviteter och stöd för kvinnliga e-sportare och genomför därför ett flertal aktiviteter som är inriktade mot just kvinnor inom e-sporten.

Även Sverok, som är ett av Sveriges största ungdomsförbund, har under flera år lämnat bidrag till e-sportföreningar. Sverok har ca 77 000 medlemmar och räknar med att mellan hälften och två tredjedelar av dessa håller på med e-sport i någon mening. Enligt Sverok ställer de krav på de föreningar som får bidrag att de bl.a. ska arbeta med jämställdhet. Jämställdhetsfrågor inom
e-sport står högt på agendan. På Sveroks webbplats anges att tjejer upplever ett tuffare klimat inom e-sport och på nätet generellt. Hatet riktar sig ofta mot deras kön, och inte mot deras förmåga i spelet. Enligt Friends nätrapport 2017 utsätts nästan var femte tjej för sexuella trakasserier på nätet (motsvarande siffra för killar är 6 procent). Framtidens E-sport är ett projekt inom Sverok som finansierats av Allmänna arvsfonden och som jobbar för att ungdomar ska känna sig trygga i e-sporten och att vuxna ska förstå vad e-sport handlar om. Projektet vill bl.a. ge en möjlighet för tjejer att bygga nätverk och stärka sitt självförtroende, och också ta reda på vilka problem tjejer i dag möter på nätet och i e-sport och spel. Sverok avser att sammanställa de kunskaper som man får genom projektet i en handbok som kommer att skickas till e-sport-branschen, beslutsfattare, skolor och kommuner.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar när det gäller bidrag att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ger bidrag till såväl den ideella föreningen Esport United som ungdomsförbundet Sverok, som båda i sin tur fördelar bidrag till ett stort antal e-sportföreningar. När det gäller motionsyrkandet om att e-sport ska likställas med övrig sport och erhålla medel från Riksidrottsförbundet (RF) konstaterar utskottet att det är en fråga för RF att ta ställning till. Utskottet vill dock påpeka att e-sport också bedrivs inom annan verksamhet som erhåller statliga bidrag t.ex. inom Svenska Bilsportförbundet och inom svenska elitfotbollsklubbar.

När det gäller motionsyrkandet om möjligheten att betala ut prispengar i
e-sport konstaterar utskottet att Spelinspektionen angett att det är möjligt, och när det gäller förströelsespel så bereds denna fråga av regeringen.

När det gäller motionsyrkandet om att arbeta med jämställdhet inom e-sport och ställa krav vid bidragsgivning noterar utskottet att såväl Sverok som Esport United uppmärksammar och arbetar med dessa frågor vid bidragsgivning. Utskottet noterar också att Allmänna arvsfonden har lämnat bidrag till projekt som arbetar med att stärka tjejer som håller på med e-sport.

Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna 2018/19:1077 (S), 2018/19:2552 (C) yrkandena 1, 2 och 7–9, 2019/20:436 (C) yrkandena 1, 2 och 7–9, 2019/20:1407 (S) och 2019/20:1558 (M).

Spel i LAN-miljöer

 

Motionen

Jan R Andersson (M) efterlyser i motion 2018/19:2153 bättre villkor för svensk e-sport och påtalar bl.a. att kravet på tillstånd och avgift för e-sport i LAN-miljöer inte underlättar utvecklingen av e-sport i Sverige. 

Bakgrund

Ett LAN (local area network) är när ett antal datoranvändare träffas för att koppla samman sina datorer i ett lokalt nätverk och spela spel tillsammans. Storleken på ett LAN kan variera från två till flera tusen deltagare. Ofta arrangerar man tävlingar och andra evenemang under ett LAN.

Regeringsrätten fastslog i en dom (RÅ 2007 ref. 44) att ”verksamhet med programmerade datorer för spel, som till exempel är ihopkopplade i så kallad LAN-miljö eller mot internet och som riktar sig till allmänheten, är att anse som tillståndspliktig verksamhet”. Verksamheten lyder under lagen (1982:636) om visst anordnande av automatspel (automatspelslagen).

Riksdagen gjorde våren 2015 ett tillkännagivande (bet. 2014/15:KrU4, rskr. 2014/15:143) till regeringen om att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt att LAN-spel ska avgiftsbefrias.

Departementspromemorian Vissa följdändringar med anledning av spellagen (Ds 2019:30) lämnades i december 2019 och bereds för närvarande inom Finansdepartementet. I promemorian föreslås att automatspelslagen och automatspelsförordningen ska upphävas samt att verksamhet som avser anordnande av sådant automatspel som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten, inte ska omfattas av tillståndsplikt, anmälningsplikt eller någon annan form av offentligt godkännande när det gäller själva spelverksamheten. Regeringen har aviserat att en proposition ska lämnas i september 2020.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att Finansdepartementets beredning av frågan om krav på tillstånd och avgifter i LAN-miljöer inte bör föregripas och avstyrker därmed motion 2018/19:2153 (M).

Spel som kulturform

 

Motionerna

Rickard Nordin (C) framhåller i motion 2018/19:2552 att spel bör ses som en kulturform, och att kulturbegreppet därmed bör breddas och inkludera spel (yrkande 3). Motionären anser vidare att Statens kulturråd ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen (yrkande 4). Motionären framför liknande synpunkter i motion 2019/20:436 yrkandena 3 och 4.

Bakgrund

Enligt förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd har Statens kulturråd till uppgift att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, verka för kulturens utveckling och tillgänglighet genom att fördela och följa upp statliga bidrag och genom andra främjande åtgärder. Myndigheten ska särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör teater, dans, musik och annan scenkonst, litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek, bild och form samt museer och utställningar, regional kulturverksamhet, samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur samt andra kulturella ändamål. Myndigheten ska också bl.a. verka för kulturens betydelse inom andra samhällsområden.

Enligt lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet får en region fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om en regional kulturplan har upprättats av regionen. Enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet ska fördelningen av statsbidraget bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Regionen ska enligt förordningen ansvara för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, och främjande av hemslöjd. Enligt Statens kulturråd finns det inom vissa regioner vissa mindre satsningar på spelfrågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att Statens kulturråd bör få ett utökat uppdrag att främja spelkulturen och därmed också vidga kulturbegreppet. Motionerna 2018/19:2552 (C) yrkandena 3 och 4 samt 2019/20:436 (C) yrkandena 3 och 4 avstyrks därmed.

Nordiska datorspelsprogrammet m.m.

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) anser i motion 2018/19:644 att Sverige bör se över möjligheterna att använda sig av dataspel för att förmedla och marknadsföra svenska miljöer, svensk kultur och svenska kulturskapare (yrkande 3). Motionärerna anser vidare att det Nordiska datorspelsprogrammet ska återupptas (yrkande 4). Motionärerna påtalar att det i dag saknas en aktiv politik för dataspel på kulturområdet. Genom att stimulera nordiska dataspel och nordiskt innehåll främjas enligt motionärerna både en modern kulturell och kreativ näring samtidigt som den kan förmedla vår historia på ett nytt och spännande sätt.

Bakgrund

Nordiska datorspelsprogrammet var ett initiativ som finansierades av Nordiska ministerrådet 2006–2015. Bidragsprogrammet vände sig till nordiska spelföretag som satte en tydlig nordisk prägel på utvecklingen av dataspel för barn och unga. Målet var att säkerställa tillgång till nordiska dator- och videospel av hög kvalitet för barn och ungdomar. Programmet behandlade framför allt nordisk samtidskultur. Enligt uppgift från Nordiska ministerrådet pågår program normalt i tre till fem år. Nordiska datorspelsprogrammet förlängdes ett antal gånger och pågick i sammanlagt tio år. När det avslutades ansåg man att andra program behövde prioriteras. Enligt Nordiska ministerrådet har de nordiska kulturministrarna inte i dagsläget denna fråga på agendan på något konkret sätt, och det finns inte några planer på att starta ett nytt program.

Ett nordiskt samarbete pågår genom stiftelsen Nordic Game Institute (NGI). Nordic Game Institute bildades för att driva delar av det Nordiska datorspelsprogrammet. Sedan programmet avslutades verkar NGI för att behålla de strukturer som byggts upp inom programmets aktiviteter, driva vissa av aktiviteterna vidare samt hitta former för ny finansiering. I övrigt arbetar NGI för och representerar de nordiska spelutvecklarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att Nordiska ministerrådet har finansierat Nordiska datorspelsprogrammet under tio år och därefter ansett att andra program bör prioriteras. Utskottet konstaterar att det är en fråga för Nordiska ministerrådet att göra de prioriteringar de anser lämpliga och anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2018/19:644 (SD) yrkandena 3 och 4 avstyrks.

Kundtjänst på svenska

Motionerna

Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) anser i motion 2018/19:726 yrkande 6 och i kommittémotion 2019/20:1094 yrkande 7 att det bör förtydligas att de licensierade spelbolagens kundtjänst ska kunna erbjuda bemötande på svenska.

Bakgrund

Enligt 14 kap. 4 § spellagen ska en licenshavare hålla all relevant information om spelet, inklusive spelets vinstmöjligheter och regler, lättillgänglig för spelare och myndigheter. Denna information ska vara på svenska. Av 21 kap. 13 § spellagen följer att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har möjlighet att meddela närmare föreskrifter om informationsskyldighet.

Spelinspektionen får enligt 16 kap. 10 § spelförordningen meddela föreskrifter om vilken information som licenshavaren ska ge till spelarna. Den finns under respektive föreskrift, se t.ex. 7 § Lotteriinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kommersiellt onlinespel och vadhållning (LIFS 2018:5).

Spelinspektionen påtalar att relevant information om spelet enligt spellagen ska finnas på svenska, ansökan ska vara på svenska enligt spelförordningen och det officiella språket för myndigheten är svenska. Spelinspektionen anser sammantaget att kundtjänst och kontakt med kunder ska vara på svenska. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att kundtjänst och kontakt med kunder enligt Spelinspektionen bör vara på svenska. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motionerna 2018/19:726 (SD) yrkande 6 och 2019/20:1094 (SD) yrkande 7.

Illegalt gatuspel

 

Motionerna

Richard Jomshof (SD) anser i motion 2018/19:268 att regeringen ska återkomma med lagförslag om fängelse som straffminimum för illegalt gatuspel om pengar (yrkande 1). Motionären anser också att den som döms för illegalt gatuspel ska utvisas ur landet efter avtjänat straff (yrkande 2). Motionärerna anser också framhåller liknande synpunkter i motion 2019/20:3055 yrkandena 1 och 2.

Bakgrund

I 19 kap. 1 § spellagen anges att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillhandahåller otillåtet spel eller spel utan nödvändig licens enligt denna lag döms för olovlig spelverksamhet till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (19 kap. 3 §). Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått i en brottslighet som utövats yrkesmässigt och systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art. I samband med att spellagen ersatte lotterilagen (1994:1000) den 1 januari 2019 gjordes en straffskärpning från böter eller fängelse i högst sex månader (lotterilagen) till böter eller fängelse i högst två år (spellagen).

I 8 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) anges att en utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. Utlänningen får dock endast utvisas om han eller hon döms till svårare påföljd än böter och om gärningen bl.a. är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) sa i en interpellationsdebatt den 12 september 2019 att regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning för att göra en bred översyn av lagstiftningen om utvisning på grund av brott i syfte att fler brottsdömda än i dag ska kunna utvisas. Enligt uppgift från Justitiedepartementet är avsikten att kommittédirektiv ska beslutas om under våren 2020. 

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är bestämmelserna i spellagen om olovlig spelverksamhet väl avvägda. När det gäller utvisning i samband med detta brott vill utskottet inte föregripa den kommande utredningen. Motionerna 2018/19:268 (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3055 (SD) yrkandena 1 och 2 avstyrks därmed.

 

Reservationer

 

1.	Utvärdera licenssystemet, punkt 1 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 1 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Folkhälsoaspekten är central i vår spel- och lotteripolitik för att minimera risken att personer som spelar ska utveckla spelberoende och fastna i en spelproblematik. För att försäkra oss om bästa möjliga spelpolitik förordade vi under föregående mandatperiod att ett förstärkt spelmonopol skulle utredas samtidigt som man utredde förutsättningarna för att införa ett licenssystem för spel. I dagsläget står vi dock bakom licenssystemet som nu finns på plats. Vi vill nu att en uppföljning av licenssystemet planeras in så snart som möjligt. En utvärdering bör påbörjas fem år efter den 1 januari 2019 då den nya lagstiftningen om en omreglerad spelmarknad trädde i kraft.

 

 

 

2.	Medel till allmännyttiga ändamål, punkt 2 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 5 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Stora delar av föreningslivet och andra allmännyttiga ändamål får en betydande del av sina intäkter från lotteriförsäljning. Vi anser att det är viktigt att föreningslivet även i fortsättningen får de medel de behöver. Relationen mellan lotteriförsäljning och allmännyttiga ändamål är något gott och bör upprätthållas. Om kommersiella spelaktörers marknadsandel blir avsevärt större än i dag utan att marknaden i sig blir större innebär det att en mindre andel av försäljningsvinsterna kommer allmännyttiga ändamål till del. Därför vill vi att denna utveckling övervakas noga, och att en plan läggs fram för att säkra resurser till allmännyttiga ändamål som delvis finansieras genom lotteriförsäljning.

 

 

 

3.	Marknadsföring av spel, punkt 4 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 3 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

bifaller delvis motionerna

2018/19:1777 av Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S) yrkandena 1 och 2,

2018/19:2245 av Magnus Manhammar (S),

2019/20:910 av Ola Johansson och Linda Ylivainio (båda C) yrkande 4,

2019/20:1043 av Tomas Kronståhl m.fl. (S),

2019/20:1225 av Anders Österberg m.fl. (S),

2019/20:1245 av Magnus Manhammar (S),

2019/20:1388 av Patrik Lundqvist (S),

2019/20:1420 av Malin Larsson och Kristina Nilsson (båda S),

2019/20:1438 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S) och

2019/20:2342 av Elin Gustafsson och Carina Ohlsson (båda S).

 

 

Ställningstagande

Vi vill motverka alla former av påträngande och aggressiv marknadsföring av spel och lotterier. Med det menar vi hur marknadsföringen bedrivs, i fråga om både omfattning och innehåll. Om omfattningen av spelreklam blir för stor kommer den inte att upplevas som måttlig av medborgarna utan som aggressiv och påträngande. Innehållsmässigt bör det bl.a. vara otillåtet med marknadsföring av spel om det framställs som att chansen att vinna är större än vad den är. Vi anser även att lockerbjudanden, såsom bonuserbjudanden, bör vara helt otillåtna även vid första speltillfället hos ett spelbolag. Telefonförsäljning av spel och lotter är, anser vi, att betrakta som en påträngande och aggressiv försäljningsmetod. Vi ställer oss inte till fullo bakom att kriterierna för vad som avses med måttfull marknadsföring på området bör utvecklas genom praxis i domstol. I viss mån borde det gå att identifiera otillåtna förfaranden vid marknadsföring av spel redan från start. Vi har förhoppningen att Spelmarknadsutredningen ska nå tydliga resultat när det gäller begränsningen av den aggressiva och påträngande spelreklamen, och vi hoppas få vara en konstruktiv part i detta arbete.

Som en del i att hantera problematiken med aggressiv och påträngande spelreklam kan det vara en idé att riskklassificera olika spel- och lotterityper. Att köpa en skraplott på den lokala tobaksaffären då och då är naturligtvis i flera avseenden en annorlunda typ av spelande än vad det är att spela på nätkasinon som man har ständig tillgång till hemma. Det finns skäl att anta att vissa typer av spel och lotterier innebär större risker för spelaren än andra när det gäller att framkalla ett osunt spelande som utvecklas till ett beroende eller annat ohälsosamt tillstånd. Om antagandet är riktigt bör det påverka hur marknadsföringen av olika typer av spel ska ses på från lagstiftarens sida. Då är det inte självklart att alla typer av spelreklam bör behandlas lika. Även för att värna intäkter till föreningslivet, hästnäringen m.fl. positiva krafter i det svenska civilsamhället är det klokt att göra skillnad på spel och spel. Möjligheten att riskklassificera olika typer av spel och lotterier bör därför utredas.

 

 

 

4.	Ökat ansvar vid matchfixning, punkt 5 (M, SD)

av Lotta Finstorp (M), Aron Emilsson (SD), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linköping (SD), Viktor Wärnick (M) och John Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3047 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 5 och 6.

 

 

Ställningstagande

Både före och efter omregleringen har såväl Idrottssverige som polisen och spelbolagen uppmärksammat att det förekommer spel på uppgjorda matcher. Inte sällan handlar det om organiserad brottslighet där idrottsutövare betalas för att matcher ska sluta på ett visst sätt. Detta är ett problem för både idrotten och spelbolagen och inte minst för dem som ser på matchen eller spelar på den. I och med omregleringen fick Spelinspektionen möjlighet att stoppa allt spel på exempelvis lägre divisioner som är mer utsatta för matchfixning.

Detta är dock inget som myndigheten hittills har använt sig av. Risken med ett generellt förbud är att spelandet i stället flyttar till olicensierade spelbolag, exempelvis asiatiska bolag som inte står under svensk jurisdiktion. Även om Riksidrottsförbundet i dag har ett samarbete med spelbolagen och med polisen och Spelinspektionen behöver det stärkas. Det bör därför övervägas om både idrotten och spelbolagen ska få ett större ansvar för att informera de brottsbekämpande myndigheterna om misstänkt matchfixning. Själva brottet begås på spelplanen, och därför måste de som anordnar idrottsevenemang och de som anordnar spel samverka för att upptäcka och stoppa spelfusk. Så kan vi hindra dem som finansierar och drar nytta av fusket från att lyckas med sin organiserade brottslighet.

Inte sällan är matchfixning i Sverige kopplat till internationell brottslighet. Internationell maffia, motorcykelgäng och annan internationell brottslighet ska inte kunna tjäna pengar på matchfixning. Därför är det viktigt att det finns goda möjligheter till internationell samverkan för att stoppa spelfusket. I dag är de möjligheterna dock begränsade. För att komma åt den internationella brottsligheten och ge större möjligheter till internationell samverkan tog Europarådet fram en konvention mot matchfixning som gäller sedan den 1 september 2019 eftersom den har ratificerats av tillräckligt många länder i Europarådet. Även Sverige borde underteckna konventionen som majoriteten av EU-länderna redan har gjort.

 

 

 

5.	Nordiskt samarbete vid matchfixning m.m., punkt 6 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:1283 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2019/20:800 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2019/20:1510 av Emma Hult och Rasmus Ling (båda MP).

 

 

Ställningstagande

De senaste åren har uppgifter om att matchfixning förekommer i Sverige i samband med idrottssammanhang avlöst varandra. En hel del har gjorts och Riksidrottsförbundet har satsat stora resurser på att upplysa om problemet samt tagit krafttag mot den problematik som finns.

När det gäller kriminella nätverk vill vi att regeringen med kraft tar tag i frågan om matchfixning så att vi kan råda bot på problematiken en gång för alla innan matchfixning blir en alltför stor verksamhet inom dessa nätverk.  Riksidrottsförbundet menar att risken för matchfixning har ökat i och med att sportspelsutbudet har ökat på internet. Vi anser därför att regeringen bör höja straffvärdet för sådan brottslighet. På grund av det låga straffvärdet när det gäller matchfixning saknar polisen möjligheter och befogenheter att använda sig av telefonavlyssning för att få fram avgörande bevis i flera stora internationella härvor.

Under sommaren 2018 höll de nordiska riksidrottsförbunden ett gemensamt möte på Färöarna där bl.a. frågan om matchfixning togs upp och där det beslutades att man ska tillsätta en grupp som ska arbeta med att inrätta en nordisk antimatchfixningsorganisation. Samtliga nordiska förbund kom överens om att arbeta fram en gemensam handlingsplan om hur man motverkar matchfixning och även hur man arbetar förebyggande. En grupp ska återkomma med förslag på beslut om hur genomförandet ska gå till, både i Sverige, i Norden och framöver även i Europa och övriga världen. Det är bra om man på nordiskt plan kan samarbeta för att dels belysa och informera om problematiken och brottshandlingen bakom matchfixning, dels försöka förebygga och ändra beteende för att aldrig hamna i de kriminellas händer. Då kanaliseringen inte räcker till är det viktigt för idrottens framtid att idrotten är fri från kriminella handlingar och att de som idrottar känner glädje och inspiration och inte hot vid utövandet. Det är glädjande att Riksidrottsförbundet tar frågan på allvar och föregår med gott exempel och tar initiativ där regeringen misslyckats. Tanken är att vi ska ha en handlingsplan redo för de nordiska länderna.

 

 

 

6.	Spel- och lotteriverksamhet på kredit m.m., punkt 7 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 2,

2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13,

2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 15 samt

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2018/19:1134 av Edward Riedl (M),

2018/19:1839 av Jan Ericson (M),

2018/19:2941 av Rasmus Ling och Jonas Eriksson (båda MP) och

2019/20:2949 av Edward Riedl (M).

 

 

Ställningstagande

Att en person gör ett kreditköp beror ofta på att han eller hon saknar egna ekonomiska resurser för att kunna köpa det han eller hon vill ha eller har behov av för tillfället. Att köpa en lott eller att spela om pengar innebär att man försöker vinna stora summor pengar, men sannolikheten att vinna är dock statistiskt sett mycket liten. En person som väljer att låna till ett sådant köp är sannolikt antingen desperat eller spelberoende, eller båda delarna. Vi anser att det inte bör vara tillåtet att försöka göra vinst på människor som valt en sådan förenklad väg ut ur ekonomiska problem. Således bör det inte vara tillåtet för någon, oavsett om det är staten, en förening eller ett företag, att bedriva lotteriverksamhet på kredit i Sverige. Inga undantag ska ges från denna regel. Av det följer att den som ansvarar för prenumerationstjänster på området bör ta betalt för de lotter som den säljer innan dessa skickas till kunden. I samband med att den nya spellagen infördes 2019 stramades reglerna för att spela på kredit upp, men det finns fortfarande möjlighet till undantag från lagen, om än mer begränsat än tidigare. Ett exempel på spelverksamhet på kredit är Kombispel, ett spelbolag som ägs av Socialdemokraterna och SSU. Bolaget har utnyttjat sitt undantag från spellagen för att bedriva spelverksamhet på kredit, vilket ska ha gjort att många tusen personer har hamnat hos Kronofogdemyndigheten för att de inte kunnat betala sina lotter.

 

 

 

7.	Hästnäringen, punkt 8 (M, SD)

av Lotta Finstorp (M), Aron Emilsson (SD), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Jonas Andersson i Linköping (SD), Viktor Wärnick (M) och John Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3047 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 3 och 4 samt

avslår motion

2019/20:2049 av Saila Quicklund (M).

 

 

Ställningstagande

Hästsporten är en viktig näring som omsätter drygt 72 miljarder kronor årligen, sysselsätter 38 000 personer och bidrar med 6 miljarder kronor i skatt varje år. Den viktigaste aktören och finansiären bakom hästnäringen är ATG, som kommer att få en ny roll på den omreglerade marknaden. Konsekvensen för hästnäringen i och med omregleringen var ingenting som regeringen uppmärksammade tillräckligt, och därför tillsatte man en utredning om bl.a. detta. Tidigare, när spel på hästsport var monopoliserat med ATG som enda aktör, åtnjöt hästsporten en stabil och förutsägbar finansiering. Det äventyras med den nyuppkomna konkurrenssituationen. Därför anser vi att det är viktigt att resultatet av den nya utredningen garanterar hästnäringen en hållbar finansiering av hästsporten framöver. I och med att ATG inte heller längre har monopol borde statens engagemang i bolaget avslutas. I dag utser staten en majoritet av styrelsen, inklusive ordföranden, trots att bolaget ägs av Svensk Travsport och Svensk Galopp.

 

 

 

8.	Lootlådor, punkt 11 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 4 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

I spel på olika digitala plattformar, t.ex. pc och mobiltelefoner, förekommer i flera fall lotteriliknande moment, som kommit att gå under namnet lootlådor (”loot boxes”). Det handlar om upplägg i spel där användare för verkliga pengar slumpmässigt erhåller virtuella föremål. Detta kan i vissa fall vara att betrakta som lotteri, inte minst om de virtuella föremålen i ett senare skede i någon form kan växlas tillbaka till verkliga pengar. Fenomenet har ökat i spelvärlden de senaste åren, och det har blivit ett populärt sätt för spelföretagen att öka sina intäkter. Det vore på sin plats om det i Sverige tydligare fastslås i vilka fall detta rör sig om lotteri, och när det inte gör det. Att minderåriga personer inte dras in i lotteri via lootlådor i spel på t.ex. pc eller olika slags telefoner bör särskilt ses över. Under våren 2019 gav regeringen Konsumentverket i uppdrag att kartlägga och bedöma eventuella brister vid lotteri- och kasinoliknande inslag i datorspel, såsom nämnda lootlådor. Detta är bra, och förhoppningsvis är det ett steg i riktning mot att nå en gränsdragning för när det rör sig om lotteri och kasino i de aktuella fallen.

 

 

 

9.	Nordiska datorspelsprogrammet m.m., punkt 15 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motion

2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

I det breda allmänintresset för historia och i den växande besöksnäringen relaterad till kultur- och naturturism är vi övertygade om att det finns en stor potential i utvecklingen av nya dataspel som hämtar inspiration från och tillvaratar svensk och nordisk kulturhistoria och vårt gemensamma naturarv. Om våra miljöer och landmärken gestaltas i nya kulturformer såsom spel så kan det främja turistnäringen, genom att locka hit besökare som vill se de platser som var inspirationskälla för deras favoritspel.

Vi anser att Sverige bör se över möjligheterna att använda sig av dataspel för att förmedla och marknadsföra svenska miljöer, svensk kultur och svenska kulturskapare och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

 

 

 

 

 

10.	Kundtjänst på svenska, punkt 16 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 6 och

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 7.

 

 

Ställningstagande

Vi ser positivt på att licenshavare enligt spellagen ska tillhandahålla all väsentlig information om sin spelverksamhet på svenska och att denna information ska vara lättillgänglig för spelare och myndigheter. Det bör förtydligas att kravet även ska gälla spelbolagens kundtjänster. Kundtjänst på svenska är viktigt bl.a. för att undvika att spelare missförstår eller inte kan kommunicera på ett fullgott sätt med spelbolagen.

 

Särskilt yttrande

 

Medel till allmännyttiga ändamål, punkt 2 (V)

Vasiliki Tsouplaki (V) anför:

 

Vänsterpartiet har oroats över hur de allmännyttiga lotterierna och bingohallarna har behandlats sedan den nya spellagen trädde i kraft. Lotterier bidrar varje år med 1,8 miljarder kronor till svenskt föreningsliv. Intäkterna är en viktig inkomstkälla som tryggar både verksamhet och föreningslivets oberoende. Bingohallar och liknande verksamhet är i många fall avgörande för det lokala förenings- och idrottslivet. Den ideella sfärens möjlighet att bedriva lotterier och bingo är därför i många fall avgörande för att upprätthålla ett levande föreningsliv lokalt. Vi ser också att lotteriintäkterna bidrar till viktig social och humanitär verksamhet både i Sverige och i fattigare delar av världen.

När Utredningen om spelmarknaden och propositionen om en omreglerad spelmarknad kom var en tydlig intention att dessa delar av spelmarknaden inte skulle påverkas negativt av regelförändringar. Det primära syftet var att reglera nätcasinoverksamheten. Spelmarknaden skulle delas upp i tre delar där aktörer med allmännyttiga ändamål även fortsättningsvis skulle ha ensamrätt på lotteriverksamhet och fysisk bingo skulle vara förbehållen ideella aktörer. Dess delar skulle heller inte påverkas negativt av licenssystemet. Tvärtemot riksdagens intentioner har det varit mycket tuffa nya krav som ställts på föreningslivet och de allmännyttiga lotterierna sedan dess. De lotter och maskiner som tidigare har kunnat kontrolleras och godkännas av Lotteriinspektionen blev tvungna att genomgå internationella certifieringsförfaranden som blir mycket kostsamma. De allmännyttiga lotteriaktörerna vittnar om licensieringsansökningar som kostar 1–8 miljoner kronor att genomföra och som omfattar alla aktörer med en omsättning över 5 miljoner kronor. De nya föreskrifterna för bingohallarna skulle innebära att 46 av 61 hallar hotades att stänga vid årsskiftet 2019/20. Trots flera påpekanden till Spelinspektionen om de orimliga konsekvenserna togs inte hänsyn under hela 2019 när aktörerna arbetade med sina licensieringsprocesser.

Det blev inte tydligt förrän i slutet av november att de tekniska föreskrifterna och omsättningsnivåerna skulle justeras för att underlätta något. Detta var verkligen i sista sekund, och då hade många aktörer redan hunnit lägga ut stora summor. Någon aktör hade också hunnit fatta beslut om att lägga ned sin lotteriverksamhet. Detta visar att förändringarna stressats fram på ett obefogat sätt då de gamla tillstånden kunde ha förlängts under ännu ett år. En annan enkel åtgärd kunde ha varit att höja omsättningsgränsen till 50 miljoner kronor i stället för 5 miljoner kronor. När jag ställde min interpellation till ansvarig minister Ardalan Shekarabi den 29 november 2019 hade lättnaderna precis meddelats aktörerna. Det är regeringens ansvar att försäkra sig om att myndigheten har rätt förutsättningar att uppfylla alla delar i den nya lagen. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att bevaka villkoren för civilsamhället och säkra deras möjligheter till självständighet och stärkt finansiering.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:268 av Richard Jomshof (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag som ger minst fängelse som straff för illegalt gatuspel om pengar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag som innebär att den som döms för illegalt gatuspel ska utvisas ur landet efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör se över möjligheterna att använda sig av dataspel för att förmedla och marknadsföra svenska miljöer, svensk kultur och svenska kulturskapare och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska spelprogrammet ska återupptas och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:726 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av licenssystemet bör genomföras fem år efter införandet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det oavsett skäl inte ska vara möjligt med undantag från förbudet mot att bedriva spel- och lotteriverksamhet på kredit och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om påträngande och aggressiv marknadsföring och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lootlådor och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medel till allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör förtydligas att spelbolag ska kunna tillhandahålla kundtjänst på svenska och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:981 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga undantag ska göras för partiers försäljning av lotter och spel och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lotter och spel inte ska säljas på kredit och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1077 av Mattias Ottosson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta e-sporten som hobby och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1134 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort undantaget från kreditförbudet vid lotteriförsäljning och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1283 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta frågan på allvar och utreda möjligheten att höja straffsatserna för mutbrott och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera ett nordiskt samarbete i förebyggande syfte för att motverka matchfixning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2018/19:1342 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för restaurangkasinon och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1345 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för glesbygdsföretag att erbjuda spel via Svenska Spel och ATG och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1777 av Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa spelreklamen i Sverige samt likställa denna med alkoholreklam och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhällesorganisationer som motverkar spelande och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1839 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ytterligare begränsa möjligheten till kreditspel och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2153 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade villkor för svensk e-sport och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2245 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spelreklam bör ha samma restriktioner som alkoholreklam och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2446 av Per Lodenius m.fl. (C):

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör påskynda arbetet med att ta fram en ny modell för finansiering av hästnäringen och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2552 av Rickard Nordin (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa esport med övrig sport och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge samma möjligheter för esportföreningar att söka stöd som övriga sportföreningar har via Riksidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spel ska anses vara en kulturform och att kulturbegreppet bör breddas för att inkludera spel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kulturrådet ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen enligt nuvarande direktiv och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra möjligheten att betala ut prispengar i esport och förströelsespel som är baserade på skicklighet och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på kompetensen i spelbranschen och överföra den till andra sektorer i samhället och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fokusera på jämställdhet inom esportvärlden och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:2941 av Rasmus Ling och Jonas Eriksson (båda MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa undantaget i lotterilagen om lotteriförsäljning på kredit och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:436 av Rickard Nordin (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa e-sport med övrig sport och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge samma möjligheter för e-sportföreningar att söka stöd som övriga sportföreningar har via Riksidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spel ska anses vara en kulturform och om att kulturbegreppet bör breddas för att inkludera spel och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kulturrådet ska få ett utökat uppdrag för att kunna främja spelkulturen enligt nuvarande direktiv och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klargöra möjligheten att betala ut prispengar i e-sport och förströelsespel som är baserade på skicklighet och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på kompetensen i spelbranschen och överföra den till andra sektorer i samhället och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fokusera på jämställdhet inom e-sportvärlden och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:606 av Angelica Lundberg m.fl. (SD):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inga undantag ska göras för partiers försäljning av lotter och spel och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lotter och spel inte ska kunna säljas på kredit och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:800 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att höja straffsatserna för mutbrott och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för ett nordiskt samarbete för att motverka matchfixning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:910 av Ola Johansson och Linda Ylivainio (båda C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spelbolagens aggressiva marknadsföring och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1043 av Tomas Kronståhl m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen genom pågående utredning bör undersöka möjligheten till ytterligare begränsning av marknadsföring inom spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1094 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av licenssystemet bör genomföras fem år efter införandet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det oavsett skäl inte ska vara möjligt med undantag från förbudet mot att bedriva spel- och lotteriverksamhet på kredit och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om påträngande och aggressiv marknadsföring och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att riskklassificera olika spel- och lotterityper och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lootlådor och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medel till allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör förtydligas att spelbolagens kundtjänster ska kunna erbjuda bemötande på svenska, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:1225 av Anders Österberg m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om spelreklam bör ses över och om att ha i åtanke att skärpningar av spelreklamslagen bör döpas till lex Knuters och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1245 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom pågående utredning se över möjligheten att begränsa marknadsföring inom spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1388 av Patrik Lundqvist (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom pågående utredning se över möjligheten att begränsa eller förbjuda spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1407 av Johan Löfstrand m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta e-sporten som hobby och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1420 av Malin Larsson och Kristina Nilsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom pågående utredning se över möjligheten att begränsa eller förbjuda spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1438 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom pågående utredning se över möjligheten att förbjuda eller begränsa spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1510 av Emma Hult och Rasmus Ling (båda MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att spelutbudet på den svenska spelmarknaden utformas på ett sådant sätt att risken för matchfixning minskar och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1557 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för glesbygdsföretag att erbjuda spel via Svenska Spel och ATG och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1558 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade villkor för svensk e-sport och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2049 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta kravet på legitimation och spelregistrering vid landets minsta travbanor och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2342 av Elin Gustafsson och Carina Ohlsson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom pågående utredning se över möjligheten att begränsa eller förbjuda spelreklam och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2949 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort undantaget från kreditförbudet vid lotteriförsäljning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3047 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hästnäringens nya förutsättningar är viktiga att bejaka i och med omregleringen av spelmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens engagemang och styrelserepresentation i ATG ska avvecklas och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att såväl anordnaren av idrottsevenemang som spelbolagen som anordnar spel på dessa evenemang borde tillskrivas större ansvar att hindra spelfusk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör underteckna Europarådets konvention om matchfixning och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3055 av Richard Jomshof (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fängelse som straffminimum för illegalt gatuspel om pengar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning som påföljd för illegalt gatuspel och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3255 av Per Lodenius m.fl. (C):

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör påskynda arbetet med att ta fram lösningar för kvarstående frågor med anledning av den nya spelregleringen, däribland en ny modell för finansiering av hästnäringen, och tillkännager detta för regeringen.