Det handlar om att få en större befrielse från energiskatt för el som produceras själv, som till exempel solenergi.
Ska riksdagen godkänna förslaget om utökad skattebefrielse för egenproducerad el?
Om förslaget går igenom, blir det enklare och billigare att producera egen förnybar energi eftersom skatten som ska betalas minskar helt vid högre effektgränser.
|
Skatteutskottets betänkande
|
Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att undantaget från skatteplikt för egenproducerad el utvidgas genom höjda effektgränser. Samtidigt utvidgas den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för egenproducerad förnybar el, inklusive solel, till fullständig skattebefrielse. Effektgränserna för skattenedsättningen i form av avdrag höjs på motsvarande sätt som effektgränserna för undantaget från skatteplikt. Ändringarna ligger i linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
I betänkandet finns en reservation (SD) och tre särskilda yttranden (M, C, KD). Ledamoten från Kristdemokraterna avstår från ställningstagande och redovisar sina överväganden i sitt särskilda yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:113 Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el
Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el (SD)
1.Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el (M)
2.Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el (C)
3.Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:113 och avslår motion
2020/21:3901 av Eric Westroth m.fl. (SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 6 maj 2021
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD)*, Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Ciczie Weidby (V).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:113 Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2. Med anledning av propositionen har en motion väckts, vars förslag återges i bilaga 1.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I propositionen föreslås att undantaget från skatteplikt för egenproducerad el utvidgas genom höjda effektgränser. Därutöver föreslås att den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för egenproducerad förnybar el, inklusive solel, utvidgas till fullständig skattebefrielse. Effektgränserna för skattenedsättningen i form av avdrag höjs på motsvarande sätt som effektgränserna för undantaget från skatteplikt. Förslagen ligger i linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till att utöka befrielsen från energiskatt för egenproducerad el genom höjda effektgränser och att utvidga den befintliga skattenedsättningen för egenproducerad förnybar el till fullständig skattebefrielse i form av avdrag i deklarationen. Därmed avslår riksdagen motionen om att avslå regeringens förslag.
Jämför reservationen (SD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (C) och 3 (KD).
Gällande rätt
Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det s.k. energiskattedirektivet, utgör ett unionsgemensamt ramverk för utformningen av medlemsstaternas nationella utformning av beskattningen av energiprodukter och el. Grundregeln i energiskattedirektivet är beskattning av all el som förbrukas och att medlemsstaternas nationella beskattning ska uppfylla vissa minimiskattenivåer som regleras i direktivet. Direktivet innehåller även krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer och möjlighet för medlemsstaterna att ge hel eller delvis skattebefrielse i andra situationer, bl.a. med syftet att tillåta ett gynnande av förnybar energi. Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet till differentiering mellan yrkesmässig och icke yrkesmässig användning samt möjlighet att begränsa omfattningen av den lägre skattenivån vid yrkesmässig användning.
På nationell nivå regleras energibeskattningen av el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, vars regler är anpassade till energiskatte-direktivet. All el som förbrukas i Sverige är som huvudregel skattepliktig. De skattskyldiga består i dag i huvudsak av två kategorier, nämligen el-producenter och elnätsinnehavare. För dessa skattskyldiga inträder skatt-skyldighet för el när elen förbrukas av den skattskyldige eller när den överförs till någon som inte är skattskyldig i egenskap av elproducent, nätinnehavare eller frivilligt skattskyldig.
I 11 kap. 2 § LSE regleras undantag från skatteplikt för el. Genom undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § första stycket 1 undantas el som framställs i mindre produktionsanläggningar för förbrukning på samma plats som elen producerats. Undantaget är motiverat av administrativa skäl.
För förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas finns även i 11 kap. 10 § LSE en möjlighet till skattenedsättning ned till 0,6 öre per kilowattimme. Skattebefrielsen uppnås genom ett avdrag för energiskatt på el och är tillgänglig för producenter vars sammanlagda produktionskapacitet överstiger gränsen i det ovan nämnda undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller kravet på att inte överföras till ett koncessionspliktigt nät och kravet på de individuella anläggningarnas storlek.
EU:s regler om statligt stöd
Befrielser och nedsättningar från energiskatt kan vara utformade så att de anses vara statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd är ett objektivt och rättsligt begrepp som definieras direkt i EUF-fördraget. Jämför bl.a. betänkandet Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) s. 54–57 om dess innebörd och Europeiska kommissionens tolkning.
Enligt EUF-fördraget är huvudprincipen att allt offentligt stöd till näringslivet är förbjudet. Det finns emellertid undantag från huvudprincipen. En annan huvudregel är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statligt stöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft (genomförandeförbudet). Kommissionen har på senare år försökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen. Kommissionen har antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det åligger dock medlemsstaterna att uppfylla olika regler om informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning.
Med stöd av ett bemyndigande från rådet enligt artikel 109 i EUF-fördraget har kommissionen antagit kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), förkortad GBER. I denna förordning anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärden till kommissionen innan den genomförs. GBER tillämpades fr.o.m. den 1 juli 2014 t.o.m. den 31 december 2020. Genom beslut i juli 2020 har tillämpligheten av GBER förlängts t.o.m. den 31 december 2023.
GBER omfattar bl.a. stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter, inklusive energiskatt på el. Enligt GBER gäller att stöd inte får beviljas företag som befinner sig i svårigheter. Stöd får inte heller betalas ut till företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Dessa bestämmelser framgår av artikel 1.4 i GBER.
Propositionen
Regeringen föreslår att det befintliga undantaget från skatteplikt för egen-produktion av el utvidgas genom höjning av effektgränserna från 255 kilowatt till 500 kilowatt för elektrisk kraft som framställs från sol, från 125 kilowatt till 250 kilowatt för elektrisk kraft som framställs från vind eller vågor och från 50 kilowatt till 100 kilowatt i övriga fall. Den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för egenproducerad förnybar el, inklusive solel, utvidgas till fullständig skattebefrielse. Effektgränserna för skattenedsättningen i form av avdrag höjs på motsvarande sätt som effektgränserna för undantaget från skatteplikt. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2021.
Regeringen bedömer att förslaget till fullständig skattebefrielse i form av avdrag kan omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen.
Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 volym 1 a avsnitt 6.22.3) bedömningen att det nuvarande undantaget från skatteplikt inte utgör ett statligt stöd enligt reglerna i EUF-fördraget. I samma proposition gjorde regeringen även bedömningen att undantaget från skatteplikt i princip enbart bör gälla för den el som förbrukas hos producenten och att effektgränsen i undantaget bör träffa dels elproduktionsenheten som sådan, dels den sammanlagda effekten som en elproducent förfogar över. Detta motiverades bl.a. med att utan begränsningarna skulle risken för sned-vridningar mellan producenter och egenproducenter förstärkas och därmed skulle även frågan om undantaget från skatteplikt är att betrakta som ett statligt stöd i EUF-fördragets mening i hög grad aktualiseras.
Regeringen har bedömt att skattenedsättningen omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen (prop. 2016/17:141 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el avsnitt 5.2). Nedsättning medges inte stöd-mottagare som är företag utan rätt till statligt stöd. En förutsättning för nedsättning som under ett år överskrider 15 000 euro är att den skattskyldige lämnar uppgifter om stödmottagare.
Regeringen har tidigare gjort bedömningen att det med beaktande av den administrativa bördan vore mest lämpligt att medge skattebefrielse genom undantag från skatteplikt. Regeringen beslutade mot denna bakgrund den 30 augusti 2018 lagrådsremissen Ytterligare utvidgning av skattebefrielsen för egenproducerad el. Lagrådsremissen innehåller ett förslag till undantag från beskattning för el, inklusive solel, som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i det nuvarande undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet på de individuella anläggningarnas storlek. I lagrådsremissen framfördes även att regeringens ambition är att den producent som har flera mindre solelanläggningar som tillsammans uppgår till 255 kilowatt eller mer ska få sänkt skatt och på sikt kunna bli helt skattebefriad. Ambitionen omfattar el från solelanläggningar som understiger 255 kilowatt och således inte de allra största solelanläggningarna. Regeringen gjorde i lagrådsremissen bedömningen att det föreslagna undantaget från skatteplikt bör prövas direkt mot EUF-fördragets statsstödsregler. En förutsättning för att kunna gå vidare med lagförslaget bedömdes därför vara att Europeiska kommissionen godkände skattebefrielsen.
Efter beslutet om lagrådsremiss anmälde regeringen i oktober 2018 ärendet till Europeiska kommissionen för godkännande av undantag från beskattning för denna el, inklusive solel, för eget bruk. Vid de underhandskontakter som ägt rum mellan Regeringskansliet och kommissionen som en följd av anmälan har det tydligt framgått att det inte kommer att vara möjligt att godkänna ett sådant undantag som omfattas av anmälan. För att åtgärden ska kunna godkännas skulle det föreslagna undantaget från skatteplikt bl.a. behöva inskränkas så att företag i ekonomiska svårigheter inte ges någon nedsättning och det skulle vara nödvändigt att samla in uppgifter om individuella stödmottagare och hur stora skattelättnader som de får. Vid underhandskontakter med kommissionen har det dock även framkommit att det är möjligt att bevilja fullständig skattebefrielse enligt artikel 15.1.b i energiskattedirektivet för producenter av förnybar energi inom ramen för artikel 44 GBER, så länge även övriga villkor i GBER är uppfyllda. Detta skulle exempelvis kunna ske genom en utvidgning av den befintliga skattenedsättningen genom avdrag eftersom den redan innehåller nödvändiga regler för att uppfylla de ovannämnda kraven. Det har vid underhands-kontakter framkommit att kommissionen gjorde bedömningen att det tidigare föreslagna undantaget från skatteplikt, så som det är utformat enligt lagrådsremissen och anmälan, inte skulle kunna godkännas utifrån EU:s statsstödsregler.
För att ett undantag från skatteplikt skulle kunna godkännas skulle det krävts att det gjordes ett antal ändringar i förslaget. Det rörde sig om begränsningar och regleringar som inte finns i nuvarande undantag från skatteplikt. Förändringarna av undantaget från skatteplikt skulle dels innebära inskränkningar av undantaget i förhållande till nuvarande undantag, dels medföra såväl skattekonsekvenser som en ökning av den administrativa bördan för andra aktörer som interagerar med framställaren. Sådana ändringar skulle stå i direkt strid med den anmälda åtgärdens syften. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det inte är lämpligt att överväga ett ändrat förslag om utvidgning av undantaget från skatteplikt utifrån de förutsättningar som förelåg i lagrådsremissen. I linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk finns det enligt regeringen skäl att överväga andra ändringar i bestämmelserna om skattenedsättning och undantag från skatteplikt.
Utvidgning av effektgränsen i undantaget från skatteplikt
Enligt nuvarande bestämmelser förutsätter undantaget från skatteplikt att elen framställts i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt. Om den elen framställs från sol ska detta i stället motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och om elen framställs från vind eller vågor ska det i stället motsvaras av 125 kilowatt installerad generatoreffekt. För annan energikälla utan generator ska det motsvaras av 50 kilowatt installerad effekt. De effektgränser som i dag gäller för undantaget har motiverats med bl.a. att utan begränsningarna skulle risken för snedvridningar mellan producenter och egenproducenter förstärkas och därmed skulle även frågan om undantaget från skatteplikt är att betrakta som ett statligt stöd i EUF-fördragets mening i hög grad aktualiseras.
I linje med regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk anser regeringen att det finns skäl att utöka skattebefrielsen för egen produktion av förnybar el, inklusive solel, och genomföra en höjning av effektgränserna. Regeringen föreslår därför att effektgränserna för när undantag från energiskatten på el medges höjs från 255 kilowatt till 500 kilowatt för el som framställs från sol, från 125 kilowatt till 250 kilowatt för el som framställs från vind eller vågor samt från 50 kilowatt till 100 kilowatt för övrig el. Ett flertal remissinstanser, såsom Energimarknadsinspektionen, Naturvårdsverket, Riksbyggen, Företagarna, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Fastighetsägarna, Svensk solenergi och Solelkommissionen, har uttryckt stöd för förslaget. Fastighetsägarna, Svensk Solenergi och Solelkommissionen har även anfört att regeringen bör fortsätta och gå längre och helt skattebefria egenanvänd förnybar el. De anför bl.a. att någon begränsning inte är nödvändig för att undvika konflikt med EU-rätten.
Regeringen anser, till skillnad från vad Fastighetsägarna, Svensk Solenergi och Solelkommissionen har uttryckt i sina remissvar, att undantaget bör begränsas för att undvika konflikt med EU-rätten – detta även med beaktande av vad nämnda remissinstanser har anfört om att vissa andra länder har mer generösa undantag och att det har skett förändringar inom EU-rätten. Regeringen noterar att vid bedömningen av om en åtgärd utgör ett statligt stöd eller inte utgår bedömningen bl.a. från det nationella referenssystemet, dvs. vad som normalt gäller för aktörer på den aktuella marknaden.
Fullständig skattebefrielse genom avdrag för förnybar egenproducerad el från mindre anläggningar
Förslaget i den tidigare lagrådsremissen syftade till att ge full skattebefrielse till producenter vars sammanlagda produktionskapacitet överstiger de nuvarande effektgränserna i undantaget från skatteplikt men vars anläggningar var för sig uppfyller effektgränserna och kravet på att elen inte ska överföras till ett koncessionspliktigt nät. Vissa av dessa producenter kommer att omfattas av undantaget från skatteplikt genom de höjda effektgränser som föreslås ovan. För de övriga av dessa producenter föreslår regeringen att skattebefrielsen medges genom avdrag.
En avdragslösning har vissa fördelar i förhållande till en lösning med skattebefrielse genom undantag, särskilt vad gäller möjligheterna att utforma bestämmelserna så att de är förenliga med EU:s statsstödsregler. Den huvud-sakliga fördelen är att det är möjligt att lägga in villkor för vem och i vilka situationer som avdrag medges, utan att det påverkar andra aktörer. Sådana villkor gäller redan i dag för den nuvarande avdragsbestämmelsen och innebär bl.a. att avdrag inte medges företag i ekonomiska svårigheter eller företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden och att uppgift om stödmottagare måste anges i vissa fall. Dessa begränsningar medför en något snävare skattebefrielse än den tidigare föreslagna undantagslösningen eftersom vissa företag inte kommer att kunna få den fulla skattebefrielsen. Detta bedöms dock endast gälla ett fåtal företag. För att uppnå den fördel ur statsstödsperspektiv som nämnts ovan bedöms det som viktigt att de begränsningar för avdrag som gäller i dag i dessa avseenden gäller även fortsättningsvis.
Det nuvarande avdraget är begränsat till el från förnybara källor. Mot bakgrund av att det huvudsakliga syftet med avdraget är att gynna utvecklingen av förnybar el föreslås motsvarande begränsning gälla även fortsättningsvis.
De effektgränser som gäller för avdraget föreslås ändras i motsvarande utsträckning som effektgränserna för undantaget från skatt.
Sammantaget föreslår regeringen således att den befintliga skatte-nedsättningen i form av avdrag i deklarationen för förnybar el, inklusive solel, utvidgas till full skattebefrielse och att effektgränserna höjs.
Motionen
I motion 2020/21:3901 av Eric Westroth m.fl. (SD) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anför bl.a. att en utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el kan komma att påverka konkurrens-situationen för dem som säljer el i förhållande till egenproduktion samt även indirekt påverka konkurrenssituationen för fjärrvärme och fjärrkyla. Dessa snedvridande konkurrensproblem bortser regeringen från eftersom man bedömer att volymerna av egenproducerad el i nuläget är begränsade och att effekterna därför är små.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens ambition att det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. Utskottet anser likt regeringen att stöd till produktion av förnybar energi för eget bruk i form av avdrag har vissa fördelar i förhållande till en lösning med skattebefrielse genom undantag. Den huvudsakliga fördelen är att det är möjligt att lägga in villkor för vem och i vilka situationer som avdrag medges, utan att det påverkar andra aktörer. Utskottet vill understryka att det är en viktig princip för skattepolitiken att regelverket är förenligt med EU-rätten. Regeringens förslag är enligt utskottets bedömning utformat i enlighet med EU-rättens regler om statligt stöd. Utskottet har i övrigt inget att anmärka på förslaget och tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.
|
Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3901 av Eric Westroth m.fl. (SD) och
avslår proposition 2020/21:113.
Ställningstagande
Vi är av uppfattningen att elmarknaden i högre grad måste präglas av en mer balanserad och rättvis marknad. Ett första steg i den riktningen är att avveckla befintliga skattesubventioner som på olika sätt snedvrider marknadens funktionssätt. Att som regeringen föreslår ytterligare utöka befintliga skattesubventioner vore däremot än mer kontraproduktivt. En utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el kan komma att påverka konkurrens-situationen för dem som säljer el i förhållande till egenproduktion samt även indirekt påverka konkurrenssituationen för fjärrvärme och fjärrkyla. Dessa snedvridande konkurrensproblem bortses ifrån med motiveringen att volymerna av egenproducerad el i nuläget bedöms som begränsade och att effekterna därför är små. De beteendeförändringar som antas uppstå på längre sikt och som antas öka volymerna av egenproducerad el avsevärt bör vara en grund för analysen av reformen. Men regeringens förslag saknar en mer fullständig analys av hur det påverkar konkurrenssituationen mellan aktörer och hur det kompletterar andra subventioner på området. Konsekvensutredningens kvalitet hade behövt höjas avsevärt så att det tydligare hade kunnat framgå vilka aspekter som beaktats och som påverkat valet av effektgräns i undantaget från skatteplikt. Förslaget är riktat till stora anläggningar och träffar inte vanliga villor som ofta har en solcellsanläggning med bara en bråkdel av det kilowattantal som anges i förslaget. Hushåll som tillämpar detta regelverk är redan täckta av de gränser som är gällande. Den samlade bedömningen gör att vi väljer att avstyrka regeringens proposition i sin helhet.
|
1. |
|
|
|
Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M) och Kjell Jansson (M) anför: |
|
2. |
|
|
|
Per Åsling (C) anför: |
Intresset för solenergi växer bland såväl hushåll och företag som det offentliga. På bara några år har antalet nätanslutna solcellsanläggningar mer än fördubblats och med detta har det skett en kraftig ökning av den installerade effekten. Alltfler av landets fastighetsägare, särskilt innehavare av stora tak såsom handelsplatser, logistikbyggnader, samhällsbyggnader och flerbostadshus vill utveckla sin egenproduktion av förnybar el. Det är för många företag en helt naturlig del av dagens affärsmodell. Tyvärr innebär dagens skatteregler en begränsning. Den höjda gränsen från 255 kilowattimmar till 500 kilowattimmar är visserligen ett steg framåt men det är orimligt att inte Sverige följer efter andra länder inom EU som valt att gå längre. Det rimliga är givetvis att inte ha någon gräns. Innan detta sker kan Sverige inte ta det stora steget mot att bli ett land i framkant när det gäller solenergi. Jag och mitt parti står bakom förslagen i propositionen men anser att gränsen bör höjas.
|
3. |
Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el (KD) |
|
|
Hampus Hagman (KD) anför: |
Eftersom Kristdemokraternas budgetalternativ föll i riksdagens votering om rambeslutet om budgeten 2021 avstår jag från ställningstagande i ärendet om utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Riksdagen avslår proposition 2020/21:113.
Bilaga 2