Ärendet handlar om en rapport från Riksrevisionen om hur skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna kan förbättras.
Inget beslut – utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår en motion om ytterligare åtgärder.
Det innebär att riksdagen inte kommer att kräva fler åtgärder för att stärka skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten.
|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår en motion om krav på ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
I betänkandet finns en reservation (M) och två särskilda yttranden (SD, C).
Behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2018/19:15 Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
En följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Utrikesutskottets yttrande 2018/19:UU1y
Bilaga 3
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2018/19:SfU2y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna |
Riksdagen avslår motion
2018/19:3000 av Marta Obminska m.fl. (M) och
lägger skrivelse 2018/19:15 till handlingarna.
Reservation (M)
Stockholm den 7 mars 2019
På konstitutionsutskottets vägnar
Karin Enström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Marta Obminska (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Linda Ylivainio (C), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Jonas Eriksson (MP), Erik Ottoson (M), Erik Ezelius (S), Per Söderlund (SD), Jessica Wetterling (V), Allan Widman (L), Nermina Mizimovic (S) och Fredrik Schulte (M).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2018/19:15 Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i sin rapport (RiR 2018:13). En följdmotion har väckts med anledning av skrivelsen.
Vid utskottets sammanträde den 29 november 2018 presenterade riksrevisorn Helena Lindberg med medarbetare Riksrevisionens granskningsrapport Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna (RiR 2018:13).
Konstitutionsutskottet har inhämtat yttranden från utrikesutskottet och socialförsäkringsutskottet, bilaga 2 och 3.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens förbättringsförslag. I och med skrivelsen anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår en motion om krav på ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Jämför reservationen (M) och särskilt yttrande 1 (SD) och 2 (C).
Riksrevisionens granskning
Syftet med Riksrevisionens granskning
Drygt hälften av Sveriges omkring 100 utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet där de handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar att viseringar och uppehållstillstånd i Sverige har ett stort värde, och att det därför finns en risk att de utlandsmyndigheter som handlägger sådana ärenden exempelvis utsätts för påtryckningar från sökande som vill få gynnande beslut eller snabbare handläggning.
Oegentligheter riskerar enligt Riksrevisionen att skada förtroendet för såväl utlandsmyndigheterna som den statliga förvaltningen i stort. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen granskat om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna bör stärkas.
Granskningen har avsett om riskerna för oegentligheter hanteras på rätt sätt, om oegentligheter förebyggs på ett ändamålsenligt sätt, om arbetet med att upptäcka oegentligheter är ändamålsenligt och om anmälda oegentligheter hanteras på ett ändamålsenligt sätt.
Allmänt
Granskningen visar enligt Riksrevisionen att anmälningar om påstådda oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Totalt anmäldes runt 60 påstådda oegentligheter under perioden. Det har handlat bl.a. om försäljning av intervjutider, stulna viseringsmärken, utfärdande av visering på oriktiga grunder och otillåtna sökningar i ärendehanteringssystem. Riksrevisionen har inte kunnat granska hur många av anmälningarna som visat sig vara faktiska oegentligheter men kan konstatera att flera fall av oegentligheter har inträffat vid utlandsmyndigheterna.
Både utlandsmyndigheterna, Utrikesdepartementet (UD) och Migrationsverket har ansvar för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Ansvarsfördelningen mellan dessa är enligt Riksrevisionen ibland otydlig och svår att överblicka, och det leder till särskilda utmaningar i att säkra ett betryggande och gemensamt skydd mot oegentligheter vid utlandsmyndigheterna. Att säkra skyddet försvåras enligt Riksrevisionen ytterligare av att utlandsmyndigheterna har olika förutsättningar när det gäller storlek, ärendemängd, ärendesammansättning och riskutsatthet. För utlandsmyndigheterna finns det heller inte tillräckligt uttalade krav på intern styrning och kontroll. Riksrevisionen betonar vikten av att regeringen verkar för att ytterligare tydliggöra kravet på intern styrning och kontroll för utlandsmyndigheterna.
Riksrevisionen konstaterar att UD har vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna men bedömer att skyddet i flera delar behöver stärkas ytterligare.
Hanteringen av risker för oegentligheter
Riksrevisionen konstaterar att utlandsmyndigheterna nyligen har fått i uppdrag av UD att genomföra riskanalyser inom migrationsverksamheten. På sikt kan detta enligt Riksrevisionen stärka utlandsmyndigheterna i deras arbete med att hantera risker inom denna verksamhet, men eftersom riskanalyserna nyligen införts har det ännu inte gått att bedöma hur arbetet fungerar. Riksrevisionen konstaterar också att UD har gett stöd till utlandsmyndigheterna i arbetet med att genomföra riskanalyserna inom migrationsverksamheten men bedömer att ytterligare stöd krävs och att UD mer systematiskt bör följa upp riskanalyserna för att kunna ge detta stöd. En sådan uppföljning skulle också enligt Riksrevisionen ge UD översikt över vilka gemensamma risker som finns vid utlandsmyndigheterna och därmed ett underlag för departementets styrning av migrationsverksamheten.
Förebyggandet av oegentligheter
Riksrevisionen anför att det för att förebygga oegentligheter är viktigt att ledningen har förmedlat riktlinjer där deras syn på oegentligheter framgår och att personalen får utbildning om oegentligheter. Därutöver är det viktigt att det finns kontrollrutiner i handläggningen, exempelvis genom att mer än en person har insyn i handläggningen av ett ärende.
Riksrevisionens samlade bedömning är att det förebyggande arbetet i flera delar är tillfredsställande men att det på några väsentliga områden behöver förbättras. Det behövs bl.a. tydliga riktlinjer om oegentligheter som är lätta att ta del av även för en personalstyrka som ofta byts ut och som är van vid en annan förvaltningskultur än den svenska. Den lokalanställda personalen bör enligt Riksrevisionen också i ökad omfattning omfattas av utbildning om oegentligheter.
Upptäckten av oegentligheter
För att upptäcka oegentligheter är det enligt Riksrevisionen viktigt att det genomförs löpande kontroller och efterhandskontroller av verksamheten. Efterhandskontroller kan ske genom t.ex. inspektioner eller tillsyn men också genom uppföljning av handläggningsstatistik. För att upptäcka oegentligheter är det också viktigt att det finns tydliga rapporteringsvägar för uppgiftslämnare. Riksrevisionens samlade bedömning är att arbetet med att upptäcka oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna bör stärkas väsentligt och att det är viktigt att det finns resurser för detta.
UD bör, menar Riksrevisionen, stödja utlandsmyndigheterna i att införa löpande kontroller. Dessutom bör UD-inspektörerna i ökad utsträckning inspektera utlandsmyndigheter med migrationsverksamhet. Härutöver rekommenderar Riksrevisionen UD att säkerställa att internrevisionen vid Regeringskansliet och UD-inspektörerna inte samordnar sina granskningar.
Hanteringen av anmälda oegentligheter
Det är enligt Riksrevisionen viktigt att det finns en rutin för hur anmälningar om påstådda oegentligheter ska hanteras och att den som utreder är oberoende och har kompetens och mandat. Om flera ansvarar för utredningen ska ansvarsfördelningen mellan dessa framgå av rutinen. Riksrevisionens samlade bedömning är att rutinen för utredning av anmälda oegentligheter vid utlandsmyndigheterna brister i flera väsentliga delar och därför behöver förbättras. Vidare bedömer Riksrevisionen att lärdomar bör dras av inträffade fall men att öppenheten kring fallen med fördel kan öka.
Riksrevisionen menar att den gällande ordningen att en utlandsmyndighet utreder en anmälan om oegentligheter vid den egna myndigheten inte är lämplig, eftersom det finns en risk för att utredningarna inte genomförs på ett oberoende och rättssäkert sätt. Riksrevisionen anser vidare att UD:s rutin för utredning av oegentligheter saknar vissa centrala delar. Det gäller hur dokumentation och sekretess ska hanteras liksom hur skyddet för uppgiftslämnare och personal som utreds ska säkerställas.
Granskningen visar vidare enligt Riksrevisionen att Migrationsverket genom sin tillsynsfunktion ofta bistått i utredningar som rör utlandsmyndigheterna. Ansvarsfördelningen mellan UD och Migrationsverkets tillsynsfunktion i utredningar är dock inte formaliserad, varken på en övergripande nivå eller i de enskilda utredningar som Migrationsverket bistår i. Enligt Riksrevisionen skapar detta en otydlighet i vem som ansvarar för vad i utredningarna.
Slutligen rekommenderar Riksrevisionen att UD överväger att systematiskt informera både internt och externt om vilka oegentligheter som har inträffat inom utrikesförvaltningen, för att öka förutsättningarna för både utlandsmyndigheterna och UD att dra lärdomar av inträffade oegentligheter.
Regeringens skrivelse
Inledande bedömning
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Bland de åtgärder som redan har vidtagits nämner regeringen att det har införts interna regelverk i form av riktlinjer och vägledningar i syfte att förhindra oegentligheter. De etiska riktlinjerna vid utlandstjänstgöring har också uppdaterats. Dessutom har utbildningspassen haft ökat fokus på oegentligheter. Det har också införts krav på att det ska göras riskanalyser på utlandsmyndigheterna. Vidare finns det ett fungerande system för rapportering av oegentligheter via regeringens webbplattformar.
Skyddet mot oegentligheter fungerar enligt regeringen överlag väl, men ett ökat antal migrationsärenden och fler variationer av oegentligheter gör att utrikesförvaltningen kontinuerligt ser över och ytterligare stärker sina rutiner. Regeringen delar Riksrevisionens slutsats att ansvaret för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna i viss utsträckning saknar tydliga gränser mellan utlandsmyndigheterna, UD och Migrationsverket. Det bidrar till utmaningarna i att säkra ett betryggande och gemensamt skydd mot oegentligheter vid utlandsmyndigheterna.
Hanteringen av risker för oegentligheter
Regeringen instämmer i att utlandsmyndigheternas riskanalyser bör följas upp och anför att det arbetet redan hade inletts före Riksrevisionens granskning. I syfte att utveckla metodstödet har UD följt upp ett urval av de riskanalyser som utlandsmyndigheterna genomförde våren 2018. Metodstödet har resulterat i en förtydligad planering och utformning av riskanalyser kopplade till migration, vilket har inkluderats i en reviderad vägledning för utlandsmyndigheternas migrationshantering.
UD har vidare påbörjat ett arbete med att systematiskt följa upp samtliga utlandsmyndigheters riskanalyser, inom såväl migrationsverksamheten som ekonomiadministration. Syftet med uppföljningen är enligt regeringen att analysera de risker och kvalitetssäkra de åtgärder som utlandsmyndigheterna har identifierat. UD ges därigenom möjlighet att strategiskt stötta utlandsmyndigheterna i det förbyggande arbetet mot oegentligheter på ett ändamålsenligt sätt.
Förebyggandet av oegentligheter
Regeringen instämmer i rekommendationen att den lokalanställda personalen systematiskt ska ges utbildning om oegentligheter. UD har sedan några år tillbaka stärkt utbildningsinsatserna inom området oegentligheter, för både utsänd och lokalanställd personal. Antikorruption och beivrande av oegentligheter ingår även i utbildningarna för lokalanställd personal inom utrikesförvaltningen. Regeringen gör bedömningen att det är chefen på respektive utlandsmyndighet som bör ha det primära ansvaret för att den lokalanställda personalen ges adekvat utbildning och kompetensutveckling. Regeringen anser att stödet till myndighetschefen bör utvecklas i detta hänseende. Som ett led i arbetet med att stärka utbildningsinsatserna har redan ett antal utbildningstillfällen riktats till den lokalanställda personalen på utlandsmyndigheter som arbetar med migrationsfrågor. Utbildningen har behandlat tjänstemannarollen, inklusive värdegrund, god förvaltningskultur, etiska riktlinjer och hantering av oegentligheter. Ytterligare utbildningsinsatser kommer att genomföras, så att alla utlandsmyndigheter ska ha fått del av utbildningen senast vid halvårsskiftet 2019.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att kontrollrutiner behöver utvecklas. UD kommer därför att utifrån utlandsmyndigheternas riskanalyser utarbeta kontrollrutiner som utlandsmyndigheterna sedan kan tillämpa i syfte att förbygga oegentligheter.
Upptäckten av oegentligheter
Regeringen delar Riksrevisionens rekommendation att stödja utlandsmyndigheterna i att införa löpande kontroller inom migrationsverksamheten. Rutiner för löpande kontroll och uppföljning har enligt regeringen vidareutvecklats och förtydligats i skriftlig vägledning samt i den löpande dialog UD och utlandsmyndigheterna har med Migrationsverket.
När det gäller lämpligheten i att Regeringskansliets internrevision och UD:s inspektörer genomför samordnade inspektioner vid utlandsmyndigheterna anför regeringen att detta bör avgöras av Regeringskansliets internrevision inför respektive revisionsbesök. Det är viktigt att säkerställa en oberoende granskning i varje enskilt fall. Internrevisionen avser att inför varje revisionsbesök även fortsättningsvis säkerställa att den medarbetare som samordnar sina revisionsbesök med UD:s inspektörer inte har deltagit i eller kommer att vara delaktig i en eventuell granskning av UD:s inspektörsverksamhet.
Hanteringen av anmälda oegentligheter
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om vikten av en tydlig rutin för hanteringen av anmälda oegentlighetsfall vid utlandsmyndigheterna. UD:s bedömning har varit att den normala ordningen för svenska myndigheter även kan tillämpas på utlandsmyndigheterna, dvs. att det är chefen för utlandsmyndigheten som har det primära ansvaret för att säkerställa att misstänkta oegentligheter utreds. Utrikesdepartementet har gett utlandsmyndigheterna stöd i detta avseende. Efter granskningsrapporten har regeltillsynsfunktionen enligt regeringen stärkts och dess interna rutiner reviderats.
UD har vidare, som en följd av Riksrevisionens rekommendation, beslutat om en uppdragsbeskrivning för ett uppdrag om hur rutinen för hantering av anmälda oegentlighetsfall inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna kan förbättras för att säkerställa oberoende utredningar och en tydlig ansvarsfördelning.
Regeringen instämmer också i Riksrevisionens bedömning att Migrationsverkets roll i utredningar vid utlandsmyndigheterna behöver tydliggöras. Därför har UD och Migrationsverket beslutat om ett samrådsdokument om hur misstänkta oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna ska hanteras.
Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att dra lärdomar av inträffade oegentligheter samt att sprida denna kunskap för att på så sätt även bidra till en ökad transparens. UD ser löpande över hur utlandsmyndigheterna, från ett lärandeperspektiv, på ett systematiskt sätt kan sprida information och erfarenheter om oegentlighetsärenden.
Utredningen om ansvar för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna
Utredningen om ansvar för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna hade i uppdrag att kartlägga och beskriva nuvarande ansvarsfördelning, organisation och finansiering för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Mot bakgrund av kartläggningen skulle utredningen bl.a. bedöma i vilken utsträckning nuvarande ordning ger förutsättningar för en kostnadseffektiv, flexibel och i övrigt ändamålsenlig verksamhet, belysa alternativ till dagens ordning samt för- och nackdelar med dessa samt föreslå hur ansvarsfördelning, organisation och finansiering om möjligt kan göras mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Utredningen redovisade i februari 2017 sitt uppdrag i betänkandet Migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna (SOU 2017:14).
Utredningens bedömning är att samspelet mellan Migrationsverket och utlandsmyndigheterna uppvisar funktionsbrister och därför behöver förbättras. Ansvarsfördelningen är i vissa delar oklar och behöver förtydligas. Utredningen har övervägt huruvida ett tydligare huvudansvar för handläggningen av migrationsfrågorna vid utlandsmyndigheterna bör läggas på Utrikesdepartementet eller på Migrationsverket och har stannat för att ledningsuppdraget bör anförtros Migrationsverket.
Genom att Migrationsverket får ett resursansvar för handläggningen också vid utlandsmyndigheterna skapas enligt utredningen en tydlig koppling mellan ansvar, resurser, styrning av processer samt mätning, analys och förbättring för verksamheten. Det bör ge bättre förutsättningar och incitament i ansträngningarna att nå högre effektivitet och kvalitet i hela migrationsverksamheten, oavsett om den bedrivs utomlands eller i Sverige.
Utredningen konstaterar vidare att utlandsmyndigheterna behöver stöd i det löpande arbetet, liksom för att utveckla och förbättra verksamheten. UD, som i dag är huvudman för all verksamhet vid utlandsmyndigheterna, har enligt utredningen inte samma möjligheter som Migrationsverket att stödja, utveckla och följa upp frågor som rör handläggning av förvaltningsärenden. Det är enligt utredningen inte heller lämpligt att sådana uppgifter ligger på Regeringskansliet, som primärt är regeringens beredningsorgan. Därför föreslår utredningen att Migrationsverket som central förvaltningsmyndighet ska ansvara också för stöd, styrning, utveckling och uppföljning av migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.
Följdmotionen
Marta Obminska m.fl. (M) begär i motion 2018/19:3000 ett tillkännagivande om väsentligt stärkta kontrollrutiner för handläggningen av migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna samt utvecklade och förbättrade efterhandskontroller och utredningar om oegentligheter.
Motionärerna anför att regeringen till viss del har tagit till sig av Riksrevisionens slutsatser men att det behövs ytterligare åtgärder. Oegentligheter i form av exempelvis mutor i uppehållstillståndsärenden och beviljande av visering på oriktiga grunder riskerar enligt motionärerna att påverka statsförvaltningens legitimitet. De riskerar också att leda till att den reglerade och rättssäkra migrationspolitik som Sverige har som ambition att bedriva kan komma att ifrågasättas.
Riksdagen bör därför enligt motionärerna tillkännage för regeringen att kontrollrutinerna för handläggningen av migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna ska förstärkas väsentligt och att även efterhandskontrollerna och utredningarna om oegentligheter ska utvecklas och förbättras.
Yttrande från utrikesutskottet
Utrikesutskottet konstaterar att en rättssäker, effektiv hantering och god service är mycket viktigt för alla utländska medborgare som vill komma till Sverige för att leva med sin familj, arbeta, studera, besöka affärskontakter, besöka landet som turist eller hälsa på släkt och vänner. Utrikesutskottet vill betona att oegentligheter och korruption i offentlig förvaltning får stora konsekvenser. Det handlar inte bara om konsekvenserna för de direkt inblandade utan också om förtroendet för staten. Oegentligheter kan drabba enskilda individer och företag m.fl. genom t.ex. felaktiga myndighetsbeslut. Det kan vidare innebära risk för att personer har fått uppehållstillstånd i Sverige på felaktig grund.
När oegentligheter inträffar vid utlandsmyndigheter kan det enligt utrikesutskottet minska förtroendet för dessa myndigheter och i förlängningen påverka förtroendet för Sveriges förvaltning i stort. Utrikesutskottet vill mot denna bakgrund understryka vikten av att utlandsmyndigheterna i sin migrationsverksamhet har ett betryggande och ändamålsenligt skydd mot oegentligheter.
Utrikesutskottet konstaterar vidare att det framgår av regeringens skrivelse att ett ökat antal migrationsärenden och fler varianter av oegentligheter gör att utrikesförvaltningen kontinuerligt ser över och ytterligare stärker sina rutiner. Arbetet för att göra detta hade intensifierats redan före Riksrevisionens rapport, och flera förändringar är redan genomförda. Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser utrikesutskottet att konstitutionsutskottet bör avstyrka motionen.
I en avvikande mening (M, KD) anförs att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motionen. Regeringens åtgärder är enligt den avvikande meningen inte tillräckliga; kontrollrutinerna och efterhandskontrollerna bör utvecklas och förbättras. Motionen bör därför tillstyrkas.
Yttrande från socialförsäkringsutskottet
Även socialförsäkringsutskottet konstaterar att UD under de senaste åren har vidtagit flera åtgärder som syftar till att stärka arbetet med att upptäcka oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Socialförsäkringsutskottet ser också positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit eller planerar med anledning av de förslag som Utredningen om ansvar för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna lämnat (SOU 2017:14) och Riksrevisionens granskning.
Socialförsäkringsutskottet vill dock understryka allvaret i Riksrevisionens granskning och vikten av att tillräckliga åtgärder vidtas så att kontrollrutinerna förstärks och efterhandskontrollerna och utredningarna om oegentligheter utvecklas och förbättras. Socialförsäkringsutskottet kan därmed dela bedömningen i följdmotionen att arbetet med att upptäcka oegentligheter vid utlandsmyndigheterna måste stärkas och att återkommande brister riskerar att påverka statsförvaltningens legitimitet. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet emellertid inget skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionen. Socialförsäkringsutskottet föreslår att konstitutionsutskottet lägger skrivelsen till handlingarna och avstyrker motionen.
I en avvikande mening (M, KD) anförs att regeringens åtgärder inte är tillräckliga och att konstitutionsutskottet därför bör bifalla motionärernas yrkande om ett tillkännagivande om kontrollrutiner och utredningar om påstådda oegentligheter.
Konstitutionsutskottets ställningstagande
Oegentligheter inom statlig förvaltning riskerar att skada allmänhetens förtroende inte bara för den aktuella verksamheten utan även för statsförvaltningen i stort. Som Riksrevisionen anför medför viseringars och uppehållstillstånds stora värde risker för oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Riksrevisionens granskning är därför mycket angelägen. Den har visat att det är nödvändigt att tillräckliga åtgärder vidtas både för att förebygga och upptäcka oegentligheter och för att hantera anmälningar och bekräftade fall av oegentligheter. Konstitutionsutskottet konstaterar att regeringen redan före Riksrevisionens granskning hade vidtagit ett antal åtgärder i syfte att stärka skyddet mot risker för oegentligheter. Sådana åtgärder har bl.a. gällt uppföljningar av riskanalyser, förstärkningar av utbildningsinsatser för utlandsmyndigheternas personal och förtydligande av vägledningar när det gäller behovet av löpande kontroller. Av skrivelsen framgår vidare att regeringen med anledning av Riksrevisionens granskning och rekommendationer har initierat ett skyndsamt arbete för att ytterligare stärka skyddet mot oegentligheter. Mot denna bakgrund saknas det enligt utskottet anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande till regeringen kräva ytterligare åtgärder. Motionen avstyrks därför.
av Karin Enström (M), Marta Obminska (M), Erik Ottoson (M) och Fredrik Schulte (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3000 av Marta Obminska m.fl. (M) och
lägger skrivelse 2018/19:15 till handlingarna.
Ställningstagande
Brister i skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna riskerar att påverka förtroendet inte bara för den svenska migrationspolitikens rättssäkerhet utan också för hela statsförvaltningens legitimitet. Åtgärder för att stärka detta skydd är därför mycket angeläget, vilket inte minst det ökade antalet anmälningar om oegentligheter under senare år tydliggör. Regeringen har till viss del tagit till sig av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, men de vidtagna och aviserade åtgärderna från regeringens sida är inte tillräckliga. Ytterligare väsentliga förstärkningar av skyddet behöver göras, särskilt när det gäller kontrollrutinerna vid handläggningen av migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna. Även efterhandskontrollerna och utredningarna om oegentligheter behöver utvecklas och förbättras. Detta bör riksdagen med bifall av motionen tillkännage för regeringen.
|
1. |
|
|
|
Matheus Enholm (SD), Fredrik Lindahl (SD) och Per Söderlund (SD) anför: |
Av Riksrevisionens rapport Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna (RiR 2018:13) framgår flera allvarliga brister vid utlandsmyndigheterna. En genomgång av utlandsmyndigheternas riskanalyser visar att många riskanalyser inte håller tillräcklig kvalitet. Obehörig personal har tillgång till känsliga it-system (ärendehanteringssystemet). Inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna finns oegentlighetsrisker både i handläggningen och i hanteringen av verksamhetens tillgångar. Bestämmelser och stöd till utlandsmyndigheterna saknas också när det gäller vilka kontrollrutiner som bör finnas i handläggningen av migrationsärenden, vilket skapar risk för instabila rutiner och därmed risk för oegentligheter i handläggningen av migrationsärenden. Oegentlighetsrisker finns för tidsbokningen av intervjutider vid utlandsmyndigheterna. Lokalanställd personal saknar dessutom kunskap om, eller är dåligt utbildad i, hur de ska hantera oegentligheter.
Det finns förvisso, sedan en tid tillbaka, en rapporteringsväg för att anmäla oegentligheter inom utrikesförvaltningen både för anställda och för externa uppgiftslämnare. Det saknas dock enligt Riksrevisionen information om rapporteringsvägen på utlandsmyndigheternas egna webbplatser.
Det framstår som sannolikt att betydligt fler oegentligheter hade kunnat upptäckas och anmälas om rutinerna och förutsättningarna varit bättre. Men enligt Riksrevisionen säkerställer nuvarande rutin inte ens att utredningarna genomförs på ett oberoende och kompetent sätt eftersom ansvaret för utredningarna ligger på de berörda utlandsmyndigheterna. Detta kan i sin tur leda till att anmälningar avvisas eller inte utreds i grunden, menar Riksrevisionen. Riksrevisionen konstaterar slutligen att kontrollen av utlandsmyndigheternas migrationsverksamhet är så undermålig och att den sker i så liten utsträckning att den inte bidrar till att upptäcka oegentligheter.
Även om mängden anmälningar om oegentligheter kan framstå som låg, är det utifrån nuvarande förutsättningar omöjligt att avgöra om det beror på de allvarliga brister som nu framkommit. I värsta tänkbara scenario kan det under lång tid ha förekommit ett flertal oegentligheter och en omfattande korruption vid utlandsmyndigheterna då felaktigheter i deras handläggning av migrationsärenden de facto saknat reell möjlighet att upptäckas.
Regeringen hänvisar till pågående arbete med utbildning som samtliga utlandsmyndigheter skall ha genomgått senast vid halvårsskiftet 2019.
Det är av vikt att man utvärderar resultaten av dessa utbildningar för att veta att önskat resultat uppnås eller om ytterligare insatser behövs.
Sverigedemokraterna ser mycket allvarligt på de uppgifter som framkommit och har också lämnat in en begäran till konstitutionsutskottet om granskning av Regeringens hantering av oegentligheterna inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Som utskottet anför kan det dock konstateras att regeringen i stora delar följer riksrevisionens rekommendationer. Även om vi uppfattar några av dessa åtgärder som något otydliga, exempelvis svaret på riksrevisionens rekommendation om att UD systematiskt bör informera internt och extern om vilka oegentligheter som har inträffat vid utlandsmyndigheterna, där regeringen endast svarar undflyende om att UD löpande ser över detta menar vi att åtgärderna som nu vidtas behöver utvärderas innan riksdagen tar initiativ till ytterligare åtgärder. Sverigedemokraterna är inte främmande för att i kommande höstgranskning granska hur regeringens styrning av utlandsmyndigheterna fungerar, särskilt med fokus på frågor som rör oegentligheter, rutiner och styrning.
Av Riksrevisionens rapport Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna (RiR 2018:13) framgår flera allvarliga brister vid utlandsmyndigheterna. En genomgång av utlandsmyndigheternas riskanalyser visar att många riskanalyser inte håller tillräcklig kvalitet. Obehörig personal har tillgång till känsliga it-system (ärendehanteringssystemet). Inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna finns oegentlighetsrisker både i handläggningen och i hanteringen av verksamhetens tillgångar. Bestämmelser och stöd till utlandsmyndigheterna saknas också när det gäller vilka kontrollrutiner som bör finnas i handläggningen av migrationsärenden, vilket skapar risk för instabila rutiner och därmed risk för oegentligheter i handläggningen av migrationsärenden. Oegentlighetsrisker finns också för tidsbokningen av intervjutider vid utlandsmyndigheterna. Lokalanställd personal saknar dessutom kunskap om, eller är dåligt utbildad i, hur de ska hantera oegentligheter.
Det finns förvisso sedan en tid tillbaka en rapporteringsväg för att anmäla oegentligheter inom utrikesförvaltningen både för anställda och för externa uppgiftslämnare. Det saknas dock enligt Riksrevisionen information om rapporteringsvägen på utlandsmyndigheternas egna webbplatser. Det framstår som sannolikt att betydligt fler oegentligheter hade kunnat upptäckas och anmälas om rutinerna och förutsättningarna varit bättre. Enligt Riksrevisionen säkerställer nuvarande rutin emellertid inte ens att utredningarna genomförs på ett oberoende och kompetent sätt eftersom ansvaret för utredningarna ligger på de berörda utlandsmyndigheterna. Detta kan i sin tur leda till att anmälningar avvisas eller inte utreds i grunden, menar Riksrevisionen. Riksrevisionen konstaterar slutligen att kontrollen av utlandsmyndigheternas migrationsverksamhet är så undermålig och att den sker i så liten utsträckning att den inte bidrar till att upptäcka oegentligheter.
Även om mängden anmälningar om oegentligheter kan framstå som låg, är det utifrån nuvarande förutsättningar omöjligt att avgöra om det beror på de allvarliga brister som nu framkommit. I värsta tänkbara scenario kan det under lång tid ha förekommit ett flertal oegentligheter och en omfattande korruption vid utlandsmyndigheterna då felaktigheter i deras handläggning av migrationsärenden de facto saknat reell möjlighet att upptäckas.
Regeringen hänvisar till pågående arbete med utbildning som samtliga utlandsmyndigheter ska ha genomgått senast vid halvårsskiftet 2019. Det är av vikt att man utvärderar resultaten av dessa utbildningar för att veta om önskat resultat uppnås eller om ytterligare insatser behövs.
Sverigedemokraterna ser mycket allvarligt på de uppgifter som framkommit och har också lämnat in en begäran till konstitutionsutskottet om granskning av regeringens hantering av oegentligheterna inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Som utskottet anför kan det dock konstateras att regeringen i stora delar följer Riksrevisionens rekommendationer. Även om vi uppfattar några av dessa åtgärder som något otydliga – exempelvis svaret på rekommendationen om att UD systematiskt bör informera både internt och extern om vilka oegentligheter som har inträffat vid utlandsmyndigheterna, där regeringen endast svarar undflyende om att UD löpande ser över detta – menar vi att åtgärderna som nu vidtas behöver utvärderas innan riksdagen tar initiativ till ytterligare åtgärder. Sverigedemokraterna är inte främmande för att i kommande höstgranskning granska hur regeringens styrning av utlandsmyndigheterna fungerar, särskilt med fokus på frågor som rör oegentligheter, rutiner och styrning.
|
2. |
|
|
|
Linda Ylivainio (C) anför: |
Såsom utskottet anför är det nödvändigt att regeringen vidtar tillräckliga åtgärder både för att förebygga och upptäcka oegentligheter och för att hantera anmälningar och bekräftade fall av oegentligheter. Regeringen har redan före Riksrevisionens granskning vidtagit ett antal sådana åtgärder och redovisar i skrivelsen att arbetet med att ytterligare stärka skyddet mot oegentligheter med anledning av Riksrevisionens granskning har initierats. Konstitutionsutskottet kommer också att granska regeringens hantering av oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Min uppfattning är dock att regeringens bedömning av Riksrevisionens rekommendationer inte är tillfredsställande, avseende dels genomförandet av Regeringskansliets internrevision, dels det sätt på vilket UD bör informera om vilka oegentligheter som inträffat inom utrikesförvaltningen. Jag delar Riksrevisionens slutsats att det inte är lämpligt att samordna Regeringskansliets internrevision med UD:s inspektioner. En ordning där internrevisionen genomför fristående revisionsbesök vid utlandsmyndigheterna vore att föredra, för att säkerställa internrevisionens oberoende.
Vidare menar jag att regeringens bedömning är för begränsad när det gäller Riksrevisionens rekommendation att på ett mer systematiskt sätt informera både internt och externt om vilka oegentligheter som inträffat inom utrikesförvaltningen. Regeringen nöjer sig med endast interna informationsåtgärder medan jag menar att förtroendet för och kvaliteten i statsförvaltningens arbete med att motverka risken för oegentligheter ytterligare skulle stärkas med även extern transparens och information.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2018/19:15 Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontrollrutiner och utredningar av påstådda oegentligheter och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Utrikesutskottets yttrande 2018/19:UU1y
Bilaga 3
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2018/19:SfU2y