Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten

Skatteutskottets betänkande 2025/26:SkU8

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anpassningar av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Anpassningarna innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg. Lagförslaget medför ändringar i inkomstskattelagen. Lag­ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (C).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:20 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten

Gällande rätt

Utskottets ställningstagande

Administrativ börda för företagen

Utskottets ställningstagande

Reservation

Administrativ börda för företagen, punkt 2 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:20. Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget återges i bilaga 1.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att följa upp och se över vissa frågor med anledning av de nya skatte­regler för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019. Genom tilläggsdirektiv den 7 april 2022 fick utredaren i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur undantagsregeln i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna ska ändras med hänsyn till EU-rätten (dir. 2022:28). Utredningen, som antog namnet 2021 års utredning om vissa internationella företagsskattefrågor, överlämnade den 31 maj 2024 sitt betänkande Förbättrade ränteavdragsregler för företag (SOU 2024:37).

I propositionen behandlar regeringen utredningens förslag när det gäller de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna anpassas till EU-rätten. Anpassningarna innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbets­området (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upp­lägg. Lagförslaget medför en ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottets överväganden

Gällande rätt

Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen ska ränteutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet alltid dras av. För företag inom en intresse­gemenskap begränsas dock avdragsrätten för ränteutgifter bl.a. genom de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 16–20 §§ IL.

Av 24 kap. 16 § andra stycket IL framgår att vid tillämpning av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna anses företag vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på något annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget. Företag anses också vara i intressegemenskap om de står under i huvudsak gemensam ledning.

Av 24 kap. 18 § första stycket IL framgår bl.a. att ett företag som ingår i en intressegemenskap får dra av ränteutgifter för en skuld till ett företag i intressegemenskapen om det företag som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom EES. Av 24 kap. 18 § andra stycket IL (undantagsregeln) framgår att om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgifterna inte dras av.

I 24 kap. 19 § första stycket IL (förvärvsregeln) anges att om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen, får avdrag enligt 18 § bara göras om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.

Propositionen

Regeringen föreslår ändringar i inkomstskattelagen för att anpassa de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna till EU-rätten. Enligt förslaget ska ett företag som ingår i en intressegemenskap inte få dra av ränteutgifter, helt eller delvis, till ett företag i intressegemenskapen, om det företag inom intresse­gemenskapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränte­utgiften hör hemma i en annan stat inom EES och skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

De nuvarande skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019 innebar delvis ett genomförande av rådets direktiv (EU) 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion. De nuvarande reglerna innebär att avdrag för ränteutgifter mellan företag i intressegemenskap kan vägras om syftet med avdraget är att uppnå en väsentlig skatteförmån.

Regeringen konstaterar att reglernas nuvarande utformning i vissa gränsöverskridande situationer kan leda till resultat som strider mot EU-rättens krav på etableringsfrihet och likabehandling. Detta har klarlagts genom EU-domstolens dom Lexel, C-484/19, EU:C:2021:34, i vilken undantagsregeln i dess tidigare lydelse prövades. Högsta förvaltningsdomstolen har därefter kommit fram till att även undantagsregeln i de nuvarande riktade ränteavdrags­begränsningsreglerna innebär en inskränkning av etableringsfriheten som inte kan motiveras om den tillämpas på räntebetalningar till bolag i andra medlemsstater i situationer då de inblandade bolagen skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om båda bolagen hade varit svenska (HFD 2021 ref. 68).

Regeringen hänvisar också till EU-domstolens dom i målet Staatssecretaris van Financiën, C-585/22, EU:C:2024:822 (nedan X BV). I den domen fann domstolen att etableringsfriheten inte utgör hinder för en lagstiftning enligt vilken ränteavdrag vägras helt för en skuld som utgör ett rent konstlat arrange­mang eller en del av ett sådant, även om villkoren i låneavtalet motsvarar marknadsmässiga villkor och räntebeloppet inte överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan oberoende parter.

Regeringen föreslår därför att det införs en bestämmelse där det framgår att utgångspunkten är att ett företag som ingår i en intressegemenskap får dra av ränteutgifter till ett annat företag i intressegemenskapen om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom EES. Detta gäller dock inte om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg. Det införs därför ett nytt tredje stycke i 24 kap. 18 § IL och en ny bestämmelse i 24 kap. 19 a § IL, som ska motsvara EU-domstolens praxis om konstlade upplägg.

När det gäller den s.k. förvärvsregeln, som reglerar avdragsrätt för räntor kopplade till koncerninterna förvärv av delägarrätter, konstaterar regeringen att även den regeln anses strida mot EU-rätten (HFD 2024 ref. 6). Regeringen anser att förvärvsregeln fortsättningsvis endast ska gälla skuldförhållanden mellan företag som hör hemma i Sverige och övriga skuldförhållanden som omfattas av den nya lydelsen av 24 kap. 18 § IL. Detta framkommer genom att det i förvärvsregeln i 24 kap. 19 § IL finns en hänvisning till 24 kap. 18 § IL. Det innebär att förvärvsregeln inte längre är tillämplig på ränteutgifter som rör skuldförhållanden där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en annan stat inom EES då sådana skuldförhållanden kommer att regleras av nya 24 kap. 19 a § IL. Förvärvsregeln får därmed enligt regeringen anses vara förenlig med etableringsfriheten.

De befintliga riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna kommer enligt regeringen att fortsätta gälla för skuldförhållanden mellan svenska företag och skuldförhållanden mellan ett svenskt företag och ett företag utanför EES.

Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår, eller för svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2025.

Utskottets ställningstagande

För att anpassa de riktade reglerna om ränteavdragsbegränsningar till EU-rätten och därmed klargöra rättsläget har regeringen föreslagit en rad ändringar i inkomstskattelagen.

Utskottet har inga invändningar mot förslaget och tillstyrker därmed propositionen.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3818 av Anders Ådahl m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att de nya reglerna om ränteavdrag inte bör leda till en oproportionerlig administrativ börda för företag. Motionärerna anför bl.a. att regeringens förslag riskerar att leda till en betydande ökning av den admini­strativa belastningen för särskilt små och medelstora företag. För att kunna visa att ett internt lån inte utgör ett konstlat upplägg kommer företag att behöva upprätta en omfattande dokumentation. Motionärerna anför vidare att betydelsen av konstlade upplägg behöver definieras samt att de nya reglerna kan överlappa befintliga generella regler, vilket riskerar att skapa dubbla prövningar. Regelverket kan också, enligt motionärerna, leda till försämrad förutsägbarhet för internationella investeringar. Motionärerna föreslår därför att regeringen ska återkomma med förslag som säkerställer att de nya reglerna om ränteavdrag inte leder till en oproportionerlig administrativ börda för företagen.

Utskottets ställningstagande

När det gäller begreppet konstlade upplägg delar utskottet regeringens bedömning att det är oundvikligt att en bestämmelse som syftar till att motverka missbruk innehåller abstrakta begrepp som kan fånga in de flesta av de upplägg som har skapats för skatteundandragande och skatteflykt.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte går att specificera den föreslagna bestämmelsen ytterligare.

Utskottet utgår från att regeringen noga följer hur införlivandet av de justerade reglerna om ränteavdragsbegränsningar påverkar de svenska företagen och vid behov återkommer med nödvändiga åtgärder. Därmed ser utskottet inget att skäl att nu rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som säkerställer att de nya reglerna om ränte­avdrag inte leder till en oproportionerlig administrativ börda för företagen.

Utskottet avstyrker därmed motionsförslaget.

Reservation

Ställningstagande

Regeringens förslag riskerar att leda till en betydande ökning av den admini­strativa belastningen för särskilt små och medelstora företag. För att kunna visa att ett internt lån inte utgör ett konstlat upplägg kommer företag att behöva upprätta en omfattande dokumentation. Vidare kommer betydelsen av konst­lade upplägg att behöva definieras. De nya reglerna kan också överlappa befintliga generella regler, vilket riskerar att skapa dubbla prövningar. Regel­verket kan vidare leda till försämrad förutsägbarhet för internationella investeringar. Jag föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med förslag som säkerställer att de nya reglerna om ränte­avdrag inte leder till en oproportionerlig administrativ börda för företagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag