En riksdagsledamot undrar varför polisen inte har en bestämd tid för hur snabbt de ska vara på plats, som räddningstjänsten har, och varför det saknas poliskontor i många kommuner.
Inget beslut – riksdagen kommer inte att rösta om detta. Justitieministern ska svara på riksdagsledamotens frågor om polisens inställelsetider och lokal närvaro.
Justitieministern kommer att lämna ett skriftligt svar där han förklarar sin syn på situationen med polisens respons- och närvarotider, men det leder inte direkt till någon lagändring.
<p>Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en utredning om en reglerad inställelsetid för polisen, liknande den ordning som gäller för räddningstjänsten, hur jag ser på behovet av att säkerställa en faktisk lokal polisnärvaro i samtliga kommuner i Sverige och om jag har uppfattningen att en bemannad polisstation i varje kommun vore en viktig åtgärd för att långsiktigt stärka förtroendet för polisen.</p><p>Innan jag går in på det skrivna underlaget kan jag sammanfatta mitt svar som ett ja på flera av de frågorna. Någon av dem är lite komplicerad.</p><p>Det pågår för närvarande inget arbete från regeringens sida med en nationellt reglerad inställelsetid för polisen vid akuta ärenden, men jag delar förstås helt utgångspunkten att medborgarnas tillgång till polisiär hjälp behöver vara god och att inställelsetiden är en väldigt central del av det.</p><p>Utgångspunkten är att se till att det finns en polisnärvaro i hela landet. Det är också en oerhört prioriterad fråga för regeringen. Det är viktigt att alla polisregioner har en förmåga som är dimensionerad så att de kan gripa in snabbt när det krävs.</p><p>Polisen fördelar resurser till polisregionerna. Den gör det enligt en modell som tar fasta på en rad viktiga faktorer som kommunernas storlek, det geografiska avståndet, framkomligheten och tillgången till lediga resurser. Ingripandeverksamheten hos polisen är till stor del händelsestyrd, och det är polisen som självständigt bedömer när, var och hur polisiära ingripanden ska genomföras.</p><p>En förutsättning för att det ska fungera är förstås att den lokala polisnärvaron ökar. Därför är också en del i regeringens förändringsuppdrag till rikspolischefen att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna.</p><p>Det framgår exempelvis av regleringsbrevet för detta år att polisen har fått i uppdrag att redovisa hur man arbetar för att stärka den lokala polisnärvaron och öka tryggheten. Uppdraget omfattar också att visa vilka resultat som uppnås och hur man förstärkt och förbättrat servicen till medborgarna.</p><p>Det finns ett målmedvetet arbete för att polisen ska växa mot målet att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. För att möjliggöra den fortsatta polistillväxten har regeringen satsat stora resurser på tillväxten och också sett till att polisens anslag har ökat markant för att klara den delen av uppdraget.</p><p>När det gäller var polisstationer ska finnas och exakt hur bemanningen ska se ut på olika orter är det beslut som fattas av Polismyndigheten. Som utgångspunkt har Polismyndigheten själv bäst förutsättningar att avgöra var stationer ska finnas och hur service och tillgänglighet ska kunna tillhandahållas på bästa sätt. Jag har förstått att det nu pågår en översyn av polisens serviceverksamhet, som i praktiken är det som många medborgare inte minst på landsorten möter. Under den tiden kommer heller inte några ytterligare stängningar av receptioner att genomföras.</p><p>Min utgångspunkt är att fysiska polisstationer spelar en viktig roll för den lokala närvaron och synligheten. De italienska erfarenheterna som refererades till här tidigare stärker den uppfattningen. Vi vet också att polisen bygger nya polisstationer på olika ställen i landet.</p><p>Vi vet också att den lokala problembilden inte bara är fysisk. Den polisiära synligheten genom patrullering, möjlighet till snabba ingripanden vid akuta händelser, god service och tillgänglighet, även via telefon och digitalt, är helt centralt för att vi ska ha en modern och kraftfull polis.</p><p>Genom regeringens satsningar på en fortsatt polistillväxt och en tydlig styrning mot den lokala nivån väntas Polismyndigheten fortsatt öka sin polisiära närvaro och synlighet nära medborgarna i hela landet. Den styrningen kommer regeringen att fortsätta med.</p>
<p>Herr talman! Tack till justitieminister Gunnar Strömmer för svaret! Jag är särskilt nöjd med inledningen och den sammanfattning som gjordes i början. Det verkar som att vi delar rätt mycket åsikter vad gäller detta. Både ministern och regeringen visar goda intentioner i sitt arbete för en starkare polisnärvaro i hela landet, och det välkomnar jag.</p><p>Ministern skriver i sitt svar: Beslut som rör var polisstationer ska finnas och hur bemanningen ska se ut på olika orter fattas av Polismyndigheten. Det är myndigheten själv som har bäst förutsättningar att avgöra var polisstationer ska finnas och hur service och tillgänglighet ska kunna tillhandahållas på bästa sätt.</p><p>Jag kan hålla med om att Polismyndigheten ska råda över beslut om bemanning och kanske även om var polisstationer ska finnas. Men det är också i grunden regeringens ansvar att se till att det finns en grundtrygghet i hela Sverige. Där finns det enligt min åsikt ingen myndighet som är viktigare än polisen. Här ser jag ett bekymmer i att regeringen lägger över ansvaret och utförandet på Polismyndigheten, och i praktiken utan tydlig politisk styrning.</p><p>Herr talman! Jag har två saker att säga om det. Först och främst måste politiken ta ett större ansvar och vara mycket tydligare med vad vi kräver. Jag vill att justitieministern ska få mer att säga till om, och inte bara för att det är justitieminister Gunnar Strömmer. Jag tycker att statsråd överlag ska ha mer att säga till om. Men det är kanske fel att gå in på det här.</p><p>Jag kommer från en kommunverklighet och en regionverklighet med ett mycket tydligare ansvar och ansvarsutkrävande i politiken. Det är inte rimligt att en sådan central fråga för tryggheten i hela landet lämnas till att bli en resursfördelningsmodell inom Polismyndigheten. Det måste finnas politiska krav på lokal närvaro och tillgänglighet.</p><p>Ett sätt som jag lyfte fram här är att titta på de krav vi har på räddningstjänst och ambulanssjukvård och att ha en reglerad inställelsetid för polisen. I varje lokal och regional tidning finns det en gång per år genomgångar av hur lång inställelsetiden är för ambulanssjukvården i kommun A, B och C. Sedan har vi ett regionråd som får svara för varför det försämrats eller förbättrats.</p><p>Det andra är att det är väldigt svårt att utvärdera vad lokal polisnärvaro betyder i praktiken. Hur följer man upp det? Det är svårt att få ut det från polisen. Men både Brottsförebyggande rådet och Riksrevisionen har i sina rapporter visat att polistillväxten i lokalpolisområdena inte har följt samma takt som i övriga delar av myndigheten. Det betyder att även när antalet poliser ökar totalt är det inte säkert att människor i Leksand, Rättvik och Vansbro märker någon skillnad.</p><p>Det är där politiken måste kliva in. Om inte politiken styr kommer myndigheten att centralisera. Det är enligt mig samma mekanism i kommuner och regioner som i staten. Det är alltid enklare att dra resurser till mitten.</p><p>Herr talman! Jag var på ett seminarium om lokala polisstationer i veckan anordnat av kollegor från Moderaterna och Kristdemokraterna i justitieutskottet. Det var ett bra seminarium om de stora vinsterna med lokal polis med personkännedom som kan jobba inte bara reaktivt utan också brottsförebyggande.</p><p>Där presenterades en siffra om att hälften av landets polisstationer har stängts sedan 2002. Jag välkomnar att det nu inte ska stängas några fler polisreceptioner, men det beror också på hur definitionen är. Bara i år har de stängts i Vansbro, Rättvik och Leksand.</p><p>Min fråga är: Tror verkligen justitieministern att det räcker med regleringsbrev som styrning?</p>
<p>Herr talman! Tack, Lars Isacsson, för ännu en möjlighet att diskutera en helt central fråga för både den upplevda och den faktiska tryggheten i vårt samhälle. Det gäller hur polisen ska organiseras och framför allt hur den ska organiseras för att komma nära medborgarna.</p><p>…
<p>Herr talman! Tack till justitieminister Gunnar Strömmer!</p><p>Vi är överens om det mesta här. Det handlar väl mer om hur man säkerställer styrningen när det gäller att nå målet.</p><p>Jag är särskilt glad över att du tar upp hur viktigt det är med polisens skylt och vad den s…
<p>Herr talman! Det är klart att vi ska ha en styrning och att vi ska följa upp det ordentligt. Jag tycker att den tydligaste styrningen när det gäller den problembild som Lars Isacsson beskriver, bristande lokal polisiär närvaro, är vår styrning om att tillväxten nu ska ske loka…
<p>Herr talman! Jag vill tacka justitieministern för debatten. Jag uppskattar att ha debatter med justitieministern.</p><p>Jag tycker att det är bra att justitieministern lyfter vikten av lokal närvaro och en växande polisorganisation. Med den historiska tillväxt som vi är överen…
<p>Herr talman! Jag tackar Lars Isacsson för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag. Jag bekräftar betydelsen av en lokalt närvarande, synlig och lokalt förankrad polis med långa, goda relationer med det omgivande samhället: civilsamhälle, näringsliv, offentliga …
Interpellation 2025/26:36 Reglerad inställelsetid och lokal polisnärvaro av Lars Isacsson (S) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Under lång tid har polisens lokala närvaro minskat i många delar av landet. I flera kommuner saknas i dag en bemannad polisstation, och medborgarna vittnar om långa väntetider för polisinsatser. Detta riskerar att underminera både tryggheten och förtroendet för rä
av Lars Isacsson (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Under lång tid har polisens lokala närvaro minskat i många delar av landet. I flera kommuner saknas i dag en bemannad polisstation, och medborgarna vittnar om långa väntetider för polisinsatser. Detta riskerar att underminera både tryggheten och förtroendet för rättsstaten.
Inom räddningstjänsten finns en lagstadgad ordning om att insatser ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Det är ett styrmedel som gör att verksamheten kontinuerligt mäts och utvärderas. En motsvarande ordning saknas för polisen, vilket leder till stora skillnader mellan olika delar av landet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer: