Ungdomspolitik

Kulturutskottets betänkande 2020/21:KrU8

Ungdomspolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår samtliga motionsyrkanden.

Utskottet delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser och fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls.

I betänkandet finns 19 reservationer (M, SD, C, V, KD).

Behandlade förslag

Skrivelse 2020/21:105 Ungdomspolitisk skrivelse.

Cirka 30 yrkanden i följdmotioner.

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Ungdomars hälsa

Ungdomar och utbildning

Ungdomar och arbetsmarknaden

Ungdomars boende

Ungdomar och brott

Ungdomars fritid

Ungdomar och samhällets utveckling

Europeiska unionens ungdomsstrategi

Reservationer

1.Ungdomars hälsa, punkt 2 (KD)

2.Ungdomar och utbildning, punkt 3 (SD)

3.Ungdomar och arbetsmarknaden, punkt 4 (SD)

4.Ungdomar och arbetsmarknaden, punkt 4 (KD)

5.Ungdomars boende, punkt 5 (SD)

6.Ungdomars boende, punkt 5 (KD)

7.Ungdomar och brott, punkt 6 (M)

8.Ungdomar och brott, punkt 6 (SD)

9.Ungdomar och brott, punkt 6 (KD)

10.Ungdomars fritid, punkt 7 (M)

11.Ungdomars fritid, punkt 7 (SD)

12.Ungdomars fritid, punkt 7 (C)

13.Ungdomars fritid, punkt 7 (V)

14.Ungdomars fritid, punkt 7 (KD)

15.Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (SD)

16.Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (C)

17.Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (V)

18.Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (KD)

19.Europeiska unionens ungdomsstrategi, punkt 9 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2
Civilutskottets yttrande 2020/21:CU5y

Bilaga 3
Socialutskottets yttrande 2020/21:SoU7y

Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2020/21:UbU6y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Skrivelsen

Riksdagen lägger skrivelse 2020/21:105 till handlingarna.

 

2.	Ungdomars hälsa

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12,

2020/21:2743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M) och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1, 2 och 9.

 

Reservation 1 (KD)

3.	Ungdomar och utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3085 av Edward Riedl (M) och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 4–6 och 16.

 

Reservation 2 (SD)

4.	Ungdomar och arbetsmarknaden

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 15 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3.

 

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (KD)

5.	Ungdomars boende

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 8–14 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.

 

Reservation 5 (SD)

Reservation 6 (KD)

6.	Ungdomar och brott

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24,

2020/21:3471 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 4,

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 13 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 5–8.

 

Reservation 7 (M)

Reservation 8 (SD)

Reservation 9 (KD)

7.	Ungdomars fritid

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:230 av Staffan Eklöf (SD),

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2020/21:2001 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2002 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2080 av Elin Gustafsson (S),

2020/21:2143 av Per-Arne Håkansson (S),

2020/21:3072 av Saila Quicklund (M) yrkande 6,

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 18,

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7,

2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8,

2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 13, 15 och 18,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 7 och 17.

 

Reservation 10 (M)

Reservation 11 (SD)

Reservation 12 (C)

Reservation 13 (V)

Reservation 14 (KD)

8.	Ungdomar och samhällets utveckling

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:968 av Betty Malmberg (M),

2020/21:2740 av Arin Karapet (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 1–4,

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10.

 

Reservation 15 (SD)

Reservation 16 (C)

Reservation 17 (V)

Reservation 18 (KD)

9.	Europeiska unionens ungdomsstrategi

Riksdagen avslår motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 18.

 

Reservation 19 (SD)

Stockholm den 10 juni 2021

På kulturutskottets vägnar

Lawen Redar

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lawen Redar (S), Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Viktor Wärnick (M), Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M), Aron Emilsson (SD), Lars Mejern Larsson (S), Per Lodenius (C), Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linghem (SD), Pernilla Stålhammar (MP), John Weinerhall (M) och Azadeh Rojhan Gustafsson (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2020/21:105 Ungdomspolitisk skrivelse samt 33 yrkanden i tre följdmotioner och 26 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21. I bilaga 1 finns en förteckning över de förslag som ska behandlas i betänkandet.

Yttranden över skrivelsen och de motioner som väckts med anledning av denna har lämnats av civilutskottet (yttr. 2020/21:CU5y), socialutskottet (yttr. 2020/21:SoU7y) samt utbildningsutskottet (yttr. 2020/21:UbU6y) i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena återges i bilagorna 2–4.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) informerade utskottet om aktuella frågor i mars 2021. I maj 2021 fick utskottet information av Assitej – scenkonst för barn och unga (International Association of Theatre for Children and Young People).

I skrivelsen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om skrivelsen.

Bakgrund

Riksdagen beslutade i juni 2014 om mål för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar mellan 13 och 25 år. Målet är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhälls-utvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354).

Den rättsliga grunden för ungdomsfrågor inom Europeiska unionen finns i artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Unionen ska, enligt fördraget, främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte samt stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv. Inom EU finns ett ökat framtidsfokus på unga och utbildning; bl.a. antog EU 2018 en ny ungdomsstrategi för 2019–2027[1]. Strategins målsättning är att ge unga kvinnor och män mer makt över sina egna liv, uppmuntra ett aktivt medborgarskap, motverka socialt utanförskap samt bidra till att politiska beslut påverkar ungdomar i en mer positiv riktning.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i skrivelsen en redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet utifrån hälsa, utbildning, arbete, brottslighet och utsatthet för brott, boende, fritid, idrottande och kulturutövande. I redovisningen ingår en översikt av den demografiska utvecklingen, de ungdomspolitiska målens relation till andra relevanta mål[2] samt ungdomspolitikens ramverk och aktörer.

Regeringen presenterar därutöver ett handlingsprogram med etthundra insatser som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls.

Mot bakgrund av covid-19-pandemin lyfts även fyra prioriterade områden fram för att främja måluppfyllelsen inom ungdomsområdet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17, bet. 2020/21:KrU1, rskr, 2020/21:106):

•       Den psykiska hälsan bland unga ska öka.

•       Social inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka.

•       Alla unga ska ha en meningsfull fritid.

•       Alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget.

Skrivelsen innehåller även en presentation av det internationella samarbetet inom ungdomspolitiken.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

 

Skrivelsen

Det ungdomspolitiska målet är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Regeringen lämnar i skrivelsen en redovisning av utvecklingen mot det målet. Av redovisningen framgår att det i flera avseenden har skett en positiv utveckling av ungas levnadsvillkor, t.ex. inom utbildningsområdet och när det gäller ungas hälsa. Samtidigt finns det utmaningar när det kommer till exempelvis utbildningsresultat och tillgång till idrott och kultur där det finns tydliga skillnader mellan unga baserat på socioekonomiska faktorer.

Med utgångspunkt i den utveckling som har kunnat iakttas presenterar regeringen i skrivelsen ett handlingsprogram för att bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Skrivelsen lyfter även prioriterade områden för att främja utvecklingen mot målet: den psykiska hälsan bland unga ska öka, ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka, alla unga ska ha en meningsfull fritid och alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet. Utskottet konstaterar att många olika sakområden genomsyrar det ungdomspolitiska området, varav många dessutom är tvärsektoriella, t.ex. jämställdhetspolitiken och politiken mot segregation.

Utskottet välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser samt fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Utskottet kommer här med intresse att följa Statskontorets uppdrag att utvärdera om ungdomspolitikens uppföljningssystem bidrar till att bedöma måluppfyllelsen för området och om systemet kan utvecklas. Uppdraget ska rapporteras den 15 mars 2022.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Ungdomars hälsa

Skrivelsen

Skrivelsen redogör för att de flesta unga i Sverige mår bra. Samtidigt ökar förekomsten av självrapporterade besvär av ängslan och ångest, särskilt bland yngre kvinnor. Siffrorna motsvaras av en ökning av psykiatriska sjukdomstillstånd som kräver specialistvård. Sett över tid har tillgängligheten i hälso- och sjukvården förbättrats enligt skrivelsen men ökningen av antalet barn och unga som behöver behandling för psykiatriska diagnoser har lett till att tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) försämrats. Att öka den psykiska hälsan bland unga är därför en av regeringens fyra nya prioriteringar. För att nå regeringens mål om en köfri barn- och ungdomspsykiatri (Bup) ska Bup:s resurser riktas mot barn och unga som behöver specialiserade insatser från psykiatrin medan primärvård och ungdomsmottagningar stärks med 370 miljoner kronor för att möta barn och unga med lättare psykisk ohälsa. Regeringen tillsatte 2019 utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn, med uppdraget att utreda förutsättningarna för en sammanhållen och resurseffektiv god och nära vård för barn och unga samt föreslå hur en sådan reform ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt (dir. 2019:93). 

Skrivelsen redogör för att suicid utgör en stor del av ungas dödsorsaker. Bland unga personer stod suicid för 31 procent av alla dödsfall 2019. Motsvarande suicidtal för Sveriges befolkning var 15,0 respektive 8,5 procent. Regeringen har aviserat en fortsatt förstärkt satsning i syfte att stärka den psykiska hälsan, psykiatrin och suicidpreventionen för 2021 där barn och unga är en särskilt viktig målgrupp. Med tidigare aviserade anslag uppgår satsningen till drygt 2 miljarder kronor 2021 och 2 miljarder kronor för 2022. Medlen fördelas huvudsakligen inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2021. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att, tillsammans med 25 andra myndigheter däribland Statens medieråd, inkomma med underlag till en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Målsättningen är att stärka den statliga styrningen, skapa bättre förutsättningar för samordning och samverkan samt öka insatsernas kvalitet, effektivitet och långsiktighet. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp i arbetet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023.

Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid bland barn och unga. Uppdraget ska redovisas den 1 oktober 2021. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har ett regeringsuppdrag att, i samverkan med Folkhälsomyndigheten (FHM), genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa för att se vilka faktorer som främjar och stärker ungdomars psykiska hälsa. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023. Anslagen till det civila samhällets organisationers arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid där barn och unga utgör en viktig målgrupp, har ökat med ca 65 miljoner kronor under 2021.

Regeringen bedömer att det finns ett behov av att förbättra vården för barn som vårdas vid Sis särskilda ungdomshem och som har komplexa psykiatriska vårdbehov. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att förbereda och samordna ett utvecklingsarbete i form av ett pilotprojekt inom psykiatrin vid Sis för att förbättra vården för vissa unga som vårdas i enlighet med lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och som har behov av psykiatrisk vård. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2025.

Enligt regeringen är kunskaperna om medieanvändningens effekter på ungas välbefinnande begränsade. Kön, främst kopplat till användningen av sociala medier, yngre ålder, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och socioekonomisk utsatthet, är de bakgrundsfaktorer som tydligast utgör en förhöjd risk vid medieanvändning. En riskfaktor för ökad psykisk ohälsa uppges vara utsattheten på nätet. Ungdomar med nedsatt psykiskt mående uppger i högre grad att de utsätts för mobbning, hot och kränkningar på nätet eller via mobilen.

Motionerna

I motion 2020/21:2743 tar Cecilie Tenfjord Toftby (M) upp frågan om samarbete på EU-nivå för att motverka trakasserier på nätet. I kommittémotion 2020/21:2696 vill Janine Alm Ericsson m.fl. (MP) att nätvandrare utbildas för att stötta unga på internet (yrkande 11). Motionärerna yrkar vidare på ett tillkännagivande om att underlätta för att utreda näthat (yrkande 12). Motionärerna anför att många unga lever en stor del av sina sociala liv på nätet att den här utvecklingen har gått fort och att en stor del av samhället inte har hängt med.

I kommittémotion 2020/21:3950 vill Roland Utbult m.fl. (KD) se åtgärder för minskad psykisk ohälsa hos unga (yrkande 1) och yrkar på ett tillkännagivande till regeringen om suicidprevention (yrkande 2) samt att det ska vara obligatoriskt för skolhuvudmännen att enbart ha evidensbaserade antimobbningsprogram (yrkande 9). Motionärerna vill se en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård, bl.a. genom förstärkt elevhälsa och elev-hälsogaranti samt handlingsplaner för självmordsprevention, att det bör tillsättas en haverikommission när en ung person har begått självmord, att anmälningsplikt vid självmord återinförs och att psykiatriambulanser ska användas vid larm om självmord.

Yttrande från socialutskottet (yttr. 2020/21:SoU7y)

Socialutskottet välkomnar skrivelsen som ger en samlad bild av regeringens insatser för att stärka ungas livsvillkor. Socialutskottet ser positivt på prioriteringen att den psykiska hälsan bland unga ska öka samt insatserna för att förbättra barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Prioriteringen och insatserna är enligt utskottet viktiga mot bakgrund av att den psykiska hälsan bland ungdomar har försämrats och att covid-19-pandemin kan innebära ökad risk för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd och bland de som lever i familjer med socioekonomiska eller andra utmaningar.

Socialutskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden om åtgärder för minskad psykisk ohälsa hos unga. Socialutskottet noterade bl.a. Folkhälso-myndighetens och Socialstyrelsens uppdrag med en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, och insatserna på området psykisk hälsa, samt utredningsuppdraget om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05, dir. 2019:93). Utskottet ansåg inte att någon åtgärd behövdes med anledning av motionsyrkandena, som avstyrktes (bet. 2020/21:SoU13, prot. 2020/21:88). Utredningen lämnade den 4 maj 2021 betänkandet SOU 2021:34 med förslag bl.a. om en sammanhållen barn- och ungdomsvård och ett mer ändamålsenligt stöd vid psykisk ohälsa av olika grad. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av beredningen bör avvaktas och föreslår att kulturutskottet avstyrker motion 2020/21:3950 (KD) yrkande 1.

Vidare har socialutskottet nyligen behandlat motionsyrkanden om suicid-prevention. Socialutskottet uppmärksammade uppdraget om den kommande strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention, verksamhets- och projektbidrag till ideella organisationer samt Socialstyrelsens uppdrag att ta fram och sprida kunskap som kan stödja hälso- och sjukvården. Socialutskottet ansåg mot bakgrund av pågående arbete att riksdagen inte behövde ta något initiativ i frågan. Motionsyrkandena avstyrktes (bet. 2020/21:SoU15, prot. 2020/21:79). Socialutskottet vidhåller sin uppfattning och anser att kulturutskottet bör avstyrka motion 2020/21:3950 (KD) yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Ungdomars hälsa är grundläggande både för den enskilde individens och för samhällets utveckling. Precis som regeringen lyfter fram omfattar god hälsa många olika aspekter och förutsätter breda insatser inom flera politikområden.

De tecken på såväl ökad upplevd psykisk ohälsa som en viss ökning i några diagnostiserade psykiatriska tillstånd och sjukdomar som förs fram i skrivelsen är oroväckande, särskilt i ljuset av den inverkan som covid-19-pandemin kan ha för barns och ungas psykiska hälsa. Skrivelsens uppgifter om suicid bland unga måste tas på största allvar då det är en dödsorsak som kan förebyggas.

Utskottet välkomnar därför att regeringen prioriterar att öka ungas psykiska hälsa och att regeringen valt att konkretisera nuvarande prioritering om ungas välmående till psykisk hälsa. Den nya prioriteringen ger bättre förutsättningar att samordna, följa upp och gå vidare med de olika utredningar och initiativ som för närvarande utförs av olika aktörer inom olika områden.

Utskottet noterar här utredningsförslagen om att förtydliga det hälso-främjande arbetet i hälso- och sjukvårdslagen, om fast vårdkontakt till barn och unga, om ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga för en sammanhållen vård som tidigt identifierar och hjälper barn och unga med psykisk ohälsa samt om att införa krav på samverkan mellan region och huvudmän inom skolväsendet (SOU 2021:34). Även de forskningsöversikter som nu utarbetas om bl.a. förebyggande suicidprogram tillsammans med utvärderingar av insatser och kartläggning av vilka förebyggande insatser som ungdomar själva efterfrågar är av stort värde. Utskottet välkomnar även de budgetförstärkningar som gjorts, bl.a. till det civila samhällets organisationer, för att främja bl.a. barns och ungas psykiska hälsa och förebygga suicid.

Användningen av digitala medier kan ha olika påverkan beroende på vem man är, hur och hur mycket man använder sig av dessa samt hur livet ser ut i övrigt. Utskottet noterar att det finns studier som visar ett samband mellan hög medieanvändning och nedsatt psykiskt välbefinnande bland unga. Samtidigt kan unga finna gemenskap i digitala miljöer vilket kan stärka självkänslan. Utskottet menar att det är viktigt att fortsätta att fördjupa kunskapen om ungas medieanvändning. Utskottet vill lyfta fram Statens medieråds arbete med att ge information, vägledning och stöd för ökad trygghet i olika former åt unga på nätet. Arbetet inkluderar att spegla förhållandet mellan medieanvändning och psykisk ohälsa samt suicid bland barn och unga.

Utskottet finner i nuläget inga skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker därmed motionerna 2020/21:2696 (MP) yrkandena 11 och 12, 2020/21:2743 (M) och 2020/21:3950 (KD) yrkandena 1, 2 och 9.

Ungdomar och utbildning

Skrivelsen

Regeringen pekar på att det finns en positiv trend med i huvudsak höjda kunskapsresultat i gymnasieskolan och en ökande andel elever med en gymnasieexamen. Samtidigt lämnade våren 2019 ungefär var fjärde elev årskurs 9 i grundskolan utan ett godkänt betyg i ett eller flera ämnen. Regeringen tar upp att behörighetskraven för att söka till gymnasieskolans nationella program skärptes inför gymnasievalet hösten 2011. Fram till dess krävdes minst godkänt betyg i matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk för nationella program. Nu krävs även godkänt betyg i ytterligare minst nio ämnen för att kunna antas till högskoleförberedande program. Satsningarna på likvärdigheten i skolan fortsätter med ett förstärkt statsbidrag som fr.o.m. 2021 beräknas överstiga 6 miljarder kronor för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i bl.a. grundskolan. 1 miljard kronor har avsatts för 2021 för att bidra till kommunernas förutsättningar att erbjuda elever den utbildning de har rätt till trots covid-19-pandemin genom ökad undervisningstid och bättre arbetsmiljö för lärare.

Regeringen konstaterar att andelen gymnasieelever som går direkt över till högskolestudier har ökat med 1,5 procent läsåret 2018/19 än tidigare. Läsåret 2018/19 var medianåldern för högskolenybörjare, exklusive inresande studenter, ca 22 år för kvinnor och ca 21,5 år för män. Inom fem år efter gymnasieskolan har övergångsfrekvensen ökat till drygt hälften för avgångna läsåret 2013/14.

Under perioden 2021–2025 utökas antalet högskoleplatser. Satsningen beräknas motsvara 2 000 helårsstudenter 2021–2023 och ca 2400 helårs-studenter 2024–2025. Utbyggnaden prioriterar särskilt utbildningar där det råder stor brist på personal med rätt kompetens och där det krävs investeringar för att klara samhällets kompetensbehov, t.ex. vårdutbildningar, lärar- och förskollärarutbildningar, ingenjörsutbildningar och utbildningar av vikt för samhällsbyggnaden. Sedan 2018 pågår en utbyggnad av läkarutbildningarna.

Regeringen redogör för att fler lärare än elever tycker att deras skola arbetar aktivt för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling. Detta gäller såväl för årskurs 7–9 som för gymnasieskolan. Regeringskansliet har tagit fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero med särskilt fokus på vad som påverkar hur disciplinära åtgärder används samt frågor om elevers utsatthet för sexuella trakasserier och våld och hot, bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck (U2020/00707). Förslagen bereds nu inom Utbildningsdepartementet.

MUCF har tilldelats 4 miljoner kronor för 2021 för att fortsätta med informationsinsatser om bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barn- och tvångsäktenskap och könsstympning samt hälsa och jämställdhet riktade till yrkesverksamma och andra vuxna som möter unga nyanlända och asylsökande i sitt arbete eller inom ideella engagemang.

Motionerna

Edward Riedl (M) vill i motion 2020/21:3085 att regeringen tar fram en nationell strategi för att motverka nätmobbning av unga. Motionären tar upp att mobbning bl.a. sker i skolan och numera också på internet, vilket gör att många som utsätts för mobbning aldrig slipper undan sina plågoandar.

Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2020/21:3942 på ett tillkännagivande om likvärdighetsbidraget, vilket motionärerna ställer sig mycket kritiska till (yrkande 4). Vidare vill motionärerna i samma motion att regeringen inför en strategi dels för att öka andelen högpresterande elever (yrkande 5), dels för att sänka genomsnittsåldern för påbörjade högskolestudier (yrkande 6). I samma motion vill motionärerna att skolan ska arbeta aktivt med de värderingar och normsystem som utgör grunden för hederskulturen (yrkande 16). Motionärerna menar att satsningar på elever med goda studieförutsättningar uteblir, att svenska högskolestudenter är bland de äldsta i världen och att det är viktigt att ett aktivt värdegrundsarbete påbörjas i tidig ålder för att förhindra att barn i Sverige växer upp i en verklighet utanför majoritetssamhället.

Yttrande från utbildningsutskottet (yttr. 2020/21:UbU6y)

Övergripande

Utbildningsutskottet vill understryka att barn och ungdomars rätt till en utbildning av hög och likvärdig kvalitet utgör en viktig del för att uppfylla det ungdomspolitiska målet, dvs. att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Utskottet ser också positivt på de insatser på utbildningsområdet som regeringen redovisar i skrivelsen, samtidigt som utskottet anser att det behövs fortsatta insatser på skolans område för att målet ska uppfyllas.

Statsbidraget för stärkt likvärdighet

När det gäller yrkandet om statsbidraget för stärkt likvärdighet vill utskottet framhålla att regeringen i skrivelsen och i budgetpropositionen för 2021 har lyft fram att det finns påtagliga skillnader i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar, mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund samt mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Det är enligt regeringen en situation som understryker betydelsen av skolans kompensatoriska uppdrag. För att stärka likvärdigheten i skolan har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder, bl.a. en förstärkning av statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i syfte att ytterligare bidra till huvudmännens möjligheter att genomföra utökade insatser på området. Vid utbildningsutskottets beredning av bl.a. förstärkningen av likvärdighets-bidraget i budgetpropositionen för 2020 ansåg utskottet att regeringens förslag var väl avvägda (2019/20:UbU1y).

Utskottet vill också lyfta fram att Statskontoret, i sin utvärdering av likvärdighetsbidraget, bedömer att likvärdighetsbidragets möjligheter till lokala anpassningar ger ett mer effektivt stöd till skolhuvudmännen än att genom detaljstyrda bidrag utforma en lösning som är avsedd att passa alla huvudmän.

Slutligen vill utskottet framhålla att regeringen i budgetpropositionen för 2021 uttalat att ambitionen om att de riktade statsbidragen på utbildnings-området ska bli betydligt färre och enklare kvarstår, samtidigt som det även fortsättningsvis kommer att finnas behov av väl avvägda riktade statsbidrag till specifika verksamhetsområden med stora utvecklingsbehov. Utskottet anser mot denna bakgrund att motion 2020/21:3942 yrkande 4 bör avstyrkas.

Insatser för högpresterande elever

När det gäller yrkandet om att införa en strategi för att öka andelen hög-presterande elever vill utskottet hänvisa till att det av skollagen framgår att elever som lätt uppnår kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 2 §). Utskottet anser att gällande rätt är väl avvägd i det avseendet.

Utskottet vill även påminna om det uppdrag som Skolverket redovisade i april 2020 med förslag på hur skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven kan stärkas och stödjas. Utskottet anser att regeringens beredning av dessa förslag bör inväntas.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2020/21:3942 yrkande 5 bör avstyrkas.

Högskolestudier

När det gäller yrkandet om att en strategi bör införas för hur genomsnittsåldern för påbörjade högskolestudier ska sänkas vill utskottet anföra följande.

Som regeringen framför i skrivelsen har antalet högskolenybörjare ökat. Regeringen framhåller även att andelen gymnasieelever som går direkt över till högskolestudier har ökat på lång sikt.

I skrivelsen framhålls att utbyggnaden av högskolan syftar både till att fler ska kunna studera till ett bristyrke och att öka möjligheterna till omställning. Av budgetpropositionen för 2021 framgår vidare att regeringen särskilt prioriterar att bygga ut bygga ut utbildningar för verksamhetsområden där det råder stor brist på personal med rätt kompetens och där det krävs investeringar för att klara samhällets kompetensbehov.

Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl att införa en strategi för hur genomsnittsåldern för påbörjade högskolestudier ska sänkas och föreslår därför att motion 2020/21:3942 yrkande 6 avstyrks.

Arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

När det gäller yrkandet om att det behövs ett intensifierat arbete inom förskola, skola och fritidsverksamhet med fokus på att upptäcka, ifrågasätta och förändra de värderingar och normsystem som utgör grunden för hederskulturen vill utskottet anföra följande.

Motioner om värderingar och hederskultur behandlades senast i utskottets betänkande 2020/21:UbU12 Grundläggande om utbildning. Utskottet anförde då bl.a. att de viktigaste fundamenten för skolans värdegrund finns fastlagda i skollagen. Skollagens bestämmelser tydliggör att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna.

Utskottet står fast vid att det delar de uppfattningar som framförs i yrkandet om att det är viktigt att värdegrundsarbetet påbörjas i tidig ålder och fortsätter genom hela skoltiden. Utskottet ser även positivt på att det under senare år har vidtagits ett flertal åtgärder för att stärka skolans värdegrund och personalens kompetens när det gäller dessa frågor, bl.a. genom uppdraget till Skolverket om att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, förtydligandet av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna samt de nya skrivningarna om hedersrelaterat våld och förtryck i läroplanen för det kunskapsområde som i dag kallas sex och samlevnad.

Utskottet ser inget skäl att göra en annan bedömning nu och anser mot den bakgrunden att motion 2020/21:3942 yrkande 16 bör avstyrkas.

Evidensbaserade antimobbningsprogram

När det gäller yrkandet om att det bör vara obligatoriskt för skolhuvudmännen att enbart använda evidensbaserade antimobbningsprogram vill utskottet hänvisa till ställningstagandet i betänkande 2020/21:UbU12 Grundläggande om utbildning, som behandlade en liknande fråga om att sammanställa internationell evidens i syfte att ge rekommendationer på vetenskapligt beprövade metoder för att bl.a. motverka mobbning. Utskottet anförde vid det tillfället bl.a. att en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn och ungdomar ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Regeringskansliet tillsatte i februari 2020 en utredare som ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk om trygghet och studiero i skolan. Uppdraget redovisades i december 2020. Utskottet anser att regeringens beredning av dessa förslag bör inväntas.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett omfattande arbete när det gäller området trygghet och studiero. Utskottet kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen av frågan och regeringens fortsatta arbete inom detta område.

Utskottet anser mot den bakgrunden att motion 2020/21:3950 yrkande 9 bör avstyrkas.

Utskottets ställningstagande

En utbildning av hög och likvärdig kvalitet för barn och unga är centralt för att de ska kunna utvecklas till självständiga individer. Utskottet noterar att den genomsnittliga betygspoängen och andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan har ökat över tid bland såväl låg- som högpresterande elever. Indikatorn över hur många som lämnar grundskolans årskurs 9 utan godkänt betyg i ett eller flera ämnen är dock jämn över tid. Därtill skiljer sig kunskapsresultaten fortfarande åt mellan flickor och pojkar respektive kvinnor och män, mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund samt mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.

Utskottet delar därmed regeringens bedömning att flera utmaningar kvarstår för både grund- och gymnasieskolan och vill i sammanhanget särskilt betona läsförståelsens betydelse för all inlärning och därmed vikten av läsfrämjande insatser. Likvärdighetsbidraget är ett sätt att främja skolans kompensatoriska uppdrag. Bidraget är viktat utifrån socioekonomiska faktorer och kommunerna kan välja vilka insatser de vill använda bidraget till inom utpekade skolformer. Här noterar utskottet att Statskontoret i sin utvärdering av likvärdighetsbidrag, rekommenderar att bidragets utformning tydligare inriktas mot socioekonomiskt kompenserade insatser då bidraget i dag bedöms användas till allmänt kvalitetshöjande insatser (2021:2). Utskottet tycker att det i sammanhanget är viktigt att även uppmärksamma de förslag som Skolverket lagt fram om hur man kan förbättra möjligheterna för de elever som har lätt att nå kunskapskraven att accelerera sitt lärande.

Även trygghet och studiero i skolan är en förutsättning för goda kunskapsresultat. Dagens digitala samhälle har inte bara ökat det antal platser där kränkande behandling kan ske utan också förändrat formerna för detta, bl.a. hur många som kan delta – aktivt eller passivt. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att tillhandahålla ett regelverk som gör skolpersonalen trygg i sina befogenheter att agera när värdegrunden bryts. På samma sätt gör MUCF viktiga informationsinsatser om hedersrelaterat våld, hälsa och jämställdhet till aktörer som möter unga nyanlända och asylsökande i bl.a. grundutbildningen.

Det är glädjande att se att andelen gymnasielever som går direkt över till högskolestudier har ökat. Uppgifterna stärks av Universitetkanslerämbetets delredovisning av sitt pandemiuppdrag som visar att höstterminen 2020 var det 13 procent fler sökande till högskolan utan tidigare högskoleerfarenhet jämfört med höstterminen 2019. Bland de 19-åringar som gick ut gymnasiet vårterminen 2020 var ökningen 28 procent jämfört med 2019. Utskottet delar dock ämbetets bedömning att det är rimligt att anta att detta får konsekvenser, t.ex. på genomströmningen i utbildningarna utifrån att undervisningen till stor del blivit digital och att examinationsformerna har förändrats (2021:9).

Utskottet finner därmed i nuläget inga skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker motionerna 2020/21:3085 (M) och 2020/21:3942 (SD) yrkandena 4–6 och 16.

Ungdomar och arbetsmarknaden

Skrivelsen

Att ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka är en av regeringens fyra nya prioriteringar. Regeringen konstaterar att i och med covid-19-pandemin ökade arbetslösheten snabbt under våren 2020, vilket särskilt påverkade ungdomar och utrikes födda negativt. Andelen arbetslösa ungdomar i åldern 16–24 år är nu på samma nivåer som under 1990-talskrisen och finanskrisen 2007–2010. För att motverka covid-19-pandemins negativa följder för ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag att behålla och nyanställa personal sänks arbetsgivaravgifterna under perioden den 1 januari 2021 t.om. den 31 december 2023. Sänkningen uppgår till ca 12 procentenheter för de avgifter som betalas på ersättning om högst 25 000 kronor per kalendermånad till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år.

Skrivelsen redogör för att både minderåriga och vuxna omfattas av arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. För minderåriga gäller därutöver särskilda regler för arbetstider och arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:03). Enligt dessa regler är bl.a. vissa arbetsuppgifter begränsade eller förbjudna för unga under 18 år, arbetsgivaren ska göra löpande riskbedömningar och se till att det finns särskilda rutiner och instruktioner och att det finns en handledare. Arbetsmiljöverket inspektions-meddelande med krav ökade med 7 procentenheter mellan 2018 och 2019 inom bl.a. systematisk arbetsmiljö, användning av arbetsutrustning och maskiner, belastningsergonomi och kemiska riskkällor. Arbetsmiljöverket har också tagit fram lektionsmaterial till gymnasieutbildningar och yrkesskolor inom de mest utsatta branscherna – bygg, gröna näringar, transport samt restaurang eftersom dessa löper större risk än andra åldersgrupper att drabbas av olyckor.

Regeringen för fram att genom fortsatta satsningar på ungas entreprenörskap och innovationskraft stärks ungas kompetens och förut-sättningar att komma in på arbetsmarknaden. 18 miljoner kronor har avsatts för 2021 och samma belopp beräknas avsättas per år 2022–2024 för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet och högre utbildning.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:3942 vill Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 15 att regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att undersöka specifikt ungas arbetsmiljö. Motionärerna hänvisar till Arbetsmiljöverkets rapport (2018:2) med uppgifter om bl.a. ökning i arbetsplatsolyckor bland dem som är 24 år eller yngre och sexuella trakasserier (16–29 år).

Roland Utbult m.fl. (KD) yrkar i kommittémotion 2020/21:3950 yrkande 3 på ett tillkännagivande om ungas situation på arbetsmarknaden. Motionärerna vill bl.a. se att arbetsgivaravgifter helt tas bort för arbetsgivare som anställer någon som varit arbetslös i upp till 6 månader, ett dubbelt jobbskatteavdrag för dem som tar akademisk examen före sin 25-årsdag samt ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens prioritering att öka ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden. Detta är särskilt viktigt i ljuset av de negativa effekter som coronaviruset bl.a. haft på behovsanställningar som är en vanlig inkörsport till arbetsmarknaden för många unga. Ett eget arbete möjliggör en självständig försörjning och är därför en viktig övergång mellan ungdomen och vuxenlivet.

Utskottet noterar att unga och unga vuxna omfattas av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter tillsammans med bl.a. särskilda regleringar för ungas arbetstider och arbetsuppgifter. I sammanhanget vill utskottet referera till regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 där nollvisionen mot dödsolyckor utvidgas till att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete, dvs. en nollvision mot både arbetsplatsolyckor med dödligt utfall samt arbetsrelaterad dödlighet i ett bredare hälsoperspektiv. Likaså ska föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som infördes 2016 utvärderas för att se om de bidrar till att bryta utvecklingen mot ökad arbetsrelaterad ohälsa utifrån bl.a. kränkande särbehandling eller ohälsosam arbetsbelastning. Här betonas även jämställdhetsperspektivet för att nå en god organisatorisk och social arbetsmiljö (skr. 2020/21:92, bet. 2020/21:AU11).

Utskottet noterar att arbetsgivaravgifterna sänkts under en treårsperiod för unga i åldern 18–22 år för att motverka covid-19-pandemins negativa följder för ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Likaså har 72 miljoner kronor avsatts under en fyraårsperiod för att stärka ungas kompetens och förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

Utskottet avstyrker därmed motion 2020/21:3942 (SD) yrkande 15 och 2020/21:3950 (KD) yrkande 3.

Ungdomars boende

Skrivelsen

Regeringen skriver att ungdomar möts av hinder för etablering på bostadsmarknaden, bl.a. i form av inkomstkrav, kötid och kontantinsats i större utsträckning än befolkningen i stort. De flesta ungdomar bor bra men många bor trångt eller saknar egen bostad.

De allra flesta kommuner bedömer att det är underskott på bostäder för unga på den lokala bostadsmarknaden. Det finns för få bostäder, de lägenheter som finns att tillgå är för stora eller dyra och byggandet av ungdomsbostäder tenderar att minska. Regeringen ser ett behov av åtgärder som riktar sig till förstagångsköpare och har tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att komma in på marknaden för ägda bostäder. Häri ingår bl.a. att föreslå hur ett statligt startlån för förstagångsköpare bör utformas och kartlägga bankernas och andra kreditgivares villkor för förstagångsköpare av olika hushållstyper i olika delar av landet (dir. 2020:125). Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2021.

Regeringen hänvisar vidare till Boverkets rapporter om trångboddhet och att sådan är betydligt vanligare i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar och bland individer födda utanför Europa. Andelen trångbodda är större bland barnfamiljer än bland hushåll utan barn. År 2018 var ca 29 procent av ensamstående hushåll med barn trångbodda och ca 15 procent av hushåll med två sammanboende vuxna med barn. En femtedel av hushållen med hemmaboende vuxna barn var trångbodda 2018, vilket är en markant högre andel än övriga hushåll. Regeringen har tillsatt en utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning (dir. 2020:53 och dir. 2020:126). Syftet är att underlätta situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor, motverka boendesegregation samt förbättra jämlika uppväxt- och levnadsvillkor. Utredaren ska bl.a. analysera kommunala bostadsförmedlingar, förturer, hyresgarantier m.m. Dessa frågor bedöms ha stor betydelse för ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden. Utredningen ska redovisas senast den 8 november 2021.

Knappt 10 procent av unga i åldern 20–24 år bor i en studentbostad. Regeringen redogör för att byggreglerna har ändrats för att underlätta byggnation av mindre studentbostäder. Kollektiva boendelösningar, t.ex. i form av s.k. partiella hyreskontrakt, har visat sig vara något som många studenter är intresserade av. Investeringsstödet för byggnation av hyresbostäder och bostäder för studerande infördes 2016. Var åttonde lägenhet som produceras med hjälp av investeringsstöd ska fördelas till antingen sociala hyreskontrakt eller till unga vuxna upp t.o.m. 30 år. Enligt regeringen har investeringsstödet t.o.m. utgången av juli 2020 beviljats för ca 36 000 bostäder, varav ca en sjättedel är studentbostäder. Vissa förändringar i investeringsstödet har gjorts, bl.a. en ökad blandning av stora och mindre bostäder. För 2021 har ramen för att bevilja investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande utökats med 1,8 miljarder kronor.

Regeringen anför vidare att barn och unga behöver tillförsäkras god tillgång till byggda miljöer av hög kvalitet, natur och välplanerade utemiljöer för lek, aktiviteter och utveckling. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att främja det statliga arbetet för ökad arkitektonisk kvalitet och samordna berörda myndigheter på arkitektur-, form- och designområdet. Boverket har fått i uppdrag att utarbeta en vägledning för kommuner och andra huvudmän för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av förskolors och skolors fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus.

Motionerna

Cassandra Sundin m.fl. (SD) vill i kommittémotion 2020/21:3942 att möjligheten för fastighetsägare att motverka trångboddhet utreds (yrkande 8). I samma motion vill motionärerna utreda fler möjligheter för finansiering av bostadsköp (yrkande 9) samt en bolånemodell för unga (yrkande 10). Vidare vill motionärerna låta utreda fler möjligheter till boende för unga och personer över 64 års ålder (yrkande 11) samt hur kommuner där det finns universitet eller högskolor, tillsammans med lärosätena ska planera för att studentbostäder finns tillgängliga (yrkande 12). Motionärerna vill i motionens yrkande 13 att regeringen redovisar och angriper problemet med den förda migrations-politikens påverkan på bostadsbristen hos ungdomar. I samma motion yrkande 14 föreslår motionärerna att regeringen vidtar åtgärder för att öka ungdomars inflytande över gemensamma offentliga miljöer. Motionärerna menar att regeringen fokuserar på en ökning av utbudet av bostäder och undviker att angripa migrationspolitikens påverkan på den bostadsbrist som ungdomar och andra samhällsgrupper drabbas hårt av. Motionärerna framhåller att det är viktigt att det finns utökad planering för att studentbostäder och att man vill att nollvisionen för hemlöshet för barn uppnås. Motionärerna lyfter även fram vikten av att ungdomar känner en förankring och hemhörighet i ett levande kulturarv.

Roland Utbult m.fl. (KD) yrkar i kommittémotion 2020/21:3950 yrkande 4 på ett tillkännagivande om bosparande och startlån. Motionärerna menar att Sveriges unga vuxna behöver fler incitament för att spara mer till sitt första boende och vill även se ett förmånligt bosparande med ett visst skatteavdrag för alla unga i åldern 18–34 år.

Yttrande från civilutskottet (yttr. 2020/21:CU5y)

Civilutskottet begränsar sitt yttrande över skrivelsen till frågor om ungdomars boende samt, när det gäller följdmotioner, till kommittémotion 2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 8, 11, 12 och 13.

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs ett fortsatt arbete för att motverka de utmaningar som finns inom bostadsområdet. Unga möter problemen på bostadsmarknaden i större utsträckning än många andra grupper. Som regeringen redovisar i skrivelsen beror detta på flera olika faktorer. Bristen på bostäder och låga inkomster för unga gör t.ex. att många bor hemma längre än de skulle vilja.

När man inte kan etablera sig på bostadsmarknaden blir det svårt att starta ett självständigt liv som vuxen. Hur bostadssituationen ser ut kan t.ex. påverka möjligheten att ta ett jobb eller bilda familj. Att förbättra möjligheterna för unga att kunna bo självständigt i ett eget boende är därmed avgörande för att uppnå det ungdomspolitiska målet att alla ungdomar ska ha goda levnads-villkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i skrivelsen samlat redovisar både de utmaningar som finns när det gäller ungdomars boende och de insatser som görs för att främja ungdomars möjligheter till bostad.

Som redogörs för ovan har utskottet så sent som under våren 2021 behandlat liknande förslag som nu har väckts i kommittémotion 2020/21:3942 (SD) yrkandena 8, 11, 12 och 13. Utskottet vidhåller sina tidigare ställnings-taganden och anser därmed att kulturutskottet bör avstyrka yrkandena.

Utskottets ställningstagande

Ett eget boende möjliggör det självständiga rum som varje individ behöver för att fullt ut kunna forma såväl sin livsstil som sina levnadsvanor. Utskottet konstaterar dock att bostadsmarknadsenkäten för 2020 (Boverket) fortsätter att redovisa ett högt underskott av bostäder för ungdomar. 210 av landets 290 kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Även om det är en förbättring mot de 230 kommuner som 2019 uppgav samma sak, visar siffrorna på en mycket ansträngd situation för ungdomars bostadsmarknad. Utskottet välkomnar därför den utökade ramen för investeringsstödet.

Utskottet noterar i sammanhanget att enligt regeringen skulle en persons genomsnittliga nettoinkomster, utifrån den nivå som motsvarar Kronofogdens förbehållsbelopp vid löneutmätning, kunna räcka till en enrumslägenhet oavsett region och produktionsform. Det är snarare hyresvärdars krav på inkomst och anställningsform samt hårda kreditrestriktioner för att låna till en köpt bostad som är svåra för målgruppen att uppfylla. 

De mål som riksdagen beslutade om 2018 för gestaltad livsmiljö möjliggör ett ökat inflytande för ungdomar över gemensamma offentliga miljöer. Målen anger bl.a. att kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids, att det offentliga agerar förebildligt, att estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas samt att miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316).

Utskottet vill referera till den uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner som den svenska bostadspolitiken vilar på. I den ska staten svara för att rättsliga och finansiella instrument finns tillgängliga för bostadsbyggande medan kommuner ansvarar för planering och genomförande (prop. 2000/01:26, bet. 2000/01:BoU2, rskr. 2000/01:91). Utskottet finner mot bakgrund av detta att de utredningar som regeringen tillsatt och de uppdrag som getts till statliga myndigheter tillsammans med finansiella åtgärder svarar mot de yrkanden som väckts. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:3942 (SD) yrkandena 8–14 och 2020/21:3950 yrkande 4.

Ungdomar och brott

Skrivelsen

Regeringen tar upp barnäktenskap och tvångsäktenskap som exempel på hedersrelaterat våld som man menar bygger på starka patriarkala föreställningar och är kollektivt utövat. Enligt regeringen lever uppskattningsvis mer än 100 000 barn och unga i Sverige under hedersförtryck. Den övergripande bild som framträder är att flickor som grupp begränsas och kontrolleras i betydligt högre grad än pojkar. Av de mest utsatta grupperna lever de flesta av ungdomarna i familjer med utrikes födda föräldrar. Regeringen lyfter fram att verksamheten vid det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har en viktig roll i arbetet med att förebygga och motverka denna brottslighet. Verksamheten blir nu ett nationellt kompetenscentrum och förstärks med 30 miljoner kronor 2021 och därefter 40 miljoner kronor årligen. Vidare har 180 miljoner avsatts för 2021 för att öka kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck genom såväl stödinsatser till utsatta som förebyggande åtgärder. Med hjälp av myndighetsgemensamma uppdrag vill regeringen se en ökad samverkan mellan centrala aktörer. MUCF har 2021 fått i uppdrag att fördela 4 miljoner kronor för att fortsätta genomföra informationsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barn- och tvångsäktenskap, riktade till yrkesverksamma och andra vuxna som möter unga nyanlända och unga asylsökande i sitt arbete eller inom ideella engagemang.

Regeringen konstaterar att ungdomar är överrepresenterade i statistiken över misstänkta och lagförda personer. Andelen som hade begått brott under 2019 var oförändrad jämfört med 2017 och 2015, men typen av brott har förändrats något. Våldsbrotten har minskat något, narkotika- och stöldbrott har ökat något medan skadegörelse ligger på ungefär samma nivå. Arbetet måste enligt regeringen i högre grad utgå från den individuella situationen och myndigheternas insatser måste bidra till att stärka ungas tillit till samhället eftersom det kan påverka hur mottagliga de är för olika insatser. Regeringen hänvisar till sitt 34-punktsprogram med åtgärder för att stärka det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag att fördela, följa upp och administrera en satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden som uppgår till 250 miljoner kronor 2021. För 2022–2023 beräknas 250 miljoner kronor per år. Medlen ska komplettera eller förstärka kommuners verksamhet i utsatta områden för att minska risken för barn och unga att dras in i eller på andra sätt drabbas av kriminalitet, t.ex. olika former av strukturerad samverkan mellan skola, socialtjänst och polis.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har i ett par rapporter studerat vilka brottstyper bland unga som indikerar att risken för en fortsatt brottskarriär är hög, s.k. strategiska brott. Den senaste rapporten (2011) visade att under 2000-talet indikerade rån, tillgrepp av motorfordon samt våld och hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak en fortsatt lång eller intensiv brottskarriär. Enligt Brå kan strategiska brott användas som en indikator på sociala problem, och brottsförebyggande insatser bör snarare inriktas mot ungdomarnas livsvillkor, behov, värderingar och val än mot specifika brottstyper. Forskning visar även enligt regeringen att tidiga insatser som fokuserar på ett flertal riskfaktorer i olika sociala miljöer ger bäst effekt. Regeringen har gett Brå i uppdrag att uppdatera kunskapen om vilka brottstyper bland unga i åldern 15–20 år som starkast indikerar en fortsatt brottslighet. Uppdraget redovisades den 16 april 2021.

Kommunernas socialtjänst har det övergripande ansvaret för de ungdomar som har blivit dömda till sluten ungdomsvård enligt lagen om (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Sis bestämmer i samråd med socialtjänsten på vilket av Sis ungdomshem den dömde ska bo och hur man ska planera och genomföra tiden hos Sis. Sis särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, t.ex. missbruk och kriminalitet enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård unga (LVU). Varje år får cirka 30 000 barn och ungdomar vård utanför hemmet och drygt 1 000 av dem kommer till Sis. Under 2019 var medelåldern för ungdomarna på Sis ca 16 år. Sis förstärks med 110 miljoner kronor 2021 och därefter med 100 miljoner kronor årligen för att långsiktigt kunna fullfölja arbetet med att bygga ut kapaciteten, kvaliteten och säkerheten i verksamheten samt säkerställa en trygg, säker och ändamålsenlig vård- och behandlingsmiljö samt en bra arbetsmiljö för medarbetarna.

Motionerna

Karin Enström (M) lyfter i kommittémotion 2020/21:3471 yrkande 4 fram behovet av utökad information om samt opinionsbildning och annat förebyggande arbete mot att unga blir gifta mot sin vilja.

I kommittémotion 2020/21:1611 vill Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24 att regeringen inför regelbundna undersökningar om ungas möjlighet att själv välja partner. Sverigedemokraterna vill bl.a. se ytterligare skärpningar i lagstiftningen om barnäktenskapbrott.

I kommittémotion 2020/21:3950 lyfter Roland Utbult m.fl. (KD) fram frågan om åtgärder för att förebygga brottslighet hos unga (yrkande 5), socialsekreterares kompetens (yrkande 6) och kompetensen vid Sis (yrkande 8) samt om placerade barn (yrkande 7). Motionärerna hävdar att vuxnas insatser kan betyda mycket för att få barn och unga att avstå från att börja begå brott. Vidare menar de att socialsekreterarnas kompetens och ansvar behöver stärkas för att tillsammans med ett nationellt kunskapscentrum stärka kvaliteten inom den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare vill motionärerna säkerställa att Sis använder sig av psykiatrisk kompetens och evidensbaserade behandlingsmetoder och att det är viktigt att stärka kommunernas ansvar för barn som omhändertagits och drabbats av vanvård. Michael Anefur m.fl. (KD) vill i kommittémotion 2020/21:3480 yrkande 13 att psykiatrisk kompetens och användandet av evidensbaserade behandlingsmetoder inom Sis säkerställs, framför allt när det gäller psykisk sjukdom och missbruksproblematik/beroendesjukdom.

Yttrande från socialutskottet (yttr. 2020/21:SoU7y)

När det gäller motionsyrkandet om socialsekreterares kompetens och ansvar vill socialutskottet peka på de föreskrifter och allmänna råd om personalens kompetens som redovisats ovan. Den statliga kunskapsstyrningen syftar till att bidra till att socialtjänst bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialutskottet vill understryka vikten av att socialtjänsten bedrivs på ett sådant sätt. Socialutskottet anser att fortsatt kunskapsutveckling inom området är angelägen. I sammanhanget noterar socialutskottet att det i betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) lämnas förslag om en kompetens- och kunskapsbaserad socialtjänst. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Socialutskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan och föreslår att kulturutskottet avstyrker motion 2020/21:3950 (KD) yrkande 6.

Socialutskottet har vidare under det innevarande riksmötet behandlat motionsyrkanden om bl.a. omplacering av barn samt villkor för familjehem och jourhem (bet. 2020/21:SoU19). Socialutskottet ansåg att regeringen på olika sätt bör stärka placerade barns rättigheter och föreslog tio tillkännagivanden till regeringen, bl.a. om en översyn av familjehemmens uppdrag och hur sammanbrott som resulterar i omplacering kan undvikas. I fråga om motionsyrkanden om villkor för familjehem och jourhem hänvisade socialutskottet till socialtjänstlagens bestämmelser om utbildning och SKR:s rekommendationer om familjehem och avstyrkte dem. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag i fråga om bl.a. tillkännagivande om en översyn om familjehemmens uppdrag och hur sammanbrott som resulterar i omplacering kan undvikas. Motionsyrkandena om bl.a. villkor för familjehem och jourhem avslogs (rskr. 2020/21:187). Med hänvisning till att frågorna således nyligen varit föremål för riksdagsbehandling anser socialutskottet inte att det finns anledning för riksdagen att nu ta initiativ i frågorna. Kulturutskottet bör därför avstyrka motion 2020/21:3950 (KD) yrkande 7.

När det gäller motionsyrkandena om kompetens vid Sis vill socialutskottet peka på att utskottet nyligen beslutade om ett utskottsinitiativ med förslag till tillkännagivande om att regeringen senast den 1 augusti 2021 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse om Sis särskilda ungdomshem. Socialutskottet uttalade att det under en längre tid följt utvecklingen inom Sis med anledning av rapporter om våld och hot mot placerade unga m.m. Utskottet ansåg att situationen är mycket bekymmersam och att väsentliga förändringar behövs, bl.a. en förstärkning av personalens kompetens. Det kan enligt utskottet handla om en höjning av grundkompetensen men även om att säkerställa att det finns flera olika kompetenser representerade inom Sis. Riksdagen följde utskottet (bet. 2020/21:SoU33, rskr. 2020/21:236). Något ytterligare initiativ från riksdagen behövs därför inte i nuläget. Kulturutskottet bör därför avstyrka motionerna 2020/21:3950 (KD) yrkande 8 och 2020/21:3480 (KD) yrkande 13.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att arbetet mot hedersrelaterade brott, däribland bekämpandet av barn- och tvångsäktenskap, är synnerligen angeläget och kräver kraftfulla åtgärder från samhället. Utskottet välkomnar därför ändringar i bl.a. brottsbalken, passlagen (1978:302) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga i kraft som trädde i kraft den 1 juli 2020 (prop. 2019/20:131, bet. 2019/20:JuU23, rskr. 2019/20:272). Ändringarna innebär bl.a. en straffskärpningsgrund så att om motivet för brott har varit att bevara eller återupprätta heder ska det ses som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet. Därtill införs ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i högst fyra år. Genom det nya brottet blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Det är möjligt att besluta om utreseförbud som innebär dels hinder mot att utfärda pass, dels skäl för att återkalla pass och det ska vara straffbart att föra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud. Den 1 juli 2021 träder fler lagändringar i kraft som innebär att utländska månggiften och släktäktenskap inte längre ska godkännas i Sverige[3]. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap om de inte har registrerats i folkbokföringen. Det ska kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl, t.ex. i enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv. I de fallen ska kvinnans status som gift kunna erkännas. Riksdagen riktade i det sammanhanget en uppmaning till regeringen om att återkomma med ett lagförslag där innebörden av undantagsreglerna ändras så att en utsatt person under vissa omständigheter kan få ett rättsligt skydd utan att äktenskapet erkänns (prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317).

Utskottet ser mycket allvarligt på den brottsutveckling som regeringen beskriver. Det förebyggande arbetet är viktigt för att minska antalet unga som väljer, alternativt återvänder, till kriminalitet. Det är ett långsiktigt arbete som ställer höga krav på kontinuerlig anpassning och uthållighet från många olika aktörer. Utskottet ställer sig därför positivt till att regeringen inhämtar kunskap om mekanismerna bakom unga i kriminalitet och vilka insatser som bäst motverkar de olika mekanismerna. Här visar Brås redovisning att s.k. strategiska brott är mer avancerade eftersom de tenderar att förutsätta mer hänsynslöshet. I rapporten ingår även en forskningssammanställning av faktorer som ökar möjligheterna för individer att lämna kriminella sammanhang. Brå tar upp att det krävs olika typer av stöd, beroende på var i processen personen befinner sig och vilka drivkrafterna är för att sluta begå brott där fokus i arbetet med unga i kriminalitet bör ligga på det som motiverar och stärker kapaciteten att nå dit.

Det är absolut nödvändigt att barn och unga som är omhändertagna med stöd av LVU eller dömda till sluten ungdomsvård befinner sig i en trygg miljö med kompetent personal. Den utsatthet som dessa individer redan befinner sig i ska inte förstärkas av en otillräcklig miljö. Som socialutskottet framhåller har riksdagen riktat ett stort antal tillkännagivanden till regeringen om att bl.a. stärka placerade barns rättigheter och tagit ett utskottsinitiativ om personalens kompetens vid Sis utifrån rapporter om våld och hot mot placerade ungdomar.

Utskottet finner i nuläget inga skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:1611 (SD) yrkande 24, 2020/21:3471 (M) yrkande 4, 2020/21:3480 (KD) yrkande 13 och 2020/21:3950 (KD) yrkandena 5–8.

Ungdomars fritid

Skrivelsen

Att alla unga ska ha en meningsfull fritid är en av regeringens fyra nya prioriteringar. Regeringen skriver att fritidsaktiviteter är viktiga för ungas avkoppling och personliga och sociala utveckling. De bidrar till informellt lärande, färdigheter inom lagarbete, ledarskap och interkulturell kompetens. För att alla unga ska ha möjlighet till en meningsfull fritid krävs det enligt regeringen en god samverkan mellan det civila samhället, staten, regioner och kommuner.

Ungefär tre av tio utövar någon kulturell aktivitet. Enligt regeringen är andelen utrikes födda som konsumerar kultur större än andelen bland unga födda i Sverige och det är i sin tur en större andel utrikes födda unga kvinnor som utövar kultur på fritiden än utrikes födda unga män. Detta avspeglas inte i vilka elever som tar del av kulturskolornas aktiviteter. Ekonomisk utsatthet utgör enligt regeringen ett påtagligt hinder för unga att delta i organiserade fritidsaktiviteter. De största utmaningarna i ungas kulturdeltagande ligger enligt regeringen i att nå barn och unga i hela landet.

Regeringen tar upp att den kommunala kulturskolan når fler än 200 000 barn och unga i hela landet. Den har enligt regeringen betydelse, inte bara för enskilda barn och unga utan även för samhället som helhet, vilket gör den till en nationell angelägenhet och innebär att den står inför en rad utmaningar, bl.a. behovet av professionella lärare och pedagoger och att nå nya målgrupper, bredda sitt kursutbud, förbättra tillgängligheten samt fortsätta vara relevant i en föränderlig värld. Regeringen bedömer att kulturskolan står inför en rad utmaningar, där en av de främsta är att nå alla barn och unga oavsett kön och bakgrund. Det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskole-verksamhet har förstärkts med ytterligare 100 miljoner kronor 2021–2022 och uppgår till 200 miljoner kronor under perioden.

För att öka Skapande skolas genomslagskraft förstärks satsningen med 25 miljoner kronor årligen 2021–2023. I enlighet med rekommendationer i den översyn som gjordes av bidraget 2019 (Ku2019/01974) har målgruppen fr.o.m. 2021 begränsats till elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer i syfte att öka satsningens genomslagskraft.

Även om intresset för att idrotta och motionera är fortsatt högt visar statistik att intresset för att göra detta i en förening minskar. Unga kvinnor med utländsk bakgrund idrottar i lägre utsträckning på sin fritid än andra grupper. Aktivitetsnivån inom barn- och ungdomsidrotten är störst i medelstora och socioekonomiskt välmående städer och förortskommuner. Barn med svensk bakgrund idrottar i större utsträckning än barn med utländsk bakgrund. Den centrala idrottspolitiska utmaningen ligger enligt regeringen i att erbjuda ett brett och varierat utbud av idrott och motion anpassat efter barn och ungas olika intresse, bostadsort och andra förutsättningar. Ansvaret för detta ligger på såväl idrottsrörelsen som staten, regionerna och kommunerna.

Regeringen konstaterar att covid-19-pandemin har medfört begränsningar för ungas möjligheter att utöva förenings-, kultur och idrottsverksamhet. Regeringen betonar att svårigheten att uppfylla de kulturpolitiska målen är en betydande utmaning som behöver följas noga. På samma sätt bedöms det vara viktigt att bevaka idrottsrörelsens överlevnad genom krisen samt dess förmåga att anpassa sin verksamhet under och efter pandemin.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:3336 vill Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8 att regeringen prioriterar barns och ungas rätt till kultur. Motionärerna vill särskilt prioritera barn från socioekonomiskt utsatta miljöer som del av ett övergripande arbete med att bryta det växande utanförskapet. 

Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S) vill i motion 2020/21:2001 att regeringen överväger att lagreglera kulturskolan för att på så sätt få status som skolform och kan göras tillgänglig för alla barn. Även Elin Gustafsson (S) vill i motion 2020/21:2080 att regeringen överväger en nationell reglering för att säkerställa barns tillgång till kulturskola i alla kommuner. Ett liknande yrkande framställs av Anna Sibinska m.fl. (MP) i motion 2020/21:3638 yrkande 15. Per-Arne Hansson (S) vill i motion 2020/21:2143 att regeringen ser över kulturskolornas fortsatta utveckling. Motionären menar att det finns anledning att betona kulturskolornas roll utifrån ett nationellt perspektiv. Roland Utbult m.fl. (KD) lyfter i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 18 fram kulturskolan. Motionärerna menar att det ska vara möjligt för alla barn att ta del av de aktiviteter som kulturskolan erbjuder.

I motion 2020/21:2002 föreslår Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S) att regeringen ska vidta åtgärder för ett mer jämlikt deltagande i förenings- och idrottslivet. Motionärerna föreslår bl.a. att offentligt föreningsstöd villkoras med en maximal avgift. I kommittémotion 2020/21:3932 vill Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 att regeringen återkommer med förslag på hur man tillsammans med Riksidrottsförbundet kan arbeta för att sänka medlemsavgifter och andra kostnader förknippade med idrottande. Motionärerna ser med oro på hur avgifterna drar iväg bl.a. i många storstäder och menar att det finns stor risk att pandemin kommer att tvinga fler föreningar att ta ut högre avgifter.

Saila Quicklund (M) vill i motion 2020/21:3072 yrkande 6 att regeringen ser över möjligheten att rikta utbildningsinsatser till idrottande ungdomar om riskerna med kosttillskott. Motionären anför att kommuner med huvudansvar för att kontrollera tillskotten i dag saknar resurser för att utföra sitt uppdrag.

I motion 2020/21:230 föreslår Staffan Eklöf (SD) att en statlig fond inrättas från vilken barnfamiljer kan söka pengar till en semestervecka på landet. Motionären menar att förslaget är ett litet men viktigt steg för att ge alla barn en sammanhållen familj samt anknytning till landsbygd och natur som dessutom är ett litet men viktigt steg mot ett mindre splittrat folk. Cassandra Sundin m.fl. (SD) vill i kommittémotion 2020/21:3942 yrkande 7 att förskolan ska utgöra en målgrupp för Skapande skola. I samma motion yrkande 17 vill motionärerna att fler barn och unga ska ha möjligheter till fritidsaktiviteter. Motionärerna för fram att för att nå de ungdomspolitiska målen ska ungdomar ha tillgång till meningsfulla och utvecklande fritidsaktiviteter samt att trots att anslaget till Skapande skola har höjts saknas fortfarande förskolan som målgrupp.

I kommittémotion 2020/21:3177 lyfter Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7 fram Skapande skola. Motionärerna vill att satsningen på sikt bör breddas till att gälla även gymnasieskolan och att en utbyggnad även kan fungera som stöd för kulturarbetare över hela landet i perspektiv av coronaviruset.

I kommittémotion 2020/21:1308 föreslår Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) att regeringen tillsätter en utredning för att se över Skapande skolas effekter och målsättning (yrkande 2) och genomför en kulturgaranti efter norsk modell. (yrkande 3). Motionärerna vill se förändringar i den riktning som Myndigheten för kulturanalys föreslog för Skapande skola 2013. Likaså menar motionärerna att en nationell samlande aktör, liknande Norges Scenekunstbruket, ger en bättre spridning och ett ökat resursutnyttjande.

Roland Utbult m.fl. (KD) lyfter i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 11 fram Skapande skola. Motionärerna menar att Skapande skola har gjort att kulturen har uppvärderats och getts en självklar plats i lektionssalen.

Anna Sibinska m.fl. (MP) pekar i motion 2020/21:3638 på vikten av att öka möjligheterna för barn och unga att utveckla sitt eget skapande (yrkande 13) och kultur i skolan (yrkande 18). Motionärerna anför att det är viktigt att utgå från de ungas behov och önskemål.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att cirka hälften av alla unga i åldern 16–25 år tycker att de har lagom mycket fritid och att det viktigaste med fritiden är att ha roligt och att få möjlighet att lära sig nya saker. Utskottet delar regeringens bedömning om fritidens betydelse för ungdomars fysiska och psykiska hälsa och att den kan vara en viktig arena för att ungdomar ska känna inflytande över sitt eget liv och delaktighet i det demokratiska samhället.  

Spridningen av covid-19 och de restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av sjukdomen tillsammans med de negativa ekonomiska konsekvenserna i form av låga eller uteblivna intäkter, har i hög grad påverkat förutsättningarna för kultur- och idrottsverksamheter i hela landet. Utskottet ser därför mycket positivt på de löpande resursförstärkningar som gjorts.

Ett viktigt medel för att nå de kulturpolitiska målen är att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och att utveckla sina skapande förmågor. Detta är särskilt viktig för barn och unga. Utskottet konstaterar att omfattande insatser görs som syftar till att nå barn och unga i hela landet, t.ex. genom satsningen på kulturskolor och Skapande skola. Några regioner har olika kulturgarantimodeller som ska garantera barn och unga ett visst antal årliga kulturupplevelser, t.ex. för olika årskullar. Därtill har flera regioner egna kulturgarantier.

I dagsläget har kulturskolans behov av professionella lärare och pedagoger en potential att matcha den inverkan som covid-19-pandemin har på sysselsättningsnivån inom kultursektorn. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att den svenska idrottsrörelsen är unik i sin förmåga att ge unga en hälsosam och meningsfullfritid men att det återstår arbete för idrottsrörelsen att nå sin fulla potential när det gäller att erbjuda ett brett och varierat utbud utifrån ungas olika förutsättningar.

Utskottet noterar att Norsk Scenekunstbruk som bildades 1994 för att utveckla och styra scenkonst till barn och unga i dag når ca 250 000 barn och unga varje år. I Sverige är Unga Klara sedan 2018 nationell scen för barn och unga. Riksteaterns verksamhet sprider sedan 1970-talet scenkonst över hela landet till bl.a. barn och unga. Assitej (International Association of Theatre for Children and Young People), som har ett av sina 100 centrum i Stockholm, är en annan aktör för dem som arbetar med eller har intresse för scenkonst för barn och unga.

Med anledning av yrkandet om semestervecka på landet vill utskottet uppmärksamma att det riktade statsbidraget till kommunerna för stöd till avgiftsfria och smittsäkra lovaktiviteter under lovtillfällen 2021 till barn och unga i åldern 6–15 år har ökats med 200 miljoner kronor mot bakgrund av de olika effekter som covid-19-pandemin riskerar att föra med sig. Bidragets syfte är att ge stimulans och personlig utveckling under lovtillfällen, stimulera både flickors och pojkars deltagande samt skapa nya kontaktytor mellan barn och unga med olika social bakgrund.

Utskottet vill avslutningsvis hänvisa till EU-gemensamma regler om vilka närings- och hälsopåståenden som får användas i marknadsföring av livsmedel, exempelvis mat och kosttillskott. Konsumentverket är tillsynsmyndighet för marknadsföring av livsmedel. Livsmedelsverket och landets kommuner ansvarar för tillsynen av information och marknadsföring i butiker och på livsmedelsförpackningar. Marknaden för kosttillskott har enligt regeringen ökat kraftigt under 2000-talet med en aggressiv marknadsföring av bl.a. pulver, drycker och piller. Studier visar att sju av tio pojkar som regelbundet tränar på gym äter någon form av kosttillskott dagligen. Fakta och kunskap om kosttillskott bland unga bedöms vara ett utvecklingsområde. Utskottet välkomnar att regeringen ser det som ett prioriterat arbete att successivt minska antalet barn och unga som börjar använda bl.a. dopningsmedel (prop. 2020/21:132).

Med hänvisning till ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2020/21:230 (SD), 2020/21:1308 (V) yrkandena 2 och 3, 2020/21:2001 (S), 2020/21:2002 (S), 2020/21:2080 (S), 2020/21:2143 (S), 2020/21:3072 (M) yrkande 6, 2020/21:3143 (KD) yrkandena 11 och 18, 2020/21:3177 (C) yrkande 7, 2020/21:3336 (M) yrkande 8, 20/21:3638 (MP) yrkandena 13, 15 och 18, 2020/21:3932 (V) yrkande 5 och 2020/21:3942 (SD), yrkandena 7 och 17.

Ungdomar och samhällets utveckling

Skrivelsen

Att alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget är en av regeringens fyra nya prioriteringar. Alla ungdomar ska ha goda möjligheter att påverka beslutsfattande på alla nivåer i samhället. Kommuner och regioner är enligt regeringen nyckelaktörer i det arbetet och behöver god kunskap om vad ett barn- respektive ungdomsperspektiv innebär och hur dessa kan integreras i beslut och insatser. MUCF har fått i uppdrag att arbeta strategiskt, sektorsövergripande och långsiktigt med att stärka ungas kunskap om den lokala demokratin, utveckla ungas demokratiska färdigheter och kompetenser samt främja deltagande och stärka delaktigheten i demokratin. Uppdraget ska redovisas senast den 21 mars 2022. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har slutit en överenskommelse som bl.a. innebär att parterna under perioden 2020–2022 stärker utvecklingsarbetet i kommuner och regioner för att fler människor ska delta och vara delaktiga i demokratiska beslutsprocesser.

Regeringen skriver att andelen unga som är medlemmar i en förening har minskat med ca 15 procent sedan slutet av 1990-talet. MUCF har under våren 2020 undersökt hur covid-19-pandemin har påverkat barn- och ungdomsorganisationernas förutsättningar att behålla och rekrytera medlemmar. En majoritet menar att det har blivit svårare att både behålla medlemmar och att rekrytera nya. Enligt regeringen har barns och ungas självständiga organisering länge varit en central del i ungdomspolitiken men det är svårt att ge en samlad bild av hur stor själva ungdomsrörelsen är i Sverige eftersom det saknas samlade uppgifter om hur många unga som är medlemmar i en barn- och ungdomsorganisation. Det finns information om hur många barn- och ungdomsorganisationer som får bidrag för sin verksamhet och hur många medlemmar de har i åldrarna 6–25 år. MUCF kategoriserar de bidragsberättigade organisationerna och den senaste sammanställningen omfattar ca 110 organisationer 2016–2018. LSU samlar i sin tur 83 ungdomsorganisationer och följer årligen upp ungdomsrörelsens villkor. Regeringen konstaterar att fler barn- och ungdomsorganisationer än tidigare söker bidrag, vilket leder till att många organisationer får mindre bidrag även om antalet medlemmar ökar. Samtidigt har covid-19-pandemin medfört svårigheter för organisationerna att genomföra sin ordinarie verksamhet. Statsbidraget till barn och ungdomsorganisationer höjs därför med 50 miljoner kronor 2021 och 2022. Likaså har LSU beviljats medel för att samordna information och utforma användarvänliga och tillgängliga plattformar för ungas egenorganisering.

Regeringen tar upp att det överlag är vanligare att yngre personer drabbas av näthat än äldre. Bland dem som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de utsatts på grund av sina förtroendeuppdrag under valåret 2018. Samtidigt uppger yngre förtroendevalda en lägre anmälningsbenägenhet än äldre, 15 procent respektive 26 procent. Yngre förtroendevalda uppger också att de i högre grad än äldre påverkats på något sätt på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. I gruppen 29 år eller yngre uppgav 41 procent att de påverkats, jämfört med 12 procent i gruppen 70 år eller äldre. Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att kartlägga omfattningen och konsekvenserna av trakasserier, hot och våld mot politiskt förtroendevalda under mellanvalsåret 2020 där yngre förtroendevalda uppger att de i högre grad än äldre påverkats på något sätt på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Brå ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 10 november 2021. Regeringen har beviljat medel till SKR:s arbete med att stödja och utveckla kommuners och regioners systematiska arbete för att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda även under 2021. Många kommuner och regioner har utarbetat rutiner för det omhändertagande säkerhetsarbetet, däremot varierar enligt regeringen systematiken i det förebyggande arbetet där unga förtroendevalda är en utsatt målgrupp. Projektet ska redovisas senast den 31 mars 2022.

Barnombudsmannen (BO) har i uppdrag att utifrån bl.a. barnkonventionen ta fram och sammanställa kunskap om barns och ungas utsatthet för rasism. I uppdraget ingår även att kartlägga aktuell forskning och relevanta studier på området, inklusive statistik över anmälningar av t.ex. diskriminering på grund av etnicitet och religion. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har fått i uppdrag att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda, hot och hat som sprids via internet och sociala medier där ungdomar är en utsatt målgrupp samt samverka med t.ex. Polismyndigheten och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå för att sprida den kunskapen. FOI ska lämna en slutredovisning senast den 31 mars 2022.

Motionerna

I motion 2020/21:968 vill Betty Malmberg (M) att regeringen utvärderar konsekvenserna av att kravet på medlemsavgift vid ansökan om bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagits bort. Arin Karapet (M) vill i motion 220/21:2740 att regeringen ser över regelverket om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för att motverka fusk och för att säkerställa att utbetalda bidrag används ändamålsenligt (yrkande 1) samt att krav på medlemsavgift införs för att motverka fusk med statliga bidrag till barn- och ungdomsorganisationer från MUCF (yrkande 2).

I kommittémotion 2020/21:3942 menar Cassandra Sundin m.fl. (SD) att ungdomspolitiken inte ska utnyttjas som ett instrument för att premiera och styra ungdomars engagemang mot subjektivt utvalda politiska frågor (yrkande 1) samt att regeringen bör agera för en bredare representation av ungdomsorganisationer när Sverige ska representeras i ungdomspolitiska sammanhang (yrkande 2). Vidare vill motionärerna i samma motion att regeringen ska vidta åtgärder för att öka kunskapen i samhället om och motverka den svenskfientlighet som drabbar barn och unga (yrkande 3). Motionärerna tycker att regeringens ungdomspolitik präglas av att man subjektivt försöker rikta ungdomars politiska engagemang mot vissa utvalda politiska frågor samt att det är olämpligt att luta sig alltför tungt mot Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) i skrivelsen. Motionärerna menar att svenskfientliga tendenser är uppenbara och omdiskuterade i många delar av samhället och att alla former av rasism och diskriminering ska bekämpas.

I kommittémotion 2020/21:3177 anför Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8 att det behövs bättre stöd för ett bättre umgängesklimat för unga på internet. Motionärerna refererar till att det finns regler om hot och hat, men för fram att det också finns andra typer av kommentarer och ageranden som kan hindra ungas yttrandefrihet och göra stor skada för unga människor.

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) vill i kommittémotion 2020/21:3932 att regeringen får i uppdrag att komplettera handlingsplanen Till det fria ordets försvar med en del om civilsamhället (yrkande 1), att regeringen ger förslag om hur det administrativa regelverket för ungas organisering kan förenklas (yrkande 2), att det bör införas en försöksverksamhet, i en eller flera kommuner, med sänkt rösträttsålder till 16 år vid val till kommunfullmäktige (yrkande 3) samt att regeringen ger förslag på åtgärder för att utöka det ungdomspolitiska rådets mandat och ge det en mer strategisk roll i utvärderingen av de ungdomspolitiska målen (yrkande 4). För motionärerna är det en central demokratifråga att civilsamhällesorganisationer har goda villkor för att verka och att ungdomsrörelsen är en viktig del av civilsamhället samt att den rymmer många olika sorters föreningar. Motionärerna menar att det är viktigt att utgångspunkten för bidragsgivningen är att civilsamhället får agera fritt och demokratiskt.

I kommittémotion 2020/21:3950 vill Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10 att Forum för levande historia får i uppdrag att informera om den våldsbejakade islamismens brott.

Utskottets ställningstagande

Målet är att alla ungdomar ska ha makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. Därför välkomnar utskottet att regeringen prioriterar att alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget. Detta är en särskilt viktig prioritering i ljuset av omställningen till digitala tjänster för bl.a. samhällsservice och åsiktsutbyten som pågår i vårt samhälle. En viktig fråga är, med den representativa demokratins struktur som bas, hur ungdomars engagemang bäst kanaliseras i den här brytningstiden mellan analoga och digitala angreppssätt.

Utskottet delar regeringens bedömning att ungas organisering är en viktig del i att öka ungas inflytande och delaktighet, inte minst ungdoms-organisationernas roll som demokratiskola är viktig. Utskottet välkomnar därför att statsbidraget till ungdomsorganisationerna förstärks 2021–2022 tillsammans med uppdraget till LSU att utforma digitala verktyg och plattformar för ungas organisering. Här är även uppdragen till MUCF att stärka ungas kunskap om den lokala demokratin och utveckla ungas demokratiska färdigheter samt BO:s arbete med vägledning om hur barn och unga kan ta sina demokratiska rättigheter i bruk viktiga.

Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram att regeringen, för att komma vidare i arbetet med ett tydligt, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor, har tillsatt en utredning om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till det civila samhället (dir. 2020:113). Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2021. Enligt tilläggsdirektiv ska utredningen även analysera inrättandet av en stödfunktion som kan bistå myndigheter med fördjupade granskningar av bidragssökande organisationer eller annan offentligt finansierad verksamhet tillsammans med nödvändiga författningsförslag. Det uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2021 (dir. 2020:117).

Det är helt grundläggande för en god samhällsutveckling att alla som deltar i det offentliga samtalet och engagerar sig i samhällsfrågor ska ha tillgång till ett grundläggande stöd vid utsatthet för hot och hat. Utskottet noterar att regeringen, utifrån sin handlingsplan Till det fria ordets försvar – åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer, har gett olika uppdrag för att hantera hot och hat i digitala miljöer. FOI ska göra en analys om hat och hot mot kvinnor i svenska digitala miljöer. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2021. MUCF har fått i uppdrag att göra en kvantitativ och representativ kartläggning av omfattning och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot personer som företräder eller på annat sätt är verksamma inom organisationer i det civila samhället, däribland de barn- och ungdomsorganisationer som är en del av LSU. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022. Brottsoffermyndighetens (BroM) kampanj att öka kännedomen om sin webbplats tystnainte.se ledde till en fördubbling av antal besök under 2020 jämfört med 2019 och nådde ut till målgrupper som konstaterats vara särskilt utsatta för hot och hat i samhällsdebatten, framför allt kvinnor, unga och enskilda debattörer. BroM har även i uppdrag att förbereda en informationsinsats mot näthat kopplat till demokratiskt deltagande och delaktighet. Ett viktigt budskap för BroM:s informationsinsats är att uppmärksamma att näthat angår alla och inte enbart de som utsätts, att näthat kan vara brottsligt och att det finns stöd att få, t.ex. genom att göra en polisanmälan eller kontakta en stödorganisation.

Utskottet vill understryka att upplevelser och erfarenhet av rasism riskerar att påverka ungdomars levnadsvillkor och makt att forma sina liv. Utöver de åtgärder som regeringen redovisar i skrivelsen noterar utskottet att Statens medieråd har fått i uppdrag att, i samverkan med BO, Forum för levande historia och MUCF, identifiera och utifrån befintlig forskning, sammanställa och sprida metoder för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet bland barn. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2023.

Internet bedöms av regeringen vara en väl integrerad del i de våldsbejakande extremistgruppernas verksamhet såväl i Sverige som utomlands. Uppdraget till FOI är en viktig del i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism. Utskottet noterar därtill att Brå i sin årsredovisning för 2020 tar upp utvecklingsområden för att stärka och tydliggöra kommunernas roll och insatser i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, bl.a. att arbeta med barn i extremistmiljöer och fortsätta utvecklingen av ett bedömningsstöd för att identifiera risker och riskpersoner.

Utskottet ser inga skäl att föregripa resultatet av de insatser eller det utredningsarbete som pågår inom många olika områden och avstyrker därmed motionerna 2020/21:968 (M), 2020/21:2740 (M) yrkandena 1 och 2, 2020/21:3177 (C) yrkande 8, 2020/21:3932 (V) yrkandena 1–4, 2020/21:3942 (SD) yrkandena 1–3 samt 2020/21:3950 (KD) yrkande 10.

Europeiska unionens ungdomsstrategi

Skrivelsen

Regeringen tar upp att medlemsstaterna i EU i över trettio år har bedrivit ett särskilt ungdomspolitiskt samarbete grundat på principerna om aktivt deltagande och lika tillgång till möjligheter samt Lissabonfördragets artikel 165 att EU:s ungdomspolitik ska främja samarbete mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera nationella insatser. Sedan 2001 har EU strategiska ramverk för det ungdomspolitiska arbetet.

Regeringen lyfter fram att EU:s ungdomspolitiska samarbete inte innehåller någon lagstiftning utan bygger på att medlemsstaterna slår fast gemensamma målsättningar via strategier och policyramverk. Regeringen menar att Sverige genom EU:s ungdomsarbete har möjlighet att utveckla delar av den nationella politiken samt erbjuda unga ökade möjligheter till rörlighet och inflytande. Samarbetet uppges i vissa fall har lett till att medlemsstaterna ändrat både sin politik och sin lagstiftning samt bidragit till att öka ungdomsorganisationernas kapacitet. Regeringen nämner vidare den s.k. ungdomsdialogen mellan bl.a. medlemsstaterna, EU:s institutioner, forskare och ungdomsorganisationer som ett viktigt instrument för att genomföra EU:s ungdomspolitik. I Sverige leds den nationella arbetsgruppen för ungdomsdialogen av LSU.

MUCF har i uppdrag att genomföra utbildnings- och kommunikations-insatser som syftar till att öka kunskapen och stärka delaktigheten i frågor om EU. Enligt myndighetens olika undersökningar är unga mest intresserade av hur EU påverkar medborgaren och dess vardag, EU-medborgarens möjligheter och rättigheter, aktuella frågor och Sveriges samarbete med andra EU-länder. Enligt rapporten är stödet för ett fortsatt EU-medlemskap stort bland unga; nio av tio vill att Sverige stannar kvar i EU. De flesta vill också att Sverige samarbetar mer med andra länder i Europa.

Motionen

I kommittémotion 2020/21:3942 vill Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 18 att Sverige ska agera för att man i EU-sammanhang tar stor hänsyn till nationell särart inom ungdomspolitiken. Motionärerna understryker att de ser ungdomspolitiken som en nationell angelägenhet och ställer sig kritiska till många insatser på det ungdomspolitiska området som genomförs av EU.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser, i likhet med regeringen, det internationella samarbetet som en viktig del av den nationella ungdomspolitiken och att ett aktivt internationellt arbete bidrar till bredare perspektiv och förstärker den nationella ungdomspolitiken.

Genom att nyttja de möjligheter som finns inom de olika EU-programmen, bl.a. Erasmus plus, Erasmus plus Utbildning, Erasmus plus Ungdom och Europeiska solidaritetskåren, stärks barns och ungdomars erfarenheter av egna internationella samarbeten inom hela utbildningskedjan från förskola till grund- och högskola samt yrkes- och vuxenutbildningar och främjar samarbete mellan organisationer.

Utskottet konstaterar att det i artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att ett av målen för unionens insatser är att stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv. EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 hänvisar vidare till vikten av att stödja socialt och medborgerligt engagemang och att alla ungdomar har de resurser som behövs för att delta i samhället.

Ungdomsområdet står inför ett flertal utmaningar som har accentuerats av covid-19-pandemin. Utskottets bedömning är att kunskaps- och erfarenhets-utbyte mellan organisationer samt jämförelse av resultat av olika insatser kan bidra till större möjligheter för ungdomar att delta aktivt i samhällslivet. Utskottet ser, inom ramen för artikel 165 och på grundval av subsidiaritetsprincipen, positivt på rådsslutsatserna som antogs den 29 april i år om att stärka ungas delaktighet och främja ungdomsrepresentation på alla beslutsnivåer (flernivåstyre).

Utskottet avstyrker därmed motion 2020/21:3942 (SD) yrkande 18.

Reservationer

 

1.	Ungdomars hälsa, punkt 2 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1, 2 och 9 samt

avslår motionerna

2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12 samt

2020/21:2743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M).

 

 

Ställningstagande

Jag tycker att mycket av det som skrivelsen tar upp är bra. Det är dock oroande att andelen unga som upplever stress, ängslan, oro eller ångest med nedsatt psykiskt välbefinnande har ökat mellan 2006 och 2018. Forskning visar att unga mår sämre under covid-19-pandemin. Jag instämmer därför i att ett prioriterat område för att främja utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet är att den psykiska hälsan bland unga ska öka.

För att förbättra den psykiska hälsan bör en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård samt en förstärkt elevhälsa och elevhälsogaranti införas. Det måste också bli en bättre övergång från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. När det gäller suicidprevention anser jag att det måste till handlingsplaner för självmordsprevention, att det bör tillsättas en haverikommission när en ung person har begått självmord, att anmälningsplikt vid självmord bör återinföras och att psykiatriambulanser ska användas vid larm om självmord. Här är det glädjande att regeringen har avsatt medel för psykiatriambulanser. Jag föreslår även att det ska vara obligatoriskt för skolhuvudmännen att enbart ha evidensbaserade antimobbningsprogram.

 

2.	Ungdomar och utbildning, punkt 3 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 4–6 och 16 samt

avslår motion

2020/21:3085 av Edward Riedl (M).

 

 

Ställningstagande

En högkvalitativ utbildningspolitik är av högsta prioritet för ett litet och exportberoende land som Sverige. Att erbjuda svenska elever en god utbildning genom hela utbildningskedjan är av yttersta vikt. Dessvärre ser vi att det finns ett flertal problem för att lyckas med de målsättningar som regeringen satt upp. Förutsättningarna för studier behöver skärpas.

Vi är mycket kritiska till regeringens likvärdighetsbidrag. Enligt Långtidsutredningen (SOU 2019:40) har likvärdigheten i grundskolan inte försämrats i någon större utsträckning under de senaste decennierna. Riktade bidrag är snarare ett sätt att anpassa sig till de allvarliga problem som finns i dagens skola än att lösa dem. Vi anser att det inte i första hand är pengar som behövs för en större måluppfyllelse i skolväsendet utan stramare tyglar, tydligare fokus på kunskaper, skarpare ansvarsutkrävande och ökad statlig styrning. Likvärdighetsbidraget är dessutom ett mer eller mindre projekt-baserat ekonomiskt stöd, vilket leder till att skolpersonal lägger tid på ansökningsförfarandet i stället för att ägna sig åt skolans kärnuppdrag. Det har också visat sig att kommuner som har rätt till bidraget inte har kunnat ta del av det i sin helhet på grund av brist på behöriga lärare.

I skrivelsen nämner regeringen i korta ordalag OECD-rapporten från 2015 som säger att andelen högpresterande elever har minskat och andelen lågpresterande elever har ökat i Sverige mellan 2003 och 2012. Denna analys stärks bl.a. av den senaste TIMMS-rapporten. Vi anser att det måste införas en tydlig strategi för hur andelen högpresterande elever ska öka. Riktade satsningar görs i dag uteslutande mot skolor med socioekonomiska utmaningar medan satsningar på elever med goda studieförutsättningar uteblir.

Svenska högskolestudenter är bland de äldsta i världen. Vi efterlyser en tydligare strategi för hur högskolestudier företrädesvis ska påbörjas tidigare än i dag, inte minst då detta skulle gynna landets BNP och även stärka studenternas framtida pensioner.

Det behövs ett intensifierat arbete inom förskola, skola och fritidsverksamhet som fokuserar på att upptäcka, ifrågasätta och förändra de värderingar och normsystem som utgör grunden för hederskulturen. Ett steg i detta arbete är att regelbundet arbeta med frågorna kring elevers attityder och erfarenheter av svenska demokratiska fri- och rättigheter likväl som skyldigheter. Det är viktigt att det aktiva värdegrundsarbetet påbörjas i tidig ålder för att förhindra att barn i Sverige växer upp i en verklighet utanför majoritetssamhället. Det är dessutom av yttersta vikt att den personal som kan komma i kontakt med dessa barn och ungdomar utbildas i att identifiera och bemöta offer för hedersförtryck på ett sätt som skapar trygghet.

 

 

 

3.	Ungdomar och arbetsmarknaden, punkt 4 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 15 och

avslår motion

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Regeringen lämnar i skrivelsen en redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ett tillhörande handlingsprogram för perioden 2021–2024 med över 100 insatser för att främja utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet ingår i skrivelsen. På det arbetsmarknadspolitiska området är det knapert med förslag och inom arbetsmiljöområdet presenteras inga förslag alls.

Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. Det omfattar bl.a. en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall. Mellan 2014 och 2018 anmäldes ca 22 700 arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro bland unga i åldern 24 år och yngre. Vidare anmäldes under samma tidsperiod 2 300 arbetssjukdomar och 15 unga människor miste sitt liv på jobbet. Yngre kvinnor i åldern 16–29 år upplever att de har blivit utsatta för sexuella trakasserier i arbetslivet. Av dessa uppger 30 procent att de under de senaste tolv månaderna blivit utsatta för sexuella trakasserier från chefer, arbetskamrater eller andra personer på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverkets rapport 2018:2). Detta är mycket allvarliga uppgifter och det är förvånande att regeringen inte återkommer med riktade insatser för att komma till rätta med detta. God arbetsmiljö är en förutsättning för ett långt arbetsliv.

Vi vill därför att regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga unga människors arbetsmiljö.

 

 

 

4.	Ungdomar och arbetsmarknaden, punkt 4 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 3 och

avslår motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 15.

 

 

Ställningstagande

Många har blivit arbetslösa på grund av covid-19-pandemin och situationen på arbetsmarknaden kommer att vara tuff även om svensk ekonomi förväntas börja växa igen från låga nivåer. Det finns därför starka skäl att försöka underlätta återväxten av nya jobb. Jag instämmer därmed i det prioriterade området som nämns av regeringen om att öka social inkludering och etablering på arbetsmarknaden.

Jag vill dock att arbetsgivaravgifterna slopas helt för alla arbetsgivare som anställer någon som är arbetslös och varit så i en till sex månader. På detta sätt nås en bred grupp av de som blivit arbetslösa under Coronakrisen, till skillnad från regeringens förslag om att endast sänka arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år, vilket nu beslutats i riksdagen och gäller från januari 2021 till mars 2023. Reformen har tidigare varit ineffektiv när det gäller att skapa jobb och det behövs en reform som når fler personer.

Jag föreslår också att ett dubbelt jobbskatteavdrag även ska gälla för dem som tar en akademisk examen före sin 25-årsdag. På så sätt stimuleras de att ta sin examen och snabbt börja arbeta. Jobbskatteavdraget gäller då i två år efter examen. Jag föreslår även att regeringen inför ett jobbskatteavdrag för unga upp till 23 år.

 

5.	Ungdomars boende, punkt 5 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 8–14 och

avslår motion

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

I skrivelsen framhålls bostadsbristen och de problem som den medför för dagens ungdomar i Sverige. Regeringen är på vissa punkter relevanta i sina resonemang kring frågan, men undviker dock helt att angripa den omfattande och oansvariga migrationspolitikens påverkan på den bostadsbrist som ungdomar och andra samhällsgrupper drabbas hårt av. I stället framläggs en bild av att det endast är utbudet av bostäder som måste öka, snarare än att den onaturligt stora efterfrågan till följd av migrationspolitiken diskuteras och redovisas. Vi menar att detta är en missvisande och felaktig bild.

Att ungdomar, som i första hand har hyresrätter att vända sig till för att få en bostad, drabbas av migrationspolitikens effekter på bostadsmarknaden, finns det klara och tydliga belägg för. Under de senaste åren har det förekommit att kommunalt ägda bostadsbolag öronmärker och kvoterar bort bostäder ur sina bestånd åt just nyanlända invandrare. Det förekommer att kommunala bolag med specifik inriktning mot studentbostäder öronmärker denna typ av bostäder till nyanlända migranter. Regeringen bör redovisa och angripa problemet med den förda migrationspolitikens påverkan på bostadsbristen hos ungdomar.

För att minska bostadsbristen och utöka byggandet av bostäder bör regeringen utreda möjligheten för fastighetsägare att motverka trångboddhet och utreda möjligheter för finansiering av bostadsköp. Vidare behövs en bolånemodell för unga och en utredning av fler möjligheter till boende för unga och personer över 64 år. En utökad planering för att studentbostäder finns tillgängliga är också av största vikt. När det gäller hemlöshet för barn ska en nollvision uppnås och en skärpning av lagstiftningen i socialtjänstens förebyggande och uppsökande arbete.

Vi instämmer i regeringens påståenden i skrivelsen om vikten av arkitektur, form och konst för olika platsers historiska betydelse. Vi instämmer även i det sätt på vilket regeringen framhåller ett levande kulturarv och dess betydelse för att skapa förankring och hemhörighet. Regeringen framhåller och resonerar också kring vikten av ungdomars delaktighet i utvecklingen av sin närmiljö i delar av skrivelsen. Vi menar dock att de aktuella formuleringarna i dessa delar totalt sett reflekteras alltför illa i regeringens förda politik. Regeringen bör bl.a. agera för att bistå kommunerna i att nå en ökad kulturmiljökompetens och ta ytterligare initiativ för att öka allmänhetens inflytande över gemensamma offentliga miljöer. Detta skulle innebära en ökning även för ungdomars inflytande över dessa miljöer.

 

 

 

6.	Ungdomars boende, punkt 5 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4 och

avslår motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 8–14.

 

 

Ställningstagande

Det är svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Behovet av kontantinsats har ökat kraftigt med prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Sveriges unga vuxna behöver därför få incitament att spara mer till sitt första boende. Och till skillnad från andra länder, t.ex. Norge, saknar Sverige ett system för ökade incitament till bosparande. I stället har regeringen höjt skatten på sparande två gånger under föregående mandatperiod.

Jag vill att regeringen inför ett förmånligt bosparande som förval för alla unga mellan 18 och 34 år med inkomst av tjänst, där ett skatteavdrag ingår i de första 60 månaderna då personen tjänar 12 000 kronor eller mer per månad.

Vidare vill jag att regeringen utreder förutsättningarna för att införa ett system med startlån för att underlätta för fler att bo i ägda boenden. Startlån finns i flera länder och har betytt mycket för att möjliggöra för framför allt yngre hushåll och personer med låga men stabila inkomster att ta steget till det ägda boendet i bostadsrätt eller villa. Det innebär att staten står för en viss andel av topplånet, som är den del som överskrider bolånetakets nivå.

 

 

 

7.	Ungdomar och brott, punkt 6 (M)

av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3471 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 4,

bifaller delvis motion

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 13 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 5–8.

 

 

Ställningstagande

Jämställdhet mellan kvinnor och män är någonting som vi värderar högt. Decennier av jämställdhetskamp har gjort Sverige till ett av världens mest jämställda länder.

Trots lagstiftningen mot tvångs- och barnäktenskap förekommer dessa typer av äktenskap fortfarande. Under perioden januari–juni 2020 kom det in sammanlagt 381 ärenden om 444 personer till den nationella stödtelefonen. Dessutom nämns ytterligare 215 personer i samtalen. 79 procent av inringarna har varit flickor eller kvinnor. Minst 61 procent av de utsatta är under 18 år. Många har utsatts av flera olika förövare, såsom föräldrar, syskon, andra släktingar och före detta partners. Många har även utsatts för flera olika typer av våld och kränkningar.

Det är viktigt att alla berörda och alla verksamheter som möter barn och unga och har i uppdrag att ge stöd och skydd till dem har kännedom om den nya lagstiftningen mot tvångs- och barnäktenskap, för att de ska kunna ge stöd och hjälp till unga som riskerar att utsättas eller som lever i ett tvångs- och/eller barnäktenskap. Medvetenheten och kunskapen om att lagen om förbud mot äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa tar särskild hänsyn till att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan utnyttjas genom att befinna sig i en beroendeställning till den som förmår personen att ingå äktenskap mot den egna viljan behöver höjas.

Kompetensteamet mot hedersbrott vid Länsstyrelsen i Östergötlands län har på ett förtjänstfullt sätt arbetat fram en kampanj om den nya lagstiftningen mot tvångs- och barnäktenskap. Inför jullovet 2019 lanserade Utrikesdepartementet och Skolverket en gemensam annonskampanj som riktade sig till ungdomar som löper risk att mot sin vilja kvarhållas utomlands, som syntes i kollektivtrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i sociala medier. Vi anser att regeringen behöver öka informationen om samt opinionsbildning och annat förebyggande arbete mot att unga blir gifta mot sin vilja.

 

 

 

8.	Ungdomar och brott, punkt 6 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24,

bifaller delvis motion

2020/21:3471 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 4 och

avslår motionerna

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 13 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 5–8.

 

 

Ställningstagande

Inga barn i Sverige ska vara gifta, varken officiellt eller inofficiellt. Den 1 juli 2020 trädde lagen om barnäktenskapsbrott i kraft. Den nya lagen innebär framsteg, men de barn som utsätts behöver stödjas i större utsträckning. Vi vill se ytterligare skärpningar. Den föreslagna straffskalan för barnäktenskaps-brott, om fängelse upp till fyra år, är omotiverat låg, särskilt jämfört med straffskalan för andra likvärdiga brott och med tanke på att det här är fråga om brott mot barn av mycket allvarlig karaktär. Barnäktenskap innebär upprepade våldtäkter mot barn.

Regeringen bör utreda hur en ny brottsrubricering som gäller det lågintensiva våldet och förtrycket kan genomföras, vilket ska omfatta kriminalisering av gärningar som enskilt möjligtvis inte medför straffansvar, eller som i kombination inte bemöts med straff som graden av klander motiverar.

Förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning är problematisk. De som tidigare tvingats till barnäktenskap står utanför det skydd som det nu föreslagna förbudet medför. Regeringen bör därför utreda hur dessa kan åtnjuta det skydd som nu kan komma på plats, t.ex. att denna typ av brott ska vara brottslig över tid, till dess att tvånget och äktenskapet upphör.

Ytterligare aspekter är att alla med konkret inflytande över de barn som tvingas till giftermål, och som på något sätt bidrar till att ett barnäktenskap kommer till stånd, ska bära straffansvar för detta. Det ska gälla även för s.k. inofficiella äktenskap, som alltså aldrig rapporteras till Skatteverket.

Regeringen bör även kartlägga hur läget ser ut och hur det utvecklas över tid samt utveckla system för att följa utvecklingen och förenkla för effektiva insatser mot barnäktenskap. De som inte respekterar svensk lag när det gäller barnäktenskap utan fortsätter att leva som gifta med barn, ska straffas och i den mån det är möjligt även utvisas ur landet. Eventuella lagar och regler som underlättar att barn ska kunna vara gifta i Sverige samt annat som är anpassat utifrån att barn är gifta, ska förändras så att det klart framgår att det aldrig accepteras att barn är gifta i Sverige.

 

 

 

9.	Ungdomar och brott, punkt 6 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 13 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 5–8 och

avslår motionerna

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24 och

2020/21:3471 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

Brottsligheten måste mötas med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Det långsiktiga arbetet i form av förebyggande insatser är av största vikt. Insatser krävs t.ex. genom samarbete mellan polis, skola och socialtjänst samt med föräldrar. Jag vill även att ökade resurser avsätts för att pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten och den alltmer växande ungdoms- och gängbrottsligheten samt för att bekämpa vålds- och sexualbrott. Jag vill framhålla att Kristdemokraternas förslag om att möjliggöra förlängd familjehemsplacering vid gymnasiestudier och om att införa ett nationellt register över familjehem bifallits i riksdagen.

Jag hävdar att de vuxnas insatser kan betyda mycket för att få barn och unga att avstå från att börja begå brott. Föräldrar bör ges stöd för att kunna närvara och vara delaktiga i de ungas liv. Socialsekreterarens kompetens och ansvar bör stärkas för att identifiera och genomföra insatser som syftar till att stärka kvaliteten inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Regeringen bör verka för att kommunernas ansvar för barn som omhändertagits och drabbats av vanvård ska stärkas och att förutsättningar och villkor för familjehem och jourhem förbättras. Regeringen bör även snarast återkomma till riksdagen med en handlingsplan för att säkerställa psykiatrisk kompetens och användandet av evidensbaserade behandlingsmetoder inom Sis.

 

 

 

10.	Ungdomars fritid, punkt 7 (M)

av Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John Weinerhall (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8 och

avslår motionerna

2020/21:230 av Staffan Eklöf (SD),

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2020/21:2001 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2002 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2080 av Elin Gustafsson (S),

2020/21:2143 av Per-Arne Håkansson (S),

2020/21:3072 av Saila Quicklund (M) yrkande 6,

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 18,

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7,

2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 13, 15 och 18,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 7 och 17.

 

 

Ställningstagande

Att skapa goda förutsättningar för konsten och kulturen innebär att belysa hur kulturpolitiken hänger samman med alla andra politikområden, därför ser vi kulturen i ett tvärsektoriellt sammanhang. Att tillgängliggöra kultur är en del av vårt partis övergripande arbete mot det växande utanförskapet. En stor del av vårt fokus ligger på alla barn och ungdomars rätt till kultur och vi vill att särskilt barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta miljöer prioriteras.

Ofta är det i unga år som människors intresse för kultur och konstnärligt skapande bäst kan tillvaratas och stimuleras. De kommunala kulturskolorna erbjuder barn och ungdomar en verksamhet som är bred, tillgänglig och av hög kvalitet. Skolornas verksamheter ser olika ut över landet beroende på kommunernas förutsättningar när det gäller storlek, skattesats och geografiskt läge. Staten bör stötta denna mångfald, men samtidigt understryka att detta är en verksamhet som kommunerna har det yttersta ansvaret för. Att genom statliga bidrag sänka kulturskolornas avgifter är ett både kostsamt och ineffektivt sätt att göra skolorna mer tillgängliga. Det riskerar också att skapa ett system där stat och kommuner i praktiken får ett gemensamt ansvar för kulturskolornas verksamheter. Vi menar att statens primära uppgift bör vara stödjande, t.ex. genom att erbjuda forskning om hur man breddar och fördjupar kulturskolornas verksamheter.

 

 

 

11.	Ungdomars fritid, punkt 7 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 7 och 17,

bifaller delvis motionerna

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11 och

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7 och

avslår motionerna

2020/21:230 av Staffan Eklöf (SD),

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3,

2020/21:2001 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2002 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2080 av Elin Gustafsson (S),

2020/21:2143 av Per-Arne Håkansson (S),

2020/21:3072 av Saila Quicklund (M) yrkande 6,

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 18,

2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8,

2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 13, 15 och 18 samt

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

För att leva upp till de ungdomspolitiska målen ska ungdomar ha tillgång till meningsfulla och utvecklande fritidsaktiviteter. Kultur och fritid för barn och unga är viktigt ur flera perspektiv. Idrott, fritid och kulturdeltagande stimulerar ett barns utveckling, både psykiskt och fysiskt. Fritidsaktiviteter bidrar till personlig utveckling och informellt lärande och det bidrar även till att unga kan känna delaktighet i det demokratiska samhället.

Satsningen Skapande skola syftar till att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och på så sätt främja alla barns och ungdomars rätt till kultur och eget skapande. Anslaget till Skapande skola har höjts men fortfarande saknas förskolan som målgrupp. Vi vill att även förskolan ska utgöra en målgrupp för Skapande skola. Unga har generellt mer fritid än övriga åldersgrupper och värderar också fritiden något högre. Ungefär hälften av alla unga i åldern 16–25 år tycker att de har lagom mycket fritid. Bland unga i åldern 16–19 år uppger 28 procent att de har för lite fritid. Vi vill därför att regeringen utreder hur fler ungdomar ska ha möjlighet till fritidsaktiviteter.

 

 

 

12.	Ungdomars fritid, punkt 7 (C)

av Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7,

bifaller delvis motionerna

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2020/21:230 av Staffan Eklöf (SD),

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3,

2020/21:2001 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2002 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2080 av Elin Gustafsson (S),

2020/21:2143 av Per-Arne Håkansson (S),

2020/21:3072 av Saila Quicklund (M) yrkande 6,

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 18,

2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8,

2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 13, 15 och 18,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 17.

 

 

Ställningstagande

Det är centralt att alla barn får möta många olika kulturyttringar så att de kan finna sina egna uttryck. Kultur är också bra för hälsan, vilket kan vara extra viktigt att få ta del av i dessa tider när gymnasieskolan har bedrivit distansundervisning en del av våren och de nära framtidsutsikterna är mer osäkra än tidigare.

Skapande skola stimulerar de ungas kreativitet och skapar möten med professionella kulturskapare. Dessutom ger det professionella kulturskapare arbetstillfällen på skolor när de arbetar med barn och kultur. Jag vill därför att satsningen på Skapande skola på sikt bör breddas till att gälla även gymnasieskolan.

 

 

 

13.	Ungdomars fritid, punkt 7 (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5,

bifaller delvis motionerna

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 11,

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2020/21:230 av Staffan Eklöf (SD),

2020/21:2001 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2002 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2080 av Elin Gustafsson (S),

2020/21:2143 av Per-Arne Håkansson (S),

2020/21:3072 av Saila Quicklund (M) yrkande 6,

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 18,

2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8,

2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 13, 15 och 18 samt

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 17.

 

 

Ställningstagande

Sedan 2008 är Skapande skola den enskilt största riktade satsningen på kultur i grundskolan. Sedan 2015 har reformen delvis även inkluderat förskolan. I höstbudgeten 2020/21 aviserar regeringen att förskolan kommer att tas bort ur satsningen. Den enda större genomlysningen av Skapande skola gjordes av Myndigheten för kulturanalys 2013, som bl.a. slog fast att det finns stor förbättringspotential för att nå fler, engagera eleverna mer och leda till mer varaktig verksamhetsutveckling. Myndigheten föreslog även en fördjupad studie av Skapande skolas effekter. Tyvärr har inte några större förändringar gjorts i den här riktningen och riksdagens kulturutskott riktade ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2017/18:KrU6) för att ta fram förslag på hur satsningen kan nå fler elever. Jag vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över Skapande skolas effekter och målsättning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Det är stora skillnader mellan elevers tillgång till professionell kultur. I vissa regioner och kommuner finns i dag en kulturgaranti som garanterar alla elever ett visst antal scenföreställningar under skoltiden och ibland även insatser från Skapande skola. Andra elever kan gå hela sin skolgång utan att komma i kontakt med en scenkonstföreställning eller ett museibesök. Det här rimmar illa med det nationella målet om alla barns rätt till kultur. Samtidigt satsas det mycket pengar i kulturbudgetar på alla nivåer, både på de fria grupperna och på de offentliga institutionerna. Vi behöver bara gå till vårt grannland Norge för att få ett exempel på hur man skulle kunna jobba på ett bättre sätt. Sedan 1994 har det i Norge funnits en nationell samlande aktör, Scenekunstbruket, som valt ut de mest högkvalitativa föreställningarna för barn och ungdomar. Sedan nästan 20 år är organisationen nationell samordnare för att få ut produktionerna genom reformen Den kulturelle skolesekken. De utvalda föreställningarna förmedlas vidare till regionerna som har fått en budget för att köpa in föreställningarna. I samarbete med kommunerna erbjuds sedan skolorna föreställningar. Det har lett till ett ökat resursutnyttjande då kulturaktörer med offentliga bidrag har gått från att spela en föreställning 4–9 gånger till att i stället över några års tid framföra den 500 gånger. Jag vill därför att regeringen genomför en kulturgaranti efter norsk modell.

Jag ser vidare med oro på hur avgifterna drar iväg i många storstäder och det finns stor risk att pandemin kommer att tvinga fler föreningar att ta ut högre avgifter. Även för en familj med två inkomster kan det vara svårt att bekosta fritidsaktiviteter för flera barn. Det är ett hot mot folkhälsan att en stor del av ungdomarna står utanför ett organiserat idrottsliv. Regeringen bör därför återkomma med förslag på hur man tillsammans med Riksidrottsförbundet kan arbeta för att sänka medlemsavgifter och andra kostnader förknippade med idrottandet.

 

 

 

14.	Ungdomars fritid, punkt 7 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 18,

bifaller delvis motionerna

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2020/21:230 av Staffan Eklöf (SD),

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3,

2020/21:2001 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2002 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S),

2020/21:2080 av Elin Gustafsson (S),

2020/21:2143 av Per-Arne Håkansson (S),

2020/21:3072 av Saila Quicklund (M) yrkande 6,

2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 8,

2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkandena 13, 15 och 18,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 17.

 

 

Ställningstagande

Jag instämmer helhjärtat i att alla unga ska ha en meningsfull fritid, något regeringen nämner i skrivelsen som ett prioriterat område för att nå det ungdomspolitiska målet.

En av Kristdemokraternas prioriterade frågor på kulturområdet är Skapande skola. Den har tagits väl emot av både kulturskaparna, elever och lärare. Sedan starten 2008 har Skapande skola byggts ut, mycket tack vare Kristdemokraterna, så att den nu omfattar hela grundskolan och förskoleklass.

Kulturskolorna i Sverige är unika i världen eftersom tanken är att alla ska ha råd att låta sina barn få lära sig spela ett instrument eller utöva annan kulturell verksamhet utan tanke på bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Jag ser det som oerhört värdefullt att värna om denna verksamhet. Att lära sig behärska ett instrument eller att lära sig dansa stärker ofta elevens självförtroende. I samspelssituationer får eleven dessutom erfarenheter av samarbete, tolerans, förståelse för andra samt att både kunna leda och följa. Det ska vara möjligt för alla barn som vill att lära sig spela, sjunga, dansa eller något annat av allt som kulturskolorna erbjuder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

 

15.	Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2020/21:968 av Betty Malmberg (M),

2020/21:2740 av Arin Karapet (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 1–4 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Alla unga har rätt att själva forma sina liv och rätt till delaktighet och inflytande när det gäller utvecklingen av vårt land. Regeringen redovisar i sin skrivelse hur arbetet med det ungdomspolitiska målet genomförts och vilka ambitionerna är framgent.

Regeringens ungdomspolitik präglas av att man subjektivt försöker rikta ungdomars politiska engagemang mot vissa utvalda politiska frågor som klimatfrågan, trots att undersökningar från bl.a. MUCF visar att sjukvårds-, skol- samt migrations- och integrationsfrågan var viktigare för ungdomar. Vi vill att riksdagen ställer sig bakom att ungdomspolitiken inte ska användas som ett instrument för att premiera och styra ungdomars engagemang mot subjektivt utvalda politiska frågor och tillkännager detta för regeringen.

På en rad håll i skrivelsen refererar regeringen till, och framhåller hur man använder sig av LSU. Vi menar att det inte är lämpligt att luta sig tungt mot LSU, t.ex. att organisationen ensamt ska vara part i att nominera ungdoms-representanter för internationella samtal och plattformar för ungdomspolitiken, eftersom organisationen inte kan sägas representera en majoritet av alla ungdomars intressen. Detta är även problematiskt i ljuset av att LSU de senaste åren gjort tydliga utspel av partipolitisk karaktär, där man bl.a. har gjort öppna och tydliga politiska ställningstaganden mot utvalda partier i Sveriges riksdag och därmed också i förlängningen mot de ungdomar som sympatiserar med dessa partier. Trots detta agerar regeringen som om LSU vore partipolitiskt objektivt och självklart representativt för Sveriges ungdomsrörelser och ungdomar i stort. Vi vill att regeringen tillfrågar ett bredare urval av organisationer t.ex. genom komplement från idrottsrörelsen.

Frågan om olika sorters diskriminering och rasism nämns regelbundet i den ungdomspolitiska skrivelsen. Regeringen framhåller att problemet på olika sätt berör minoriteter och invandrade grupper i Sverige. Anmärkningsvärt nog undviker man helt att nämna det hat som svenska ungdomar drabbas av i Sverige, just för att de är svenska. Vi ser allvarligt på att regeringen förtiger och osynliggör svenskfientliga tendenser i samhället, trots att de är uppenbara och omdiskuterade i många delar av samhället. Alla former av rasism och diskriminering ska bekämpas och det måste även inkludera svenskfientlighet. Vi vill att regeringen vidtar åtgärder för att öka kunskapen i samhället om och motverka den svenskfientlighet som drabbar barn och unga.

 

 

 

16.	Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (C)

av Per Lodenius (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8,

bifaller delvis motion

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2020/21:968 av Betty Malmberg (M),

2020/21:2740 av Arin Karapet (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 2–4,

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan också utvecklas genom möten med det oväntade och kan få andra perspektiv på vårt liv och vårt samhälle. Här finns det många fördelar med den digitala utvecklingen men också vissa negativa aspekter som när sociala medier eller spelmiljöer för en del riskerar att vara en otrygg plats, inte minst för tjejer.

Det finns regler om hot och hat, men det finns också andra typer av kommentarer och ageranden som kan hindra ungas yttrandefrihet och göra stor skada för unga människor. Jag vill att staten, genom berörda myndigheter, bidrar till att främja en bred dialog i samhället om ett bättre samtals- och umgängesklimat för unga på internet.

 

 

17.	Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 1–4,

bifaller delvis motion

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8 och

avslår motionerna

2020/21:968 av Betty Malmberg (M),

2020/21:2740 av Arin Karapet (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Ungdomspolitiken med dess nationella mål innefattar en stor mängd frågor som hanteras i riksdagens olika utskott. Vi hade önskat att regeringen, precis som 2013, hade lämnat en ungdomspolitisk proposition som kunde skapa bättre förutsättningar för riksdagen att bidra till handlingsplanen, och som kunde ge nya förslag i de fall där regeringens politik behöver utvecklas.

Genom en aktiv politik som verkar för ungas rätt till välfärd och självständighet, inflytande, makt och delaktighet i samhället kan de utmaningar som ungdomar ställs inför mötas. För Vänsterpartiet är det en central demokratifråga att våra civilsamhällesorganisationer har goda villkor för att verka.

Både ungdomsrörelsen och regeringen vittnar i skrivelsen om hur hat och hot mot unga organiserade har ökat och att det i slutändan påverkar ungas organisering. Tyvärr är regeringens insatser i frågan endast riktade mot förtroendevalda och inte t.ex. medlemmar eller volontärer. Vissa grupper är också mer utsatta, såsom minoriteter, rasifierade och hbtq-personer. Jag menar att det finns mycket som behöver göras, men ett första steg är att regeringen kompletterar handlingsplanen Till det fria ordets försvar med en del om civilsamhället.

Ungdomsrörelsen har också länge pekat på att de upplever ett krympande utrymme för dem att agera. Vi ser bl.a. en minskad tillit från bidragsgivande myndigheter. Stadgar som medlemmarna antagit i demokratiska processer och som godkänns i andra instanser för vuxenorganisationer underkänns när det kommer till ungdomars organisering. Ungdomsrörelsen vittnar också om att bidragsförfarandet är krångligt och administrativt för tungt. Detta är något som regeringen inte har uppmärksammat i sin skrivelse. Vänsterpartiet menar att det är viktigt att utgångspunkten för bidragsgivningen är att civilsamhället får agera fritt och demokratiskt. Jag vill därför att regeringen återkommer med förslag om hur det administrativa regelverket för ungas organisering kan förenklas.

Vänsterpartiet vill att unga människor ska lita på att politiken också utgår från ungas verklighet och anser att det bör genomföras en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år, dvs. det år som den enskilde fyller 16, vid val till kommunfullmäktige. Huvudsyftet med en sänkt rösträttsålder är att ta till vara ungas intresse och engagemang för politik. Det ger även unga direkt inflytande över samhällsutvecklingen, vilket också är ett av de nationella målen för ungdomspolitiken. Regeringen bör införa en försöksverksamhet, i en eller flera kommuner, med att sänka rösträttsåldern till 16 år vid val till kommunfullmäktige.

 

 

 

18.	Ungdomar och samhällets utveckling, punkt 8 (KD)

av Roland Utbult (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2020/21:968 av Betty Malmberg (M),

2020/21:2740 av Arin Karapet (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 8,

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 1–4 och

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 1–3.

 

 

Ställningstagande

Jag håller med om regeringens prioritering att alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget. Ungdomar behöver finnas med i de beslutsfattande församlingarna för att de också ska kunna bidra och vara delaktiga, med sina unika perspektiv, samt representera och vara förebilder för andra unga människor.

I dag finns lag mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Jag vill att regeringen ger Forum för levande historia i uppdrag att informera om den våldsbejakande islamismens brott. På så sätt kan den kompetens som finns samlad för att upplysa om antisemitism, nationalsocialismens illgärningar och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten även användas för att belysa den våldsbejakande islamismen.

 

 

 

19.	Europeiska unionens ungdomsstrategi, punkt 9 (SD)

av Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 18.

 

 

Ställningstagande

Vi är i grunden mycket positiva till ett mellanstatligt utbyte på det ungdomspolitiska området men har en rad synpunkter på den ungdomspolitik på EU-nivå som framhålls i skrivelsen. Vi vill understryka att vi ser ungdomspolitiken som en nationell angelägenhet och ställer oss därför kritiska till många insatser på det ungdomspolitiska området som genomförs av EU, såsom Erasmus plus som vi vill avveckla.

Inom ramen för ungdomspolitik på EU-nivå vill vi i första hand se att det är den öppna samordningsmetoden som används för arbetet. EU-inblandning i ungdomsfrågor får inte leda till en framtvingad harmonisering och likriktning på området. De olika medlemsstaternas särarter och nationella prägel på det ungdomspolitiska området är viktiga att respektera och bejaka. Även regeringen har vid tillfällen framhållit vikten av det nationella perspektivet på området, men i handling när det kommer till olika EU-ärenden har man inte levt upp till sin påstådda hållning. Vi vill att regeringen agerar för att EU ska ta stor hänsyn till nationell särart och prägel sett till ungdomspolitiken.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2020/21:105 Ungdomspolitisk skrivelse.

Följdmotionerna

2020/21:3932 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att komplettera handlingsplanen Till det fria ordets försvar med en del om civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om hur det administrativa regelverket för ungas organisering kan förenklas och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en försöksverksamhet, i en eller flera kommuner, med sänkt rösträttsålder till 16 år vid val till kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att utöka det ungdomspolitiska rådets mandat och ge det en mer strategisk roll i utvärderingen av de ungdomspolitiska målen och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur man tillsammans med Riksidrottsförbundet kan arbeta för att sänka medlemsavgifter och andra kostnader förknippade med idrottandet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3942 av Cassandra Sundin m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ungdomspolitiken inte ska utnyttjas som ett instrument för att premiera och styra ungdomars engagemang mot subjektivt utvalda politiska frågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska agera för en bredare representation av ungdomsorganisationer när Sverige ska representeras i ungdomspolitiska sammanhang, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vidta åtgärder för att öka kunskapen i samhället om och motverka den svenskfientlighet som drabbar barn och unga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likvärdighetsbidraget och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en strategi för att öka andelen högpresterande elever och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en strategi för hur genomsnittsåldern för påbörjade högskolestudier ska sänkas och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även förskolan ska utgöra en målgrupp för Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för fastighetsägare att motverka trångboddhet och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fler möjligheter för finansiering av bostadsköp och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en bolånemodell för unga och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fler möjligheter till boende för unga och personer över 64 års ålder och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur kommuner där det finns universitet eller högskolor, tillsammans med lärosätena ska planera för att studentbostäder finns tillgängliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör redovisa och adressera problemet med den förda migrationspolitikens påverkan på bostadsbristen hos ungdomar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att öka ungdomars inflytande över gemensamma offentliga miljöer och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att undersöka specifikt ungas arbetsmiljö och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jobba aktivt i skolan kring de värderingar och normsystem som utgör grunden för hederskulturen och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler barn och unga ska ha möjligheter till fritidsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ungdomspolitiken är en nationell angelägenhet och att Sverige ska agera för att nationell särart och prägel sett till ungdomspolitiken ska tas stor hänsyn till i EU-sammanhang och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3950 av Roland Utbult m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för minskad psykisk ohälsa hos unga och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om suicidprevention och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ungas situation på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bosparande och startlån och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förebygga brottslighet hos unga och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialsekreterares kompetens och ansvar och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om placerade barn och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetens vid Statens institutionsstyrelse (Sis) och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om evidensbaserade antimobbningsprogram och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informera om den våldsbejakande islamismens brott och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:230 av Staffan Eklöf (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en statlig fond bör inrättas från vilken barnfamiljer kan söka pengar till en semestervecka på landet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:968 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera konsekvenserna av att kravet på medlemsavgift vid ansökan om bidrag från myndigheten MUCF har tagits bort och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över Skapande skolas effekter och målsättning och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en kulturgaranti efter norsk modell i enlighet med vad som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa regelbundna undersökningar gällande ungas möjlighet att själva välja partner och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2001 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att lagreglera kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2002 av Linus Sköld och Ida Karkiainen (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att vidta åtgärder för ett mer jämlikt deltagande i förenings- och idrottsliv för alla barn och unga och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2080 av Elin Gustafsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur en nationell reglering kan säkerställa barns tillgång till kulturskola i varje kommun och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2143 av Per-Arne Håkansson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för kulturskolornas fortsatta utvecklingsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda nätvandrare för att stötta unga på internet och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för att utreda näthat och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2740 av Arin Karapet (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av gällande regelverk om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för att motverka fusk och för att säkerställa att utbetalda bidrag används ändamålsenligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på medlemsavgift för att motverka fusk med statliga bidrag till barn- och ungdomsorganisationer från MUCF, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:2743 av Cecilie Tenfjord Toftby (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för ett samarbete på EU-nivå för att motverka trakasserier på nätet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3072 av Saila Quicklund (M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till riktade utbildningsinsatser mot idrottande ungdomar om riskerna med kosttillskott och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3085 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att motverka nätmobbning av unga och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD):

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3177 av Per Lodenius m.fl. (C):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd för ett bättre umgängesklimat för unga på internet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera barns och ungas rätt till kultur och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3471 av Karin Enström m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utökad information om samt opinionsbildning och annat förebyggande arbete mot att unga blir gifta mot sin vilja, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa psykiatrisk kompetens och användandet av evidensbaserade behandlingsmetoder inom Statens institutionsstyrelse (Sis) och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3638 av Anna Sibinska m.fl. (MP):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka möjligheterna för barn och unga att utveckla sitt eget skapande och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lagstadgad  kulturskola och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i skolan och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Civilutskottets yttrande 2020/21:CU5y

Bilaga 3

Socialutskottets yttrande 2020/21:SoU7y

Bilaga 4

Utbildningsutskottets yttrande 2020/21:UbU6y

[1] Resolution från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2018/C 456/01, 18 december 2018).

[2] Barnrättspolitiska mål, jämställdhetspolitiska mål, målet för politiken om mänskliga rättigheter samt mål inom internationella och mellanstatliga samarbeten.

[3] Lag om ändring i äktenskapsbalken, lag om ändring i lagen om (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap, lag om ändring i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor.