Nästa steg för en god och nära vård

Socialutskottets betänkande 2025/26:SoU23

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i tandvårdslagen, patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Förslagen syftar huvudsakligen till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar samt stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslagen innebär bl.a. följande:

•       Det förtydligas att regioner och kommuner ska samverka med varandra i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.

•       Det förtydligas att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov.

•       Det införs krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för reha­bili­tering i kommunen.

•       Det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska erbjudas oavsett tid på dygnet i kommunal hälso- och sjuk­vård.

•       Termen hemsjukvård tas bort och ersätts i tillämpliga fall med hälso- och sjukvård i hemmet.

•       Informationskravet i förhållande till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är patientens fasta vårdkontakt och fasta läkarkontakt samt hur patienten kan komma i kontakt med sin fasta vårdkontakt, sin fasta läkarkontakt och sina vårdenheter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (V, MP) och ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Psykiska vårdbehov

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Psykiska vårdbehov, punkt 2 (V)

2. Psykiska vårdbehov, punkt 2 (MP)

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:19 Nästa steg för en god och nära vård och tre yrkanden i en följdmotion. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionen finns i bilaga 1. Regeringens lagför­slag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till reger­ing­ens beslut om propositionen.

Vid sammanträdet den 21 oktober 2025 informerade sjukvårdsminister Elisabet Lann om prioriteringar inom hälso- och sjukvårdsområdet, bl.a. om ar­bet­et med omställningen till en god och nära vård.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag samt en redovisning av tre tillkännagivanden som regeringen anser är slutbehandlade och tillgodosedda. Därefter behandlas en motion med för­slag på tillkännagivanden till regeringen.  

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen ändringar i tandvårdslagen (1985:125), patientlagen (2014:821) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Förslagen syftar huvudsakligen till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar samt stärka tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård.

Regeringen bedömer att det behövs en väl fungerande kommunal hälso- och sjukvård för att hälso- och sjukvårdssystemet som helhet ska fungera effektivt, för att vårdkapaciteten ska öka och för att målen för omställningen till en god och nära vård ska kunna nås.

Förslagen i propositionen innebär bl.a. att det ska förtydligas att regioner och kommuner ska samverka med varandra i plan­ering­en och utveck­lingen av hälso- och sjukvården.

Det ska även förtydligas att primärvården ska tillgodo­se både fysiska och psykiska vårdbehov (se mer om det i avsnittet Psykiska vårdbehov).

Regeringen föreslår även att det införs krav på att det ska finnas en medi­cinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i kommunen.

Vidare föreslår regeringen att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska erbjudas oavsett tid på dygnet i kommunal hälso- och sjukvård.

Det föreslås även att det ska införas krav på att kommunen ska utse en fast vårdkontakt, om patienten begär det eller om det inte är uppenbart obehövligt, till en patient som får vård i kommunal hälso- och sjukvård.

Termen hemsjukvård föreslås tas bort och ersättas i tillämpliga fall med hälso- och sjukvård i hemmet.

Regeringen föreslår också att informationskravet i förhållande till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är patientens fasta vård­kontakt och fasta läkarkontakt samt hur patienten kan komma i kontakt med sin fasta vårdkontakt, sin fasta läkarkontakt och sina vårdenheter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Regeringen bedömer att det inte behövs några övergångsbestämmelser.

Redovisning av tre tillkännagivanden

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det sam­lade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 punkt 2, res. S, MP, V, rskr. 2016/17:326). Tillkännagivandet är enligt regeringen slut­behandlat genom förslagen i propositionen.  

Riksdagen har även tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om primär­vården och psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 punkt 11, res. S, rskr. 2021/22:383). Av tillkännagivandet följer enligt regeringen att det behövs samtidiga satsningar när det gäller förstärkning av tidiga öppna insatser på området psykisk hälsa inom primärvården och för verksamhet inom ramen för barn- och ungdomspsykiatrin (bet. 2021/22:SoU15 s. 35). Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 vissa satsningar på primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa under perioden 2025–2027 och på ökad tillgänglighet och kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Reger­ingen anser med hänvis­ning till dessa satsningar samt förslag i den proposition som nu är aktuell, att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Slutligen har riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 punkt 3, rskr. 2020/21:61). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att hälsofrämjande insatser, rehabilitering och ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och sjukvården, bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat genom förslag i proposition Ökad kontroll i hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116) och i den nu aktuella propositionen.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Utskottet har vidare inget att invända mot regeringens redovisning av de tre tillkänna­givandena som regeringen anser är slutbehandlade genom bl.a. för­slagen i propositionen. 

Propositionen

Som kort har berörts ovan föreslås i propositionen ett förtydligande av vilka vårdbehov primärvården ska tillgodose. Regeringen föreslår att det ska för­tydligas i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska tillhandahålla de hälso- och sjukvårds­tjänster som krävs för att tillgodose både fysiska och psykiska vanligt före­kommande vård­behov.

I propositionen lyfter regeringen fram att primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa. Samtidigt visar återkommande utredningar och rapporter att det finns stora och omfattande utvecklingsbehov när det gäller omhändertagandet av psykisk ohälsa i primär­vårdens verksamheter. Generellt tillhandahålls inte hälso- och sjukvårds­tjänster eller uppföljning för psykiska vårdbehov enligt lika struktu­rerade former som för fysiska vårdbehov. Vidare är variationen stor när det gäller såväl tillgänglighet som innehållet i den vård som erbjuds inom primärvården. Regeringen föreslår därför att det ska förtydligas i primär­vårdens grund­uppdrag i 13 a kap. 1 § HSL att de hälso- och sjukvårds­tjänster som primär­vården särskilt ska tillhandahålla för att tillgodose vanligt före­kommande vårdbehov inkluderar både fysiska och psykiska vårdbehov.

Trots att primärvårdens grunduppdrag redan i dag omfattar även psykiska vårdbehov ser regeringen ett behov av att synliggöra detta i hälso- och sjuk­vårds­lagen. Syftet med förslaget är enligt regeringen att öka förutsätt­ningarna för en nära och jämlik primärvård också i de delar som avser psykisk ohälsa. Synliggörandet av att det även är psykiska behov som ska omhändertas sätter enligt regeringen ljuset på att det är något huvudmännen behöver beakta i sin planering och organisering av primärvården. Förtydligandet kan även utgöra ett stöd för de funktioner i regioner och kommuner som ska planera, organisera och resurssätta hälso- och sjukvården och specifikt primärvården. Att reg­ler­ingen förtydligas kan enligt regeringens mening vidare förväntas bidra till att området i högre utsträckning blir föremål för uppföljning.

När det gäller frågan om ett förtydligande borde göras för hela hälso- och sjukvården och inte enbart primärvården konstaterar regeringen att defini­tionen av hälso- och sjukvård i 2 kap. 1 § HSL omfattar omhänder­tagande av både fysiska och psykiska behov. Vidare poängterar regeringen att i den specialiserade vårdens organi­sering får den psykiska ohälsan automatiskt ett eget utrymme och därmed syn­lig­het, inom ramen för de psykiatriska speciali­teterna. Regeringen ser därför inget behov att ett förtydligande för hälso- och sjukvården i stort.

Enligt regeringen är förslagen i propositionen en del i arbetet med omställ­ningen till nära vård med primärvården som nav. Omställningen bedöms på sikt leda till en större kostnadseffektivitet men dessa effekter kommer enligt regeringen dock inte att uppstå direkt. Mot den bakgrunden har regeringen sedan 2019 tillfört stöd för att huvudmännen ska ha möjlighet att arbeta med omställningen och en utbyggd primärvård.

Eftersom primärvården redan i dag svarar för hälso- och sjukvårdsbehov relaterade till psykisk ohälsa anser regeringen att förslaget inte innebär några nya obligatoriska uppgifter eller någon skillnad i ambitionsnivå. Den kommu­nala finan­sierings­principen är därför heller inte tillämplig. Det är enligt regeringen upp till huvud­männen att utifrån det ansvar som åligger dem ana­lysera och besluta om fördelningen av ekonomiska resurser i den egna verk­sam­­heten.

Motionen

I kommittémotion 2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som inne­bär ett förtydligande av att hela hälso- och sjukvården ska tillgodose såväl psykiska som fysiska vårdbehov. Motionärerna anför att det finns samma skäl att förtydliga att hela hälso- och sjukvården omfattar både psykiska och fysiska vårdbehov som för förslaget att förtydliga primärvårdens uppdrag. I yrkande 2 föreslås ett till­känna­givande om att regeringen bör återkomma med en för­djupad analys av vad förslaget om att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser. Slutligen föreslår motionärerna i yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen ska åter­komma med finan­siering för det fall att den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att annan verksam­het blir lidande.

Utskottets ställningstagande

Återkommande utredningar och rapporter visar på att det finns stora och om­fattande utvecklingsbehov när det gäller arbetet med psykisk ohälsa i primär­vårdens verksamheter. Utskottet ser därför positivt på förslaget att förtydliga att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vård­behov. Utskottet delar regeringens bedöm­ning att det sak­nas behov av att utvidga förtydligandet till att omfatta hela hälso- och sjuk­vården och inte enbart primär­vården. Den psykiska ohälsan får auto­matiskt ett eget utrymme och syn­lighet i den specialiserade vården inom ramen för de psykiatriska specialitet­erna.  

Regeringen redogör för att förslaget om psykisk ohälsa inte innebär några nya obligatoriska uppgifter eller skillnader i ambitionsnivå för regioner och kommuner. Den kommu­nala finan­sierings­principen är därför inte tillämplig. Det är i stället upp till huvud­männen att utifrån det ansvar som åligger dem ana­lys­era och besluta om för­del­ningen av ekonomiska resurser i den egna verk­sam­­heten. Utskottet ställer sig bakom bedömningarna och uppfattningen att det är huvud­­männens ansvar att analysera och besluta om de ekonomiska resurserna för de egna verksam­heterna.  

Med hänvisning till vad som nämnts ovan ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motion 2025/26:3815 (V) yrkandena 1–3. Motionen bör därför avslås.

 

Reservationer

Ställningstagande

Jag anser att propositionen innehåller vissa steg för att förbättra och stärka möjligheterna för en god och nära vård, men det krävs mycket mer för en fungerande primärvård och en god och nära vård.

För det första anser jag att tydliggörandet av att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov borde utvidgas till att omfatta inte bara primärvården utan hela hälso- och sjukvården. Samma skäl för att förtydliga uppdraget gäller för övriga delar av hälso- och sjukvården som för primär­vården. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ett sådant förtydligande.     

För det andra vill jag lyfta fram behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vårdbehov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kommuner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad för­slaget får för ekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksamheten blir lidande.

 

Ställningstagande

Jag vill lyfta fram behovet av en djupare analys av vad förslaget om psykiska vård­behov får för ekonomiska konsekvenser för en redan pressad vård med kom­muner och regioner som saknar tillräckliga ekonomiska medel. Regering­en bör återkomma till riksdagen med en fördjupad analys av vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen återkomma med förslag på finansiering för det fall den ekonomiska konsekvensanalysen visar att det finns behov av ekonomiska tillskott för att klara uppdraget utan att verksam­heten blir lidande.

 

Särskilt yttrande

Det är välkommet att regeringen nu tar ytterligare steg i den omställning av svensk hälso- och sjukvård som god och nära vård innebär. Det ger bättre förutsättningar för ett gott omhändertagande av patienten och för samman­hängande vårdkedjor. Vi har därför valt att inte väcka någon följdmotion med anledning av propositionen. Enligt vår mening går dock omställningen för långsamt. För få människor har en fast läkarkontakt och landets regioner har långt kvar till att kunna uppfylla Socialstyrelsens rekommendation om 1 100 listade patien­ter per specialistläkare i primär­vården. Det krävs ytterligare åtgärder för att tydliggöra och förstärka regionernas uppdrag och förut­sättningar för det fort­satta förändringsarbetet. För att frigöra kraften i omställ­ningen krävs inte minst ökade ekonomiska resurser till svensk hälso- och sjuk­vård. Vi kommer att noga följa utvecklingen av dessa frågor och ta nöd­vändiga initiativ i andra sammanhang.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag