Förslaget handlar om att förändra reglerna kring efterlevandestöd för barn som får vård eller bor på institution som betalas av det allmänna.
Ska riksdagen godkänna regeringens förslag att inte ge efterlevandestöd till dessa barn?
Om förslaget går igenom, kommer barn som får offentligt finansierad vård eller boende inte längre att kunna få efterlevandestöd.
|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken. Regeringens förslag innebär bl.a. att efterlevandestöd inte ska lämnas för barn och unga vars boende och uppehälle finansieras av det allmänna.
Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget till ändring i socialförsäkringsbalken om att arbetsförmågan även för behovsanställda efter 90 dagar i sjukperioden ska bedömas mot förvärvsarbete i en sådan angiven arbetsgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2022 när det gäller sjukpenning för behovsanställda och den 1 januari 2023 i fråga om efterlevandestöd.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns fyra reservationer (SD, V, MP). I en reservation yrkas avslag på propositionen.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:182 Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna.
Fem yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Efterlevandestöd för placerade barn och unga samt sjukpenning för behovsanställda
1.Efterlevandestöd och sjukpenning, punkt 1 (MP)
2.Utvärdering av förslaget om efterlevandestöd, punkt 2 (SD)
3.Utvärdering av förslaget om efterlevandestöd, punkt 2 (V)
4.Utvärdering av förslaget om efterlevandestöd, punkt 2 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Efterlevandestöd och sjukpenning |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:182 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2021/22:4587 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1.
Reservation 1 (MP)
|
2. |
Utvärdering av förslaget om efterlevandestöd |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4487 av Ida Gabrielsson m.fl. (V),
2021/22:4571 av Julia Kronlid m.fl. (SD) och
2021/22:4587 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (V)
Reservation 4 (MP)
Stockholm den 31 maj 2022
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maria Malmer Stenergard
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Ludvig Aspling (SD), Teresa Carvalho (S), Martina Johansson (C), Ida Gabrielsson (V), Katarina Brännström (M), Julia Kronlid (SD), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Rasmus Ling (MP), Mattias Vepsä (S), Ann-Sofie Alm (M), Elsemarie Bjellqvist (S) och Robert Hannah (L).
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2021/22:182 Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna.
Riksdagen lämnade i maj 2018 ett tillkännagivande till regeringen om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27, rskr. 2017/18:329). Riksdagen ansåg att regelverket borde skärpas dels genom att efterlevandestöd inte ska få lämnas för en längre tid tillbaka än en månad före ansökningstillfället, dels att regeringen skulle utreda frågan om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande. En lagändring som innebär att tiden för retroaktiv utbetalning av efterlevandestöd ändrades från sex månader till en månad trädde i kraft den 1 januari 2020 (prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27, rskr. 2017/18:329). Inom Socialdepartementet har promemorian Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna (Ds 2020:27) tagits fram med förslag om att efterlevandestöd inte ska lämnas till barn när de får insatser i form av särskilt boende enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller vård eller boende i familjehem, stödboende eller HVB-hem inom socialtjänsten.
I propositionen Angiven yrkesgrupp – åtgärder för en begriplig sjukförsäkring (prop. 2020/21:171) lämnade regeringen förslag om bedömningen av arbetsförmågan i sjukpenningärenden. Enligt förslaget ska begreppet normalt förekommande arbete förtydligas så att bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i sjukperioden görs mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Lagändringen har beslutats av riksdagen och träder i kraft den 1 september 2022. I denna proposition föreslår regeringen att begreppet normalt förekommande arbete ska förtydligas på samma sätt i bestämmelsen om hur arbetsförmågan ska bedömas i sjukpenningärenden för behovsanställda. Regeringen har under hand inhämtat synpunkter från Försäkringskassan, som tillstyrker förslaget.
Lagförslagen när det gäller efterlevandestödet har granskats av Lagrådet.
Med anledning av propositionen har det väckts tre motioner.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär bl.a. att efterlevandestöd inte ska lämnas för barn och unga vars boende och uppehälle finansieras av det allmänna. Vidare ska arbetsförmågan för behovsanställda efter 90 dagar i sjukperioden bedömas mot förvärvsarbete i en sådan angiven arbetsgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. avslag på propositionen och om en utvärdering av konsekvenserna när det gäller efterlevandestödet.
Jämför reservation 1 (MP), 2 (SD), 3 (V) och 4 (MP).
Gällande ordning
Placeringar
Insatser för barn och unga finansieras av det allmänna till stor del inom ramen för socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Barn och unga med funktionsnedsättning som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina vårdnadshavare kan få bo i ett familjehem eller en bostad med särskild service enligt LSS, om barnets behov av en sådan insats inte kan tillgodoses på annat sätt. Därutöver kan det allmänna bekosta barns och ungas vård eller boende utanför det egna hemmet enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, eller som sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Eftersom det i dessa fall är frågan om tvångsvård eller vård i stället för fängelse, avgör domstol om vården ska ske enligt dessa bestämmelser eller inte. Insatser till barn och unga ska dock i första hand ges på frivillig väg med stöd av socialtjänstlagen. Sådana insatser beslutas av socialnämnden. I samtliga fall då barn och unga vårdas utanför sitt eget hem ansvarar socialnämnden för vården av den unge.
Efterlevandestöd och underhållsstöd
Underhållsstöd regleras bl.a. i 18 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, och betalas ut av Försäkringskassan. Efterlevandestöd regleras bl.a. i 79 kap. SFB och betalas ut av Pensionsmyndigheten. Förmånerna lämnas förutsatt att barnet i fråga dels är bosatt i Sverige, dels inte varaktigt bor med båda sina föräldrar. Vid förälderns oförmåga att försörja sitt barn eller om en upparbetad barnpension är otillräcklig går det allmänna in och tillhandahåller barnet ett grundskydd genom underhållsstöd eller efterlevandestöd. Syftet med förmånerna är att tillförsäkra barn och unga en grundläggande ekonomisk miniminivå. Förmånerna lämnas oavsett föräldrarnas anknytning till eller arbetsinsats i Sverige. Förmånerna lämnas till dess den unge fyller 18 år eller, om den unge går i gymnasieskola eller liknande, som längst till juni månad det år han eller hon fyller 20 år. Utbetalning sker till den förälder barnet bor hos eller till särskilt förordnade vårdnadshavare. När barnet fyllt 18 år sker utbetalningen direkt till honom eller henne.
I 106 kap. 8 § SFB föreskrivs att underhållsstöd inte lämnas för sådan kalendermånad då barnet under hela månaden
Enligt 106 kap. 33 § SFB får efterlevandestöd inte lämnas om ett barn sedan minst 30 dagar i följd på statens bekostnad vårdats på anstalt eller annars fått kost och bostad. Förmånen får dock lämnas för tid när barnet är inackorderat vid sameskola.
Underrättelse till utbetalande myndighet
Vid verkställighet av sluten ungdomsvård lämnar Statens institutionsstyrelse, uppgifter till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten om tider för sådan vistelse enligt 10 a § förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Genom uppgiftslämningen kan Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten administrera utbetalningen av förmånerna i fråga. När en insats som avser vård eller boende enligt socialtjänstlagen eller LSS beviljats till ett barn med underhållsstöd ska socialnämnden eller huvudmannen för boendet enligt 2 § förordningen (1996:1036) om underhållsstöd underrätta Försäkringskassan när ett barn skrivs ut eller in. Det saknas bestämmelser om underrättelse till Pensionsmyndigheten vid beviljande av insats som avser vård eller boende enligt socialtjänstlagen eller LSS till barn med efterlevandestöd.
Sjukpenning
Av 27 kap. 49 b § andra stycket SFB följer att arbetsförmåga för en behovsanställd försäkrad ska bedömas mot den försäkrades vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne. Från och med den tidpunkt då den behovsanställde har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det dessutom beaktas om den behovsanställde har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.
Propositionen
Efterlevandestöd
Regeringen konstaterar att även om både efterlevandestöd och underhållsstöd är en sorts grundskydd för barn finns det i dag olikheter när det gäller huruvida dessa stöd betalas ut vid placering på institution m.m. då barnens uppehälle är tryggat av det allmänna. Detta leder till olika ekonomiska förutsättningar för placerade barn och unga med särlevande respektive avlidna föräldrar. Regeringen föreslår därför att efterlevandestöd inte ska lämnas för en kalendermånad då barnet under hela månaden på statens bekostnad får vård på institution eller annars får kost och logi, bor i ett familjehem eller en bostad med särskild service för barn och unga enligt LSS eller vårdas i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten.
När det gäller ekonomiska konsekvenser för barnen framhåller regeringen att placerade barn som får efterlevandestöd i dag överkompenseras i relation till placerade barn vars föräldrar lever isär. Regeringen lyfter fram att de berörda barnens uppehälle är tryggat av det allmänna och att deras grundtrygghet inte påverkas av regeringens förslag. De eventuella negativa ekonomiska konsekvenser som förslaget skulle kunna medföra i vissa fall för de berörda barnen innebär därmed inte att de lämnas utan försörjning. De berörda barnen får dock mindre egna medel att röra sig med. Regeringen anger vidare att efterlevandestöd inte bör jämföras med barnpension som är en av föräldern intjänad pension som kommer barnet till godo när föräldern avlidit. Barnpension är således inte på samma sätt som underhållsstöd eller efterlevandestöd ett grundskydd som det allmänna erbjuder.
Underrättelse till utbetalande myndighet
För att säkerställa att det inte lämnas underhållsstöd eller efterlevandestöd när ett barn får vård eller har ett boende som bekostas av staten eller kommunen föreslår regeringen att det införs en skyldighet för den kommunala nämnden att upplysa om en beslutad insats. En kommunal nämnd ska så snart som möjligt lämna uppgift till Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten om en beslutad insats i form av vård eller boende till barn som får underhållsstöd eller efterlevandestöd. Uppgiftsskyldigheten är ett sådant åliggande som i enlighet med 8 kap. 2 § första stycket 3 regeringsformen ska meddelas i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela ytterligare föreskrifter om den kommunala nämndens uppgiftsskyldighet när det gäller den beslutade insatsen. Regeringen bedömer att det saknas behov av särskilda bestämmelser om sekretess eller personuppgiftsbehandling. För andra statliga aktörer än Statens institutionsstyrelse behöver föreskrifter meddelas om uppgiftsskyldigheten gentemot Pensionsmyndigheten. Regeringen kan meddela sådana föreskrifter och delegera rätten till en myndighet under regeringen.
Regeringen anser att den föreslagna uppgiftsskyldigheten är nödvändig och proportionerlig för att Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten ska kunna vidta de åtgärder som krävs för att effektivt handlägga ärendena. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och den kommunala nämnden får också genom uppgiftsskyldigheten stöd för behandling av känsliga personuppgifter som lämnas ut.
Sjukpenning
Den 1 februari 2022 infördes nya bestämmelser om sjukpenning för behovsanställda (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU1, rskr. 2021/22:116). Av bestämmelserna framgår att den behovsanställde ska behandlas som en anställd när arbetsförmågan bedöms till den del som han eller hon omfattas av en överenskommelse om att utföra arbete under en särskilt angiven tid. Om den behovsanställde inte omfattas av en överenskommelse om att utföra arbete under en särskilt angiven tid gäller en ny bestämmelse i 27 kap. 49 b § SFB som är en specialreglering för behovsanställda för sådan tid då de rent faktiskt är arbetslösa. Efter 90 dagar i sjukperioden ska den behovsanställdes arbetsförmåga enligt 27 kap. 49 b § SFB bedömas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne. Eftersom begreppet normalt förekommande arbete har preciserats i 27 kap. 48 § SFB med ikraftträdande den 1 september 2022 (prop. 2020/21:171, bet. 2021/22:SfU5, rskr. 2021/22:21) bör motsvarande förtydligande göras i 27 kap. 49 b § SFB. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen om hur arbetsförmågan ska bedömas i sjukpenningärenden för behovsanställda efter 90 dagar i sjukperioden ska ange att bedömningen ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven arbetsgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
Konsekvenser och ikraftträdande
När det gäller förslaget om efterlevandestöd anser regeringen att detta är förenligt med åtagandena i barnkonventionen. Förslaget innebär enligt regeringen en mer likvärdig tillämpning för barn med underhållsstöd och efterlevandestöd i samma situation. Regeringen bedömer också att förslagen om efterlevandestöd kan leda till en möjlig besparing för staten på 3–5 miljoner kronor om året.
Regeringen bedömer samtidigt att kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan komma att öka något, dock ytterst marginellt. Regeringen anger att antalet barn som berörs är mycket lågt, 160 barn per år. Ansvaret för dessa barn och unga är dessutom spritt i kommunerna, varför en enskild kommun enligt regeringen inte torde drabbas mer än marginellt av ökade kostnader.
När det gäller kommunernas utökade uppgiftsskyldighet gör regeringen bedömningen att de ca 160 underrättelser som kommuner kommer att behöva göra inte påverkar kommunernas administration eller kostnader. Den ökade administrationen för Pensionsmyndigheten bedöms rymmas inom ramen för befintligt anslag. För Försäkringskassans del innebär förslaget inte någon ökad administration, eftersom myndigheten redan i dag får dessa uppgifter från kommunen.
Preciseringen av begreppet normalt förekommande arbete vad gäller sjukpenning för behovsanställda kommer enligt regeringen inte att ha någon påverkan på sjukfallens varaktighet eller sjukpenningutgifterna.
Lagändringarna som avser efterlevandestöd ska träda i kraft den 1 januari 2023. För insatser som har påbörjats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla. Lagändringen som avser sjukpenning till behovsanställda ska träda i kraft den 1 september 2022. Den nya bestämmelsen ska tillämpas även på sjukperioder som har påbörjats före ikraftträdandet. Bestämmelsen ska dock tillämpas första gången vid prövning av rätt till ersättning för dagar fr.o.m. ikraftträdandet.
Tillkännagivande om efterlevandestöd
Riksdagen lämnade i maj 2018 ett tillkännagivande till regeringen om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27, rskr. 2017/18:329). Regeringen bedömer att ändringen av bestämmelserna om retroaktiv utbetalning av efterlevandestöd som trädde i kraft den 1 januari 2020 tillsammans med förslagen i denna proposition tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4571 av Julia Kronlid m.fl. (SD) anges att regeringen sex månader efter ikraftträdandet bör återkomma med djupgående konsekvensanalyser av efterlevandestödets ekonomiska utfall för bl.a. de barn som är placerade enligt LSS.
I motion 2021/22:4587 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 begärs att riksdagen avslår propositionen. Förslaget rör ett mycket litet antal barn, men för vart och ett av barnen kan det få mycket stor betydelse. Efterlevandestödet kan för vissa ge möjlighet till sparande eller att köpa något extra. Många barn med större funktionsnedsättningar har också visat sig få en livslångt och kraftigt försämrad ekonomi jämfört med andra barn. Om en eller två föräldrar har avlidit finns dessutom inte möjligheten till stöd och kompensation längre fram som för andra barn. Det är inte orimligt att se efterlevandestödet som en parallell till barnpension och att den rättviseaspekt som nämns i förhållande till underhållsstödet då kan ses i ett annat ljus. I yrkandena 2 och 3 anges att det bör utredas hur förslagen påverkar de ekonomiska förutsättningarna för barn, särskilt de som är placerade i särskilt boende enligt LSS. Inte minst på grund av de hyresnivåer som råder i många boenden går många barn och unga en relativ fattigdom tillmötes om vi inte hittar system som motar en sådan utveckling. Regeringen bör därför återkomma med en fördjupad barnkonsekvensanalys och utreda de ekonomiska förutsättningarna för barn placerade i särskilt boende enligt LSS.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis kan utskottet konstatera att det inte finns någon enhetlig reglering av hur olika socialförsäkringsförmåner ska hanteras när den försäkrade är omhändertagen eller på annat sätt får sitt boende finansierat av det allmänna, utan det ser olika ut beroende på vad det är för förmån och vilket behov förmånen avser att tillgodose. I dag lämnas varken efterlevandestöd eller underhållsstöd när barnet eller den unge är beviljad en insats i form av vård eller boende som bekostas av staten. När det gäller underhållsstöd lämnas det inte heller vid insatser som bekostas av kommunen. Utskottet, som noterar att underhållsstöd och efterlevandestöd har samma syfte, nämligen att ge den berörde ett grundskydd, delar regeringens bedömning att de berörda barnens uppehälle är tryggat av det allmänna och att deras grundtrygghet inte påverkas av regeringens förslag. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att efterlevandestöd inte ska ges till barn och unga vars boende och uppehälle är tillgodosett av det allmänna och att upplysningsskyldigheten för den kommunala nämnden om att en beslutad insats inleds eller upphör bör regleras. En kommunal nämnd ska därmed så snart som möjligt lämna uppgift till Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten om en beslutad insats i form av vård eller boende till barn som får underhållsstöd eller efterlevandestöd.
När det gäller sjukpenning för behovsanställda noterar utskottet att begreppet normalt förekommande arbete nyligen har preciserats i 27 kap. 48 § SFB med ikraftträdande den 1 september 2022. Utskottet anser därför att motsvarande förtydligande bör göras i 27 kap. 49 b § SFB. Bedömningen av arbetsförmågan i sjukpenningärenden för behovsanställda efter 90 dagar i sjukperioden ska således göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven arbetsgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2021/22:4587 (MP) yrkande 1 om avslag på propositionen.
I några motioner tas frågan om mer djupgående analyser och utredning av konsekvenserna av förslaget om efterlevandestöd upp. Utskottet delar här regeringens bedömning att i relation till placerade barn vars föräldrar lever i sär är placerade barn som får efterlevandestöd i dag överkompenserade, och även om de får mindre egna medel att röra sig med är deras försörjning tryggad av det allmänna. Som utskottet angett ovan kan den föreslagna ändringen inte anses påverka grundtryggheten för dessa barn. Utskottet kan även konstatera att efterlevandestöd inte bör jämföras med barnpension som är en av föräldern intjänad pension som kommer barnet till godo när föräldern avlidit. Utskottet, som kan dela motionärernas oro för barn som mist en eller båda sina föräldrar, utgår från att regeringen noga följer upp konsekvenserna av lagändringen både vad avser barnen och kommunernas ansvar och återkommer vid behov. Utskottet anser med det anförda att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om analyser och en utredning av konsekvenserna av förslaget om efterlevandestöd. Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:4571 (SD), 2021/22:4487 (V) och 2021/22:4587 (MP) yrkande 2. Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om de ekonomiska förutsättningarna för barn placerade i LSS-boende. Utskottet avstyrker därmed 2021/22:4587 (MP) yrkande 3.
Regeringen har i propositionen lämnat en redogörelse för riksdagens tillkännagivande om att skärpa regelverket för efterlevandestöd. Regeringen anser att tillkännagivandet om efterlevandestöd är slutbehandlat genom förslagen i propositionen och en tidigare lagändring som innebär att tiden för retroaktiv utbetalning av efterlevandestöd ändrades från sex månader till en månad. Utskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning.
|
1. |
av Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4587 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2021/22:182 punkterna 1 och 2.
Ställningstagande
Förslaget rör ett mycket litet antal barn, men för vart och ett av barnen kan det få mycket stor betydelse. Stödet kan för vissa ge möjlighet till sparande eller att köpa något extra. Många barn med större funktionsnedsättningar har också visat sig få en livslångt och kraftigt försämrad ekonomi jämfört med andra barn. Om en eller två föräldrar har avlidit finns dessutom inte möjligheten till stöd och kompensation längre fram som för andra barn. Det är inte orimligt att se efterlevandestödet som en parallell till barnpension och att den rättviseaspekt som nämns i förhållande till underhållsstödet då kan ses i ett annat ljus. Riksdagen bör därför avslå propositionen.
|
2. |
av Ludvig Aspling (SD), Julia Kronlid (SD) och Jonas Andersson i Skellefteå (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4571 av Julia Kronlid m.fl. (SD) och
avslår motionerna
2021/22:4487 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) och
2021/22:4587 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
När det gäller särskilt barn som är placerade på LSS-boenden och som har efterlevandestöd är det viktigt att deras redan dåliga ekonomiska situation inte försämras. Regeringen bör därför inom sex månader efter att lagändringarna trätt i kraft återkomma med djupgående konsekvensanalyser av det ekonomiska utfallet för bl.a. de barn som är placerade enligt LSS.
|
3. |
av Ida Gabrielsson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4487 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) och
avslår motionerna
2021/22:4571 av Julia Kronlid m.fl. (SD) och
2021/22:4587 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Förslaget rör få barn men de som berörs tillhör en redan utsatt grupp som kommer att få sämre ekonomiska villkor. Det behövs därför en djupare barnkonsekvensanalys. Dessutom ställs det genom förslaget högre krav på kommunerna att säkerställa att barnens behov faktiskt tillgodoses, varför även konsekvenserna för kommunerna behöver analyseras. Regeringen bör därför återkomma med en mer utförlig analys av konsekvenserna när det gäller efterlevandestödet och eventuella förslag på hur dessa konsekvenser ska hanteras.
|
4. |
av Rasmus Ling (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4587 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt
avslår motionerna
2021/22:4487 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) och
2021/22:4571 av Julia Kronlid m.fl. (SD).
Ställningstagande
Inte minst på grund av de hyresnivåer som råder i många boenden går många barn och unga en relativ fattigdom till mötes. System som motar en sådan utveckling måste tas fram. Regeringen bör därför återkomma med en fördjupad barnkonsekvensanalys och utreda de ekonomiska förutsättningarna för barn placerade i särskilt boende enligt LSS.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en mer utförlig analys av förslagets konsekvenser och eventuella förslag på hur dessa konsekvenser ska hanteras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sex månader efter ikraftträdandet återrapportera lagändringen gällande efterlevandestödets ekonomiska utfall och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen avslår propositionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fördjupad barnkonsekvensanalys och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en utredning om de ekonomiska förutsättningarna för barn som är placerade i särskilt boende enligt LSS och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2