En riksdagsledamot vill veta hur landsbygdsministern tänker hantera utbrottet av blåtunga, en virussjukdom som drabbat djur i sydvästra Sverige, särskilt Halland.
Inget beslut – riksdagsledamoten ställer en fråga till ministern för att få information och en redogörelse.
Ministern får svara på frågan skriftligen. Det leder inte till några direkta förändringar, men kan påverka det framtida arbetet med blåtunga.
Besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren
av Christofer Bergenblock (C)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Under årets första månader har virussjukdomen blåtunga drabbat allt fler lantbrukare i sydvästra Sverige, och allra värst drabbat är Halland. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (den 14 mars) har 160 djurbesättningar av får och nötdjur hittills drabbats i Halland, vilket utgör 37 procent av totalt 433 drabbade besättningar.
Blåtunga smittar huvudsakligen under sommarhalvåret via svidknott, och det som syns nu är konsekvenserna av smitta som spreds under förra sommaren. Detta tar sig framför allt uttryck i form av kalvar som föds med olika sorters missbildningar, bland annat på hjärnan, vilket gör att djuren i många fall inte är livsdugliga utan måste avlivas. Förutom det emotionella lidandet för lantbrukaren innebär det här en kännbar ekonomisk påverkan. Det handlar dels om förlusten när foster föds döda eller när kalvar måste avlivas, dels om kostnaden för vaccinering, provtagning, veterinärbesök, avlivning och kadaverhantering – detta i en bransch som redan tidigare har små marginaler och är oerhört viktig för Sveriges beredskap.
Från lantbrukarnas sida efterfrågas nu en tydlig strategi kring hur smittan ska motverkas och hur kostnaderna ska fördelas. Förslag har kommit om att regeringen bör tillföra omkring 100 miljoner kronor för att täcka kostnader för vaccinering och provtagning. Utifrån hur smittspridningen går till kan det även finnas anledning att besluta om undantag från de rådande beteskraven inför kommande sommarsäsong. Frågan är vad ansvariga myndigheter och ansvarig minister gör för att lösa situationen.
Med utgångspunkt i ovanstående vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta strategiskt och ekonomiskt för att det pågående utbrottet av blåtunga ska kunna stoppas?
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:914 av Christofer Bergenblock (C) Utbrottet av blåtunga i Halland och övriga sydvästra Sverige
Christofer Bergenblock har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta strategiskt och ekonomiskt för att det pågående utbrottet av blåtunga ska kunna stoppas.
Regeringen är bekymrad över de fall med kalvar som föds med missbildningar till följd av tidigare infektion med blåtunga hos moderdjuren under det utbrott av blåtunga som drabbade Sverige 2024. Sjukdomen och dess konsekvenser utgör en känslomässig och ekonomisk belastning för svenska lantbrukare.
Vid det tidigare utbrottet av blåtunga i Sverige, 2008, fanns det krav enligt både EU-lagstiftning och nationell lagstiftning att bekämpa sjukdomen. Därför genomfördes en obligatorisk vaccinationskampanj med syfte att bekämpa utbrottet både i Sverige och övriga drabbade EU-länder. Smittan utrotades, men till en hög kostnad. Efter detta har EU:s djurhälsolagstiftning reviderats och det finns inte längre några EU-krav på att bekämpa sjukdomen. Att smittan sprids i Europa, samtidigt som den inte längre bekämpas av majoriteten av andra EU-länder innebär att sjukdomen sannolikt kommer att fortsätta cirkulera och bli en återkommande utmaning för svenska lantbrukare.
Regeringen har delegerat till Statens jordbruksverk att meddela föreskrifter om vilka sjukdomar som ska omfattas av epizootilagen (1999:657), den lag som reglerar hanteringen av allmänfarliga djursjukdomar. Då det inte längre anses möjligt eller kostnadseffektivt att utrota blåtunga i Sverige beslutade Statens jordbruksverk efter dialog med näringen under 2024 att ta bort sjukdomen från epizootilagens tillämpningsområde. Blåtunga omfattas därför inte längre av tvingande åtgärder och vaccination mot sjukdomen är frivillig.
En statlig finansiering av vaccination mot blåtunga skulle innebära ett nytt statligt stöd till berörda lantbrukare. Ett nytt statligt stöd måste alltid föregås av noggranna överväganden kring stödets samhällsekonomiska nytta, dess positiva effekter och eventuella risker. Vid utformning av statliga stöd behöver hänsyn också tas hänsyn till EU-reglerna om statsstöd.
Regeringen följer noga frågan om blåtunga och har en tät kontakt med expertmyndigheterna, bland annat när det gäller bedömningar om vilka metoder som kan vara effektiva för att hantera sjukdomen. I detta fall kompliceras analysen exempelvis av att tillgängliga vaccin är nya på marknaden och att effekten på att förhindra smittspridning inte är klarlagd.
Stockholm den 26 mars 2025
Peter Kullgren