Ärendet handlar om att införa nya regler för hur företag och finansaktörer ska rapportera om hållbarhet och miljöpåverkan enligt EU:s gröna taxonomiförordning.
Ska riksdagen anta regeringens förslag till lagändringar för att följa EU:s gröna taxonomiförordning?
Om förslaget går igenom kommer det bli krav på mer detaljerad information i företagsrapporter och avtal med Pensionsmyndigheten, vilket främjar hållbara investeringar.
|
|
Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens proposition. Propositionen innehåller lagförslag med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning. Förslagen innebär bl.a. att det införs ytterligare krav på vilken information finansmarknadsaktörer ska lämna i exempelvis informationsbroschyrer och årsberättelser och vissa större företag ska lämna i hållbarhetsrapporter. Det föreslås också att fondförvaltare ska lämna information i enlighet med förordningen för att få ingå avtal med Pensionsmyndigheten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022, vilket är den tidpunkt då EU:s gröna taxonomiförordning ska börja tillämpas i de delar som gäller förordningens klimatrelaterade miljömål.
Utskottet föreslår även att riksdagen antar utskottets förslag till rättelse i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna för en lag.
I betänkandet behandlar utskottet även fyra motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. Motionsyrkandena avstyrks.
I betänkandet finns två reservationer (SD, C) och två särskilda yttranden (M, SD, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:11 Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning.
Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag till lagändring av rättelsekaraktär.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning
Frågor om granskningskriterier i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning
1.Frågor om granskningskriterier i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning, punkt 2 (SD)
2.Frågor om granskningskriterier i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning, punkt 2 (C)
1.Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning, punkt 1 (M, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning |
Riksdagen antar
a) regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
3. lag om ändring i lagen (2005:46) om värdepappersfonder,
4. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
5. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
b) utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2021:967) om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:11 punkterna 1–5.
|
2. |
Frågor om granskningskriterier i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 63,
2021/22:3246 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 39,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 45 och
2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Stockholm den 25 november 2021
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Elisabeth Svantesson (M), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Adnan Dibrani (S), Martin Ådahl (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Björn Wiechel (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Magdalena Schröder (M) och David Perez (SD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:11 Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning och fyra motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. Med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § första stycket riksdagsordningen föreslår utskottet även en rättelse i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna för en lag.
I propositionen föreslår regeringen lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar[1], i det följande benämnd EU:s gröna taxonomiförordning. Förslagen innebär bl.a. att det införs ytterligare krav på vilken information finansmarknadsaktörer ska lämna i exempelvis informationsbroschyrer och årsberättelser och vissa större företag ska lämna i hållbarhetsrapporter. Det föreslås också att fondförvaltare ska lämna information i enlighet med förordningen för att få ingå avtal med Pensionsmyndigheten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022, vilket är den tidpunkt då EU:s gröna taxonomiförordning ska börja tillämpas i de delar som gäller förordningens klimatrelaterade miljömål.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposition.
Utskottet subsidiaritetsprövade kommissionens förslag till förordning (COM(2018) 353, fakta-PM 2017/18:FPM123) den 14 juni 2018. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen. Den 19 juni 2018 överlade utskottet med finansmarknadsminister Per Bolund om förslaget, och ytterligare överläggningar hölls med statssekreterare Ulf Holm den 21 och 28 november 2019. Information och samråd med EU-nämnden har skett inför förhandling och beslut i rådet.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3. Utskottet har inte begärt Lagrådets yttrande eftersom Lagrådets granskning skulle sakna betydelse för frågans art.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Motionsyrkandena från allmänna motionstiden 2021/22 finns i bilaga 1.
Miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över propositionen och eventuella följdmotioner. Inget av utskotten har valt att göra det.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning. Det innebär bl.a. att det införs ytterligare krav på vilken information finansmarknadsaktörer ska lämna i exempelvis informationsbroschyrer och årsberättelser och vissa större företag ska lämna i hållbarhetsrapporter. Det innebär också att fondförvaltare ska lämna information i enligt med förordningen för att få ingå avtal med Pensionsmyndigheten.
Riksdagen antar utskottets lagförslag. Därigenom rättas en hänvisning i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna för en lag om ändring i lagen om värdepappersmarknaden.
Jämför särskilt yttrande 1 (M, KD).
Propositionen
Klassificering av miljömässigt hållbar verksamhet
EU:s gröna taxonomiförordning innehåller kriterier för att avgöra om en ekonomisk verksamhet ska anses miljömässigt hållbar, i syfte att fastställa i vilken grad en investering är miljömässigt hållbar. För att anses som miljömässigt hållbar ska en verksamhet enligt förordningen bidra väsentligt till ett eller flera av förordningens miljömål. Den ska samtidigt inte orsaka betydande skada för något av miljömålen. Verksamheten ska vidare uppfylla en viss miniminivå för skydd av mänskliga rättigheter och rättigheter för arbetstagare. I delegerade akter till förordningen finns också tekniska granskningskriterier som ska vara uppfyllda för att verksamheten ska anses vara miljömässigt hållbar.
Förordningens kriterier om att investeringen ska ge ett väsentligt bidrag och inte orsaka betydande skada ska tillämpas i fråga om följande miljömål:
Miljömålen sätter en ram för vad som enligt förordningen ska beaktas vid bedömningen av vad som är miljömässigt hållbart. Hur förordningens kriterier ska tillämpas i fråga om miljömålen preciseras i de delegerade akter som antas av kommissionen enligt bemyndiganden i förordningen. Regeringen framhåller att förslagen i propositionen inte behandlar frågan om vad som är miljömässigt hållbart.
Standarder och andra offentliga åtgärder
Klassificeringen av miljömässigt hållbara verksamheter enligt EU:s gröna taxonomiförordning är till en början avsedd att ha betydelse för offentliga standarder och märkningar samt andra offentliga åtgärder. Enligt förordningen ska medlemsstaterna och unionen tillämpa kriterierna i samband med alla åtgärder som föreskriver krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter när det gäller finansiella produkter eller företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara.
Regeringen bedömer att det inte behövs några lagstiftningsåtgärder med anledning av de krav förordningen ställer när det gäller standarder och andra offentliga åtgärder eftersom det i gällande svensk rätt inte finns några regler på finansmarknadsområdet som ställer krav på hållbarhet på det sätt som avses i förordningen.
Upplysningar om att ytterligare information ska inkluderas i informationsbroschyrer och årsrapporter
EU:s gröna taxonomiförordning innehåller upplysningskrav som kompletterar de upplysningskrav som gäller för vissa aktörer på finansmarknadsområdet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar.[2] Kraven gäller upplysningar som ska lämnas innan avtal ingås om en finansiell produkt, t.ex. i en informationsbroschyr, och upplysningar i regelbundna rapporter.
Regeringen föreslår därför att det införs upplysningsbestämmelser i lagen om värdepappersfonder och i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder om att det i EU:s gröna taxonomiförordning finns ytterligare bestämmelser om vad en informationsbroschyr och årsberättelse ska innehålla. Enligt regeringen finns det inte skäl att införa sådana upplysningsbestämmelser i några andra lagar.
Behörig myndighet, tillsyn och sanktioner
Medlemsstaterna ska enligt EU:s gröna taxonomiförordning säkerställa att de behöriga myndigheter som övervakar att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar följs även övervakar att de kompletterande upplysningskraven i EU:s gröna taxonomiförordning följs. Myndigheterna ska ha alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att de ska utföra sina uppgifter. Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner vid överträdelser och dessa ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Regeringen bedömer att det inte krävs några lagstiftningsåtgärder med anledning av bestämmelserna. I Sverige har Finansinspektionen utsetts till behörig myndighet i all den sektorsspecifika lagstiftning som nämns i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, vilket innebär att det är Finansinspektionen som ska vara behörig myndighet även i fråga om EU:s gröna taxonomiförordning.
Upplysning i fråga om portföljförvaltning
Regeringen konstaterar att tillämpningsområdet för upplysningskraven enligt den gröna taxonomiförordningen är knutet till skyldigheten för finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter att lämna upplysningar enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar.
Regeringen föreslår därför att det ska införas en kompletterande upplysningsbestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden om att det precis som i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar i EU:s gröna taxonomiförordning finns ytterligare bestämmelser för den som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning.
Informationskrav för att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten
När EU:s gröna taxonomiförordning börjar tillämpas ska fondförvaltare lämna upplysningar som kompletterar dem som ska lämnas enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Enligt regeringen bör en fondförvaltare även lämna sådan information till Pensionsmyndigheten så att informationen i förlängningen kan komma pensionsspararna till del.
Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att en av förutsättningarna för att Pensionsmyndigeten ska godkänna en ansökan om att få ingå fondavtal ska vara att fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna den kompletterande information som avses i EU:s gröna taxonomiförordning.
Avgifter till Finansinspektionen
Regeringen föreslår att företag som står under Finansinspektionens tillsyn enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska betala årliga avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt EU:s gröna taxonomiförordning. Enligt regeringen behövs det inte några ytterligare lagstiftningsåtgärder i detta sammanhang.
Upplysning om krav på hållbarhetsrapportering enligt EU:s gröna taxonomiförordning
EU:s gröna taxonomiförordning innebär utökade krav på icke-finansiell rapportering om hållbarhet för vissa stora företag, både finansiella och icke-finansiella. Rapporteringskravet i förordningen är ett komplement till bestämmelserna i årsredovisningslagen om att företag av en viss storlek och moderföretag i koncerner av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport.
Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att det ska införas en upplysningsbestämmelse i årsredovisningslagen om att det i EU:s gröna taxonomiförordning finns ytterligare bestämmelser om innehållet i en hållbarhetsrapport för ett företag som ska upprätta en sådan rapport enligt bestämmelserna i denna lag, och som dessutom:
Regeringen föreslår även att en motsvarande bestämmelse införs när det gäller koncernredovisning med den skillnaden att upplysningen ska gälla innehållet i hållbarhetsrapporten för moderföretaget och villkoret att antalet anställda ska gälla moderföretagets koncern.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022. Förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022 när det gäller förordningens klimatrelaterade miljömål och fr.o.m. den 1 januari 2023 när det gäller de övriga miljömålen. Regeringen bedömer att de föreslagna lagändringarna inte kräver någon övergångsreglering och föreslår därför inte någon sådan.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens förslag.
I proposition 2021/22:8 Regellättnader på värdepappersmarknader och några frågor om referensvärden lämnade regeringen bl.a. ett förslag till lag om ändring i lagen om värdepappersmarknaden (2007:528). Riksdagen antog de föreslagna lydelserna (bet. 2021/22:FiU13, rskr. 2021/22:17). I ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns dock en felaktig hänvisning till en paragraf. Detta har varken varit riksdagens eller regeringens avsikt. Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet därför att riksdagen rättar hänvisningen genom att anta utskottets förslag i bilaga 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena. Utskottet ser inte skäl till att föreslå något tillkännagivande till regeringen i detta sammanhang.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (C) samt särskilt yttrande 2 (M, SD, KD).
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26 anför motionärerna att regeringen måste säkerställa att EU:s taxonomi inte försvårar eller omöjliggör för befintlig eller ny vattenkraft i Sverige. Enligt motionärerna framgår det av den delegerade akten till taxonomiförordningen att kunskapen om hur vattenkraft fungerar är låg i kommissionen och att man frångår befintlig lagstiftning på området, vilket i sin tur gör det svårt att tolka vilken lagstiftning som gäller för verksamheten framöver. Motionärerna anser därför att regeringen måste agera för att samla en majoritet för att invända mot den delegerade akten.
Mats Nordberg m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2021/22:2456 yrkande 63 att Sverige och Finland förmodligen har världens mest hållbara skogsbruk sett till de tre komponenterna i begreppet hållbarhet: ekonomi, ekologi och sociala konsekvenser av skogsbruket. Motionärerna anför att kommissionen har försökt exkludera nordiskt skogsbruk från vad som räknas som hållbart. Motionärerna anser att regeringen bör ges i uppdrag att inte godkänna den delegerade akten med kriterier för hållbara investeringar om inte skogsbruk så som det bedrivs i Sverige accepteras som en hållbar näring.
I kommittémotion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 45 anförs att motionärerna i grunden är positiva till taxonomiförordningen, men de anser också att det finns ett antal brister bl.a. kopplade till teknikneutralitet, krav på enskilda aktörer, förhållandet till nuvarande lagstiftning och den demokratiska förankringen. Enligt motionärerna bör kriterier för hållbara investeringar utifrån de sex målen i taxonomiförordningen tas fram på ett sätt som är transparent och demokratiskt förankrat och som i högre grad utgår från befintlig lagstiftning. Motsvarande förslag finns i kommittémotion 2021/22:3246 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) (yrkande 39).
Bakgrund
Delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning
Enligt EU:s gröna taxonomiförordning är det delegerat till kommissionen att anta akter med tekniska granskningskriterier som ska vara uppfyllda för att en verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Granskningskriterierna omfattar både vad som utgör ett väsentligt bidrag till miljömålen i förordningen och vad som utgör betydande skada för dem. Granskningskriterierna ska fastställas i enlighet med ett antal krav som ställs i förordningen; t.ex. ska de vara baserade på entydiga vetenskapliga bevis. Vidare ska kommissionen enligt förordningen regelbundet se över granskningskriterierna och om så är lämpligt ändra de delegerade akterna i linje med vetenskapliga och tekniska framsteg. För s.k. omställningsverksamheter ska kommissionen göra en översyn vart tredje år. Kommissionen har upprättat en s.k. plattform för hållbar finansiering, vars mandat och sammansättning regleras i förordningen. Plattformen ska bl.a. ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriterierna, beakta många olika intressenters åsikter och utföra sina uppgifter i enlighet med principen om insyn. Plattformen består av experter från industrin, akademin, civilsamhället och finansmarknaden. Även representanter från Europeiska miljöbyrån, de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och EU:s byrå för grundläggande rättigheter ingår.
En första delegerad akt, som avser de två klimatrelaterade miljömålen, antogs av kommissionen den 4 juni 2021 och enligt kommissionen kommer en delegerad akt för de resterande miljömålen att presenteras 2022.
Kommissionen ska enligt förordningen också anta en delegerad akt som specificerar innehållet i och presentationen av de upplysningar som vissa stora företag ska lämna i sina hållbarhetsrapporter. Den delegerade akten antogs av kommissionen den 6 juli 2021.
Efter att en delegerad akt har antagits av kommissionen har rådet respektive Europaparlamentet fyra månader på sig att invända eller inte mot akten. De har också möjlighet att begära en förlängning av tidsfristen med två månader. Enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får den delegerade akten endast träda i kraft om rådet eller Europaparlamentet inte haft några invändningar mot akten inom tidsfristen. Beslut om att invända mot akten tas med kvalificerad majoritet i rådet. För att Europaparlamentet ska invända gäller beslut med en majoritet av ledamöterna.
Delegerad akt med granskningskriterier för de klimatrelaterade målen i förordningen
I november 2020 presenterade kommissionen ett utkast till delegerad akt för de klimatrelaterade målen i förordningen, dvs. begränsning av respektive anpassning till klimatförändringar. Utkastet var föremål för en offentlig konsultation som avslutades i december 2020. I april 2021 presenterade kommissionen en reviderad versionen av den delegerade akten och den antogs av kommissionen den 4 juni 2021.[3] Tidsfristen för att invända mot den delegerade akten förlängdes i september 2021 och löper ut i början av december 2021.
Den 15 december 2020 överlade utskottet med finansmarknadsminister Per Bolund om kommissionens utkast till delegerad akt med granskningskriterier för de klimatrelaterade målen (prot. 2020/21:20). Överläggning om den delegerade akten hölls den 22 juni 2021 med finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (prot. 2020/21:69). Den 12 oktober 2021 överlade utskottet med statssekreterare Ulf Holm om kärnkraft i taxonomin (prot. 2021/22:7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att kommissionen i enlighet med bestämmelserna i EU:s gröna taxonomiförordning har lagt fram en delegerad akt med granskningskriterier för förordningens två klimatrelaterade mål. Utskottet noterar att den tidsfrist som rådet och Europaparlamentet har för att invända eller inte mot den delegerade akten i september 2021 förlängdes med två månader.
Utskottet konstaterar även att överläggning med regeringen om att invända eller inte mot den delegerade akten genomfördes i juni 2021.
Utskottet ser inte skäl till att föreslå något tillkännagivande till regeringen i detta sammanhang. Med detta avstyrks motionsyrkandena.
|
1. |
Frågor om granskningskriterier i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning, punkt 2 (SD) |
av Dennis Dioukarev (SD), Charlotte Quensel (SD) och David Perez (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 63 och
avslår motionerna
2021/22:3246 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 39,
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 45 och
2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26.
Ställningstagande
Sverige och Finland har förmodligen världens mest hållbara skogsbruk sett till de tre komponenterna i begreppet hållbarhet: ekonomi, ekologi och sociala konsekvenser av skogsbruket. Ändå har EU-kommissionen upprepade gånger försökt exkludera nordiskt skogsbruk från vad som räknas som hållbart. Vi föreslår mot denna bakgrund att riksdagen ställer sig bakom ett tillkännagivande om att ge regeringen i uppdrag att inte godkänna EU:s taxonomi för hållbara investeringar om inte skogsbruk så som det bedrivs i Sverige accepteras som en hållbar näring.
|
2. |
Frågor om granskningskriterier i delegerade akter till EU:s gröna taxonomiförordning, punkt 2 (C) |
av Martin Ådahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3246 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 39 och
2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 45 och
avslår motionerna
2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 63 och
2021/22:3688 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 26.
Ställningstagande
I grunden är taxonomiförordningen och det faktum att det tas fram standardiserade kriterier för hållbara investeringar positivt. Det finns dock brister; bl.a. ställs krav på enskilda aktörer eller aktiviteter utan någon helhetssyn på klimatomställningen. Många av kriterierna går längre än befintlig lagstiftning, vilket riskerar att försena omställningen. Därtill brister den demokratiska förankringen. Jag föreslår mot denna bakgrund att riksdagen tillkännager för regeringen att kriterier för hållbara investeringar utifrån de sex målen i taxonomiförordningen bör tas fram på ett sätt som är transparent och demokratiskt förankrat och utgår från befintlig lagstiftning
|
1. |
Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning, punkt 1 (M, KD) |
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Jakob Forssmed (KD) och Magdalena Schröder (M) anför: |
Även om den aktuella propositionen om taxonomin inte berör frågor om vad som är miljömässigt hållbart eller inte finns det skäl att sammanfatta och understryka den problematik som taxonomins genomförande riskerar att medföra för Sverige och EU.
Taxonomin riskerar att hämma Europeiska unionens konkurrenskraft och möjligheter att reducera utsläppen och trygga medlemsländernas energiförsörjning på ett hållbart sätt. För att Sverige och EU ska klara våra klimat- och miljömål kommer mycket mer ren, fossilfri el att behövas. Då behövs kärnkraft och förnybar energiproduktion, ny teknik och ett nyttjande av skogens fulla potential. EU-kommissionens förslag om taxonomin hotar nödvändiga investeringar. Taxonomin riskerar att ha negativ inverkan på omställningen och företagens villkor. De negativa aspekterna med taxonomin överväger de positiva i nuläget, sett till helheten.
Skrivningar om vatten och skog är formulerade på ett sätt som kan komma att äventyra svensk vattenkraft och svenskt skogsbruk. Den delegerade akten har inte en teknikneutral syn på de olika kraftslagen och avviker från forskning och evidens.
Regeringens ointresse för att försvara viktiga svenska intressen stannar inte vid hanteringen av skogen och vattnet i taxonomin. Att kärnkraften dessutom har tvingats behandlas separat och att risken fortfarande finns att den kan klassas som icke hållbar är oroväckande. Kärnkraften är avgörande för klimatomställningen i Sverige, EU och resten av världen. En mer hållbar energiförsörjning i EU, där kärnkraften utgör en central del, är grunden för att reducera utsläppen i medlemsländerna. Den svenska regeringen borde agera aktivt, tillsammans med andra medlemsländer i EU, för att tydligt värna kärnkraftens villkor och framtid inom ramen för taxonomin.
|
2. |
|
|
|
Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Charlotte Quensel (SD), Magdalena Schröder (M) och David Perez (SD) anför: |
Vi påminner om nedanstående ställningstagande som fick majoritet i finansutskottet den 22 juni, då vi ställde oss bakom nedanstående skrivningar.
Den svenska regeringen ska invända mot den delegerade akten om taxonomin, för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla majoritet för den uppfattningen. Regeringen ska också begära en förlängning av tidsfristen med två månader.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
63.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att inte godkänna EU:s taxonomi för hållbara investeringar om inte skogsbruk så som det bedrivs i Sverige accepteras som en hållbar näring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att framtagandet av kriterier för hållbara investeringar utifrån de sex målen i taxonomiförordningen bör ske på ett sätt som är transparent, demokratiskt förankrat och utgår från befintlig lagstiftning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att framtagandet av kriterier för hållbara investeringar utifrån de sex målen i taxonomiförordningen bör ske på ett sätt som är transparent, demokratiskt förankrat och som i högre grad utgår från befintlig lagstiftning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste agera för att samla en majoritet för att invända mot den första delegerade akten i taxonomin och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (2021:967) om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2021:967) om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
|
Lydelse enligt SFS 2021:967 |
Utskottets förslag |
|
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 4 a § och i övrigt den 28 februari 2022. |
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 4 § och i övrigt den 28 februari 2022. |
[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/88.
[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella sektorn.
[3] Kommissionens delegerade förordning (EU)…/…av den 4.6.2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen.