Det här ärendet handlar om EU-kommissionens planer för år 2020 och hur en framtida konferens om Europas framtid ska se ut. Riksdagen har granskat dessa planer och diskuterat hur Sverige bör agera.
Inget beslut – Riksdagen väljer att "lägga utlåtandet till handlingarna", vilket betyder att de har tagit del av informationen och diskuterat ärendet, men ingen omröstning sker och inget nytt beslut fattas angående innehållet.
Eftersom det inte fattas något beslut, ändras inget. Riksdagen har bara informerat sig om EU-kommissionens planer och Sveriges inställning till dem.
|
|
Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid
Sammanfattning
I detta utlåtande behandlar utskottet kommissionens arbetsprogram för 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om EU:s framtid. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, skatteutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt arbetsmarknadsutskottet. Konstitutionsutskottet har yttrat sig om båda kommissionsdokumenten, medan samtliga andra utskott har yttrat sig enbart över arbetsprogrammet. Samtliga yttranden finns som bilagor till detta utlåtande.
När det gäller arbetsprogrammet antogs det av kommissionen den 29 januari 2020. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat kommissionens arbetsprogram till utrikesutskottet för granskning och utlåtande. I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året. Detta är det första arbetsprogrammet som läggs fram under von der Leyen-kommissionens mandatperiod.
Utrikesutskottet är positivt till att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ då det underlättar medlemsstaternas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet framhåller bl.a. betydelsen av att kommissionen är tydlig i sina prioriteringar så att utskottens resurser kan användas effektivt och de nationella parlamenten kan fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. På en övergripande nivå framhåller utskottet att EU måste uppfylla sina förpliktelser på de områden som unionen har åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Det är därför centralt att kommissionen även i fortsättningen lägger vikt vid genomförandet av befintlig lagstiftning. Utskottet är positivt till kommissionens arbete med bättre lagstiftning. Utskottet ser fram emot att regeringen återkommer till riksdagen allteftersom de enskilda förslagen i kommissionens arbetsprogram presenteras.
När det gäller konferensen om EU:s framtid anser utskottet bl.a. att det är viktigt att diskutera former för att öka den demokratiska legitimiteten i EU men att detta kan göras på olika sätt och med olika utgångspunkter. Enligt utskottet bör regeringen verka för en saklig och realistisk framtidskonferens som utgår från medborgarnas behov och synpunkter men som inte skapar orimliga förväntningar. Utskottet ser positivt på olika insatser för att öka informationen och kunskapen om EU och för att medborgarna, civilsamhället och näringslivet ska kunna kanalisera synpunkter. Den demokratiska förankringen av EU-samarbetet är viktig och den parlamentariska förankringen är central. Utskottet framhåller bl.a. att nationella parlament behöver involveras nära i arbetet med konferensen. Nationella parlament, politiska partier och lokala och regionala folkvalda kan föra en dialog byggd på representativitet och utskottet anser att folkvalda parlament som väljs i allmänna val är det sätt att kanalisera folkviljan som har högst legitimitet i europeisk demokrati. Det är parlamenten och de valda partiföreträdarna som ytterst representerar medborgarna i det politiska beslutsfattandet. Framtidskonferensen bör inte ändra den grundordningen och konferensen bör därmed ses som ett komplement till den representativa demokratin.
I utlåtandet finns två motivreservationer (V, L) och två särskilda yttranden (SD, V).
Granskade dokument
Kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2020 – En ambitiösare union (COM(2020) 37).
Kommissionens meddelande Hur konferensen om Europas framtid kan se ut (COM(2020) 27).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Dokumentens huvudsakliga innehåll
1.Kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid, punkt 2 – motiveringen (V)
2.Kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid, punkt 2 – motiveringen (L)
1.Kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram 2020, punkt 1 (SD)
2.Kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram 2020, punkt 1 (V)
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Bilaga 2
Förteckning över utlåtanden
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2019/20:KU6y
Bilaga 4
Skatteutskottets yttrande 2019/20:SkU6y
Bilaga 5
Civilutskottets yttrande 2019/20:CU2y
Bilaga 6
Försvarsutskottets protokollsutdrag 2019/20:20
Bilaga 7
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2019/20:SfU4y
Bilaga 8
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2019/20:MJU5y
Bilaga 9
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2019/20:AU4y
Tabell
Granskningsutlåtanden den 15 november 2018–12 mars 2020
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram 2020 |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
2. |
Kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid |
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Reservation 1 (V) – motiveringen
Reservation 2 (L) – motiveringen
Stockholm den 12 mars 2020
På utrikesutskottets vägnar
Kenneth G Forslund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Hans Rothenberg (M), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Margareta Cederfelt (M), Björn Söder (SD), Sara Heikkinen Breitholtz (S), Lars Adaktusson (KD), Annika Strandhäll (S), Fredrik Malm (L), Ludvig Aspling (SD), Janine Alm Ericson (MP), Magnus Ek (C), Jamal El-Haj (S) och Lars Andersson (SD).
Kommissionens arbetsprogram
Kommissionen antog den 29 januari 2020 meddelandet Kommissionens arbetsprogram 2020 – En ambitiösare union (COM(2020) 37). Den svenska översättningen kom in till riksdagen den 3 februari. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat kommissionens arbetsprogram för 2020 till utrikesutskottet för granskning och utlåtande.
I enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning är arbetsprogrammet del av en process där kommissionen, rådet och Europaparlamentet diskuterar och enas om lagstiftningsprioriteringar inför kommande år genom en gemensam deklaration. Detta gör de vanligen i december men i år kommer de att göra det vid en tidigare tidpunkt.
Utrikesutskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över arbetsprogrammet. I remissen ställdes följande frågor:
– Finns alla relevanta förslag med i arbetsprogrammet eller fattas det viktiga förslag?
– Finns det förslag med i arbetsprogrammet som utskottet inte anser bör läggas fram?
– Har utskottet några kommentarer kring kommissionens prioriteringar eller övergripande strategiska inriktning?
– Är alla förslag lika prioriterade för utskottet att följa? (frågan besvaras i det fall utskottet finner det meningsfullt att göra en prioritering)
– Finns det i övrigt något särskilt kring hur frågorna har behandlats tidigare eller kommer att behandlas framöver i riksdagen som utskottet ser behov av att lyfta fram i förhållande till arbetsprogrammet?
Regeringen lämnade den 26 februari in en faktapromemoria om arbetsprogrammet (fakta-PM 2019/20:FPM19). Utskottet fick den 5 december 2019 information om arbetsprogrammet av EU-minister Hans Dahlgren. Utskottet följer därutöver löpande EU-frågorna inom sitt beredningsområde. Den 6 februari 2020 redogjorde EU-kommissionär Ylva Johansson för arbetsprogrammet i utrikesutskottet. Övriga utskott fick möjlighet att delta i sammanträdet. Utskottet får föredragningar av regeringen inför möten i rådet för utrikes frågor och i vissa fall inför allmänna rådet. Utöver detta hålls särskilda föredragningar om EU-frågor. Under riksmötet 2019/20 har utskottet fått följande föredragningar på EU-området (fram till justeringen av detta betänkande):
• Överläggning om budgetrubriken Grannskapet och omvärlden i EU:s nästa långtidsbudget med kabinettssekreterare Robert Rydberg, Utrikesdepartementet (UD) den 10 mars 2020.
• Föredragning om en möjlig global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter av utrikesrådet för politiska frågor Elinor Hammarskjöld m.fl., UD, den 13 februari 2020.
• Överläggning om effektivisering av beslutsfattandet inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) med kabinettssekreterare Robert Rydberg, UD, den 23 januari 2020.
• Föredragning om brexit av EU-minister Hans Dahlgren den 23 januari 2020.
• Föredragning om EU, Latinamerika och Västindien av utrikesrådet för politiska frågor Elinor Hammarskjöld m.fl. den 24 oktober 2019.
• Överläggning om regeringens ståndpunkt gällande Syrien inför utrikesrådet (Foreign Affairs Council, FAC) med utrikesminister Ann Linde den 11 oktober 2019.
• Föredragning om avtalet mellan EU och Kuba av kabinettssekreterare Annika Söder den 10 oktober 2019.
• Föredragning om en möjlig global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter av departementsrådet Gustaf Lind m.fl., (UD), den 12 september 2019.
Meddelandet om konferensen om EU:s framtid
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utlovade i sin politiska vägledning för kommissionens arbete under den kommande mandatperioden en konferens om Europas framtid. I november 2019 presenterade Frankrike och Tyskland ett gemensamt dokument på samma tema. Europeiska rådet antog slutsatser om bl.a. konferensen den 12 december 2019 och Europaparlamentet antog en resolution om konferensen den 15 december 2019. Kommissionens bidrag till diskussionen presenterades den 22 januari 2020 genom meddelandet Hur konferensen om Europas framtid kan se ut (COM(2020) 27). Allmänna rådet hade en första diskussion om konferensen den 28 januari och kommer att diskutera frågorna vidare.
I meddelandet beskriver kommissionen sin syn på hur den planerade konferensen om EU:s framtid bör utformas. Den svenska översättningen kom in till riksdagen den 3 februari. Kammaren har med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen hänvisat dokumentet till utrikesutskottet för granskning och utlåtande. Utskottet har beslutat att hantera detta dokument och arbetsprogrammet för 2020 i ett och samma utlåtande och gett övriga utskott möjlighet att yttra sig om även detta dokument.
Regeringen lämnade den 19 februari 2020 in en faktapromemoria om meddelandet (fakta-PM 2019/20:FPM17). Utskottet har följt den diskussion som har pågått om EU:s framtid under de senaste åren på olika sätt. Utskottet granskade den vitbok om EU:s framtid (COM(2017) 2025) som kommissionen presenterade under 2017 i ett utlåtande (utl. 2016/17:UU18). Utskottet granskade även det diskussionsunderlag som kommissionen presenterade samma år om det europeiska försvarets framtid (COM(2017) 315, utl. 2017/18:UU5). Utskottet har även fått föredragningar och haft överläggningar med representanter från regeringen och kommissionen enligt det som listas nedan:
• Överläggning om konferensen om EU:s framtid med EU-minister Hans Dahlgren den 23 januari 2020.
• Föredragning om EU:s framtid av EU-minister Hans Dahlgren den 17 september 2019.
• Föredragning om EU:s framtid av EU-minister Hans Dahlgren den 2 maj 2019.
• Föredragning om EU:s framtid av dåvarande EU- och handelsminister Ann Linde, den 6 november 2018.
• Föredragning om EU:s framtid i Förstakammarsalen från dåvarande EU-kommissionär Cecilia Malmström den 28 september 2017.
Vidare deltog en ledamot från utskottet i en interparlamentarisk konferens i Paris den 8 november 2018 på temat EU:s framtid och en annan ledamot i ett parlamentariskt möte på samma tema i Bukarest den 1–2 april 2019.
Yttranden från andra utskott
Yttranden har lämnats av konstitutionsutskottet, skatteutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt arbetsmarknadsutskottet. Konstitutionsutskottet har yttrat sig om båda kommissionsdokumenten, medan samtliga andra utskott har yttrat sig enbart över arbetsprogrammet. Samtliga yttranden finns som bilagor till detta utlåtande.
Kommissionens arbetsprogram
I sitt årliga arbetsprogram anger kommissionen de politiska prioriteringarna för det kommande året och de initiativ som kommissionen avser att ta. Detta är det första arbetsprogrammet som läggs fram under von der Leyen-kommissionens mandatperiod. Arbetsprogrammet består av fem delar. I den första delen gör kommissionen en beskrivning av omvärlden och redovisar sin syn på frågor av mer övergripande karaktär. I den andra delen av arbetsprogrammet beskrivs kommissionens ambitioner utifrån de sex målen i Ursula von der Leyens politiska riktlinjer:
Under varje målsättning beskrivs de initiativ som kommissionen har planerat. I den tredje delen redogörs för initiativ som har tagits under tidigare mandatperioder men ännu inte godkänts av parlamentet eller rådet och som kommissionen bedömer som prioriterade. I del fyra behandlas bättre lagstiftning, beslutsfattande, genomförande och tillämpning av EU:s lagstiftning. I den femte och sista delen drar kommissionen ett antal slutsatser.
I vanlig ordning finns även ett antal bilagor. Bilagorna listar nya initiativ, initiativ inom kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet), liggande förslag som bör behandlas prioriterat, förslag som kommissionen väntas dra tillbaka och förslag på rättsakter som bör upphävas eftersom kommissionen inte längre anser att de är relevanta.
Förslag inom utrikesutskottets beredningsområde
Under rubriken Ett starkare Europa i världen finns ett antal nya förslag inom utrikesutskottets beredningsområde som kommissionen väntas presentera under 2020. Dessa är förslagen:
– Undertecknande och ingående av avtalet mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna)
– Mot en övergripande strategi för Afrika
– Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan och Kommissionens bidrag till toppmötet mellan EU och västra Balkan
– Det östliga partnerskapet efter 2020
– Handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024
– EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i yttre förbindelser 2021–2025.
Följande förslag kan delvis komma att falla under utskottets beredningsområde beroende på dess innehåll:
– Stärka Europas ekonomiska och finansiella suveränitet.
Meddelandet om konferensen om EU:s framtid
I meddelandet beskriver kommissionen sin syn på hur den planerade konferensen om EU:s framtid bör utformas. Meddelandet tar upp både potentiella teman för konferensen och förslag till upplägg i syfte att de tre institutionerna gemensamt och snabbt ska fastställa konferensens omfattning, format, struktur och mål i en gemensam förklaring. Kommissionen menar att det behöver göras en nysatsning på demokrati i EU och att EU-politiken måste hjälpa allmänheten och näringslivet att dra nytta av den gröna och digitala omställningen. När det gäller upplägget för konferensen anser kommissionen att det bör göras enligt två parallella spår. Det första spåret är att konferensen bör läggas upp kring EU:s övergripande prioriteringar så som de formuleras i kommissionens sex politiska prioriteringar och Europeiska rådets strategiska agenda. Det andra spåret rör frågor om den demokratiska processen och institutionella frågor. Där nämner kommissionen systemet med toppkandidater vid val av kommissionens ordförande och gränsöverskridande listor vid val till Europaparlamentet.
Kommissionens meddelande behandlar också hur upplägget för konferensen skulle kunna se ut. Bland annat nämns medborgardialoger och andra befintliga verktyg, diskussionspaneler, en flerspråkig digital plattform och engagemang av lokala, regionala och nationella partner. Slutligen behandlar meddelandet hur konferensen kommunicerar till allmänheten, hur de synpunkter som kommer in kan följas upp och vilken som skulle kunna vara tidtabellen för konferensen.
Kommissionens arbetsprogram
Övergripande om arbetsprogrammet
Utrikesutskottet är positivt till att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ då det underlättar medlemsstaternas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Liksom miljö- och jordbruksutskottet framhåller utrikesutskottet betydelsen av att kommissionen är tydlig i sina prioriteringar så att utskottens resurser kan användas effektivt och de nationella parlamenten kan fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Sedan det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning trädde i kraft 2016 är arbetsprogrammet en del av en process där kommissionen, rådet och Europaparlamentet diskuterar och enas om lagstiftningsprioriteringar inför kommande år genom en gemensam förklaring. Utskottet vill framhålla de nationella parlamentens roll i detta sammanhang. Dialogen om prioriteringarna för kommande år inleds vanligen redan i juni genom diskussioner i allmänna rådet. För påverkan i ett tidigt skede eftersträvar riksdagen en kontinuerlig dialog med regeringen med de instrument som står till riksdagens förfogande, såsom information, överläggning och samråd enligt de bestämmelser som finns för utskotten och EU-nämnden.
Utskottet konstaterar att EU-samarbetet under förra året genomgick en rad förändringar. Under 2019 hölls val till Europaparlamentet och byten skedde på en rad ledarpositioner inom unionen. Den 1 december 2019 tillträdde den nya kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen. Även 2020 kommer att vara ett händelserikt år. Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien EU och förhandlingar om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien har påbörjats. Under våren 2020 kommer en diskussion om EU:s framtid att inledas, vilket diskuteras i en separat del av detta utlåtande. Utskottet konstaterar att ett av kommissionens prioriterade områden är En ny satsning på demokrati i Europa. Utskottet välkomnar detta, liksom konstitutionsutskottet i sitt yttrande, och återkommer längre fram i utlåtandet till frågor som rör demokratisk legitimitet och den aviserade konferensen om EU:s framtid.
Vid sitt möte i Bryssel den 20 juni 2019 enades Europeiska rådet om en ny strategisk agenda för EU för de kommande fem åren. Den strategiska agendan innehåller fyra prioriterade områden:
Utskottet konstaterar att stärkandet av EU:s konkurrenskraft ingår som en del av den strategiska agendan och välkomnar att denna agenda uppmärksammar vikten av utbildning, entreprenörskap, innovation och forskning. Utskottet framhåller att dessa prioriteringar även behöver återspeglas i kommissionens arbete.
På en övergripande nivå vill utskottet framhålla att EU måste uppfylla sina förpliktelser på de områden som unionen har åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Det är därför centralt att kommissionen även i fortsättningen lägger vikt vid genomförandet av befintlig lagstiftning. Utskottet är liksom konstitutionsutskottet i sitt yttrande även positivt till kommissionens arbete med bättre lagstiftning. En väl fungerade lagstiftning är centralt för ett väl fungerade EU-samarbete. Utskottet välkomnar därför kommissionens avsikt att noga övervaka införlivandet och tillämpningen av befintlig lagstiftning och vidta åtgärder när det behövs. Utskottet anser liksom regeringen i fakta-PM 2019/20:FPM19 att det är viktigt att kommissionen genomför arbetsprogrammet genom välgrundade konsekvensanalyser och att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar arbetet. Utskottet vill även instämma i konstitutionsutskottets ståndpunkt att respekten för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna utgör fundamentet i en demokrati och vill framhålla vikten av att kommissionen fortsätter detta arbete.
På en övergripande nivå vill utskottet liksom miljö- och jordbruksutskottet understryka betydelsen av att nya initiativ och regelverk på unionsnivå inte utformas på ett sätt som riskerar att medföra negativa konsekvenser för de medlemsstater som i förhållande till EU-lagstiftarens målsättningar redan hunnit långt i sitt nationella reformarbete. Vidare bör det i kommissionens arbete med mål och strategier redan på förslagsnivå så tydligt som möjligt avgränsas vilka delar som ska hanteras på unionsnivå och vilka delar som ska hanteras på medlemsstatsnivå. Miljö- och jordbruksutskottet anför även att det finns en obalans i kommissionens arbetsprogram mellan de insatser som görs för att utvärdera befintlig lagstiftning och initierandet av nya lagstiftningsprojekt. Kommissionen anför i arbetsprogrammet att man har för avsikt att utveckla ett nytt instrument enligt metoden ”en in, en ut”, dvs. att en ny administrativ börda ska kompenseras genom en motsvarande avlastning på samma politikområde. Enligt miljö- och jordbruksutskottets bedömning är det viktigt att kommissionen redan nu börjar tillämpa ett sådant arbetssätt i sitt programarbete. Utrikesutskottet instämmer i detta.
När det gäller förslag som presenterades under föregående år men som ska tas vidare vill utskottet hänvisa till att det finns en bilaga till detta utlåtande som listar granskningsutlåtanden som fackutskotten gjorde mellan den 15 november 2018 och 12 mars 2020. Inga prövningsutlåtanden i subsidiaritetsärenden beslutades under denna tidsperiod.
Rubriken Ett starkare Europa i världen
Utskottet delar kommissionens beskrivning av vikten av att EU även fortsättningsvis arbetar för att den multilaterala regelbaserade världsordningen upprätthålls och att EU behöver agera enat och effektivt på den utrikespolitiska arenan. Utskottet vill lyfta fram två frågor inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) som inte omnämns i arbetsprogrammet. Den första är diskussionen om effektivisering av beslutsformerna inom GUSP, där kommissionen lade fram ett meddelande i september 2018. Utskottet vill påminna om att det överlade med regeringen om denna fråga den 28 januari 2020 och att utskottets ståndpunkt framgår av protokoll 2019/20:23. Den andra frågan rör en möjlig global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter. Utskottet har tagit upp denna fråga inom ramen för sin ärendeberedning (t.ex. bet. 2017/18:UU10 och 2018/19:UU10) och har begärt återkommande föredragningar i frågan, senast den 13 februari 2020. Utskottet väntas återkomma till dessa frågor i betänkande 2019/20:UU10.
Utskottet ser inget behov av att göra någon prioriteringsordning bland kommissionens förslag inom utskottets beredningsområde men kan konstatera att de två handlingsplanerna om mänskliga rättigheter och jämställdhet och kvinnors egenmakt som tas upp i arbetsprogrammet är uppdateringar av redan existerande handlingsplaner. När det gäller övriga förslag i arbetsprogrammet (avtal mellan EU och AVS-länderna, en övergripande strategi för Afrika, ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan och det östliga partnerskapet efter 2020) är detta initiativ som har lagts fram eller aviserats sedan tidigare. Utskottet har följt samtliga dessa frågor löpande genom beredning av betänkanden och utlåtanden eller genom information och överläggningar och avser att fortsätta att följa dessa.
Utskottet kan konstatera att ett tidigare meddelande från kommissionen från 2018 (COM(2018) 796) om att stärka eurons internationella roll inom riksdagen har fördelats på finansutskottet. Då innehållet i det förslag som aviseras om stärkandet av Europas ekonomiska och finansiella suveränitet fortfarande är oklart återstår det att se vilka delar som faller inom utrikesutskottets beredningsområde. Utskottet konstaterar att det i arbetsprogrammet omnämns att de sanktioner som EU antar behöver följas korrekt, och vill framhålla att utskottet ansvarar för frågor kopplade till EU:s restriktiva åtgärder.
Utskottet utesluter slutligen inte att det kan finnas förslag inom andra delar av arbetsprogrammet som har bäring på utrikesutskottets beredningsområde. Detta kan dock avgöras först när innehållet i förslagen står klart. I övrigt har utskottet inget att tillägga.
Yttranden från andra utskott
Yttranden har kommit in från konstitutionsutskottet, skatteutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt arbetsmarknadsutskottet. Samtliga yttranden återfinns som helhet i bilaga 3–9.
– Konstitutionsutskottet lämnar övergripande synpunkter om respekten för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, arbetet med bättre lagstiftning och kommissionens arbete för att EU ska bli mer demokratiskt. I yttrandet finns en avvikande mening från Liberalerna.
– Skatteutskottet ger övergripande synpunkter om förslag som kommissionen aviserar eller som anges som prioriterade inom utskottets beredningsområde. Utskottet är bl.a. emot ett beskattningssystem som bygger på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och ser med stor tvekan på förslag som innehåller avsteg från de grunder för beräkning av inkomst som traditionellt sett används vid inkomstbeskattning av företagsvinster.
– Civilutskottet har begränsat sin granskning till förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland ickeverkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM (2012) 614). Civilutskottet föreslår att utrikesutskottet i utlåtandet framhåller att förslaget inte bör finnas med bland de förslag som kommissionen har listat som prioriterade förslag för antagande av rådet och parlamentet. I yttrandet finns en avvikande mening av Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt ett särskilt yttrande av Vänsterpartiet.
– Försvarsutskottet redogör i sitt yttrande för sin övergripande syn på EU:s säkerhets- och försvarssamarbete och de förslag som kommissionen avser att lägga fram inom utskottets beredningsområde. I yttrandet finns avvikande meningar från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
– Socialförsäkringsutskottet framför synpunkter på inriktningen i de pågående förhandlingarna när det gäller vissa förslag i arbetsprogrammet och lyfter bl.a. fram vikten av att institutionerna på det sociala området respekterar den befogenhetsfördelning som fördragen slår fast. I yttrandet finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna.
– Miljö- och jordbruksutskottet anser att Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder bör blir föremål för Refitinitiativ och därmed ingå bland förslagen i bilaga II till arbetsprogrammet. Förutom de synpunkter som framgår av övriga delar i detta betänkande framför utskottet i sitt yttrande övergripande synpunkter på de förslag som kommissionen avser att presentera inom utskottets beredningsområde.
– Arbetsmarknadsutskottet begränsar sig i sitt yttrande till kommissionens förslag om ett rättsligt instrument om skäliga minimilöner för arbetstagare i EU. Utskottet anser att utrikesutskottet i utlåtandet bör lyfta fram att kommissionen inte bör lägga fram det aviserade förslaget om minimilöner och framhålla att ett direktiv om minimilöner skulle innebära ett allvarligt hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. I yttrandet finns särskilda yttranden från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.
Utrikesutskottet har inget övrigt att anföra utan instämmer i yttrandena. Mot denna bakgrund och med hänvisning det som utskottet anför tidigare i utlåtandet föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
Meddelandet om konferensen om EU:s framtid
Utskottet konstaterar att diskussionen om EU:s framtid har pågått genom olika initiativ under de senaste åren. Utskottet har som framgår ovan kontinuerligt följt diskussionen om EU:s framtid genom såväl ärendeberedning som föredragningar. Den 23 januari 2020 hade utskottet en överläggning med regeringen om konferensen om EU:s framtid. Utskottet instämde där i regeringens ståndpunkter med några tillägg.
Utskottet anser att det är viktigt att diskutera former för att öka den demokratiska legitimiteten i EU men att detta kan göras på olika sätt och med olika utgångspunkter. Enligt utskottet bör regeringen verka för en saklig och realistisk framtidskonferens som utgår från medborgarnas behov och synpunkter men som inte skapar orimliga förväntningar. En utgångspunkt bör vara att unionen är till för medborgarna så att förtroendet för EU-samarbetet kan stärkas, bl.a. genom att det framgår att det finns ett mervärde med samarbete på EU-nivå inom de områden där man samarbetar och genom att visa att EU gör skillnad i sakfrågor som är viktiga för medborgarna. I detta sammanhang vill utskottet även framhålla de nationella parlamentens fördragsfästa roll, inklusive subsidiaritetsprincipen och vikten av att den respekteras.
Utskottet är enigt med regeringen om att de slutsatser som antogs av Europeiska rådet i december 2019 bör vara vägledande för det fortsatta arbetet med konferensen. Av dessa framgår att prioritet bör ges åt att genomföra den strategiska agendan för 2019–2024 och att uppnå konkreta resultat till förmån för medborgarna. De områden som lyfts fram i den strategiska agendan behöver prioriteras och genomföras även framöver och det är kommissionens uppgift att ta prioriteringarna vidare genom konkreta förslag. Utskottet konstaterar att den strategiska agendan innehåller fyra prioriterade områden:
Utskottet konstaterar att stärkandet av EU:s konkurrenskraft ingår i den strategiska agendan.
Utskottet ser positivt på olika insatser för att öka informationen och kunskapen om EU och för att medborgarna, civilsamhället och näringslivet ska kunna kanalisera synpunkter. Den demokratiska förankringen av EU-samarbetet är viktig och den parlamentariska förankringen är central. Utskottet anser att konferensen kan utgöra en möjlighet att fånga upp tankar och idéer via medborgardialoger och utveckla hur den strategiska agendan kan föras vidare och ställer sig bakom kommissionens ambition att genom en öppen och inkluderande ansats uppmuntra alla medborgare att engagera sig. I Europeiska rådets slutsatser från den 12 december 2019 framförs att konferensen bör bygga på de medborgardialoger som har genomförts under de senaste två åren. Även regional och lokal nivå bör inkluderas i debatten om Europas framtid.
Liksom regeringen anser utskottet att en del av konferensen bör behandla hur EU och medlemsstaterna ska ta sitt gemensamma ansvar att säkerställa unionens grundläggande principer och värden enligt artikel 2 i fördraget och stadgan om grundläggande rättigheter. Detta ligger i linje med den strategiska agendan och är viktigt för förtroendet för hela unionen. Ett jämställdhetsperspektiv behöver genomsyra hela konferensen, även i valet av personer som leder konferensen.
En utgångspunkt för utskottet är att det är viktigt att EU27 hålls samman i den viktiga grundplatta som utgör EU-samarbetet. Utskottet anser dock att det inom vissa områden kan finnas behov av fördjupade samarbeten som på sikt kan inkludera samtliga medlemsstater. Konferensen bör undvika dragkamp mellan de olika institutionerna och diskussioner om kompetensfördelning. Det är grundläggande att bevara den institutionella balansen i fördragen, även när det gäller kommissionens roll. Utskottet anser att konferensens arbete bör föras inom ramen för nuvarande fördrag och att några fördragsändringar inte bör vara aktuella i nuläget. I kommissionens meddelande och Europaparlamentets resolution nämns systemet med toppkandidater vid val av kommissionens ordförande och gränsöverskridande listor vid val till Europaparlamentet. Utskottet invänder liksom konstitutionsutskottet mot dessa förslag och påminner om att rådet 2018 sa nej till Europaparlamentets förslag om en mer institutionaliserad toppkandidatprocess kombinerad med transnationella listor över valbara kandidater. Utskottet ställer sig bakom den inställningen och delar därmed inte kommissionens ambition att återigen diskutera dessa frågor inom ramen för konferensen.
Utskottet anser att fokus bör ligga på delaktighet och medborgerlig förankring på nationell nivå. Konferensen borde kunna användas till att främja ett starkare åtagande från medlemsstaterna och de politiska partierna att diskutera EU:s utveckling på hemmaplan och engagera medborgarna, inte minst den unga generationen, i det offentliga samtalet. Ett sådant åtagande skulle kunna bidra till att stärka EU:s demokratiska legitimitet. Dialoger på nationell nivå bör utformas i enlighet med nationella förhållanden och relevanta aktörer på nationell nivå. Arbetet behöver även genomsyras av transparens.
Utskottet anser liksom regeringen att finansieringen av utformningen och genomförandet av konferensen bör hanteras inom ramen för de relevanta EU-institutionernas budget.
Med hänvisning till det som anförs ovan föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
|
1. |
Kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid, punkt 2 – motiveringen (V) |
av Håkan Svenneling (V).
Ställningstagande
Jag ställer mig inte bakom utskottets ställningstagande då jag anser att den representativa demokratin utgår från valda företrädare i nationella parlament, inte ett statistiskt urval av befolkningen. Metoden med EU-konferens har prövats tidigare, utan goda resultat. Jag ställer mig dock bakom utrikesutskottets och konstitutionsutskottets ståndpunkt att motsätta sig en mer institutionaliserad toppkandidatprocess kombinerad med transnationella listor.
|
2. |
Kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid, punkt 2 – motiveringen (L) |
av Fredrik Malm (L).
Ställningstagande
I utskottets ställningstagande står det att det är grundläggande att bevara den institutionella balansen i fördragen. Liberalerna vill fördjupa och demokratisera Europasamarbetet. I detta ingår att stärka Europaparlamentets roll och möjligheter till ansvarsutkrävande och lagstiftning. Därmed delar jag inte det som framförs i utskottets ställningstagande i denna del. I övrigt har jag inte något att invända mot utskottets ställningstagande.
|
1. |
Kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram 2020, punkt 1 (SD) |
|
|
Björn Söder (SD), Ludvig Aspling (SD) och Lars Andersson (SD) anför: |
Som riksdagens utskott återkommande har noterat innehåller kommissionens arbetsprogram flera initiativ som skulle vara direkt skadliga för Sverige. Möjligheten att påverka kommissionen när det gäller dessa initiativ är tämligen liten. Detta beror framför allt på arbetssättet att utskotten i korthet ska kommentera allt som kommissionen avser att göra under de kommande åren. Det finns alltså skäl att vara skeptisk mot fler än de ärenden som utskotten lyfter fram. Detta blir tydligt eftersom flera utskott i sina yttranden explicit nämner att de enbart lyfter fram vissa frågor i arbetsprogrammet. Det finns även skäl att åter nämna unionens ekonomiska förehavanden då Storbritannien lämnar unionen. Den svällande budgeten bör snarare bli mindre, och fiskalt ansvar med låga utgifter och uteblivna krav på ökade medlemsavgifter bör vara regel.
Inom utrikesutskottets beredningsområde ligger bl.a. anslutningsprocessen och det östliga partnerskapet. Med allt för många medlemsstater, där flera av de nya inte når upp till kraven för att vara medlem i unionen, blir det mellanstatliga samarbetet allt svårare. Fler viljor ska enas om vilka åtgärder som behövs, men åtgärderna som vidtas blir urvattnade kompromisser. Detta förstärks särskilt av det ekonomiska stöd som många nya medlemsstater åtnjuter. Detta försvårar och försenar en revidering av unionens ekonomiska prioriteringar. Anslutningsprocessen bör i dagsläget vara mer rigorös, och större krav bör ställas på att nya medlemsstaters anslutning i större utsträckning lever upp till EU:s krav när de ansluter sig till EU.
Det gemensamma europeiska asylsystemet (Common European Asylum System, CEAS) innehåller flera rättsakter vars förordningar och direktiv är otillräckliga för att bemöta problemen med migrationen till Europa. Kommissionen väljer att behålla och prioritera hela migrationspaketet trots att två av rättsakterna inte har kunnat revideras då medlemsstaterna inte har kunnat enas. Kommissionen föreslår även en migrationspakt som innefattar en tvingande omfördelning av migranter. Detta är ett övertramp av nationell suveränitet som inte bör accepteras. Vi anser visserligen att en reformering av CEAS är nödvändig men att fokus vid omförhandlingen snarare bör vara stärkta gränskontroller, insamling av biometriska data och ett effektivt återvändande genom ett omarbetat återvändandedirektiv och en stärkt Eurodacförordning. Unionslagstiftningen måste garantera kontroll över vilka som tar sig in i EU, annars riskerar vi att åter stå inför en flyktingkris med gammal lagstiftning och utan reella åtgärder att vidta.
I kommissionens arbetsprogram ingår den gröna given (COM(2019) 640). Det bör särskilt beaktas att ett sådant instrument riskerar att förskjuta produktion och arbetstillfällen till andra platser i världen. Formuleringen ”förnybar energi” i avsnitt 2.1.2 av Kommissionens meddelande om den gröna given bör på tillämpliga platser ändras till ”fossilfri energi”.
Behovet av förnyad lagstiftning om genetiskt modifierade livsmedel och foder är av särskild vikt på grund av den tekniska utveckling som har skett.
EU-regler för miljö- och artskydd ska vara övergripande, medan konkreta förvaltningsbeslut om olika arter ska fattas på nationell nivå. Det är även av vikt att skogspolitiken fortsätter vara en nationell fråga inom EU.
Beträffande arbetsmarknadsfrågor anser vi att det tilltänkta rättsliga instrumentet om minimilöner hotar den svenska modellen och frångår fördragsstadgad nationell kompetens. EU bör i första hand samarbeta på mellanstatlig grund och därför bör varken minimilöner eller den sociala pelaren i allmänhet detaljregleras på unionsnivå. Regeringen bör förtydliga den svenska ståndpunkten och aktivt arbeta för att initiativ om minimilöner på EU-nivå, en europeisk a-kassa och den sociala pelaren slopas.
|
2. |
Kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram 2020, punkt 1 (V) |
|
|
Håkan Svenneling (V) anför: |
Ökad överstatlighet genom förändring av beslutsformerna inom GUSP
Vänsterpartiet är motståndare till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Kravet på konsensus leder till att EU ofta hindras från att ta progressiva positioner i viktiga frågor, t.ex. att försvara aborträtten och stärka satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det leder också ofta till att EU agerar långsamt och vagt, med urvattnade skrivningar. Det betyder inte att vi vill gå mot en ordning där majoritetsbeslut gäller. Med en sådan ordning skulle risken för att utrikespolitiken kapas av de reaktionära och rasistiska krafterna i Europa öka. Vänsterpartiet vill i stället att utrikespolitiken återgår till att bli en helt nationell kompetens. I en sådan ordning skulle svensk utrikespolitik bli starkare och mer relevant i sin omvärld.
Om EU:s sanktionsinstrument omfattas av ökat beslutsfattande av kvalificerad majoritet finns det en risk att sanktioner införs eller tas bort som påverkar svensk säkerhetspolitik. Vilka konsekvenser det får är inte utrett av regeringen.
EU:s utrikespolitik måste också bli mer konsekvent. I dag behandlas lika fall olika beroende på vilka länder det handlar om. Ekonomiska och politiska relationer har större betydelse än respekten för mänskliga rättigheter och folkrätten. De tydligaste exemplen utgörs av EU:s relationer med Marocko och Israel. Samtidigt som sanktioner med rätta införts mot Ryssland efter annekteringen av Krim har både Marocko och Israel kunnat fortsätta sina ockupationer utan sanktioner. I stället har de belönats med fördelaktiga handelsavtal. Regeringen bör verka för att EU konsekvent står upp för mänskliga rättigheter, folkrätten och demokratin i sina relationer till andra länder.
Jag motsätter mig en generell utveckling mot en ökad samordning av utrikespolitik inom EU. Jag värnar Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik och Sveriges möjligheter att självt avgöra när och med vilka andra länder vi vill samarbeta när det kommer till att möta våra stora internationella utmaningar. Jag anser att det är viktigt med effektiva beslutsprocesser men att det inte får ske på bekostnad av medlemsstaternas inflytande.
Global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter
I dag finns en utbredd straffrihet för brott mot mänskliga rättigheter, korruption och penningtvätt, globalt sett. Att människor straffas för dessa brott kan avskräcka andra från att begå dem. En väl fungerande lagstiftning skulle kunna minska straffriheten och fungera avskräckande. Jag ser dock brister i utformningen av de s.k. Magnitskijlagar som antagits i andra länder, framför allt för att de möjliggör att straffa individer på godtyckliga och politiskt motiverade grunder. Det finns därmed risk för bristande rättssäkerhet och att lika fall bedöms olika. Vänsterpartiets bestämda uppfattning är att straff bör utdelas som en följd av rättsprocesser som uppfyller alla krav på rättssäkerhet och där människor behandlas lika inför lagen. Därför kan jag i dagsläget inte ställa mig bakom en svensk eller europeisk Magnitskijlag utan att bristerna när det gäller rättssäkerhet och politisering som finns i de befintliga Magnitskijlagarna åtgärdas. Eftersom dessa brister är så allvarliga och dessutom är integrerade i de befintliga Magnitskijlagarna måste de tas itu med tydligt i förväg för att jag ska kunna ställa mig bakom förslaget att utreda om en Magnitskijlag. En eventuell utredning bör också ta sin utgångspunkt i syftet med Magnitskijlagen och utreda vilka möjligheter det finns att leva upp till dessa syften genom den befintliga lagstiftningen, samt undersöka andra sätt att uppnå syften än genom instiftandet av en Magnitskijlag.
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Kommissionens arbetsprogram 2020 – En ambitiösare union (COM(2020) 37).
Hur konferensen om Europas framtid kan se ut (COM(2020) 27).
Bilaga 2
Granskningsutlåtanden den 15 november 2018–12 mars 2020
|
Utlåtande/utskott |
Grunddokument |
Beslut |
|
2018/19:KrU5 EU:s nya ungdomsstrategi (meddelande) |
COM(2018) 269 |
2018-11-21 |
|
2018/19:UU4 Kommissionens arbetsprogram 2019 (meddelande) |
COM(2018) 800 |
2018-12-05 |
|
2018/19:TU3 Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet (meddelande) |
COM(2018) 283 |
2018-12-12 |
|
2018/19:KrU6 En ny europeisk agenda för kultur (meddelande) |
COM(2018) 267 |
2019-02-14 |
|
2018/19:NU10 Kommissionens meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras |
COM(2018) 772 |
2019-03-13 |
|
2018/19:KU23 Granskning av rapporter och meddelande om subsidiaritet och proportionalitet m.m. |
COM(2018) 490 |
2019-03-13 |
|
2018/19:MJU10 Kommissionens meddelande om en EU-ram för hormonstörande ämnen |
COM(2018) 734 |
2019-04-03 |
|
2018/19:JuU19 Ett EU som skyddar: ett initiativ för att utsträcka Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott (meddelande) |
COM(2018) 641 |
2019-04-11 |
|
2018/19:SkU24 Granskning av meddelande om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik |
COM(2019) 8 |
2019-05-08 |
|
2018/19:KU37 Granskning av meddelande om att ytterligare stärka rättsstatsprincipen inom EU |
COM(2019) 163 |
2019-06-12 |
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2019/20:KU6y
Bilaga 4
Skatteutskottets yttrande 2019/20:SkU6y
Bilaga 5
Civilutskottets yttrande 2019/20:CU2y
Bilaga 6
Försvarsutskottets protokollsutdrag 2019/20:20
Bilaga 7
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2019/20:SfU4y
Bilaga 8
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2019/20:MJU5y
Bilaga 9
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2019/20:AU4y