Vårändringsbudget för 2019

Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU21

Vårändringsbudget för 2019

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till vårändringsbudget. Förslagen i propositionen innebär att anvisade medel ökar med ca 2,2 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till ca 6,8 miljarder kronor och anslagsminskningarna till ca 4,6 miljarder kronor. Av nettoeffekten beror 1,2 miljarder kronor på förslag om nya åtgärder medan 1,0 miljard kronor avser förändringar av regelstyrda anslag och makroeffekter. Samtliga motioner avstyrks.

I propositionen föreslås lagändringar som påverkar statens inkomster. Ändringarna avser följande frågor:

•förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

•nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

•avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

•avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk

•höjd kemikalieskatt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.

Propositionen innehåller också andra förslag om ändringar i statens budget, såsom ändrade beställningsbemyndiganden och försäljning och förvärv av vissa fastigheter.

Förslagen i ändringsbudgeten rör samtliga utskotts ämnesområden, och samtliga övriga utskott har yttrat sig till finansutskottet.

I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, V, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019.

Cirka 30 yrkanden i tre följdmotioner.

1

2018/19:FiU21

2

3

2018/19:FiU21

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Vårändringsbudget för 2019

Utgiftstaket för staten

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 439 miljarder kronor för 2021.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 11.

Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden

Riksdagen

a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag,

b)godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag,

c)bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 35–37 och avslår motionerna

2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8, 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 9 samt 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 1, 2, 10 och 11.

Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen

a)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen att orden ”och 3 §” i 1 kap. 11 a § 2 ska utgå,

b)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

c)antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

d)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

e)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021,

f)antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

g)godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm,

h)godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten

4

Kungliga Myntet 1 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning,

i)godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm,

j)godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 1–10 och avslår motionerna

2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–6, 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3–8 och 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 3–8.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Riksdagen godkänner att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 12.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Riksdagen

a)godkänner investeringsplanen för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019–2024 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar,

b)godkänner investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2019–2024 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 13 och 14.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Riksdagen

a)bemyndigar regeringen att ställa ut ett tillfälligt garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account,

b)bemyndigar regeringen att betala Sveriges andel av kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under 2019–2025.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 15 och 16.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Riksdagen

a)godkänner att de medel om 500 000 000 kronor inom anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi

istället får användas till att generellt stärka cancervården i Sverige,

b)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 17 och 18 samt avslår motionerna

2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkande 9.

5

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:5 Arbetslivspolitik.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 19.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Riksdagen

a)bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor,

b)bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor,

c)bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till KIC Inno Energy SE på högst 700 000 kronor,

d)bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (Cecam) på högst 350 000 kronor,

e)bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods) och att under 2019–2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor,

f)bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till EIT Health på högst 900 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 20–25.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 26.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård

Riksdagen

a)godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019–2021 som en riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar,

b)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar,

c)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:20 Industriklivet.

6

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 27–29.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Trafikverket.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 30.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 31.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Riksdagen

a)godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel,

b)bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser

istatliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB,

c)bemyndigar regeringen att godkänna avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 32–34.

Reservation 1 (M, KD)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (V)

Stockholm den 13 juni 2019

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Edward Riedl (M), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Sven-Olof Sällström (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S), Eva Lindh (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M) och Charlotte Quensel (SD).

7

2018/19:FiU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen kan under budgetåret besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag (9 kap. 4 § regeringsformen). Det är finansutskottet som ansvarar för beredningen av förslag om ändringar i statens budget. Ändringar i statens budget fastställs genom ett enda beslut (11 kap. 18 § femte stycket riksdagsordningen).

I Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) föreslår regeringen ändringar som avser statens budget för 2019. Vidare föreslås en ändring av utgiftstaket för staten för 2021. I propositionen föreslås lagändringar som påverkar statens inkomster. Ändringarna avser följande frågor:

•förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

•nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

•avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

•avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk

•höjd kemikalieskatt.

Regeringen anför att lagförslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse (prop. 2018/19:99 s. 51, 59, 70, 74 och 81). Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslagen.

Vidare redovisar regeringen sin bedömning i vissa skattefrågor, bland dem frågor där riksdagen hösten 2018 gjorde tillkännagivanden (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62).

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Tre följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.

I proposition 2018/19:100 2019 års ekonomiska vårproposition (s. 24 f., tab. 2.1) redovisas också förslagen i vårändringsbudgeten.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i betänkandets bilaga 1. I bilaga 2 redovisas regeringens och motionärernas förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag. I bilaga 3 redovisas regeringens och motionärernas förslag till ändrade beställningsbemyndiganden, och i bilaga 4 redovisas regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning. I bilaga 5 finns regeringens lagförslag.

Flera av förslagen i ändringsbudgeten rör övriga utskotts ämnesområden, och därför har finansutskottet gett samtliga övriga 14 utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Samtliga utskott har yttrat sig. Yttrandena finns i bilaga 6– 19.

8

2018/19:FiU21

Utskottets överväganden

Vårändringsbudget för 2019

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2019 samt antar regeringens förslag till ändringar av lagar. Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster 2019.

Riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade beställningsbemyndiganden och ekonomiska åtaganden samt godkänner övriga förslag i vårändringsbudgeten för 2019.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för 2021 i enlighet med regeringens förslag.

Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (SD) och 3 (V).

Propositionen

Inledning

Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en övergångsregering, eftersom någon ny regering inte hade tillträtt när budgetpropositionen senast ska överlämnas till riksdagen enligt riksdagsordningen. I väntan på att en ny regering skulle tillträda och lämna de förslag till ändringar i budgeten som följer av dess politiska inriktning var utgångspunkten att budgetpropositionen för 2019 skulle utgå från den budget som beslutats för 2018 justerad utifrån ett antal generella principer. I januari 2019 tillträdde en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Delar av regeringens politik bygger också på det s.k. januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna. Samtidigt baseras den budget riksdagen har beslutat om för 2019 på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Budgeten ger därmed uttryck för en delvis annan politisk inriktning än regeringens och januariavtalets. Detta motiverar att förslagen till ändringar i propositionen om vårändringsbudgeten är mer omfattande än normalt.

I det förslag till ändringar i statens budget för 2019 som nu lämnas ingår flera åtgärder som syftar till att genomföra den sakpolitiska överenskommelsen. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 medförde att vissa verksamheter föreslogs få mer medel för 2019 än vad som motsvarade verksamheternas behov. De effekter av detta som återstår efter riksdagens behandling av budgeten omhändertas i propositionen. Slutligen innehåller förslaget också ändringar som syftar till att komplettera den budget som riksdagen beslutat med

9

10

förslag och aviseringar sedan den budget för 2019 som riksdagen har beslutat om (prop. 2018/19:100 avsnitt 7.1 tab. 7.2).

De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 9,4 miljarder kronor. Den största ökningen av statens ekonomiska åtaganden gäller bemyndigandet om investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 6 miljarder kronor, vilket gör det möjligt att bevilja stöd för redan inkomna ansökningar. Vidare bör det finnas möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt för klimatinvesteringar, vilket beräknas medföra ekonomiska åtaganden för staten om 1,6 miljarder kronor.

Utgiftstaket för staten

Normalt föreslår regeringen i budgetpropositionen en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret. Detta regleras i 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Regeringen har då i den föregående vårpropositionen gjort en bedömning av nivån för det tredje året. Utgiftstakets nivåer för det första och andra året är redan fastställda av riksdagen och justeras endast om det finns tekniska skäl.

I det finanspolitiska ramverket lämnas utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att göra förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas. Regeringen anser att om det under de kommande åren bedöms finnas ett budgetutrymme är det rimligt att det kan utnyttjas för prioriterade reformer. Osäkerheten i prognosen motiverar därför att nivån på utgiftstaket för 2021 höjs. Insatser på utgiftssidan kan dock genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet och de inkomstförstärkningar som kan komma att krävas.

Utgiftstaket ger uttryck för de centrala principer som den svenska budgetprocessen vilar på. Den ena principen är en beslutsordning uppifrån och ned där de totala utgifterna beslutas före delarna, vilket leder till att utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme. Den andra principen är ett medelfristigt perspektiv. Utgiftstaket fastställs för det tredje tillkommande året för att beslutet om begränsningen av de totala utgifterna för ett visst år tidsmässigt ska skiljas från beslutet om de faktiska utgifterna för det året. Den medelfristiga principen värnas på bästa möjliga sätt om riksdagen snarast, dvs. i samband med propositionen om vårändringsbudgeten, fattar beslut om nya nivåer på utgiftstaket.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) föreslogs att utgiftstakets nivåer skulle ändras av finanspolitiskt motiverade skäl. I enlighet med detta anser regeringen att beslut om ny nivå på utgiftstaket 2021 ska fattas i samband med att riksdagen behandlar förslagen i denna proposition och att det inte ska dröja till budgetpropositionen.

Riksdagen beslutade i december 2018 att utgiftstaket för 2021 skulle vara 1 430 miljarder kronor (bet. 2018/19:FiU1 res. 5, rskr. 2018/19:62).

11

ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget bör därmed fastställas till 1 439 miljarder kronor för 2021.

Förslag som påverkar statens inkomster

I propositionen lämnas lagförslag som påverkar statens inkomster. Regeringen redovisar även vissa bedömningar och lämnar förslag om försäljning av fastigheter.

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Sedan den 1 januari 2017 gäller att ett enmansföretag som anställer en första person under som längst tolv kalendermånader i följd har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften ska betalas. Nedsättningen, det s.k. växa-stödet, gäller t.o.m. den 31 december 2021.

En anställning av en första person i ett enmansföretag innebär enligt propositionen vissa initiala kostnader, t.ex. i form av nya administrativa rutiner och utbildning av den nyanställde. Det är troligt att dessa kostnader, tillsammans med arbetsgivaravgifterna på lönen, kan utgöra ett återhållande inslag i beslutet att anställa. Genom nedsättningen av avgifterna och den särskilda löneskatten minskar den initiala kostnaden för att anställa, och fler enmansföretag kan förväntas göra det. När erfarenheterna av att ha en person anställd väl vunnits kan företagen i viss mån vara mer positiva till att anställa fler personer. Nya arbetstillfällen i dessa företag förväntas leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

Regeringen föreslår därför en förlängning av tiden med växa-stöd, så att ett enmansföretag som anställer en första person ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas i högst 24 kalendermånader i följd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018. De nya bestämmelserna ska således tillämpas på anställningar som har påbörjats före ikraftträdandet. Annars finns det enligt regeringen en risk för att förslaget får en återhållande verkan på nyanställningar i enmansföretag under perioden fram till den 1 augusti 2019. Enmansföretag som redan har nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda föreslås alltså omfattas av den förlängda tidsgränsen. Enligt regeringen är det rimligt att ge dessa företag motsvarande lättnader för de initiala kostnaderna för att anställa som företag som anställer i dag. För anställningar som påbörjades före den 1 mars 2018 ska dock fortfarande de äldre bestämmelserna om längst tolv kalendermånaders nedsättning gälla.

Riksdagen har uppmanat regeringen att återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler i fråga om avskaffat växa-stöd

12

(bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62). Av betänkandet framgår att det är nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person som avses.

Enskilda näringsidkare anställer enligt regeringen i lägre omfattning och har i genomsnitt en lägre förvärvsinkomst än andra företagare (ägare av aktiebolag och handelsbolagsdelägare). Att avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person skulle därför innebära att nedsättningen i högre utsträckning riktas mot större företag, eftersom omsättningen, dvs. företagets totala försäljning under en viss tidsperiod, i genomsnitt är lägre bland enskilda näringsidkare utan anställda än bland övriga företagare utan anställda. Regeringen gör därför bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas. Regeringen avser således inte att vidta någon åtgärd med anledning av den delen av riksdagens tillkännagivande.

Vidare gör regeringen bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör göras permanent. Regeringen avser att återkomma med ett sådant förslag under mandatperioden.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

För att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa ungdomar för sommar- och helgjobb föreslår regeringen att det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättningar till ungdomar ska sättas ned så att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas på ersättningar upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På så sätt kan ungdomar få erfarenhet av ett arbete och av att sköta en anställning och härigenom bli attraktivare på arbetsmarknaden och för framtida arbetsgivare. Nedsättningen utformas så att den inte påverkar andra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

Målgruppen för förslaget, ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år, är den åldersgrupp som normalt går i gymnasieskolan och inte gymnasieelever i sig. Nedsättningen syftar således inte till att subventionera den första anställningen efter gymnasieskolan eller arbeten vid sidan av universitets- och högskolestudier. Det finns en risk att en del gymnasieelever jobbar så mycket att det påverkar deras skolresultat eller att de helt slutar att studera, vilket har negativa effekter på deras etablering på arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att noga följa reformens effekter för ungas skolgång.

Regeringen föreslår att reglerna ska träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 juli 2019. Förslaget innebär att ersättning som betalats ut under augusti omfattas, vilket även gäller om ersättningen tjänades in under t.ex. juli månad. En stor del av den ersättning som betalas ut till sommarjobbare under 2019 kommer därmed att omfattas.

13

Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

Regeringen föreslår att nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet avskaffas. Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2019.

Klimatarbetet är en av regeringens prioriterade frågor. Klimatavtalet från Paris innebär att det finns ett globalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. För att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn och bidra till en globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslår regeringen att nedsättningarna av energiskatt och koldioxidskatt med 89 procent respektive 40 procent vid förbrukning av gruvdiesel avskaffas. Förslaget ger incitament för gruvnäringen att använda järnväg, linbanor och transportband samt förbättrar konkurrenssituationen för eldrivna gruvtruckar. Regeringen gör därmed en annan bedömning än de remissinstanser som menar att alternativ saknas och att förändringarna bör införas stegvis.

Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion

Regeringen föreslår att energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. När sådan förbrukning sker inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska koldioxidskatt tas ut med 91 procent av den generella nivån. För förbrukning utanför EU ETS ska koldioxidskatt även fortsättningsvis tas ut med 100 procent av den generella nivån. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.

Regeringen föreslår vidare att koldioxidskatt ska tas ut med 91 procent av den generella koldioxidskattenivån för kraftvärmeanläggningar inom EU ETS. Detta är samma nivå som i dag gäller för annan fjärrvärmeproduktion inom EU ETS och innebär för kraftvärmeproduktion en höjning från nu gällande 11 procent. För värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS föreslår regeringen inte några förändringar av koldioxidskatten, dvs. full skatt tas ut även i fortsättningen. Även om användningen av fossila bränslen, vilket flera remissinstanser påtalat, redan är under avveckling gör regeringen bedömningen att förslaget kan påskynda övergången till andra bränslen.

Regeringen avser att följa effekterna på kapacitetsförsörjningen i elsystemet.

Höjd kemikalieskatt

Skatten på kemikalier i viss elektronik bör enligt propositionen höjas till 11 kronor per kilogram för vitvaror och 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kronor. En av regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö, med särskilt fokus på barn och unga. Detta var ett av skälen till att kemikalieskattelagen infördes. Då angavs

14

i förarbetena (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.3 s. 332) att skattenivåerna inledningsvis skulle sättas förhållandevis lågt. Skatt enligt kemikalieskattelagen har nu tagits ut i mer än ett och ett halvt år, och regeringen bedömer att det numera finnas ett utrymme att öka den inledningsvis lågt satta skatten. En väl avvägd ökning av skattesatsen bedöms kunna ge skatten en ökad styreffekt för att ytterligare driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Eftersom det sedan tidigare finns en möjlighet att göra avdrag på skatten med 50 eller 90 procent om varan inte innehåller vissa hälsofarliga kemikalier blir en ökning betydligt mer märkbar för de mest hälsofarliga varorna.

Skatten på flygresor behålls

I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen att det skulle införas en skatt på flygresor för att bidra till att minska flygets klimatpåverkan. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag, och lagen (2017:1200) om skatt på flygresor trädde därför i kraft den 1 april 2018. Riksdagen beslutade den 12 december 2018 om ett tillkännagivande som innebär att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar av skatte- och avgiftsreglerna när det gäller bl.a. avskaffad flygskatt samt att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62).

Flygets klimatpåverkan ska minska. Regeringen anser att det är rimligt att flyget även i fortsättningen står för åtminstone en del av sina klimatkostnader. Flygskatten bör därför behållas, och Regeringskansliet bereder nu frågan om att komplettera regleringen med att införa en reduktionsplikt för biodrivmedel i flyg. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för en skatt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på flygresor. Mindre regionala flygplatser som påverkas negativt av flygskatten får ett särskilt stöd. Regeringen avser således inte att vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.

Mervärdesskattesatsen för naturguidning behålls

Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 sänktes mervärdesskattesatsen för förevisning av naturområden och dylikt, s.k. naturguidning, till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2018. Riksdagen tillkännagav i december 2018 (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) bl.a. att mervärdesskatten på naturguidning återigen bör höjas till 25 procent. Regeringen vill fortfarande främja möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstadsområdena. Den lägre mervärdesskattesatsen för förevisning av naturområden utanför tätorter samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000- områden bör enligt regeringen därför bestå. Regeringen avser således inte att vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.

15

Försäljning av fastigheter

Av budgetlagen (2011:203) följer att riksdagens godkännande krävs för försäljningar av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Staten genom Statens fastighetsverk äger fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. På fastigheten finns det byggnader som används som kontor, och dessa är uthyrda. Byggnaderna används inte till statlig verksamhet som motiverar att fastigheten bör stanna i statens ägo. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Staten äger fastigheten och byggnadsminnet Ladugårdsbron 14 vid Nybrokajen i Stockholm. Fastigheten förvaltas av Statens fastighetsverk och innehåller Sveriges äldsta konserthus. På fastigheten finns det byggnader som används för kulturell verksamhet men också som kontor. Fastigheten har också under lång tid använts för statligt finansierad kulturell verksamhet. Den rymmer i dag hyresgäster som bl.a. Kungliga Musikaliska Akademien, Region Stockholms musikverksamhet inklusive. Blåsarsymfonikerna och Riksförbundet för Folkmusik och Dans som driver musikscenen Stallet. Statens fastighetsverk har funnit att det ur ett statligt perspektiv sammantaget inte finns något behov av att framöver äga fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Statens fastighetsverk avser att sälja fastigheten på den öppna marknaden. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Innan beslut fattas om en eventuell försäljning ska förutsättningarna analyseras närmare och Kungl. Musikaliska Akademiens och Blåsarsymfonikernas behov av tillgång till ändamålsenliga lokaler bör beaktas. Det är angeläget att en levande del av kulturutbudet, som uppskattas av Stockholms invånare och besökare, fortsatt kan utvecklas.

Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019

Regeringen lämnar förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i propositionen. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i detta betänkandes bilaga 4 och i propositionen (prop. 2018/19:99 s. 93). Av tabellen framgår bruttoeffekten av förslagen samt hur de nya beräkningarna har påverkats av andra faktorer än regeländringarna, exempelvis den nya bedömningen av den makroekonomiska utvecklingen och

16

justeringar till följd av utfallet hittills. Ju högre aggregeringsnivå, desto fler faktorer är det som påverkar den nya beräkningen.

Förslagen och bedömningarna om nedsättningar av arbetsgivaravgifter påverkar inkomsttitel 1282 Nedsättningar, arbetsgivaravgifter under inkomsttitelgrupp 1280 Nedsättningar. De avser förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda, bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas, bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör göras permanent samt förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga.

Mervärdesskattesatsen för naturguidning behålls, vilket påverkar inkomsttitel 1411 Mervärdesskatt under inkomsttitelgrupp 1410 Mervärdesskatt. Förslaget om ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet påverkar inkomsttitel 1433 Energiskatt oljeprodukter under inkomsttitelgrupp 1430 Energiskatt. Samma förslag påverkar även inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter under inkomsttitelgrupp 1440 Koldioxidskatt. Förslaget om höjd kemikalieskatt påverkar inkomsttitel 1461 Kemikalieskatt under inkomsttitelgrupp 1450– 1460 Övriga skatter på energi och miljö. Skatten på flygresor behålls, vilket påverkar inkomsttitel 1462 Skatt på flygresor. Förslaget om Fastighetsverkets försäljning av fastigheterna Ladugårdsbron 14 och Kungliga Myntet 1 påverkar inkomsttitel 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning under inkomsthuvudgrupp 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning.

I propositionens tabell 5.5 redovisas de offentligfinansiella effekterna för 2019 av förslagen till ändrade skatte- och avgiftsregler och av de bedömningar som görs (prop. 2018/19:99 s. 95). Bruttoeffekten, som beskriver en skatteförändrings direkta effekt på intäkterna från skatten i fråga, innebär att de offentliga finanserna stärks med 600 miljoner kronor 2019. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter av olika slag på de offentliga finanserna. Nettoeffekten för 2019 innebär en förstärkning med 660 miljoner kronor.

I 2019 års ekonomiska vårproposition finns en beskrivning av de offentligfinansiella effekterna för perioden 2019–2022 och en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen (prop. 2018/19:100 s. 73 f.).

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den ändrade beräkning av inkomster i statens budget för 2019 som redovisas i propositionen.

Förslag som påverkar statens utgifter

Regeringen lämnar förslag till ändringar av anslagens nivå för 167 anslag inom 23 utgiftsområden. Vidare föreslår regeringen att ändamålen för vissa anslag ändras samt ändrade bemyndiganden och investeringsplaner. I det följande

17

redovisas förslagen per utgiftsområde (beloppen anges i miljoner kronor avrundade till en decimal).

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Ramen för utgiftsområde 1 ökas med 149,9 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 4 miljoner kronor mot bakgrund av en fördjupad säkerhetsanalys av de kungliga slotten.

Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas sammantaget med 86,9 miljoner kronor. Ett skäl är att svensk kapacitet för dialog, medling och konfliktförebyggande bör fortsätta att stärkas. En annan del av ökningen är att exportfrämjandet vid utlandsmyndigheterna bör förstärkas. Förslaget till ändrat anslag påverkas också av ändrade växelkurser och av att de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd.

Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har tillsynsansvar för många av de aktörer som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att länsstyrelserna bättre ska kunna utöva tillsyn på området bör anslaget öka med 6 miljoner kronor. Vidare har skogsbränderna under sommaren 2018 i Gävleborgs län inneburit kostnader för Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att täcka dessa kostnader bör anslaget öka med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 11 miljoner kronor.

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati används bl.a. för att finansiera utgifter för val. Valprövningsnämnden har fattat beslut om omval till kommunfullmäktige i Falun. Omvalet genomfördes den 7 april 2019 och medför ökade utgifter. Anslaget bör därför ökas med 40,8 miljoner kronor. Vidare behöver anslaget tillföras 4 miljoner kronor för att investeringarna i ett nytt it-system för valadministration ska kunna fortgå enligt plan. Sammantaget bör därmed anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 44,8 miljoner kronor.

I fråga om anslaget 6:5 Stöd till politiska partier lämnas detta stöd som ett mandatbidrag. Den 1 april 2018 trädde lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier i kraft. För att motsvara riksdagens tidigare beslut om finansiering av partistödet sänktes nivån för mandatbidraget, efter förslag i vårändringsbudgeten för 2018, fr.o.m. den 15 oktober 2018 och höjdes fr.o.m. den 15 oktober 2019 (prop. 2017/18:99, bet 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435). Den nya nivån på mandatbidraget fick effekt på anslaget först i oktober 2018. Det innebar att den tidigare, högre nivån på bidraget låg till grund för utbetalningar av stödet under årets tre första kvartal. Därför kom utgifterna för partistöd att bli högre än anvisade medel för 2018, och anslaget överskreds. För att täcka överskridandet bör anslaget ökas med 2,3 miljoner kronor.

18

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Ramen för utgiftsområde 2 minskas med 26,2 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Anslaget 1:2 Kammarkollegiet påverkas dels av att den skadeståndsersättning Kammarkollegiet ansvarar för att betala ut under innevarande år kommer att uppgå till ett högre belopp än tidigare beräknat, dels av att de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades för mycket medel. Anslaget bör sammantaget ökas med 7,5 miljoner kronor.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet anvisades medel för ett redan avslutat uppdrag, och anslaget bör därför minskas med 1,1 miljoner kronor.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån anvisades medel för genomförande av ett aviserat uppdrag som sedan inte har lämnats, och anslaget bör därför minskas med 1 miljon kronor.

Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret minskas med 6 miljoner kronor för att finansiera den ökning av anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse som sker i syfte att länsstyrelserna bättre ska kunna utföra tillsyn mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter används bl.a. för utbetalning av kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastrukturinvesteringar (AIIB, Asian Infrastructure Investment Bank). Det svenska åtagandet till AIIB är bestämt i US-dollar. Med anledning av att kronan har försvagats mot US-dollarn blev Sveriges utgifter för kapitaltillskottet högre än vad som beräknades i budgetpropositionerna för 2018 och 2019, varför anslaget bör ökas med 27,8 miljoner kronor.

Av de medel som hösten 2018 anvisades till anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning för 2019 avsåg 68,8 miljoner kronor verksamhet som redan genomförts eller som skulle trappas ned. Medlen anvisades mot bakgrund av de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019. Samtidigt behöver anslaget förstärkas med 6,8 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag och vissa nya uppgifter. Sammantaget bör därmed anslaget minskas med 53,5 miljoner kronor.

I propositionen redovisar regeringen att staten har en möjlighet att förvärva fastigheten Lejonet 4 i Stockholm. Fastigheten är lokaliserad i regeringskvarteren och dess marknadsvärde beräknas uppgå till 440 miljoner kronor. Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det, se 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203). I det aktuella fallet är förvärvet avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknadsvärdet. Regeringen bedömer att fastigheten passar in i förvaltningen och samordningen av Regeringskansliets övriga byggnader. Regeringen anser vidare att det är av stor vikt att säkra

19

tillgången till fastigheten i fråga. Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för 2019 för Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter och markanläggningar. Eftersom fastigheten har ett betydande värde och det är fråga om ett belopp som avviker från beräknat marknadsvärde bedömer regeringen att riksdagens godkännande av förvärvet bör inhämtas. Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 miljoner kronor.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Ramen för utgiftsområde 3 minskas med 13,1 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten anvisades medel för redan genomförd verksamhet, och anslaget bör därför minskas med 13,1 miljoner kronor.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Ramen för utgiftsområde 4 ökas med 819,5 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med 230 miljoner kronor för att finansiera den ökning av anslaget 1:6 Kriminalvården som sker med anledning av att ansvaret för vissa transporter av frihetsberövade överförts från Polismyndigheten till Kriminalvården. Från och med 2020 beräknas anslaget minska med 115 miljoner kronor av denna anledning. En långsiktig och hållbar fördelning av ansvaret för transporter av frihetsberövade återstår att ta ställning till. Regeringen har därför gett Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att gemensamt ta fram en plan för detta. Utfallet av denna påverkar också den slutliga finansieringsfördelningen. För att

finansiera ökningen av anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden minskas anslaget 1:1 Polismyndigheten med 2 miljoner kronor. Sammantaget bör anslaget 1:1 Polismyndigheten således minskas med 232 miljoner kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 12,5 miljoner kronor eftersom det är angeläget att Säkerhetspolisen har goda förutsättningar att kunna förstärka den generella förmågan att utreda terrorismrelaterade brott.

När det gäller anslaget 1:6 Kriminalvården redovisar regeringen att riksdagen, för att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet, och i syfte att renodla Polismyndighetens verksamhet, har beslutat om nya bestämmelser som utökar Kriminalvårdens ansvar för att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter (prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9, rskr. 2016/17:149). Kriminalvården har påbörjat en utbyggnad av sin transportorganisation för att kunna överta huvudansvaret för transporter av frihetsberövade. Myndigheten har därför haft

20

utökade kostnader under 2018 och 2019. Kriminalvården har till följd av en ansträngd ekonomi under 2018 vidtagit en rad effektiviseringsåtgärder, men det krävs ytterligare åtgärder för att hantera den ekonomiska situationen. Eftersom personalkostnader står för den största delen av Kriminalvårdens utgifter, och mot bakgrund av den ansträngda beläggningssituationen, behöver anslaget tillföras ytterligare medel för att ge myndigheten förutsättningar att upprätthålla en tillräckligt god säkerhet inom verksamheten. Mot denna bakgrund bör anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 335 miljoner kronor. Från och med 2020 beräknas anslaget öka med 115 miljoner kronor med anledning av de ökade kostnaderna för transportverksamheten. En långsiktig och hållbar fördelning av ansvaret för transporter av frihetsberövade återstår att ta ställning till. Regeringen har därför gett Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att gemensamt ta fram en plan för detta. Utfallet av denna påverkar också den slutliga finansieringsfördelningen.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:10 Brottsoffermyndigheten anvisades medel för ett redan avslutat uppdrag, och anslaget bör därför minska med 1 miljon kronor.

Utgifterna som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budgetpropositionen för 2019, bl.a. till följd av en ökad måltillströmning till domstolarna. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 665 miljoner kronor.

Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet förväntas bli högre än beräknat på grund av dels ett enskilt ärende som föranleder ett stort skadeståndsbelopp, dels pågående rättsprocesser. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 38 miljoner kronor.

Regeringen avser att lämna en proposition med förslag till en ny lag som möjliggör för Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten att inrikta signalspaning och ta emot underrättelser med uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet även om det pågår en förundersökning. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden föreslås utöva tillsyn över Säkerhetspolisens och Polismyndighetens tillämpning av den nya lagen. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 augusti 2019.

Tillsynsuppgiften medför kostnader för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som inte ryms inom anvisade medel. Anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bör därför ökas med 2 miljoner kronor.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Ramen för utgiftsområde 5 minskas med 2 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:3 Nordiskt samarbete anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minska med 2 miljoner kronor.

21

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Ramen för utgiftsområde 6 ökas med 211,6 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Regeringen föreslår att investeringsplanerna för anskaffning respektive vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019–2024 godkänns som riktlinjer för Försvarsmaktens investeringar. Planerna redovisas i tabell 6.1 i propositionen (prop. 2018/19:99 s. 107). Investeringsplanerna är regeringens förslag till inriktning för anskaffning respektive vidmakthållande av materielinvesteringar. Förslaget till inriktning utgår från planerat materielbehov i enlighet med propositionen Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251). Investeringsplanerna uppdateras årligen och kommer fr.o.m. 2021 utgå från den försvarspolitiska inriktningsproposition som planeras omfatta 2021–2025. Beloppen per område är regeringens bedömning av investeringarnas omfattning under 2019–2024 med utgångspunkt i nuvarande materielbehov. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att ta fram reviderade investeringsplaner och att dessa bör återredovisas i anslutning till vårändringsbudgeten 2019 (bet. 2018/19:FöU1 punkt 4, rskr. 2018/19:89). Regeringen gav i Försvarsmaktens regleringsbrev för 2019 myndigheten i uppdrag att utveckla investeringsplanerna för försvarsmateriel i enlighet med de rekommendationer som Ekonomistyrningsverket lämnat inom ramen för Statskontorets rapport När planeringen möter verkligheten – Försvarsmaktens interna ledning, styrning och uppföljning (2018:27). Regeringen har vidare i Ekonomistyrningsverkets regleringsbrev för 2019 gett myndigheten i uppdrag att stödja Försvarsmakten och Försvarets materielverk vid den fortsatta utvecklingen av investeringsplanerna för anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel. Försvarsmakten lämnade budgetunderlag för 2020–2022 till regeringen den 28 februari 2019. Försvarsmakten bedömer i budgetunderlaget att den samlade risken i planeringen har reducerats, bl.a. till följd av att de rekommendationer Statskontoret och Ekonomistyrningsverket lämnat i stort har genomförts. Försvarsmaktens planer bygger på förväntat utfall för de olika objekten inom den tilldelade ramen och beaktar effekterna av förväntad prisutveckling under objektens hela anskaffningslängd. Myndigheten har därtill utarbetat riktlinjer för redovisning av prissatta finansiella risker.

I förhållande till förslaget i budgetpropositionen för 2019 har planerna för perioden 2019–2024 reviderats. Detta beror bl.a. på att riksdagens beslut om tillskott har möjliggjort fler planerade beställningar och att planeringsmetoden justerats.

Mot denna bakgrund bör investeringsplanerna för anskaffning respektive vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019–2024 godkännas som riktlinjer för Försvarsmaktens investeringar. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Regeringen anför vidare att kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade naturolyckor genom konkreta klimatanpassningsåtgärder

22

behöver stärkas. Anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bör därför ökas med 55 miljoner kronor.

Insatserna som genomfördes sommaren 2018 för att bekämpa skogsbränder i flera delar av landet har medfört omfattande kostnader för de drabbade kommunerna. För att kunna betala ut den ersättning kommunerna är berättigade till i enlighet med lagen om skydd mot olyckor bör anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 170 miljoner kronor.

Anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med 12,5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget till Säkerhetspolisen inom utgiftsområde 4. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 4:1 Elsäkerhetsverket anvisades medel för verksamhet som redan genomförts och anslaget bör därför minska med 0,9 miljoner kronor.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Ramen för utgiftsområde 7 minskas med 786,9 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

När det gäller anslaget 1:1 Biståndsverksamhet anför regeringen att det i biståndsramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (official development assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/Dac). OECD/Dac har förtydligat regelverket, som nu medger inkluderandet av kostnader för asyl- och flyktingmottagande i biståndet på humanitära grunder och förtydligar vilka kostnader som får räknas som bistånd. Sammantaget innebär detta att kostnaderna för asyl- och flyktingmottagandet, som klassificeras som bistånd, ökar med 700 miljoner kronor under 2019 jämfört med den beslutade budgeten. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 700 miljoner kronor. För att finansiera ökningar av vissa andra anslag föreslås att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas ytterligare. Sammantaget bör anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 798,7 miljoner kronor.

Sverige har ett garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (African Development Bank, AfDB) som uppgår till 971 miljoner europeiska beräkningsenheter (s.k. units of account, UA), vilket motsvarar drygt 12 778 miljoner kronor. För att AfDB ska bibehålla den högsta kreditvärderingen, s.k. AAA-rating, behöver banken ett tillfälligt garantikapital i avvaktan på en överenskommelse under 2019 om en generell kapitalökning. Det tillfälliga garantikapitalet uppgår till 751 miljoner UA, vilket motsvarar drygt 9 883 miljoner kronor. Sveriges garantikapital kommer därmed att uppgå till 1 722 miljoner UA, vilket motsvarar ca 22 662 miljoner kronor. Regeringen föreslår att den bör bemyndigas att ställa ut ett tillfälligt garantikapital till AfDB som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 europeiska beräkningsenheter (UA).

23

Riksdagen har tidigare godkänt att Sverige medverkar i kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (International Bank for Reconstruction and Development, IBRD) genom att betala högst 1 050 miljoner kronor under åren 2020–2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. I syfte att signalera stöd för IBRD och för att stärka partnerskapet med banken bör Sverige medverka i ett tidigt skede av kapitalhöjningen. Det förutsätter att Sveriges andel av kapitalhöjningen kan börja betalas ut redan under 2019. Regeringen föreslår att den bemyndigas att betala Sveriges andel av kapitalhöjningen i IBRD under 2019–2025.

Den del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Mot bakgrund av valutakursförändringar föreslås att anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 11,8 miljoner kronor.

Utgiftsområde 8 Migration

Ramen för utgiftsområde 8 ökas med 306 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

För att ge Migrationsverket ekonomiska förutsättningar att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider inom asyl- och tillståndsprövningen samt säkerställa en effektiv asyl- och tillståndsverksamhet föreslår regeringen att anslaget 1:1 Migrationsverket ökas med 57 miljoner kronor.

Anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ökas med 10 miljoner kronor för att Sverige ska kunna uppfylla de ekonomiska åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i internationella organisationer. Vidare ökas anslaget med 50 miljoner kronor när det gäller Sveriges kärnstöd till FN:s migrationsorganisation. Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ökas med 60 miljoner kronor.

Anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål ökas med 199 miljoner kronor eftersom Migrationsdomstolarna behöver ytterligare medel för att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider och för att möjliggöra en effektiv asylprocess.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ramen för utgiftsområde 9 ökas med 225 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Bidraget till landstingen betalas ut med två månaders fördröjning, vilket innebär att bidraget för kostnader som landstingen hade i november och december 2018 betalas ut under 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna har ökat mer än vad som tidigare beräknats och anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna bör därför ökas med 630 miljoner kronor.

24

I riksdagens beslut om budgeten för 2019 avsattes 500 miljoner kronor på anslaget till cancervård och en ny cancerstrategi inom anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Regeringen anser att medlen inte ska användas till en ny cancerstrategi. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att medlen i stället får användas till att generellt stärka cancervården i Sverige.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som sker i syfte att finansiera ett kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB föreslår regeringen att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri minskas med 90 miljoner kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Riksdagen beslutade i december 2018 att föra upp anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna med 1 620 miljoner kronor på statens budget för 2019. Vidare beslutade riksdagen att införandet av en s.k. kömiljard stegvis skulle påbörjas under 2019. Regeringen avser att införa en uppdaterad kömiljard och ta fram en generalplan för kortare köer. Anslagets ändamål bör därför utformas så att de medel som har tillförts anslaget kan användas för insatser som ligger i linje med regeringens kommande arbete. Riksdagen föreslås således godkänna att anslaget får användas för utgifter för prestationsbundna statsbidrag till landstingen för att kontinuerligt arbeta för att förkorta köer och väntetider samt förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Medel inom anslaget bör också få användas för bidrag till Sveriges Kommuner och Landsting och till myndigheter för att stödja och följa upp landstingens tillgänglighetsarbete.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare anvisade riksdagen 350 miljoner kronor till anslaget 2019 för detta ändamål (bet. 2018/19:SoU1 punkt 1 c, rskr. 2018/19:111). Som ett led i omhändertagandet av riksdagens

tillkännagivande remitterades den 21 februari 2019 en departementspromemoria Behov av hjälp med andning och sondmatning (S2019/00767/FST). Regeringen avser att lämna en proposition som hanterar frågan under våren. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2019. Tillkännagivandet är således inte slutbehandlat. Regeringen bedömer att anslaget behöver ökas ytterligare med anledning av de kommande lagändringarna. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning bör ökas med 150 miljoner kronor.

Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet används för olika riktade insatser inom äldreområdet. I samband med budgetbehandlingen beslutade riksdagen i december 2018 om olika riktade insatser inom området. Anslaget ska enligt riksdagens beslut särskilt användas för en utökning av investeringsstödet för äldrebostäder med 300 miljoner kronor, ett riktat stöd på 200 miljoner kronor för anställning av resurspersoner i trygghetsbostäder, ett prestationsinriktat bidrag på 500 miljoner kronor till de kommuner som

25

lever upp till åtaganden att förse äldre med plats i biståndsbedömda boenden inom tre månader, 110 miljoner kronor för att uppnå god personalkontinuitet inom hemtjänsten och 50 miljoner kronor för att öka kunskapen hos personalen inom äldreomsorgen om demens. Regeringen gör en delvis annan bedömning än riksdagen om den närmare användningen av medlen på anslaget. Regeringen anser att satsningen på ökad kunskap om demens bör genomföras. Riksdagens beslutade höjning av investeringsstödet bör genomföras, men medlen bör användas för investeringar i biståndsbedömt trygghetsboende. Vad gäller riksdagens beslutade satsning på ett prestationsinriktat bidrag för kommuner som lever upp till åtaganden om plats i biståndsbedömda boenden saknas tillförlitlig information om väntetider för hela kommunkollektivet. Medlen bör därför i stället fördelas till samtliga kommuner utifrån antalet äldre i respektive kommun. Regeringen anser att det riktade stödet för anställning av resurspersoner i kommuner och satsningen för att uppnå en god personalkontinuitet i hemtjänsten inte bör genomföras. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet bör minskas med 310 miljoner kronor.

Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. används bl.a. för utgifter till bidrag för att stimulera utvecklingen av socialt arbete. I samband med budgetbehandlingen beslutade riksdagen i december 2018 att 75 miljoner kronor av de anvisade medlen på anslaget skulle användas för införandet av ett obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprogram. Riksdagen tillkännagav även för regeringen att regeringen skulle återkomma med ett lagförslag med innebörden att den s.k. fritidspengen skulle återinföras den 1 juli 2019 och avsatte 50 miljoner kronor för detta. Regeringen gör en annan bedömning och anser att något obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprogram inte bör införas. Regeringen anser inte heller att fritidspengen bör återinföras. Regeringen avser därmed inte heller att återkomma med ett lagförslag om ett återinförande. Med detta anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Vidare gör regeringen bedömningen att det utifrån de planerade insatser som finansieras från anslaget även finns utrymme att minska anslaget med ytterligare 30 miljoner kronor. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 155 miljoner kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ramen för utgiftsområde 10 minskas med 3 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 3 miljoner kronor.

26

–Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör kunna utföra de uppgifter och uppdrag som framgår av myndighetens instruktion och andra regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets ändamål ska ändras så att det får användas för Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsutgifter. För att myndigheten ska

27

kunna fullgöra sina uppgifter behöver ytterligare medel tillföras. Regeringen

föreslår därför i vårändringsbudgeten att anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten ökas med 40 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 378 miljoner kronor mindre till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Från anslaget finansieras bl.a. statsbidrag enligt förordningen (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Det totala beloppet för de åtaganden som behöver infrias 2019 är drygt 320 miljoner kronor högre än de medel som riksdagen har anvisat till det aktuella anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation bör ökas med 321,4 miljoner kronor.

Riksdagens beslut om statens budget i december 2018 innebar att Delegationen mot segregation skulle läggas ned och upphöra som myndighet den 31 december 2019. Regeringen anser inte att Delegationen mot segregation ska avvecklas. Regeringen uttalade i propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör kunna utföra de uppgifter och uppdrag som framgår av myndighetens instruktion och andra regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets ändamål ska ändras så att anslaget får användas för Delegationen mot segregations förvaltningsutgifter. För att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter bör anslaget 4:2 Delegationen mot segregation ökas med 11 miljoner kronor.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Ramen för utgiftsområde 14 ökas med 364 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Regeringen avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb, och fler deltagare i etableringsprogrammet antas få ett nystartsjobb, vilket beräknas minska utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör därför minskas med 26 miljoner kronor.

Regeringen anser att arbetet med att rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft behöver stärkas ytterligare och särskilt möjliggöra insatser inom s.k. lokala jobbspår som Arbetsförmedlingen, kommuner och arbetsgivare samverkar kring. Utrikes födda kvinnor ska prioriteras. Därför bör 340 miljoner kronor tillföras anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. De ändrade reglerna när det gäller nystartsjobb beräknas minska utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas med 335 miljoner kronor.

Anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. används bl.a. för utbetalningar av medel från Europeiska socialfonden för programperioden 2014–2020.

28

Verksamheten inom det nationella socialfondsprogrammet omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Mot bakgrund av ändrade valutakurser föreslår regeringen att bemyndigandet om ekonomiska åtaganden ökas med 165 miljoner kronor, vilket innebär att regeringen bör bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 850 miljoner kronor 2020–2023.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) beviljar bidrag för externa projekt som kan pågå under längre tid än ett år. Det finns behov av att bevilja bidrag för fleråriga projekt varför regeringen bör bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2020 och 2021.

Regeringen avser att ändra reglerna för nystartsjobb, vilket förväntas leda till fler nystartsjobb, vilket i sin tur innebär att anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar bör ökas med 80 miljoner kronor.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen föreslår regeringen att anslaget 2:2 Arbetsdomstolen minskas med 1,5 miljoner kronor och att anslaget 2:4 Medlingsinstitutet minskas med 3,5 miljoner kronor.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik anvisades medel för ett redan genomfört forskningsuppdrag, och anslaget bör därför minskas med 20 miljoner kronor. Vidare bör anslaget 2:5 Arbetslivspolitik även få användas för vissa utgifter för företagshälsovårdens kompetensförsörjning.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Ramen för utgiftsområde 15 minskas med 37 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Riksdagen beslutade i december 2018 att öka anslaget 1:2 Studiemedel med 109,9 miljoner kronor och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster med 49,8 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Ökningarna avsåg bl.a. att finansiera en utbyggnad av platser på högskolan. Regeringen anser dock att utbyggnaden av vissa utbildningar inom universitet och högskola bör ske i en något långsammare takt, vilket innebär minskade utgifter för studiemedel och avsättningar för kreditförluster. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3 Avsättning för kreditförluster bör därför minskas med 31,2 miljoner kronor respektive 2,8 miljoner kronor.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 3 miljoner kronor.

29

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Ramen för utgiftsområde 16 minskas med 533,9 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:1 Statens skolverk anvisades mer medel än tidigare beräknat. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 45,7 miljoner kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet i syfte att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux bör anslaget minskas med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Statens skolverk minskas med 50,7 miljoner kronor.

Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet påverkas av flera förslag. Anslaget bör ökas med 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen, inom ramen för ett nytt riktat statsbidrag, ska kunna anställa lärarassistenter. Det bör införas en möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att etablera fjärrundervisning och för detta ändamål bör anslaget ökas med 10 miljoner kronor. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 34 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet, varav 26 miljoner kronor för arbete med yrkesintroduktion och 8 miljoner kronor för statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och matematikhandledare. Anslaget bör således minskas med 34 miljoner kronor. För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i den aktuella propositionen bör statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning minskas med 100 miljoner kronor, vilket innebär att anslaget minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 351 miljoner kronor.

Vidare bör beställningsbemyndigandet när det gäller anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 43 miljoner kronor, vilket innebär att regeringen bör bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,1 miljarder kronor under 2020–2025.

Beställningsbemyndigandet när det gäller anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ökas med 200 miljoner kronor, vilket innebär att regeringen bör bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 614 miljoner kronor 2020.

Riksdagen beslutade att anvisa 10 miljoner kronor mer till anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 i syfte att finansiera fortbildningsinsatser för att ge behörighet till förskollärare att undervisa i nya årskurs 1 vid ett införande av en tioårig grundskola. Regeringen anser dock att det är för tidigt att påbörja sådana fortbildningsinsatser eftersom ett införande av en tioårig grundskola behöver utredas. Anslaget bör därför minskas med 10 miljoner kronor. Vidare innebar de principer som tillämpades vid utformningen av

30

budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades för mycket medel, och anslaget bör därför minskas med ytterligare 10 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 20 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 150 miljoner kronor mer till anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 för ett tillskott av utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Regeringen gör dock bedömningen att avsatta medel för statsbidraget inte kommer att kunna förbrukas fullt ut under året. Anslaget bör därför minskas med 397 miljoner kronor. Regeringen gör även bedömningen att medlen för utbildning för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård inte kommer att förbrukas fullt ut under året. Anslaget bör därför minskas med ytterligare 48 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning minskas med 445 miljoner kronor.

Universitetskanslersämbetet ansvarar för kvalitetssäkringen av utbildningen vid universitet och högskolor. För att förbättra kvalitetssäkringen har regeringen beslutat att även forskning ska ingå i kvalitetssäkringssystemet. För att uppdraget ska kunna genomföras på ett bra sätt bör anslaget 2:1 Universitetskanslersämbetet ökas med 5 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 20 miljoner kronor mer till anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2019 i syfte att stärka arbetet med validering av nyanländas kompetens. Regeringen bedömer att tillskottet inte är nödvändigt för att uppnå syftet. Anslaget bör därför minskas med 20 miljoner kronor. För att stimulera utveckling av distansstudier bör Universitets- och högskolerådet tillföras 10 miljoner kronor. För att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux bör anslaget ökas med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet minskas med 5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår ändringar i 28 anslag som bl.a. används för ersättning till universitet och högskolor för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. I syfte att genomföra den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna som inleddes 2017 samt den utbyggnad av högskolan som inleddes 2018 beslutade riksdagen att för 2019 öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 141 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Medlen ska i enlighet med tidigare aviseringar fördelas till flera anslag i en kommande ändringsbudget. Regeringen återkommer därför i den nu aktuella propositionen med förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Regeringen anser att den ökning riksdagen beslutat om bör justeras utifrån att en del av budgetåret redan har förflutit, och därför bör sammanlagt 93,9 miljoner kronor

31

32

avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå, anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet sammantaget ökas med 28,8 miljoner kronor.

I syfte att genomföra olika satsningar beslutade riksdagen i december 2018 att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 406 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Medlen ska fördelas till flera anslag. För att möjliggöra en sådan fördelning bör anslaget minskas med 359,7 miljoner kronor. För att bidra till finansieringen av ökade anslag i den nu aktuella propositionen bör anslaget även minskas med 263,5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 623,2 miljoner kronor.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i propositionen minskas anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor med 17,5 miljoner kronor.

Sammantaget minskas anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation med 84 miljoner kronor, i syfte att finansiera olika anslagsökningar.

Anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet ökas med 11 miljoner kronor för att olika åtaganden ska kunna fullgöras.

Anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten ökas med 3 miljoner kronor eftersom uppstartskostnaderna för den nya myndigheten, som inrättades den 1 januari 2019, har blivit högre än vad som tidigare beräknats.

För att möjliggöra nödvändiga åtaganden för ingångna stipendiesamarbeten behöver bemyndigandet för anslaget 4:1 Internationella program ökas med 12 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 miljoner kronor 2020–2022.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Ramen för utgiftsområde 17 ökas med 19,5 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Riksdagen beslutade i december 2018 att anvisa 100 miljoner kronor mindre till anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Minskningen motiverades bl.a. med att det är kostsamt och ineffektivt att via riktade statsbidrag motivera kommuner att öka tillgängligheten i de kommunala kulturskolorna genom sänkta avgifter. Regeringen anser att det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet har bidragit till att bredda utbudet inom kulturskolorna och att nå nya grupper. Därigenom kan kulturskolan göras mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och unga i hela landet att delta i verksamheten. Regeringen anser därför att stödet bör återinföras. Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete bör därför ökas med 50 miljoner kronor.

33

34

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ramen för utgiftsområde 18 minskas med 755 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande för 2019 bör minska med 750 miljoner kronor eftersom de medel som riksdagen anvisat bedöms överstiga vad som behövs för att hantera de ansökningar om utbetalning av tidigare beviljade stöd som förväntas komma in under innevarande år.

I syfte att avveckla investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under 2019. Regeringen anser att redan inkomna ansökningar om stöd bör kunna beviljas. För att kunna göra det behövs ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 miljarder kronor 2020– 2022. Regeringen avser att återkomma om stödets framtida utformning.

För att renodla och effektivisera Konsumentverkets förvaltningsuppdrag bör 3,9 miljoner kronor som var avsedda att användas för myndighetens förvaltningsutgifter inom anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet flyttas till förvaltningsanslaget. Samtidigt innebar de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 1,1 miljoner kronor.

Eftersom medel förs till anslaget 2:1 Konsumentverket bör anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet minskas med 3,9 miljoner kronor. Vidare bör ändamålet för anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet ändras så att det dels inte längre får användas för stöd till kunskapsbyggande på konsumentområdet eller för stöd till kommuners konsumentverksamhet, dels hädanefter även får användas för stöd till standardiseringsarbete.

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Ramen för utgiftsområde 19 ökas med 30 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Regionalt transportbidrag kan numera även beviljas till företag för transporter av vidareförädlade produkter inom bl.a. jordbruks- och livsmedelssektorn. För att möjliggöra för dessa företag att ta del av bidraget bör anslaget 1:2 Transportbidrag ökas med 30 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ändrade växelkurser bör bemyndigandet om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ökas med 150 miljoner kronor, och regeringen bör således bemyndigas att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare

35

åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3,75 miljarder kronor 2020–2023.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Ramen för utgiftsområde 20 ökas med 1 195 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Det är angeläget att Naturvårdsverket ges förutsättningar att hantera de viktiga satsningar inom miljöområdet som föreslås i propositionen, och anslaget 1:1 Naturvårdsverket bör därför ökas med 10 miljoner kronor.

För perioden 2019–2021 beräknas Naturvårdsverkets samhällsinvesteringar uppgå till drygt 4 miljarder kronor. De anslag som anvisats för ändamålet, med beaktande av de förslag som lämnas i vårändringsbudgeten, är inte förenliga med den investeringsplan riksdagen har godkänt för Naturvårdsverket. Investeringarna omfattar främst förvärv samt avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden som avses skyddas enligt miljöbalken. Investeringarna avser även nyuppförande av naturum och andra byggnader som används bl.a. för informationsändamål samt renovering av det befintliga byggnadsbeståndet i skyddade områden. I propositionen redovisas mer detaljerade uppgifter i en tabell. Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019–2021 bör godkännas som riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar.

Riksdagen beslutade att anvisa 50 miljoner kronor mindre till anslaget 1:2

Miljöövervakning m.m. jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen bedömer att miljöövervakning är grundläggande för att bedöma miljötillståndet samt att miljöövervakningen i fråga om hav och vatten behöver förstärkas. Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. bör därför ökas med 40 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 600 miljoner kronor mindre till anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 212 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 100 miljoner kronor mindre till anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 40 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 145 miljoner kronor mer till anslaget 1:10 Klimatanpassning jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget minskas med 212 miljoner kronor.

För att bl.a. öka insatserna mot övergödning bör anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas med 120 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 80 miljoner kronor mer till anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen bedömer att den anslagsnivå som föreslogs i budgetpropositionen för 2019 var väl avpassad i

36

förhållande till ändamålet, och anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar bör därför minskas med 80 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 740 miljoner kronor mindre till anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 100 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 840 miljoner kronor mindre till anslaget 1:16 Klimatinvesteringar jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Riksdagen beslutade vidare att inte ge regeringen något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för anslaget. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 758 miljoner kronor. Anslaget bör även få användas för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Vidare bör regeringen bemyndigas att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,6 miljarder kronor 2020–2023.

När det gäller anslaget 1:20 Industriklivet anför regeringen att behovet av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från industrin är stort och att 100 miljoner kronor bör tillföras anslaget. Anslagets ändamål bör också förtydligas så att det framgår att det får användas för utgifter kopplade till industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser. Vidare måste växthusgaser på sikt tas ur atmosfären för att nå målen i det klimatpolitiska ramverket. Anslaget bör därför tillföras 100 miljoner kronor och anslagets ändamål ändras så att det även får användas för utgifter för detta syfte. Sammantaget bör därmed anslaget 1:20 Industriklivet ökas med 200 miljoner kronor. Anslaget bör vidare få användas för åtgärder som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, förstudier och investeringar. Det bör även få användas för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar.

Riksdagen beslutade att minska beställningsbemyndigandet för anslaget 1:20 Industriklivet med 800 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen anför att bemyndigandet bör ökas med 800 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:20 Industriklivet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,8 miljarder kronor 2020–2026.

I syfte att bl.a. bygga ut laddinfrastrukturen längs våra vägar uppförde riksdagen anslaget 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur på statens budget och anvisade 50 miljoner kronor för att användas för att stödja utbyggnad av laddinfrastruktur inte bara för batteridrivna fordon utan även för tankstationer för vätgasdrivna och bränslecellsdrivna fordon. Regeringen gör bedömningen att stöd för investeringar i infrastruktur för alternativa drivmedel kan lämnas med medel från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar. En särskild satsning från ett nytt anslag bör därför inte genomföras och anslaget 1:21 Teknikneutral

37

laddinfrastruktur bör därför minskas med 50 miljoner kronor. Vidare bör det beställningsbemyndigande som finns för anslaget tas bort.

Riksdagen beslutade att anvisa 203 miljoner kronor mer till anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen menar att anslagsnivån bör vara i linje med inriktningen i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50). Regeringen föreslår att anslaget minskas med 100 miljoner kronor.

Utgiftsområde 21 Energi

Ramen för utgiftsområde 21 ökas med 295 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:1 Statens energimyndighet anvisades medel för verksamhet som redan var genomförd, och anslaget bör därför minskas med 5 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade att anvisa 440 miljoner kronor mindre till anslaget 1:7 Energiteknik jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen motiverades med att stödet till solceller stegvis bör fasas ut och subventionsgraden för stöd sänkas till 15 procent snarast möjligt. Regeringen anser att satsningar på solceller är önskvärda även i fortsättningen för att förenkla för fler att installera solceller. Anslaget bör därför tillföras ytterligare medel. Regeringen anser att en lämplig stödnivå är 20 procent. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget 1:7 Energiteknik ökas med 300 miljoner kronor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Ramen för utgiftsområde 22 ökas med 224 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:1 Naturvårdsverket inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård bör anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 8 miljoner kronor.

Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur bör tillföras 66 miljoner kronor för statsbidrag till enskild väghållning för särskilda driftsåtgärder för att förbättra de enskilda vägarnas funktion och bärighet. Vidare bör 56 miljoner kronor tillföras anslaget för järnvägsunderhåll. Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 122 miljoner kronor.

Regeringen ser behov av att följa upp och utvärdera de överenskommelser som ingåtts i samband med de s.k. storstadsavtalen. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Trafikverket även bör få användas för uppföljning av särskilda överenskommelser om transportinfrastrukturinvesteringar.

Regeringen anser att flygskatten bör behållas. Det finns därmed behov av att öka medlen för driftsstöd till följd av flygskatten till icke-statliga

38

flygplatser i Norrland, och anslaget 1:6 Ersättning till icke statliga flygplatser bör därför ökas med 57 miljoner kronor.

För att möjliggöra att nya flygavtal kan tecknas under 2019 behöver bemyndigandet för anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 500 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4,97 miljarder kronor 2020–2027.

Regeringen vill förbättra människors möjligheter att resa kollektivt med liten klimatpåverkan. Ett nytt ramanslag 1:16 Internationell tågtrafik bör därför föras upp på statens budget med 50 miljoner kronor.

Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen bör ökas med 5 miljoner kronor för att främja utbyggnaden av snabbt bredband.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning med 2 miljoner kronor.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Ramen för utgiftsområde 23 ökas med 100,4 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att anvisa 298 miljoner kronor mindre till anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 150 miljoner kronor. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. minskas anslaget med 0,5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 149,5 miljoner kronor. Vidare bör anslaget även få användas för utgifter för att stödja skogsägare som drabbades av skogsbränderna 2018.

Anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk används bl.a. för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden. Medel bör omfördelas mellan år inom havs- och fiskeriprogrammets totala ram, och anslaget bör därför ökas med 12 miljoner kronor. För 2022 beräknas anslaget minska med 6 miljoner kronor av denna anledning. Mot bakgrund av justeringar med anledning av valutakursförändringar bör anslaget minskas med 3 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 9 miljoner kronor.

Valutakursförändringar innebär att anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk bör ökas med 5 miljoner kronor.

Anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. bör ökas med 8,4 miljoner kronor mot bakgrund av valutakursförändringar.

Riksdagen beslutade att anvisa 1 239 miljoner kronor mer till anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur jämfört med regeringens förslag

39

i budgetpropositionen för 2019. Mot bakgrund av olika satsningar, finansieringar av andra anslagsökningar och valutakursförändringar föreslås att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur sammantaget minskas med 229,7 miljoner kronor.

Anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur bör mot bakgrund av valutakursförändringar ökas med 141 miljoner kronor.

Regeringen anser att forskningen om landsbygderna behöver stärkas och föreslår att anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 4 miljoner kronor. Mot bakgrund av tidigare beslut föreslås att anslaget ökas med ytterligare 13,2 miljoner kronor. Sammantaget bör således anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 17,2 miljoner kronor.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Ramen för utgiftsområde 24 minskas med 34,5 miljoner kronor, enligt regeringens förslag.

Verket för innovationssystem (Vinnova) har under 2015–2018 bidragit med medel till en satsning på e-förvaltning. Denna satsning upphörde 2018, varför medlen bör återföras till Vinnovas verksamhet. Anslaget bör därför ökas med 30 miljoner kronor. Vidare bedömer regeringen att anslaget bör minskas med 90 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av andra förslag i propositionen. Sammantaget bör således anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 60 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel även bör få användas för strategiska kompetensmedel för industriforskningsverksamhet inom Research Institutes of Sweden AB (Rise).

Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 6 miljoner kronor eftersom Tillväxtverket har fått nya uppgifter.

Riksdagen beslutade att anvisa 28 miljoner kronor mer till anslaget 1:5 Näringslivsutveckling jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019, varav 20 miljoner kronor avsåg en satsning på elektrifiering av fordonsparken samt biodrivmedel och 8 miljoner kronor avsåg Tillväxtverkets arbete med verksamt.se. Satsningar bör, enligt regeringen, göras på strategiska och samverkande insatser för att utveckla besöksnäringen på Sveriges landsbygd, näringslivsinsatser på Sveriges landsbygd och utveckling av en metodik för landsbygdsanalyser och konsekvensbedömningar i olika samhällssektorer. För detta ändamål bör anslaget ökas med 68 miljoner kronor. Vidare bör anslaget ökas med 10 miljoner kronor för att stärka insatserna för utrikes födda kvinnors företagande. Anslaget bör vidare minskas med 100 miljoner kronor genom att satsningen på elektrifiering av fordonsparken och biodrivmedel minskas, med 30 miljoner kronor genom att medlen för insatser som stärker svensk konkurrens- och innovationskraft minskas och med ytterligare 30 miljoner kronor genom att satsningen på s.k. matchningsaktörer minskas. Vidare innebar de principer som tillämpades vid utformningen av

40

budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades för mycket medel. Anslaget bör därmed minskas med 10 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 92 miljoner kronor.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:11 Bolagsverket anvisades mer medel än vad som bedöms behövas, och anslaget bör därför minskas med 1 miljon kronor.

För att Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) ska kunna utföra sitt samhällsuppdrag behöver ett kapitaltillskott tillföras bolaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 miljoner kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB. Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag bör ökas med 90 miljoner kronor.

De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket anvisades för mycket medel och därför bör minskas med 5 miljoner kronor. Vidare bör anslaget minskas med 1 miljon kronor med anledning av att verksamheten avseende anmälningar om namn och namnändring överförts till Skatteverket. Sammantaget bör därmed anslaget minskas med 6 miljoner kronor.

Den befintliga exportstrategin bör utvecklas med fokus på hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet bör därför ökas med 51 miljoner kronor. För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i syfte att förstärka exportfrämjandet vid utlandsmyndigheterna på viktiga tillväxtmarknader och i viktiga städer med särskild potential för ökad svensk export minskas anslaget med 6,5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ökas med 44,5 miljoner kronor.

Investeringsfrämjande utgör en viktig del i exportstrategin. Satsningen på att utveckla den befintliga exportstrategin med fokus på hållbarhet, såväl ekonomisk och social som ekologisk, bör även omfatta det investeringsfrämjande arbetet. Regeringen anser därför att anslaget 2:4 Investeringsfrämjande bör ökas med 14 miljoner kronor.

Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning bör minskas med 30 miljoner kronor mot bakgrund av det inte finns något behov av att använda anvisade medel på anslaget.

Svenska Akademien och Bolagsverket har i ett ändringsavtal kommit överens om en ny årlig upplåtelseavgift på 8 miljoner kronor för 2019 och 2020 för utgivningsrätten av Post- och Inrikes Tidningar. Då ändringsavtalet innebär att staten åtar sig ett ekonomiskt åtagande behöver regeringen riksdagens bemyndigande för att kunna godkänna avtalet. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 godkänna ett avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 miljoner kronor per år under 2019 och 2020.

41

Motionerna

Tre följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. Motionernas förslag när det gäller anslag framgår av bilaga 2 till betänkandet.

2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD)

I följdmotion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) framhålls att Moderaterna och Kristdemokraternas budget tog sikte på att ta tag i Sveriges problem. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering. Den budget som riksdagen röstade igenom i december 2018 stärkte svensk ekonomis långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande och stärkte trygghet och välfärd genom reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg samt generell förstärkning av kommunsektorns ekonomi. I budgeten utökades jobbskatteavdraget med 10 miljarder kronor, taket i RUT höjdes, färre behövde betala statlig inkomstskatt och den särskilda löneskatt som arbetsgivare betalat för anställda över 65 år togs bort. Det finns självfallet vissa välkomna förslag i vårändringsbudgeten, såsom utökade resurser till Kriminalvården och mer resurser till LSS, men övergripande innebär Socialdemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Miljöpartiets politiska inriktning enligt motionärerna ett klart avsteg ifrån den reformväg som Sverige hade behövt. Allra tydligast blir det när regeringen väljer att minska anslaget till polisen och minskar på anslagen till äldreomsorgen. Moderaterna och Kristdemokraterna anser att den inriktning som angavs i höstens budget bör ligga fast och föreslår därför följande förändringar i förhållande till vårändringsbudgeten.

Inom utgiftsområde 4 avvisas regeringens neddragning på polisens anslag. Regeringens avräkningar på biståndet för kostnader för asyl- och flyktingmottagning inom utgiftsområde 7 bör minskas.

Inom utgiftsområde 9 bör fortsatt 500 miljoner kronor användas för cancersatsningar och för uppdaterad nationell cancerstrategi. Regeringens besparingar på psykiatrianslaget och på äldreomsorgsanslaget bör återställas, liksom regeringens besparing på anslagen som rör föräldrastödsprogram och fritidspeng.

Inom utgiftsområde 13 bör 40 miljoner kronor återföras till anslaget för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag snarast möjligt, dock senast i höständringsbudgeten. Jämställdhetsmyndigheten bör avskaffas och resurserna gå till insatser för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld. Anslaget för åtgärder mot segregation bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar. Delegationen mot segregation bör avskaffas. Inom utgiftsområde 14 bör regeringens anslagsökning till Arbetsförmedlingen (anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser) avvisas och medlen användas till mer prioriterade satsningar.

42

Inom utgiftsområde 16 bör delar av regeringens ökning av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet omprioriteras för att finansiera andra prioriterade satsningar inom utbildning och forskning. Anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning bör tillföras 100 miljoner kronor utöver regeringens nivå för att finansiera högre ambitioner inom yrkesutbildningen, exempelvis vad gäller medel till utbildning för tidsbegränsad personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation bör tillföras 70 miljoner kronor för att stärka svensk forskning.

Inom utgiftsområde 17 bör regeringens besparing på Skapande skola återställas. Statliga museer bör fortsättningsvis avgiftsbeläggas. Vidare bör regeringens besparing på idrottsaktiviteter för äldre återställas.

När det gäller utgiftsområde 20 bör det enligt motionärerna ineffektiva programmet Klimatklivet avskaffas. Regeringens besparingar på teknikneutral laddinfrastruktur och på miljöforskning bör återställas. Inom utgiftsområde 21 bör höjningen av anslaget 1:7 Energiteknik minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Inom utgiftsområde 22 bör anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser minska till följd av förslaget om att avskaffa flygskatten. Regeringens besparing på ersättningen för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning bör återställas. Inom utgiftsområde 24 bör anslagen 2:3 Exportfrämjande insatser och 2:4 Investeringsfrämjande minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Vissa av propositionens skatteförslag avvisas. Flygskatten ska avskaffas. Förslagen om höjd kemikalieskatt samt höjd skatt i viss värmeproduktion avslås. Växa-stödet bör inte utökas, och sänkt arbetsgivaravgift för skolungdomars lov- och helgjobb bör inte införas. Momsen på naturguidning bör vara på samma nivå som angavs i den budget som riksdagen beslutade.

I övrigt föreslår motionärerna att förändringarna av bemyndigandena för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 samt anslaget 1:16 Klimatinvesteringar och 1:21 Industriklivet inom utgiftsområde 20 avslås.

Sammanfattningsvis yrkar motionärerna på att riksdagen ska godkänna ändrade ramar för utgiftsområden, anvisa ändrade anslag och godkänna ändrad beräkning av inkomsterna enligt vad som framgår av motionen.

Motion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)

I följdmotion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) avvisas regeringens förslag om en höjning med 87 miljoner kronor av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1. Inom utgiftsområde 4 avvisas neddragningarna på anslagen 1:1 Polismyndigheten och 1:10 Brottsoffermyndigheten. Det är av största vikt för rättsstatens legitimitet att brottsoffret och dennes familj känner ett starkt stöd från samhället, får ett professionellt bemötande och en känsla av upprättelse.

43

44

Formas är en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation på områden med koppling till miljö, skogsbruk och jordbruk.

När det gäller utgiftsområde 21 avvisas höjningen av investeringsstöd för installation av solceller.

Inom utgiftsområde 22 avvisas minskningen av anslaget för transportinfrastruktur eftersom svensk infrastruktur är kraftigt eftersatt och underfinansierad. Vidare avvisas regeringens förslag om 50 miljoner kronor för upphandling av internationell tågtrafik med hänvisning till att motionärerna vill prioritera medel till järnvägssektorn där nyttan är störst.

I motionen yrkas avslag på samtliga lagförslag i propositionen som rör statens inkomster. Motionärerna motsätter sig regeringens olika förändringar av arbetsgivaravgifter, däribland förslaget om särbehandling av åldersgrupper vid nedsättning av arbetsgivaravgifter. I realiteten är detta en typ av åldersdiskriminering. Motionärerna förordar åtgärder som i praktiken slopar den allmänna löneavgiften för företag med upp till tre anställda. Vidare avvisas att mervärdesskattesatsen för naturguidning sätts till 6 procent i stället för 25 procent. Den s.k. kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror, och höjningen avvisas. Även ändrad bränslebeskattning av värmeproduktion avvisas. Flygskatten bör avskaffas. När det gäller avtrappad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet motsätter sig motionärerna att det sker så snabbt som regeringen föreslår. Skattenedsättningen för gruvdieseln bör avvecklas stegvis under tre års tid för att branschen ska ges en möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Sammanfattningsvis yrkar motionärerna på att riksdagen ska godkänna ändrade ramar för utgiftsområden, anvisa ändrade anslag och godkänna ändrad beräkning av inkomsterna enligt vad som framgår av motionen.

2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)

I följdmotion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) påminns om att Vänsterpartiet utöver de förslag som partiet för fram som svar på regeringens vårändringsbudget har invändningar på ett antal områden. Områden som nämns är besparingarna på Arbetsförmedlingen, utebliven resursförstärkning till Arbetsmiljöverket, anskaffningen av Patriot inom utgiftsområde 6, avsaknad av jämlikhetsreformer och av riktade statsbidrag till äldreomsorgen.

Det är enligt motionärerna glädjande att regeringen föreslår att nedläggningen av Delegationen mot segregation inte ska genomföras. Delegationen yttrar sig över ansökningarna om bidrag från anslaget för åtgärder mot segregation. Regeringen föreslår däremot inte att själva statsbidraget enligt förordningen för statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner ska återställas. Detta är olyckligt, och statsbidraget borde ha återställts.

Andra områden som tas upp i motionen gäller lärarassistenter och att de medel som regeringen satsar på lärarassistenter genom att förstärka anslaget

45

46

skattesubventionen i tre steg skapas förutsättningar för de företag och aktörer som påverkas att anpassa sig och börja göra nödvändiga investeringar, förändra driftsformen eller vidta andra åtgärder för att minska dieselanvändandet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande av skattenedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

När det gäller förslagen i propositionen om utgifterna på statens budget anförs följande i motionen. Regeringen aviserar att den avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till detta. Det kommer att leda till att personer i nystartsjobb får sämre anställningsvillkor än andra anställda. Vänsterpartiet avvisar därför dels regeringens förslag att avskaffa krav på kollektivavtal för nystartsjobb, dels regeringens ändrade anslag med anledning av detta inom utgiftsområdena 13 och 14.

Motionärerna avvisar ökade avräkningar på biståndet inom utgiftsområde

7.OECD/Dacs regelverk bör reformeras så att det inte tillåter avräkningar för asyl- och flyktingmottagande. Tills ett sådant regelverk finns på plats bör de svenska avräkningarna minska kraftigt. Mot bakgrund av den bristande transparensen saknar Vänsterpartiet dock underlag för att precisera den rimliga storleken på avräkningarna. Därför avvisas den föreslagna ökningen av avräkningarna från biståndet för asyl- och flyktingmottagandet.

Vänsterpartiet avvisar regeringens besparingar på äldreomsorgen och inom psykiatrin. Motionärerna avvisar också besparingar på bl.a. Kronofogdemyndigheten, vuxenutbildningen, investeringsstödet för hyresbostäder, åtgärder för klimatanpassning, stöd till idrotten samt inom näringspolitiken. Ett par av regeringens tillskott, bl.a. till Kungliga hov- och slottsstaten och en satsning på Business Sweden, avvisas också.

Sammanfattningsvis yrkar motionärerna på att riksdagen ska godkänna ändrade ramar för utgiftsområden, anvisa ändrade anslag och godkänna ändrad beräkning av inkomsterna enligt vad som framgår av motionen.

Yttranden från andra utskott

Samtliga 14 övriga utskott har yttrat sig till finansutskottet. Yttrandena finns i bilaga 6–19. Samtliga utskott förordar att finansutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. Representanterna för Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ställer sig bakom respektive motioner i avvikande meningar. I det följande redovisas övervägandena i de tre yttranden som innehåller mer utförliga resonemang i ställningstagandet.

47

Utrikesutskottet

Utrikesutskottet noterar i sitt yttrande (yttr. 2018/19:UU4y) att regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 7) beräknade den ODA-fähiga kostnaden för asylsökande från låg- och medelinkomstländer till 3,1 miljarder kronor men att endast 2,2 miljarder kronor avräknades från biståndsramen. Vidare påminner utrikesutskottet om att det framgick också av budgetpropositionen för 2019 att regeringen genomför en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagandet, i enlighet med en definition som används av OECD/Dac, efter beslut vid Dacs högnivåmöte i oktober 2017. Regeringen angav att översynen inte var avslutad och att frågan skulle hanteras vidare i en kommande budgetproposition.

Utrikesutskottet har tidigare, i samband med behandlingen av Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet, noterat att den modell som används för beräkning av avräkningarna har varierat mellan åren och konstaterat att detta försvårar riksdagens möjligheter att granska och följa upp regeringens budget. Mot denna bakgrund underströk utrikesutskottet vikten av att den nya modellen som regeringen arbetar med utformas på ett sätt som gör den hållbar och jämförbar över tid och återspeglar de faktiska kostnaderna. Om modellen ändras bör regeringen tydligt redovisa skälen till och effekterna av detta för riksdagen (bet. 2016/17:UU8).

Biståndsminister Peter Eriksson föredrog den 2 februari i korthet den nya modellen för avräkningar för utrikesutskottet. Vid föredragningen framkom att modellen bygger på en prognos av andelen asylsökande som befunnit sig max tolv månader i mottagandesystemet. Denna andel multipliceras sedan med de totala kostnaderna, vilket ger biståndsutfallet. Även vissa kostnader för personer som beviljats uppehållstillstånd ingår i utfallet. Enligt biståndsministerns bedömning skulle den ändrade modellen inte innebära några större förändringar av avräkningarna.

Utrikesutskottet konstaterar att regeringen i vårändringsbudgeten inte ger någon utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagande. Det framgår inte heller om den föreslagna minskningen av anslaget 1:1 med 700 miljoner kronor på grund av ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagande beror på ändringar i avräkningsmodellen eller har andra skäl.

Utrikesutskottet understryker vikten av transparens och långsiktighet när det gäller avräkningar från biståndsramen. Utrikesutskottet utgår därför från att regeringen återkommer till riksdagen med en utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar i budgetpropositionen. Om de avräkningar som föreslås avviker från det utrymme som ges av OECD/Dacs regelverk enligt den beslutade modellen bör detta framgå och motiveras.

Utrikesutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. I avvikande meningar ställer sig ledamöterna från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet bakom sina respektive motioner och avvisar propositionen i motsvarande delar.

48

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet ser i sitt yttrande (yttr. 2018/19:FöU5y) positivt på att Försvarsmakten med stöd av Ekonomistyrningsverket (ESV) har åtgärdat merparten av bristerna och genomfört väsentliga förbättringar som bidrar till att göra budgetunderlag och investeringsplaner till ändamålsenliga underlag för beslut inom försvarsmaterielområdet. Försvarsutskottet anser att investeringsplaner i ekonomisk balans är en nödvändig grund för att kunna prioritera de åtgärder som ger största möjliga operativa förmåga inom de ekonomiska ramarna.

När det gäller farhågorna som lyfts fram i Vänsterpartiets motion om anslagsökningar som följer av anskaffningen av Patriotsystemet utgår försvarsutskottet från att de rekommendationer ESV lämnat om t.ex. valuta- och räntesäkring har tillämpats vid anskaffningen. De förväntade utgifterna för Patriotsystemet, inklusive objektspecifika finansiella risker, ska därmed vara prissatta och hänförda till de utgifter som redovisats för riksdagen i investeringsplanen och de uppskattningsvis 10 miljarder kronor som anskaffningen bedömdes kosta enligt statsrådets redovisning vid utskottssammanträdet den 16 november 2017. När det gäller invändningarna i Sverigedemokraternas motion om att regeringen inte redovisar någon analys om hur en föreslagen minskning påverkar den anslagsfinansierade verksamheten utgår försvarsutskottet från att regeringens förbättringar av budgetarbetet gör att riksdagen fortsättningsvis kommer att få tydligare redovisningar. Försvarsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. I en avvikande mening ställer sig ledamöterna från Sverigedemokraterna bakom sin motion och avvisar propositionen i motsvarande delar. Ledamoten från Vänsterpartiet lämnar ett särskilt yttrande.

Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (yttr. 2018/19:SfU4y) att det för socialförsäkringssystemets legitimitet är principiellt viktigt att så långt som möjligt upprätthålla ett samband mellan de socialavgifter som betalas och de förmåner som dessa avgifter är avsedda att finansiera. Riksdagen har emellertid i flera fall frångått principen om samband mellan avgifter och förmåner och ställt sig bakom olika förslag om nedsättning av socialavgifterna eftersom det har ansetts nödvändigt att använda avgifterna för andra syften än de föreskrivna, t.ex. för sysselsättningsskapande åtgärder. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att stimulera framför allt de små företagens vilja att växa, bl.a. genom att anställa. Socialförsäkringsutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. I avvikande meningar ställer sig ledamöterna från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet bakom sina respektive motioner och avvisar propositionen i motsvarande delar.

49

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens förslag till vårändringsbudget och avvisar de alternativa förslag som förs fram i motionerna. Som finansutskottet brukar framhålla är det viktigt att processen för ändringsbudgeten är lika stram som processen för budgetpropositionen. I avsnittet ovan om konsekvenser för statens budget redovisas att den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 1,4 miljarder kronor till följd av förslagen och bedömningarna i propositionen. I den ekonomiska vårpropositionen gör regeringen bedömningen att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet om att sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1/3 procent av BNP över en konjunkturcykel. Budgeteringsmarginalen för 2019 är 39 miljarder kronor. Utskottet konstaterar att förslagen i vårändringsbudgeten är förenliga med de budgetpolitiska målen.

Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en övergångsregering. I januari 2019 tillträdde en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Delar av regeringens politik bygger också på det s.k.

januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna. Samtidigt baseras den budget riksdagen har beslutat om för 2019 på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Budgeten ger därmed uttryck för en delvis annan politisk inriktning än regeringens och januariavtalets. Detta motiverar att förslagen till ändringar i propositionen om vårändringsbudgeten är mer omfattande än normalt. I förslaget ingår flera åtgärder som syftar till att genomföra den sakpolitiska överenskommelsen.

Finansutskottet konstaterar att samtliga övriga utskott anser att finansutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna. Utrikesutskottet påminner i sitt yttrande om att det framgick av budgetpropositionen för 2019 att regeringen genomför en heltäckande översyn av modellen för avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagandet. Regeringen angav att översynen inte var avslutad och att frågan skulle hanteras vidare i en kommande budgetproposition. Utrikesutskottet konstaterar att regeringen i vårändringsbudgeten inte ger någon utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagande. Det framgår inte heller om den föreslagna minskningen av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 med 700 miljoner kronor på grund av ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagande beror på ändringar i avräkningsmodellen eller har andra skäl. Utrikesutskottet understryker vikten av transparens och långsiktighet när det gäller avräkningar från biståndsramen. Utrikesutskottet utgår därför från att regeringen återkommer till riksdagen med en utförlig beskrivning av den nya modellen för avräkningar i budgetpropositionen. Om de avräkningar som föreslås avviker från det utrymme som ges av OECD/Dacs regelverk enligt den beslutade modellen bör detta framgå och motiveras. Vidare anför försvarsutskottet, med anledning av en motion om att regeringen inte redovisar någon analys om hur en föreslagen minskning påverkar den anslagsfinansierade verksamheten, att utskottet utgår

50

från att regeringens förbättringar av budgetarbetet gör att riksdagen fortsättningsvis kommer att få tydligare redovisningar.

Finansutskottet delar bedömningarna i yttrandena från utrikesutskottet, försvarsutskottet och övriga utskott.

Finansutskottet tillstyrker alltså propositionens förslag i samtliga delar. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till ändrade lagar. I förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi bör en redaktionell ändring göras enligt vad som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut. Samtliga motioner avstyrks.

51

2018/19:FiU21

Reservationer

1.Vårändringsbudget för 2019 (M, KD)

av Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Jakob Forssmed (KD), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Cecilie Tenfjord Toftby (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Utgiftstaket för staten =utskottet

Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden

Riksdagen

a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt vad som framgår av reservationen,

b)dels godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet med Moderaternas och Kristdemokraternas förslag i bilaga 2, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma senast i höständringsbudgeten med förslag om höjning av anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 och tillkännager detta för regeringen,

c)bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 1, 2, 10 och 11, bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkterna 35–37 och avslår motionerna 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 9.

Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen

a)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i de delar det avser 6 a kap. 1 § 17 och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att orden ”och 3 §” i 1 kap. 11 a § andra stycket 2 ska utgå,

b)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

c)avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

52

RESERVATIONER2018/19:FiU21

d)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

e)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021,

f)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

g)=utskottet

h)=utskottet

i)=utskottet

j)=utskottet

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 2–10 och motionerna

2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–6, 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3–6 och 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 3–8, bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkt 1 och motion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och avslår motion

2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7 och 8.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap =utskottet

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd =utskottet

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Riksdagen

a)avslår regeringens förslag till användning av medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård,

b)=utskottet

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 18 och motion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkande 9 och

avslår proposition 2018/19:99 punkt 17 och motion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv =utskottet

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning =utskottet

53

2018/19:FiU21RESERVATIONER

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

=utskottet

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård =utskottet

Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel =utskottet

Utgiftsområde 24 Näringsliv =utskottet

Ställningstagande

Vi ställer oss bakom förslagen i följdmotion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD). Det innebär följande.

Vi vill framhålla att den ekonomiska politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser samt reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta ökar välståndet i samhället. Dessutom ökar det skatteintäkterna som finansierar välfärden. När fler kommer i arbete ökar resurserna som tillsammans med reformer kan säkerställa kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop.

Ett av målen för den ekonomiska politiken är att stabilisera konjunktursvängningarna. Att arbetslösheten är hög under en period kan i sig leda till ökad arbetslöshet längre fram. För att kunna driva en aktiv stabiliseringspolitik som mildrar effekterna för de mest utsatta, dämpar uppgången i arbetslöshet och undviker besparingar i lågkonjunktur krävs betydande överskott i högkonjunktur. Lågkonjunkturer och kriser slår alltid hårdast mot dem som redan är mest utsatta och i störst behov av att välfärden fungerar samt en trygg ekonomi.

Moderaterna och Kristdemokraternas budget hösten 2018 tog därför sikte på att ta tag i Sveriges problem, även om höstens regeringsbildning drog ut på tiden. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering. Den budget som riksdagen röstade igenom stärkte svensk ekonomis långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande och stärkte trygghet och välfärd genom reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg samt generell förstärkning av kommunsektorns ekonomi.

En budget löser inte alla Sveriges problem. Men de steg som togs i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budget har rustat Sverige starkare, öppnat upp fler vägar till arbete, stärkt polis och försvar samt börjat

54

RESERVATIONER2018/19:FiU21

återupprätta det välfärdslöfte som finns till svenska folket. Denna reforminriktning hade behövt fortsätta.

Det finns självfallet vissa välkomna förslag i vårändringsbudgeten, såsom utökade resurser till Kriminalvården och mer resurser till LSS, men övergripande innebär Socialdemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Miljöpartiets politiska inriktning ett klart avsteg ifrån den reformväg som Sverige hade behövt. Allra tydligast blir det när regeringen väljer att minska anslaget till polisen, trots den otrygghet som börjar bli kännbar för allt fler, samt att man minskar på anslagen till äldreomsorgen trots att vi vet att behoven är stora. Den äldreboendemiljard som Moderaterna och Kristdemokraterna införde minskas med 200 miljoner kronor, och de 800 miljoner kronor som finns kvar riktas om till ineffektiva stöd och till byggande av boenden som innebär högre trösklar för den äldre för att få plats på. Satsningen på personalkontinuitet stoppas. Satsningen på att ta fram en ny cancerstrategi avbryts och man lägger grunden för höjda skatter framöver. Den inriktning som angavs i höstens budget bör ligga fast och vi föreslår därför följande förändringar i förhållande till vårändringsbudgeten.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslaget 1:1. Regeringens besparing på polisens anslag bör återställas.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslaget 1:1. Regeringens avräkningar på biståndet för kostnader för asyl- och flyktingmottagning bör minskas.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslaget 1:6. 500 miljoner kronor ska fortsatt användas för cancersatsningar och för en uppdaterad nationell cancerstrategi.

Anslaget 1:8. Regeringens besparing på psykiatrianslaget bör återställas. Anslaget 4:5. Regeringens besparing på äldreomsorgsanslaget bör

återställas.

Anslaget 4:7. Regeringens besparing på anslagen som rör föräldrastödsprogram och fritidspeng bör återställas.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslaget 3:1. 40 miljoner kronor bör återföras till anslaget för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag snarast möjligt, dock senast i höständringsbudgeten.

Anslaget 3:2. Jämställdhetsmyndigheten bör fortsatt avskaffas och resurserna gå till insatser för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld.

Anslaget 4:1. Anslaget Åtgärder mot segregation bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Anslaget 4:2. Delegationen mot segregation bör fortsatt avskaffas.

55

2018/19:FiU21RESERVATIONER

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslaget 1:3. Regeringens anslagsökning till Arbetsförmedlingen bör användas till mer prioriterade satsningar.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslaget 1:5. Delar av regeringens anslagsökning bör omprioriteras för att finansiera andra prioriterade satsningar inom utbildning och forskning.

Anslaget 1:13. Anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning bör tillföras 100 miljoner kronor utöver regeringens nivå för att finansiera högre ambitioner inom yrkesutbildningen, exempelvis vad gäller medel till utbildning för tidsbegränsad personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Anslaget 3:1. Anslaget Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation bör tillföras 70 miljoner kronor för att stärka svensk forskning.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslaget 1:3. Regeringens besparing på Skapande skola bör återställas. Anslaget 8:1. Statliga museer bör även i fortsättningen avgiftsbeläggas. Anslaget 13:1. Regeringens besparing på idrottsaktiviteter för äldre bör

återställas.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslaget 1:16. Det ineffektiva programmet Klimatklivet bör fortsatt avskaffas. Anslaget 1:21. Regeringens besparing på teknikneutral laddinfrastruktur

bör återställas.

Anslaget 2:2. Regeringens besparing på miljöforskning bör återställas.

Utgiftsområde 21 Energi

Anslaget 1:7. Höjningen av anslaget Energiteknik bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslaget 1:6. Anslaget bör minska till följd av förslaget om att fortsatt avskaffa flygskatten.

Anslaget 2:2. Regeringens besparing på ersättningen för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning bör återställas.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslaget 2:3. Anslaget Exportfrämjande verksamhet bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Anslaget 2:4. Anslaget Investeringsfrämjande bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Skatteförslag

Vi anser att flygskatten fortsatt ska avskaffas och att skatteförslagen om höjd kemikalieskatt samt höjd skatt vid viss värmeproduktion ska avslås. Samtidigt

56

RESERVATIONER2018/19:FiU21

bör inte växa-stödet utökas eller sänkt arbetsgivaravgift för skolungdomars lov- och helgjobb införas, och momsen på naturguidning bör vara på samma nivå som angavs i den budget som riksdagen har beslutat om. Riksdagen bör godkänna en ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2019 enligt vad som följer av vad vi föreslår i denna reservation.

Övriga förslag

Regeringens förslag till ändringar av beställningsbemyndigandena för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 samt anslagen 1:16 Klimatinvesteringar och 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur inom utgiftsområde 20 bör avslås.

2.Vårändringsbudget för 2019 (SD)

av Dennis Dioukarev (SD), Sven-Olof Sällström (SD) och Charlotte Quensel (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Utgiftstaket för staten =utskottet

Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden

a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt vad som framgår av reservationen,

b)godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i bilaga 2,

c)=utskottet

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8,

bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkterna 35–37 och avslår motionerna 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 9 samt 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 1, 2, 10 och 11.

Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen

a)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

b)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

c)avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

57

2018/19:FiU21RESERVATIONER

d)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

e)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021,

f)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

g)=utskottet

h)=utskottet

i)=utskottet

j)=utskottet

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 7–10 och motionerna

2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–6, 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3–7 och 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 3–8 och avslår proposition 2018/19:99 punkterna 1–6 och motion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 8.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap =utskottet

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd =utskottet

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg =utskottet

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv =utskottet

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning =utskottet

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

=utskottet

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård =utskottet

Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel =utskottet

58

RESERVATIONER2018/19:FiU21

Utgiftsområde 24 Näringsliv =utskottet

Ställningstagande

Vi ställer oss bakom förslagen i följdmotion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD). Det innebär följande.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslaget 4:1 används för Regeringskansliets förvaltningsutgifter, utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål. Regeringen aviserar en anslagsökning med 87 miljoner kronor, vilket motiveras med bl.a. ökade växelkurser som gör att utrikesrepresentationen blivit dyrare. Sverigedemokraterna har konsekvent motsatt sig ökade utgifter för Regeringskansliet med devisen ”allt fler gör allt mindre”, vilket har märkts t.ex. genom att antalet regeringsbeslut har minskat över tid samtidigt som antalet anställningsärenden ökat. Vi motsätter oss därför detta ökade anslag.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Rättsväsendet och Polismyndigheten är för viktiga för att användas som budgetreserver för andra satsningar. I synnerhet när de redan i dag är underfinansierade. Sverigedemokraternas mål är ett väl utbyggt och väl fungerande rättsväsen där medborgarna kan vara säkra på att polisen finns där när de behövs. Vi avsätter därför mer medel och motsätter oss att frigjorda resurser genom effektiviseringar leder till att de medel som frigörs förs till andra verksamheter.

Sverigedemokraterna prioriterar även brottsofferperspektivet, och därför säger vi nej till regeringens anslagsminskning 1:10. Det är av största vikt för rättsstatens legitimitet att brottsoffret och dennas familj känner ett starkt stöd från samhället, får ett professionellt bemötande och en känsla av upprättelse. I strävan att rehabilitera gärningsmän får brottsofferperspektivet inte negligeras. Till exempel bör samhället säkra en ordning där brottsoffer inte själva behöver kontakta gärningsmän för att få skadestånd.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten en anslagsminskning inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap anslaget 2:4 Krisberedskap med 12,5 miljoner kronor. Som skäl för detta anger den: ”Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.” Det anförda skälet styrks inte med vare sig en analys eller ett mer utförligt resonemang. Vi motsätter oss därför neddragningen då i princip alla utgiftsposter inom utgiftsområde 6 redan är alltför hårt bantade.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Sverigedemokraterna vill verka för en biståndspolitik som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina

59

2018/19:FiU21RESERVATIONER

levnadsvillkor utifrån deras grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Fokus bör ligga på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum. Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och färre inriktningar kan vi effektivisera utvecklingsbiståndet. Bistånd ska inte handla om givarens ideologiska utgångspunkt utan om effektiva och ändamålsenliga satsningar där varje krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Av samma anledning kommer vi fortsatt slopa regeringens avräkningar för flyktingmottagande i Sverige.

Den lägre biståndsramen innebär breda besparingar och även fortsatta satsningar inom biståndets kärnområden som humanitärt stöd, vatten, sanitet och flyktinghjälp. Utanför biståndsverksamheten föreslår vi besparingar på Sidas förvaltningskostnader och flyktingkostnader och säger därför nej till regeringens ökning av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sverigedemokraterna går fram med ett omfattande åtgärdspaket i budgetmotionen med åtgärder för att öka den psykiska hälsan och väljer även att återställa regeringens neddragning på medel till bidrag för psykiatri i vårändringsbudgeten.

Vi är emot minskningen av anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Alla människor har rätt att åldras med värdighet. Den dagen man inte längre kan klara sig på egen hand ska samhället erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre fortsatt ska kunna leva ett tryggt och meningsfullt liv.

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer tvingas leva på en månadsinkomst som ligger på, eller strax över, existensminimum.

Välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Sveriges äldre förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Sverigedemokraterna säger nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder som är och länge har varit svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. I de fall resurserna tagit slut bör regeringen genom förändrade regleringsbrev omfördela medel inom anslaget i stället för att skjuta till resurser. Alternativet är att minska utgiftsnivåerna eller att inte genomföra åtgärderna över huvud taget.

Vi avvisar anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten. Regeringen har inte kunnat visa några konkreta fördelar med en ny myndighet för jämställdhet. Jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla samhällsfunktioner, och det finns risker med att arbetet förläggs till en specifik myndighet. Värdefull kunskap och kompetens riskerar att försvinna när uppdrag flyttas till

60

RESERVATIONER2018/19:FiU21

Jämställdhetsmyndigheten från redan fungerande enheter. Vad gäller anslagen 4:1 och 4:2 finns det– mot bakgrund av regeringens tidigare resultat i fråga om segregationsbrytande åtgärder – skäl att anta att detta arbete mot segregation varken kommer att bli framgångsrikt eller mätbart.

Vi godtar vidare höjningen av anslaget 3:1 där medlen ska gå till bl.a. kvinno- och tjejjourer och andra jämställdhetsåtgärder. Det är en viktig prioritering och i utvecklingsarbetet för kvinnojourerna bör det läggas ett särskilt fokus på specialistkompetens om hedersproblematik. Det har hittills talats för lite om jämställdhet ur detta perspektiv trots år av dokumenterad förekomst och flera medialt uppmärksammade fall av hedersvåld. Det är ett jämställdhetsproblem där män kontrollerar kvinnors och flickors liv och där konsekvenserna för den drabbade ofta är ödesdigra. Av den anledningen välkomnar vi att tillskottet också nyttjas för insatser inom detta område.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Regeringen vill satsa ytterligare 335 miljoner kronor på arbetsmarknadspolitiska insatser, och den prioriterade målgruppen är utrikes födda kvinnor. Efter åratal av dylika åtgärder har vi redan facit. Dessa åtgärder leder ytterst sällan till reguljära anställningar. Dessa satsningar är inte samhällsekonomiskt försvarbara med tanke på resultaten av tidigare liknande åtgärder.

Vi är kritiska till riktade lönesubventioner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte kan, eller ens är avsedda, att resultera i riktiga jobb. Nystartsjobben är ytterligare en konstruerad anställning som sällan utmynnar i reguljärt arbete för deltagaren. Det finns en omfattande problematik med dagens nystartsjobb samtidigt som det återkommande rapporteras om fusk och missbruk. Det finns dessutom uppenbar risk att reguljära arbetstillfällen trängs undan och konkurreras ut av subventionerade verksamheter. Utifrån detta ställer vi oss negativa till regeringens satsning för fler nystartsjobb. Vi ställer oss också negativa till att öppna upp för fler nystartsjobb genom att ta bort kravet om att andra anställningsförmåner än lön ska följas av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal.

Sverigedemokraterna har tidigare framhållit att om denna form av anställning ska finnas ska deltagaren få kollektivavtalsmässiga villkor. Det är anmärkningsvärt att en socialdemokratisk regering väljer att frångå själva grundsyftet med kollektivavtalen och öppnar upp för att vissa grupper, i det här fallet deltagare i etableringsuppdraget, ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden genom sämre villkor.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Den kommunala musik- och kulturskolan är främst en nationell angelägenhet, dock kan det finnas behov för staten att stötta kommuner som inte har resurser att erbjuda musik- och kulturskola. Regeringens förslag är dessvärre missriktat. Därför bör en utredning tillsättas för att se över vilka statliga bidrag som långsiktigt behövs och hur den bidragsfördelningen ska se ut och

61

2018/19:FiU21RESERVATIONER

administreras. Det finns goda skäl för statliga stöd till den kommunala musik- och kulturskolan där de behövs som mest och gör störst nytta. Det man kan konstatera av regeringens generella bidrag är att stödet är lovvärt i sig och kan få positiva effekter. Ska det ges förutsättningar att få det måste det enligt oss preciseras och riktas rätt. Det bör exempelvis i första hand inte gå till att sänka avgifter, så som det stundtals uttryckts. Avgifterna är inte ett generellt problem för tillgängligheten. Ett statligt bidrag bör öronmärkas och riktas mot att komma till rätta med eftersatta områden genom punktinsatser, samt möjligen användas för att etablera ett basutbud i de kommuner som helt saknar kultur- och musikskola. Vissa kultur- och musikskolor har inga ändamålsenliga lokaler alls, andra har mycket bristfälliga lokaler och ytterligare andra har svårigheter med instrumentinköp och instrumentförråd, utveckling och arbetsmiljö. Det ter sig således viktigare att rikta insatser mot behov enligt ovan än att behålla ett generellt stöd som av många betraktats som diffust. Därför säger vi nej till anslaget 1:2.

Vad gäller anslaget 8:1 har fri entré-reformen sedan införandet varit storstadscentrerad och främst gynnat storstadsbor eftersom det är i storstäderna de statliga museerna huvudsakligen huserar. Därför har Sverigedemokraterna sedan införandet av fri entré-reformen omfördelat medlen för detta till en annan satsning vi kallar Öppna museer, en fond som museer över hela landet kan äska medel ur för de behov de ser för just det enskilda museet. Museernas behov runt om i landet är stora, och att öronmärka medel till fri entré på några få museer är inte det effektivaste sättet att tillgodose dessa behov.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Regeringen gör en spektakulär felprioritering i sitt förslag till ändringsbudget. Man drar ned på internationella åtgärder med 80 miljoner kronor. Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT) kan satsningar i en internationell kontext vara upp till 5,9 gånger så effektiva, om man mäter minskningar i utsläpp av växthusgaser per satsad krona. Det handlar om att ”plocka lågt hängande frukter” och därmed effektivisera Sveriges arbete för minskat oljeberoende ur ett globalt perspektiv. I slutändan är detta ett sätt att ta ansvar för globala miljö- och resursfrågor, samtidigt som svenska skattebetalares pengar faktiskt spenderas på ett sätt som ger riktiga resultat.

Vidare säger vi nej till sänkt stöd för laddinfrastruktur. I ett längre perspektiv emotser Sverige och stora delar av världen en övergång från fossila bränslen till exempelvis el- och vätgasdrift. Det kommer inte att gå riktigt så snabbt som vissa föreställer sig, och om man försöker forcera utvecklingen alltför kraftigt så tvingar man fram lösningar som för det första inte är ekonomiskt försvarbara och för det andra inte är bättre för miljön. Tekniken med eldrift har dock kommit långt och framstår redan som attraktiv för många bilister. En tröskel i sammanhanget är tillgången till laddinfrastruktur, där det är vår uppfattning att staten bör skjuta till medel för att skynda på utvecklingen

62

RESERVATIONER2018/19:FiU21

i mer glesbefolkade delar av landet, där laddstationer inte kommer att byggas på kommersiell basis.

Avslutningsvis säger vi nej till sänkningen av anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Sverigedemokraterna ser i Formas en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation på områden med koppling till miljö, skogsbruk och jordbruk. Landsbygdspolitiken utgör en helhet, och där ser vi det som en stor fördel att svenska areella näringar ligger i framkant vad gäller forskning och utveckling. Vår målsättning är att växla upp Sveriges ansträngningar på dessa områden, inte använda Formas som en budgetregulator.

Utgiftsområde 21 Energi

Dagens investeringsstöd för installation av solceller kan på goda grunder ifrågasättas eftersom solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Riksdagen beslutade att anvisa mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 med motiveringen att stödet till solceller stegvis bör fasas ut och subventionsgraden för stöd sänkas till 15 procent snarast möjligt. Regeringen anser dock att investeringsstöd för installation av solceller ska uppgå till 20 procent av kostnaden för företag och 20 procent för privatpersoner, i fråga om såväl material som installationen. Eftersom anslaget avser investeringsstöd till solceller samt stöd till energilagring avvisar Sverigedemokraterna höjningen av stödnivån från 15 procent till 20 procent.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Sverigedemokraterna ser ett skriande behov av att öka anslagen för svensk infrastruktur i sin helhet gällande järnvägstrafik, vägtrafik, sjöfart och luftfart. Vi avvisar en minskning av transportinfrastrukturanslaget eftersom svensk infrastruktur är kraftigt eftersatt och underfinansierad.

Regeringen anslår vidare 50 miljoner kronor för upphandling av internationell tågtrafik fr.o.m. 2020. Anslaget får även finansiera juridisk, ekonomisk eller annan expertis som kan krävas vid upphandlingen. Anslaget syftar till att medge ökat resande på ett sätt som ändå innebär låga utsläpp av växthusgaser.

Sveriges järnvägsnät, vilket är till för såväl resenärer som de företag som nyttjar godstransporter med tåg, präglas i dag av ett kraftigt eftersatt underhåll och kapacitetsbrist. För att komma till rätta med såväl underhållsbehovet som behovet av ökad kapacitet behövs större investeringar och mer resurser för underhåll. Utbyte av kontaktledning, ställverk, spårväxlar m.m. är väsentligt för att få tågen att hålla tidtabellen, och utbyggnad av dubbelspår på många sträckor är också en förutsättning för att öka kapaciteten på det svenska järnvägsnätet.

Efterfrågan på nattåg såväl för inrikes transport som för att resa ut i Europa nattetid är att anse som låg, i synnerhet ställt mot det behov som finns för

63

2018/19:FiU21RESERVATIONER

regionala, lokala och interregionala resor dagtid. Flera nattågslinjer i Europa har dragits in på grund av bristande efterfrågan och även i Sverige har hotet om avvecklad nattågstrafik hängt i luften. Till exempel gav SJ beskedet 2013 att nattåget linjen på Malmö–Stockholm skulle läggas ned på grund av att det helt enkelt inte var lönsamt, och även Norrlandslinjerna har brottats med lönsamhetsproblem och nedläggningshot. Att de begränsade medel som finns används där behovet är som störst är därför av största vikt. Sverigedemokraterna vill därför prioritera medel till järnvägssektorn där nyttan är störst, med hänsyn tagen till såväl persontrafik som godstrafik, och därmed stärka såväl underhåll som investeringar i det svenska järnvägsnätet. Vi avvisar därför denna anslagsökning.

Nej till nedsättning av arbetsgivaravgifter

Vi motsätter oss regeringens olika förändringar av arbetsgivaravgifter, och däribland förslaget om särbehandling av åldersgrupper vid nedsättning av arbetsgivaravgifter. I realiteten är detta en typ av åldersdiskriminering. I stället föreslår vi i vår budgetmotion omfattande reformer som i praktiken slopar den allmänna löneavgiften för företag med upp till tre anställda. Utan tröskeleffekter ger detta en generell skattelättnad som gynnar företagande, och effekten blir tydligast för småföretag.

Nej till vissa momsnedsättningar

Regeringen går fram med en sänkning av mervärdesskatten på naturguidning från 25 procent till 6 procent. Även om naturguidning främjar lokalturism och därmed ger positiva effekter för lokalsamhällen är det problematiskt att prioritera en specifik bransch genom skatteincitament i form av nedsatt moms. Regeringen tillämpar alltså olika momssatser beroende på bransch och politiska prioriteringar. Detta riskerar att leder till ökad byråkrati och gränsdragningsproblematik. Sverigedemokraterna vill se över momssystemet i sin helhet och arbeta för ett system som undviker snedvridande incitament för konsumtionen och tar sin utgångspunkt i en jämnt tillämpbar beskattning.

Nej till höjd kemikalieskatt

Den s.k. kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror. Skatten baseras på varans vikt och tar liten hänsyn till i vilken utsträckning miljön belastas eller om kunden utsätts för ohälsosamma ämnen. Utvärderingar av kemikalieskatten visar på omfattande intäktsbortfall för den svenska handeln och en högre andel inköp från utlandet som resultat, vilket har slagit hårt mot svenska arbetstillfällen. Kemikalieskatten, som kan uppgå till ett pålägg på över 300 kronor per vara, har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska webbplatser. De uteblivna intäkterna har försämrat förutsättningarna för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har flyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige. Följden blir att svenska arbetstillfällen går förlorade, vilket innebär lägre skatteintäkter. Vilka konkreta fördelar detta har inneburit för miljön har ingen kunnat svara på. Rent

64

RESERVATIONER2018/19:FiU21

generellt tolkar vi det som att skatten har sålts in till allmänheten som ”gynnsam för miljön” när det egentliga syftet verkar vara att beskatta konsumenterna.

Nej till ändrad bränslebeskattning av värmeproduktion

Detta innebär i realiteten en skattehöjning för kraftvärme, vilket slår mot industrin och elkonsumenterna. Det är vår uppfattning att kraftvärmeindustrin i mycket hög grad har anpassat sig till samhällets miljökrav. Det som regeringen nu föreslår kommer att leda till minskad kraftvärmeproduktion och ökad import av el. Eftersom Tyskland och Danmark har en betydande andel kolkraft i sin elproduktion innebär ökad import till Sverige en ökning av utsläppen av växthusgaser.

Fortsatt avskaffad flygskatt

Flygskatten syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser och verka för en minskning av flygresandet i en regional, europeisk och global kontext. Vid resor från en svensk flygplats varierar skatten mellan 60 och 400 kronor beroende på destination. Även efter att flygskatten nu har införts beräknas antalet flygresenärer att öka, även om ökningen dämpas relativt. Av de resor som uteblir kommer en del att genomföras med annat transportslag. Syftet med flygskatten, att minska utsläppen av växthusgaser, blir därmed mindre tydligt. Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är mycket liten ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står därmed inte i proportion till kostnaderna. Flygsektorn ingår redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Dessutom är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Vi vill därmed avskaffa den införda flygskatten och vi vill även se över driftsstödet som är kopplat till merkostnader som uppstått till följd av flygskatten, samt de administrativa kostnaderna.

Avtrappad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

Sverigedemokraterna är i grunden positivt inställt till att gruvindustrins skattereduktioner i fråga om energiskatt och koldioxidskatt för diesel fasas ut. Vi motsätter oss däremot att det sker så snabbt som regeringen föreslår. Sverigedemokraterna har i stället en egen modell där vi stegvis avvecklar skattenedsättningen för diesel i gruvindustriell verksamhet under tre års tid för att branschen ska ges en möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Riksdagen bör godkänna en ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2019 enligt vad som följer av vad vi föreslår i denna reservation.

65

2018/19:FiU21RESERVATIONER

3.Vårändringsbudget för 2019 (V) av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Utgiftstaket för staten =utskottet

Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden

a)godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt vad som framgår av reservationen,

b)godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 2,

c)=utskottet

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 9,

bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkterna 35–37 och avslår motionerna 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 1, 2, 10 och 11.

Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning Riksdagen

a)dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i de delar det avser 6 a kap. 1 § 13 och antar lagförslaget i

övrigt med den ändringen att orden ”och 3 §” i 1 kap. 11 a § 2 ska utgå, dels ställer sig bakom det som anförs i reservationen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa nedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel och tillkännager detta för regeringen,

b)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

c)avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

d)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980),

e)avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021,

f)=utskottet

g)=utskottet

h)=utskottet

i)=utskottet

j)=utskottet

66

RESERVATIONER2018/19:FiU21

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkterna 6–10 och motionerna

2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2–5, 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3–8 och 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 4–7, bifaller delvis proposition 2018/19:99 punkt 1 och motion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och avslår proposition 2018/19:99 punkterna 2–5 och motionerna 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 6 och 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkandena 3 och 8.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning =utskottet

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap =utskottet

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd =utskottet

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg a)=utskottet

b)avslår regeringens förslag till användning av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:99 punkt 17 och motion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår proposition 2018/19:99 punkt 18 och motion 2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkande 9.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv =utskottet

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning =utskottet

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

=utskottet

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård =utskottet

Utgiftsområde 22 Kommunikationer =utskottet

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel =utskottet

Utgiftsområde 24 Näringsliv =utskottet

67

2018/19:FiU21RESERVATIONER

Ställningstagande

Jag ställer mig bakom förslagen i följdmotion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V). Det innebär följande.

Motionsrätten när det gäller ändringsbudget innebär att man i en motion får avslå en föreslagen utgiftsökning, men man får inte föreslå egna utgiftsökningar (eller skattehöjningar). Vänsterpartiets förslag till ändrade ramar och ändrade anslag ska ses mot den bakgrunden. Utöver de förändringar som Vänsterpartiet föreslår i förhållande till regeringens förslag har Vänsterpartiet invändningar på ett antal områden där det enligt gällande ordning inte är möjligt att föreslå förändringar.

Besparingarna på Arbetsförmedlingen

I Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation fanns en besparing på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 892 miljoner kronor för 2019. Besparingen har fått Arbetsförmedlingen att planera för att lägga ned ca 130 kontor. Till största delen handlar det om små kontor i glesbygdsområden. Arbetsförmedlingen har också som ett resultat av nedskärningen varslat 4 500 anställda om uppsägning. Trots att regeringen har kritiserat Moderaterna och Kristdemokraterna för besparingen väljer regeringen att inte skjuta till medel till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten. Detta är anmärkningsvärt och kommer att leda till försämrad service och ökad arbetslöshet. Det gör det också ännu svårare att se hur den varslade privatiseringen av stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet – en i sig omfattande men opreciserad förändring – ska kunna genomföras under annat än ytterligare kaotiska förhållanden. Vänsterpartiet menar att detta är allvarligt och att agerandet är oansvarigt.

Utebliven resursförstärkning till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket bedriver ett mycket viktigt arbete för att främja en bra arbetsmiljö. Inspektionsverksamheten är Arbetsmiljöverkets största uppdrag. Mer än hälften av personalstyrkan jobbar med inspektion. För att kunna hålla samma nivå på inspektionsverksamheten har Arbetsmiljöverket begärt 31 miljoner kronor för 2019. Arbetsmiljöverket tilldelas dock inte några extra pengar i vårändringsbudgeten. Enligt Arbetsmiljöverket kommer detta att leda till färre inspektörer, vilket påverkar inspektionsverksamheten negativt. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen inte tilldelar Arbetsmiljöverket de resurser som myndigheten ansökt om.

Delegationen mot segregation

Det är glädjande att regeringen föreslår att nedläggningen av Delegationen mot segregation, som skulle bli en effekt av bifallet till Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, inte ska genomföras. Delegationen mot segregation yttrar sig över ansökningarna om bidrag från detta anslag. Den ökning som föreslås i vårändringsbudgeten avser dock statsbidrag som det redan har ingåtts avtal för. Regeringen föreslår däremot inte att själva

68

RESERVATIONER2018/19:FiU21

statsbidraget enligt förordningen för statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner ska återställas. Detta är olyckligt. Vänsterpartiet var med och drev igenom detta statsbidrag, som har haft som mål att vara långsiktigt och leda till att viktiga samhällsproblem identifieras och angrips, och statsbidraget borde ha återställts.

Lärarassistenter

Regeringen gör i vårändringsbudgeten en större satsning på 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen ska kunna anställa lärarassistenter. Vänsterpartiet ser att det finns stora behov av satsningar på skolan men menar att satsningen på lärarassistenter är att gå i fel riktning. Inte minst eftersom det ännu inte är klarlagt vilken roll lärarassistenterna ska fylla, vilka arbetsuppgifter de ska ha och vilka kvalifikationer som ska krävas för arbetet. Alla som jobbar i skolan med barn ska ha den kompetens som krävs för att jobba med barn. Regeringen har aviserat att Skolverket ska få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för lärarassistenter. Först när vi sett dessa kommer Vänsterpartiet att ta ställning till behovet av en statlig satsning på lärarassistenter. De pengar som regeringen satsar på lärarassistenter genom att förstärka anslaget 1:5 inom utgiftsområde 16 bör således användas på ett annat sätt som bättre stärker skolan.

Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna

Vänsterpartiet är kritiskt till att regeringen går vidare med förslaget om att korta ned vårdköerna genom prestationsbundna insatser och därmed påbörjar införandet av den s.k. kömiljarden. Modellen med prestationsbundna insatser bygger på new public management-systemet och innebär att korta, snabba nybesök premieras medan exempelvis multisjuka, äldre och de med komplexa behov trängs undan. Ett system där pengarna – i stället för patienternas vårdbehov – styr, leder fel. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag om inriktningen och användningen av anslaget för detta inom utgiftsområde

9.Vårdköerna beror till stor del på att det inte finns tillräckligt med personal ens för att hålla befintliga vårdplatser öppna. Vänsterpartiet vill därför se en generell resursförstärkning till vården för att möjliggöra för fler vårdplatser, fler anställda och förbättrad arbetsmiljö. Det finns överanvändning respektive underanvändning av vården som skapar en ojämlikhet. Det måste föras en politik som främjar att den person vars behov av vård är störst också är den som ska hamna först i kön. Det hade funnits goda skäl att tillföra sådana resursförstärkningar redan i denna vårändringsbudget, och vi beklagar att regeringen valt att inte göra det.

Mot bakgrund av ovanstående bör regeringens föreslagna användning av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna avslås.

Anskaffningen av Patriot

69

2018/19:FiU21RESERVATIONER

föreslår Vänsterpartiet inga ändringar i fråga om anslaget men vi vill framföra vår kritik mot processen att anskaffa Patriot och de risker som tagits i samband med det. Processen gick mycket fort, och Vänsterpartiet framförde i samband med beslutet att det fanns goda skäl att avvakta med köpet till dess att en ordentlig försvars- och säkerhetspolitisk analys hade gjorts för att värna vår militära alliansfrihet. I och med anskaffningen av Patriot har Sverige tagit ytterligare ett kliv närmare den amerikanska militärindustrin, och detta är Vänsterpartiet kritiskt till.

Avsaknad av jämlikhetsreformer

Flera jämlikhetsreformer som Vänsterpartiet förhandlade fram under den förra mandatperioden och som försvann i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, finns inte med i regeringens förslag till vårändringsbudget. Det handlar om avgiftsfri simskola för barn i förskoleklass, avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet och avgiftsfria lovaktiviteter. Dessa jämlikhetsreformer ökade möjligheterna till en mer meningsfull fritid för barn och unga och spelade stor roll i många människors liv. I stället för att återinföra dessa reformer prioriterar regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, att höja taket för RUT- avdraget. Det är ett svek mot landets barn och unga. Dessutom har regeringen valt att införa avdragsrätt för gåvor i stället för att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgiften. Vänsterpartiet avvisar denna inriktning på den ekonomiska politiken.

Vänsterpartiet menar att det över tid även behövs en utbyggnad av utbildningsplatser för att möta samhällsutvecklingen. Parallellt med detta krävs det också utökade satsningar på forskning för att utbildningen ska kunna hålla en hög kvalitet.

Avsaknad av riktade statsbidrag till äldreomsorgen

Det riktade statsbidrag på 2 miljarder kronor som Vänsterpartiet tidigare fick igenom förlängdes inte i och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation röstades igenom i riksdagen. Detta statsbidrag har varit viktigt för att möjliggöra inte minst en god personalsituation inom äldreomsorgen. I och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation röstades igenom i riksdagen drogs dessa tillbaka. Vänsterpartiet beklagar att regeringen valt att inte återställa detta statsbidrag och menar att det är allvarligt med tanke på de stora behoven för att säkerställa kvaliteten på äldreomsorgen för de äldre och också för personalens villkor och arbetsmiljö. Enligt en enkät som tidningen Kommunalarbetaren genomfört där frågan ställts till landets kommuner om vilka konsekvenserna detta får har två av tre kommuner svarat att det planeras för varsel. Vänsterpartiets mening är att resursförstärkningar till äldreomsorgen är nödvändiga och att det är brådskande.

70

RESERVATIONER2018/19:FiU21

Förslag till ändringar gällande inkomster

Regeringen lägger i vårändringsbudgeten en rad förslag på ändrade inkomster. Bland annat föreslås att skatten på flygresor behålls och att mervärdesskattesatsen för naturguidning behålls. Detta görs trots att det fanns tillkännagivanden i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation om att skatten på flygresor skulle slopas och momsen på naturguidning återställas. Detta är bra, och Vänsterpartiet stöder dessa förslag i regeringens proposition. Vi finner det dock anmärkningsvärt att regeringen gått vidare med en rad andra skatteförslag från Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, såsom slopad skattereduktion för medlemskap i fackförening (prop. 2018/19:45), höjt tak för RUT-avdrag (prop. 2018/19:89) samt skattereduktion för gåvor (prop. 2018/19:92). Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag och vi presenterar vår syn på dessa förslag i separata motioner.

Nej till nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda gäller under de tolv första månaderna. Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda gäller t.o.m. den 31 december 2021. Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för den först anställda förlängs till att gälla under de första 24 månaderna. Dessutom gör regeringen bedömningen att regelverket ska permanentas.

Vänsterpartiet stod bakom det ursprungliga regelverket, men vi ser inga skäl att göra det mer generöst eller att permanenta det. Förslagen torde ha högst

marginella sysselsättningseffekter. Av fördelningspolitiska och offentligfinansiella skäl avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 bör avslås.

Nej till nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Regeringen föreslår nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år. Flera av remissinstanserna anser eller befarar att förslagen är ineffektiva, däribland Arbetsförmedlingen, ESV, Konjunkturinstitutet, IFAU och LO. Vänsterpartiet delar denna farhåga. Studier av tidigare sänkta sociala avgifter för unga tyder på att den föreslagna nedsättningen inte kommer att få några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1775) om allmän löneavgift bör avslås.

Vidare bör regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) avslås. Dessutom bör även regeringens förslag till lag om ändring

71

2018/19:FiU21RESERVATIONER

i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) avslås.

Nej till avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

Vänsterpartiet anser att miljöskadliga subventioner ska avskaffas och står därför bakom att skattesubventioner av det här slaget avskaffas. Vänsterpartiet anser dock att skattesubventionerna till diesel i gruvorna ska fasas ut och att det bör ske i tre steg i stället för att subventionerna avskaffas på en gång såsom regeringen föreslår.

Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del som avser avskaffad skattenedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet bör avslås.

Det behövs tydliga och långsiktiga regler för näringslivet. Att med så kort framförhållning som regeringen föreslår avskaffa en subvention som denna får ekonomiska konsekvenser för dem som berörs. Det finns mindre aktörer som kommer att drabbas hårt, och alternativ till diesel saknas för tillfället. Genom att fasa ut skattesubventionen i tre steg skapas förutsättningar för de företag och aktörer som påverkas att anpassa sig och börja göra nödvändiga investeringar, förändra driftsformen eller vidta andra åtgärder för att minska dieselanvändandet.

Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa skattenedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Riksdagen bör godkänna en ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2019 enligt vad som följer av vad som föreslås i denna reservation.

Nej till borttaget krav på kollektivavtal för nystartsjobb

Under förra mandatperioden vidtog regeringen ett antal åtgärder för att minska fusk, oegentligheter och överutnyttjande bland de subventionerade anställningarna. För nystartsjobb infördes bl.a. krav på anställningsvillkor som följer, eller är likvärdiga med, kollektivavtal. Genom att skärpa kraven skulle oseriösa arbetsgivare sållas bort. I vårändringsbudgeten aviserar regeringen att man avser att ta bort det förordningsreglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas, enligt regeringen, leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler arbetslösa få ett nystartsjobb, vilket i sin tur beräknas minska utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen avskaffar krav på kollektivavtal för nystartsjobb. Det kommer att leda till att personer i nystartsjobb får sämre anställningsvillkor än andra anställda. Därigenom kommer oseriösa arbetsgivare återigen att kunna använda nystartsjobb som ett

72

RESERVATIONER2018/19:FiU21

sätt att konkurrera ut arbetsgivare som erbjuder kollektivavtalsenliga villkor. Vänsterpartiet avvisar därför dels regeringens förslag om att avskaffa krav på kollektivavtal för nystartsjobb, dels regeringens ändrade anslag med anledning av detta (anslagen 1:2 och 1:12 inom utgiftsområde 14 och anslaget 1:3 inom utgiftsområde 13).

Nej till ökade avräkningar på biståndet

Regeringen minskar anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 798 703 000 kronor, varav 700 miljoner kronor utgör avräkningar för asyl- och flyktingmottagandet. Våren 2017 aviserade regeringen att den skulle göra en översyn av modellen för beräkning av kostnader för asylmottagande som avräknas mot utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Enligt uttalanden från regeringen var avsikten att en ny modell skulle gälla fr.o.m. kommande budgetproposition, och en utgångspunkt var att tillämpa OECD/Dacs förtydligade regelverk. Översynen motiverades delvis med att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet. Det är något som även riksdagens utrikesutskott efterfrågat. Den nya modellen skulle dessutom minska avräkningarna. Trots det ökar avräkningarna nu när den nya modellen används, och modellen redovisas inte på något sätt. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till hur regeringen hanterat denna fråga.

Vänsterpartiet vill reformera OECD/Dacs regelverk så att det inte tillåter avräkningar för asyl- och flyktingmottagande. Tills ett sådant regelverk finns på plats vill vi kraftigt minska de svenska avräkningarna. Mot bakgrund av den bristande transparensen saknar Vänsterpartiet dock underlag för att precisera den rimliga storleken på avräkningarna. Därför avvisar Vänsterpartiet den föreslagna ökningen av avräkningarna från biståndet för asyl- och flyktingmottagandet.

Övriga utgiftsförändringar

Av Vänsterpartiets övriga förslag till ändrade anslag kan nämnas följande. Vänsterpartiet avvisar regeringens besparingar på äldreomsorgen och inom psykiatrin. Vi avvisar också besparingar på bl.a. Kronofogdemyndigheten, vuxenutbildningen, investeringsstödet för hyresbostäder, åtgärder för klimatanpassning, stöd till idrotten samt inom näringspolitiken. Vänsterpartiet avvisar också ett par av regeringens tillskott, bl.a. till den kungliga hov- och slottsstaten och en satsning på Business Sweden. Vänsterpartiets samtliga förslag till ändrade utgiftsramar och anslag återfinns i betänkandets bilaga 3.

73

2018/19:FiU21

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019:

1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1, 5.6 och 5.7).

2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.4).

3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4).

4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5.4).

5.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 2.5 och 5.1).

6.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8).

7.Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm (avsnitt 5.13).

8.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.13).

9.Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm (avsnitt 5.13).

10.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.13).

11.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 439 miljarder kronor för 2021 (avsnitt 4).

12.Riksdagen godkänner att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor (avsnitt 6.2).

13.Riksdagen godkänner investeringsplanen för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019–2024 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar (avsnitt 6.6).

74

14.Riksdagen godkänner investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2019–2024 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar (avsnitt 6.6).

15.Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut ett tillfälligt garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account (avsnitt 6.7).

16.Riksdagen bemyndigar regeringen att betala Sveriges andel av

kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under 2019–2025 (avsnitt 6.7).

17.Riksdagen godkänner att de medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi i stället får användas till att generellt stärka cancervården i Sverige (avsnitt 6.9).

18.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (avsnitt 6.9).

19.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:5 Arbetslivspolitik (avsnitt 6.13).

20.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor (avsnitt 6.15).

21.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor (avsnitt 6.15).

22.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor (avsnitt 6.15).

23.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moleculaire (CECAM) på högst 350 000 kronor (avsnitt 6.15).

24.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods) och att under 2019–2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor (avsnitt 6.15).

75

25.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till EIT Health på högst 900 000 kronor (avsnitt 6.15).

26.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet (avsnitt 6.17).

27.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019–2021 som en riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar (avsnitt 6.19).

28.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimatinvesteringar (avsnitt 6.19).

29.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:20 Industriklivet (avsnitt 6.19).

30.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Trafikverket (avsnitt 6.21).

31.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket (avsnitt 6.22).

32.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel (avsnitt 6.23).

33.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB (avsnitt 6.23).

34.Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal om rätten att ge

ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020 (avsnitt 6.23).

35.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 (avsnitt

5.14tabell 5.4).

36.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1.

37.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell

Följdmotionerna

2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD):

1.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1, 5.6 och 5.7 i propositionen).

2.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och 5.4 i propositionen).

76

3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4 i propositionen).

4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5.4 i propositionen).

5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 2.5 och 5.1 i propositionen).

6.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen).

7.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnitt 2 i motionen.

8.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.

2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (avsnitt 4.5 i motionen).

3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 5.1 i motionen).

4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 5.2 i motionen).

5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 5.2 i motionen).

6.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 5.2 i motionen).

7.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del som avser avskaffad nedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet (avsnitt 5.3 i motionen).

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande

77

av nedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel (avsnitt 5.3 i motionen) och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnitt 5 i motionen.

2018/19:3097 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD):

1.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de förändringar enligt kolumnen Avvikelse från regeringen som framgår av tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnittet Skatteförslag i motionen (avsnitt 5.14 tabell 5:4 i propositionen).

3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del det avser kraftvärmeverk (avsnitt 2.1 och 5.7 i propositionen).

4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.4 i propositionen).

5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4 i propositionen).

6.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5:4 i propositionen).

7.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 2.5 och 5.1 i propositionen).

8.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen).

9.Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård (avsnitt 6.9 i propositionen).

10.Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1:2 i propositionen med undantag för de förändringar av bemyndiganden som avser anslaget 1:9 inom utgiftsområde 18 samt anslagen 1:16 och 1:21 inom utgiftsområde 20.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma senast i höständringsbudgeten med förslag

78

om höjning av anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 och tillkännager detta för regeringen.

79

2018/19:FiU21

BILAGA 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag 2019

Tusental kronor

80

81

82

83

84

85

86