Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten

Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten

Delbetänkande av Miljötillståndsutredningen

Stockholm 2025

SOU 2025:88

1.18Förslag till förordning om ändring

i förordningen (1998:896) om hushållning med mark-

6

1.29Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1237)

1.30Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2014:21) om geologisk

1.33Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2022:41) om ersättning till en länsstyrelse för arbete med ett omfattande

1.34Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2022:208) med instruktion

7

4.3.2Planeringen för användningen av mark-

4.4.2Planering för användningen av mark-

4.5.2Planering för användningen av mark-

8

SOU 2025:88Innehåll

5.2Är placering av hushållningsbestämmelserna

5.2.2Allmänt om hushållningsbestämmelsernas

5.2.3Särskilt om placeringen och tillämpningen

5.3Kommer dagens besked om lämplig placering

av en verksamhet i relation till allmänna intressen sent

5.3.2Vilka verksamhetsutövare är intresserade

5.3.3Vad är utmaningen i relation

5.4Hur stor är effektiviteten i genomförandet av nationella

5.4.2Svag styrning av statens anspråk genom

5.4.4Oklart avseende genomförande av krav på utpekande av accelerationsområden för

9

5.4.5Oklart förhållande mellan utpekande av Natura 2000-områden och planläggning

5.4.6Det kommunala vetots påverkan på etablering

5.4.7Identifierade utmaningar i studien

5.5Otydligheter i avvägningen mellan oförenliga allmänna

5.5.4När krävs en strategisk respektive en specifik

5.5.5Hur går avvägningen mellan oförenliga riksintressen till vid planläggning enligt plan-

5.5.6Hur går avvägningen mellan oförenliga

riksintressen till vid tillståndsprövning enligt miljöbalken? .......................................................... 268

5.5.7Hur går avvägningen till mellan oförenliga

5.6Otydligheter i avvägning i förhållande

5.6.1Allmänt om avvägning i förhållande till andra

5.7Andra oklarheter i tillämpningen

10

6.3Miljöbalken under utveckling, ett principbetänkande

6.4Planering på djupet – fysisk planering av havet

6.5Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark

6.8Uppdrag att se över kriterierna för och anspråken

6.15Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk

mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF) (SOU 2025:21) ..... 297

11

7.2Införande av en ny lag om hushållning med mark-

7.2.1Ny lag om hushållning med mark-

7.3Behov av tidigt besked om områdesanvändning

7.3.3Hur tidigt kan ett besked från det allmänna

7.3.4Vilken myndighet bör vara

7.4Tidigt besked genom planläggning eller föreskrifter

7.4.2Planläggning av accelerationsområden

7.4.3Planläggning för områden för geologisk

7.5Tidigt besked om områdesanvändning i särskilt beslut

7.5.2Ett nytt områdesanvändningsbesked ersätter

7.5.3Även vissa verksamhetsutövare ska kunna

12

7.5.4Processen inför och efter prövningen

7.5.5Krav på miljöbedömning och innehåll

7.5.8Beslutet om områdesanvändningsbesked

7.5.9Ersättning för myndigheters arbete i ärenden

7.7.2Tillåtlighetsprövning av vägar, järnvägar

7.7.3Områdesanvändningsbesked i kombination

13

9.3Alternativa lösningar och effekter av om någon

9.3.2Alternativa lösningar som avser regeringens

9.12.1Konsekvenser för sysselsättning och offentlig

9.12.4Möjligheterna att nå de integrationspolitiska

14

10.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän

15

10.18Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och

10.22Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt

10.24Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska

16

10.33Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2022:41) om ersättning till en länsstyrelse för arbete

17

20

SOU 2025:88Förkortningar

21

22

Reformbehovet

Vår översyn visar att det finns flera utmaningar med placeringen, regleringen och tillämpningen av hushållningsbestämmelserna, men också med regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken.

För det första har vi konstaterat att det blev en förskjutning av utgångspunkterna för tillämpning av hushållningsbestämmelserna när de flyttades från naturresurslagen till miljöbalken 1998. Av för- arbetena till lagen om hushållning med naturresurser m.m. framgår att god hushållning med landets naturresurser innebar att ekono- miska intressen skulle bedömas i förhållande till ekologiska, sociala eller samhällsekonomiska intressen av mer långsiktig karaktär. Lagen skulle inte ensidigt främja bevarandeintressen och långsiktiga försörj- ningsbehov utan det grundläggande syftet var att främja en använd- ning av naturresurserna som var förnuftig för samhället vid en allsidig och samlad bedömning – både i ett långsiktigt och kortsiktigt per- spektiv. Ett av skälen för flytten av bestämmelserna till miljöbalken var enligt förarbetena bl.a. att understryka vikten av miljöhänsyn. Detta har särskilt kommit till uttryck vid tillståndsprövning enligt miljöbalken då även portalparagrafen i miljöbalken blir tillämplig i förhållande till hushållningsbestämmelserna.

Samtidigt har det framförts att det är av stor vikt att hushållnings- bestämmelserna tillämpas lika oavsett om det handlar om planlägg- ning enligt exempelvis plan- och bygglagen eller tillståndsprövning enligt exempelvis miljöbalken. Det har också framförts att nuvarande placering av hushållningsbestämmelserna i miljöbalken kan försvåra förutsättningarna för andra nationella intressen, bl.a. för en snabb omställning av verksamheter i syfte att nå klimatmålen. Vi har sam- tidigt konstaterat att förutsättningarna för att tillämpa hushållnings- bestämmelserna i enlighet med lagstiftarens intentioner har föränd- rats i flera avseenden sedan bestämmelserna infördes i miljöbalken. Samhällsutvecklingen har bl.a. inneburit en ändrad näringslivsstruk- tur och demografi, större arbetsmarknadsregioner och en ökad urbanisering. Klimatomställningen ställer nya krav samtidigt som takten i omställningen måste vara hög. Även ny teknik, nya produk- ter och nya processer innebär att andra krav behöver ställas vid tillämpningen av hushållningsbestämmelserna. Mark- och vatten- användningsfrågorna är nu om möjligt än mer aktuella – utifrån frågor om biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning, säkerhet,

24

energi och klimat. Nationella mål, planer och program har också fått en allt tydligare roll i samhällsplaneringen och nya åtaganden enligt internationella överenskommelser och unionslagstiftningen påverkar svensk samhällsplanering och tillståndsprövning. Detta har bl.a. kommit till uttryck i regleringen om nationell planläggning i havsplan och utpekande av områden för geologisk lagring av kol- dioxid i 4 kap. miljöbalken.

För det andra har vi konstaterat att det för flera verksamhets- typer i dag saknas möjlighet att få ett tidigt besked om tillämpningen av hushållningsbestämmelserna inför en tillståndsprövning. Detta uppges resultera i att vissa större projektidéer över huvud taget inte fullföljs för att undvika att omfattande investeringar görs i ”onödan”.

För det tredje har vi konstaterat att andelen av Sveriges yta som omfattas av ett riksintresseutpekande, närmare 50 procent, vida överstiger lagstiftarens ursprungliga intention med riksintresseregler- ingen. Att så stor del av landets yta omfattas av ett eller flera riks- intressen medför att behovet av tydliga regler och möjlighet till ett tidigt besked om hushållningsbestämmelsernas tillämpning ökar.

För det fjärde har vi konstaterat att det i förhållande till olika planläggnings- och prövningssituationer finns utmaningar i relation till nuvarande bestämmelse i 4 kap. 8 § miljöbalken. Enligt förarbe- tena ska bestämmelsen tolkas som att ett Natura 2000-tillstånd alltid ska finnas på plats innan hushållningsbestämmelserna får tillämpas för en sådan ny verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Att detta medför en utmaning beror på att den typ av uppgifter som krävs för en Natura 2000-till- ståndsprövning inte alltid finns på plats innan hushållningsbestäm- melserna behöver tillämpas i samband med planläggning eller ett tidigt besked inför tillståndsprövning.

För det femte har vi konstaterat att det i dag är oklart vilket underlag som bör finnas till hands inför en tillämpning av hushåll- ningsbestämmelserna. Det är också oklart om det bör krävas en miljöbedömning vid utpekanden av områden av riksintresse respek- tive om det vid tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i ett beslut som föregår ett tillståndsbeslut bör krävas en strategisk eller specifik miljöbedömning.

När det gäller frågan om nuvarande tillåtlighetsprövning av reger- ingen enligt 17 kap. miljöbalken har vi identifierat flera utmaningar. Utmaningarna är dels konstitutionella, dels unionsrättsliga. Konsti-

25

tutionellt är regleringen en utmaning i förhållande till domstolarnas grundlagsskyddade självständighet eftersom regeringen kan förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av ett ärende som är anhängigt vid en dom- stol. Denna ordning strider också mot artikel 6.1 i Europakonven- tionen. Denna artikel handlar om rätten till en oavhängig och opar- tisk domstol vid prövningen av tvister om civila rättigheter och skyldigheter. Bestämmelsen ställer därmed krav på att domstolen är oberoende i förhållande regeringen. Ett förbehåll som görs i ett sent skede kan därmed uppfattas som att regeringen har för avsikt att ändra ett oönskat avgörande eller för att säkerställa att utfallet

i en överinstans blir detsamma som i underinstansen.

Det kan också ifrågasättas om nuvarande tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken är lämplig utifrån ett unionsrättsligt per- spektiv. Skälet för det är att en tillåtlighetsprövning separat från den övriga tillståndsprövningen innebär en sådan uppdelad pröv- ning som inte är lämplig med hänsyn till de krav som ställs i art- och habitatdirektivet. Högsta domstolen konstaterade redan 2013 att en tillståndsprövning enligt art- och habitatdirektivet förutsät- ter att myndigheten kan väga in verksamhetens alla aspekter och samlat pröva återverkningarna på ett Natura 2000-område. Domstolen uttryckte att detta i sin tur måste anses innebära att en samlad bedöm- ning ska göras i något skede av prövningen, och att denna bedöm- ning ska vara fullständig, exakt och slutlig. Ju längre tid som går mellan en prövning av tillåtligheten och ett efterföljande ställnings- tagande i övriga frågor, desto större är sannolikheten att omständig- heter som ligger till grund för regeringens tillåtlighetsbedömning ändras. Även andra frågor där unionsrätten får genomslag kan med- föra att den sammanvägda prövningen är svår att dela upp i olika delar. Detta kan exempelvis gälla för prövning i förhållande till miljökvalitetsnormer.

Slutligen har vi konstaterat att regleringen av sådana utpekanden av områden av nationellt intresse som unionsrätten ställer krav på både är bristande och otydlig i svensk rätt jämfört med flera andra medlemsstater. Detta gäller särskilt när unionsrätten ställer krav på utpekande av ett område genom en plan.

26

Våra förslag

Hushållningsbestämmelserna flyttas till en egen lag

För att tillgodose reformbehovet så som det beskrivs ovan föreslår

viatt hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken flyttas till en ny lag. Lagen bör benämnas lagen om hushållning med mark- och vattenområden. I lagen förtydligas när och hur hushållnings- bestämmelserna ska tillämpas. I lagen placeras också bestämmelser om nationell områdesplanering och en ny reglering om tidigt besked om avvägning av allmänna intressen i förhållande till en ny verksam- het på en viss plats av regeringen.

Syftet med att flytta bestämmelserna till en egen lag är för det första att återgå till hushållningsbestämmelsernas ursprungliga syfte, dvs. att användningen av mark- och vattenområden bör regleras med det grundläggande syftet att främja en användning av mark- och vattenområden som är lämplig för samhället vid en allsidig och samlad bedömning – både i ett långsiktigt och kortsiktigt perspek- tiv. Användningen bör leda till en hållbar utveckling och vid bedöm- ningen bör alla samhällsekonomiska konsekvenser beaktas. Ett mål med reglerna bör också vara att förhindra att områden som är av stor nationell betydelse för viss användning tas i anspråk för ett annat ändamål. Det handlar således ofta om politiska överväganden med prioritering av vissa utpekade intressen.

Genom att placera hushållningsbestämmelserna i en egen lag framgår tydligare skillnaden mellan miljöprövning enligt miljöbal- ken och tillämpningen av hushållningsbestämmelserna. Samtidigt ger bestämmelsernas placering i en egen lag bättre förutsättningar för att tydliggöra vad som ska ingå i prövningen och hur bestäm- melserna bör tillämpas i olika planläggnings- och prövningssitua- tioner i förhållande till olika lagar.

Att hushållningsbestämmelserna placeras i en egen lag bör, enligt vår bedömning, inte påverka miljöbalkens funktion som ramlag för regler som specifikt avser miljön.

27

Det finns ett behov av tidigt besked från det allmänna

Vi har identifierat att det finns ett behov av tidigt besked från det allmänna om lämplig användning av mark- och vattenområden in- för planläggning och tillståndsprövning. När det gäller tidigt besked från det allmänna om lämplig användning av mark- och vattenområ- den inför planläggning finns i dag en möjlighet för en kommun att söka ett planeringsbesked från länsstyrelsen med stöd av bestämmel- ser i plan- och bygglagen. Avseende havsområden finns också viss vägledning genom havsplanerna. För att öka investeringsviljan och korta tidsåtgången för tillståndsprocesser för verksamheter som avses bedrivas till havs gör vi dock bedömningen att det vore lämp- ligt att i särskild ordning se över möjligheten att stärka havsplaner- nas funktion som vägledande instrument genom att i dessa inkludera en tydlig avvägning mellan olika allmänna intressen.

När det gäller tidigt besked från det allmänna om lämplig använd- ning av mark- och vattenområden inför tillståndsprövning lämnas sådant endast för vissa verksamheter i dag. Sådant besked lämnas exempelvis vid bearbetningskoncession enligt minerallagen. Andra verksamheter behöver invänta antingen regeringens besked om lämplig användning av mark- och vattenområden i samband med tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken, en domstols tillåt- lighetsprövning enligt 22 kap. 26 § miljöbalken eller ärendets eller målets slutliga avgörande. Dessa besked om lämplig användning av ett mark- eller vattenområde kan dock inte ses som tidiga.

Ett nytt områdesanvändningsbesked införs

Vi föreslår att ett nytt tidigt besked från det allmänna inför tillstånds- prövning införs. Beskedet, som bör benämnas områdesanvändnings- besked, bör lämnas av regeringen. I beskedet ska regeringen ta ställ- ning till om ett visst mark- eller vattenområde får användas för en viss verksamhet enligt hushållningsbestämmelserna i den nya lagen om hushållning med mark- och vattenområden. Beskedet bör inte innebära en prövning av tillåtligheten för verksamheten och bör inte innehålla ett avgörande i sådana miljöfrågor som behöver prövas samlat och slutligt vid ett tillfälle.

Beskedet bör ersätta nuvarande tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken. Krav på områdesanvändningsbesked ska i huvudsak

28

ställas för sådana nya verksamheter som i dag omfattas av krav på tillåtlighetsprövning. På i huvudsak motsvarande sätt som i dag gäller vid tillåtlighetsprövning ska regeringen också kunna förbehålla sig rätten att pröva en verksamhet i ett områdesanvändningsbesked. På motsvarande sätt som i dag gäller vid tillåtlighetsprövning ska reger- ingen också kunna förbehålla sig rätten att lämna ett områdesanvänd- ningsbesked för vissa verksamheter efter en begäran av kommun- fullmäktige. Denna rätt ska inte omfatta verksamheter som har fått beslut om bearbetningskoncession.

En myndighet eller kommun som inom sitt verksamhetsområde får kännedom om en sådan verksamhet för vilken regeringen bör förbehålla sig prövningen i ett områdesanvändningsbesked ska så snart som möjligt underrätta regeringen om verksamheten. Om tillståndsprövning av verksamheten pågår ska myndigheten eller kommunen underrätta regeringen senast vid den sista tidpunkt för synpunkter som anges i kungörelsen av ansökan om tillstånd. Myn- digheten eller kommunen ska i samband med underrättelsen till regeringen informera prövningsmyndigheten om att underrättelse till regeringen har gjorts.

En ny möjlighet för regeringen att förbehålla sig rätten att lämna ett områdesanvändningsbesked efter begäran av en verksamhetsut- övare införs för verksamhetsutövare av sådana verksamheter som i dag avses i 17 kap. 1 och 4 a §§ miljöbalken. Verksamhetsutövare ska också kunna begära ett områdesanvändningsbesked om de avser att bedriva en annan verksamhet av väsentligt allmänintresse. Reger- ingen får då förbehålla sig att lämna ett områdesanvändningsbesked inför beslut om tillstånd för verksamheten, om ett sådant förbehåll är möjligt enligt de generella kriterier som gäller för regeringens möj- lighet att förbehålla sig prövningen i områdesanvändningsbesked och det inte finns särskilda skäl för att avstå från prövningen.

Eftersom vår översyn i första hand har avsett sådana verksam- heter för vilka tillstånd enligt miljöbalken krävs har vi bedömt att behovet av att ersätta nuvarande tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken för vägar, järnvägar och farleder behöver utredas i sär- skild ordning. Vårt förslag i denna del innebär endast att regleringen om regeringens tillåtlighetsprövning av sådana projekt flyttas till respektive sektorslag.

29

Begäran om områdesanvändningsbesked

En begäran om områdesanvändningsbesked ska lämnas till reger- ingen. En begäran om områdesanvändningsbesked från en verksam- hetsutövare ska göras innan en tillståndsansökan har lämnats in till prövningsmyndigheten.

En begäran om områdesanvändningsbesked från en verksamhets- utövare ska innehålla det underlag om verksamheten samt verksam- hetens påverkan på ett allmänt intresse som regeringen behöver för att kunna besluta ett områdesanvändningsbesked. Närmare om vilka uppgifter detta är bör regleras i hushållningsförordningen.

I offentlighets- och sekretessregleringen tydliggörs att underlag i en begäran om områdesanvändningsbesked kan omfattas av sekre- tess.

En efterföljande ansökan om tillstånd enligt miljöbalken ska innehålla uppgifter om regeringen har beslutat ett områdesanvänd- ningsbesked för verksamheten respektive om ett områdesanvänd- ningsbesked har begärts men ännu inte beslutats.

Beredning av ärendet om områdesanvändningsbesked

Om regeringen förbehåller sig prövningen får regeringen överlämna ärendet för beredning till den myndighet som ska pröva ansökan om tillstånd för verksamheten. Den myndighet som bereder ärendet ska se till att begäran kungörs och hålls tillgänglig för allmänheten enligt 39 § första stycket och 40 och 41 §§ miljöbalken. Prövnings- myndigheten ska överlämna ärendet till regeringen med ett eget ställ- ningstagande avseende miljökonsekvensbeskrivningen. Ett sådant ställningstagande får inte överklagas. Prövningsmyndighetens överlämnande av ärendet till regeringen ska ske senast inom tre måna- der från det att regeringen beslutade att förbehålla sig prövningen. Om det finns särskilda skäl får denna tidsfrist förlängas med en månad.

På regeringens begäran ska länsstyrelsen tillhandahålla planerings- underlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter.

30

Regeringens prövning i områdesanvändningsbesked

I ett ärende om områdesanvändningsbesked tillämpar regeringen hushållningsbestämmelserna i den nya lagen om hushållning av mark- och vattenområden. Vid avvägningen ska bestämmelserna om krav på Natura 2000-tillstånd inte tillämpas. Däremot behöver regeringen inför beslutet om områdesanvändningsbesked göra en inledande bedömning av om den planerade verksamheten kan genomföras på ett sätt som inte påtagligt skadar ett områdes natur- och kulturvär- den, även beträffande eventuella Natura 2000-områden.

Områdesanvändningsbeskedet får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmel- serna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Kommunfullmäktiges tillstyrkande

Kommunfullmäktiges tillstyrkande ska, på motsvarande sätt som gäller vid tillåtlighetsprövning i dag, krävas innan ett positivt områdes- användningsbesked ska kunna lämnas för vissa verksamheter.

Områdesanvändningsbeskedets innehåll och rättsverkan

I områdesanvändningsbeskedet ska regeringen göra en slutlig och samlad bedömning av beskedets miljöeffekter enligt 6 kap. 43 § miljöbalken.

Vidare får regeringen, på motsvarande sätt som gäller vid nuva- rande beslut om tillåtlighet, förena områdesanvändningsbeskedet med särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen.

Om ett ärende om områdesanvändningsbesked avser en verksam- het som senare ska prövas enligt miljöbalken eller annan lag än plan- och bygglagen, väglagen eller lagen om byggande av järnväg, ska bestämmelserna i den nya lagen om hushållning med mark- och vattenområden inte prövas på nytt.

Ett områdesanvändningsbesked innebär dock inte att slutlig ställning har tagits i frågan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljö- balken eller till annat krav enligt miljöbalken eller annan lag som påverkar förutsättningarna för om en specifik verksamhet att tillåtas på en specifik plats.

31

Beslutas ett positivt områdesanvändningsbesked innan ansökan om prövning görs är beskedet giltigt i fem år från den dag då beslu- tet om områdesanvändningsbesked fattades, om ansökan om pröv- ning görs inom denna tidsfrist. Regeringen har dock möjlighet att inom tidsfristen och fram tills dess dom meddelats eller beslut fat- tats ändra beskedet om detta behövs med anledning av ny gemen- skapslagstiftning eller Sveriges säkerhet.

Bemyndigande att meddela föreskrifter

Regeringen bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om vad en begäran om områdesanvändningsbesked ska innehålla, om bered- ningen av ärendet inför regeringens prövning, om förutsättningarna för områdesanvändningsbesked i förhållande till olika typer av verk- samheter och om förutsättningar för att ta ut en avgift för myndig- heters arbete kopplat till regeringens prövning i områdesanvänd- ningsbesked.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Äldre bestämmel- ser föreslås gälla för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och i mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

I relation till den nya lagen om hushållning med mark- och vatten- områden bör också gälla att de föreskrifter som gäller vid lagens ikraftträdande ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestäm- melser i den nya lagen, om de har meddelats med stöd av bestäm- melser i 3, 4 eller 17 kap. miljöbalken eller motsvarande bestämmel- ser i en äldre lag. Vidare bör gälla att beslut om planer, tillstånd och tillåtlighet som har meddelats med stöd av 3, 4 eller 17 kap. miljö- balken ska fortsätta att gälla, om de har meddelats genom beslut enligt bestämmelser i miljöbalken eller motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av sådana bestämmelser. Besluten ska då anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i den nya lagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, om det inte följer något annat av den nya lagen eller av föreskrifterna.

32

Förslagens konsekvenser

Vi bedömer att förslaget att placera hushållningsbestämmelserna i en egen lag bör underlätta tillämpningen av bestämmelserna vid plan- läggning och tillståndsprövning enligt olika lagar. En tydligare tillämpning av bestämmelserna är en fördel för alla aktörer som berörs, dvs. kommuner, verksamhetsutövare och allmänheten i stort. Eftersom bestämmelserna i huvudsak inte ändras materiellt bör det statsfinansiella kostnaderna bli marginella. Boverket och andra berörda myndigheter kommer att behöva uppdatera vägled- ningsmaterial, men detta bedöms kunna hanteras inom befintlig budgetram.

Förslaget om en ny möjlighet för vissa verksamhetsutövare att begära ett områdesanvändningsbesked för att få ett tidigt besked om lämplig användning av ett mark- eller vattenområde i förhål- lande till olika allmänna intressen bedöms bidra till en ökad inve- steringsvilja hos de verksamhetsutövare som behöver ett sådant tidigt besked för att få kännedom om platsen är lämplig och därige- nom undvika dyra utredningar och en utdragen tillståndsprocess om platsen ändå inte bedöms lämplig vid en tillämpning av hushåll- ningsbestämmelserna. Det är svårt att bedöma vilken mängd om- rådesanvändningsbesked som kommer att begäras av verksamhets- utövare per år. Eftersom förslaget innebär en begränsning av vilka verksamhetsutövare som får begära ett områdesanvändningsbesked och då antalet initiativ till tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljö- balken i dag, som en jämförelse, är få gör vi bedömningen att det kommer att handla om som mest en handfull ärenden per år. Efter- som nuvarande möjlighet för statliga myndigheter att få ersättning för arbete kopplade till regeringens tillåtlighetsprövning förs över till ärenden om områdesanvändningsbesked bör sådana kostnader kopplade till ärendena inte belasta statsbudgeten. Sammantaget gör

vibedömningen att förslaget om ett nytt områdesanvändningsbe- sked som ersätter nuvarande tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken bör kunna hanteras inom nuvarande statsfinansiella ramar. Även den kostnadsökning som kommer att uppkomma för de kommuner som behöver gå igenom ett ärende inför ett beslut om områdesanvändningsbesked efter en begäran av en verksamhets- utövare bedöms som marginell.

33

Kommunernas självstyre kommer inte att påverkas då kommun- fullmäktiges tillstyrkande av ett positivt områdesanvändningsbesked kommer att krävas på motsvarande sätt som i dag gäller vid reger- ingens tillåtlighetsprövning. Förslaget kommer inte heller att påverka det kommunala planmonopolet.

Förslaget bedöms inte försämra allmänhetens möjligheter att delta i ärenden som påverkar miljön.

Förslaget bedöms öka det svenska regelverkets överensstämmelse med EU-rätten.

34

Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän syn- punkt god hushållning.

Särskilda markanvändningsintressen

2 § Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetyd- ligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.

3 § Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekolo- gisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möj- ligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

5 § Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.

Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kultur- miljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

36

7 § Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan på- tagligt försvåra utvinningen av dessa.

Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anlägg- ningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribu- tion, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra till- komsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt mot- verka totalförsvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för total- försvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

3 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i vissa områden eller för vissa nationella allmänna intressen

Områden som i sin helhet är av riksintresse

1 § De områden som anges i 3 kap. 2–8 §§ är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riks- intresse.

2 § Inom följande områden ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid planläggning och prövning:

Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till Lysekil,

Kustområdet i Halland,

Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden,

37

Kustområdet i Skåne från Örnahusen söder om Skillinge till Åhus, Kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland från

Oskarshamn till Arkösund,

Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Oxelösund till Herräng och Singö,

Kustområdet och skärgården i Ångermanland från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde,

Kustområdet och skärgården i Norrbotten från Bondöfjärden till riksgränsen mot Finland,

Öland,

Gotland,

Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne,

Åsnen med öar och strandområden och områdena söder därom utmed Mörrumsån och vid sjön Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet,

Vänern med öar och strandområden, Vättern med öar och strandområden,

Tiveden med områdena vid sjön Unden och sjön Viken samt området utmed Göta kanal mellan Karlsborg och Sjötorp,

Området Dalsland-Nordmarken från Mellerud och sjön Ånimmen vid Vänern till sjösystemet från Dals-Ed i söder till Årjäng och Östervallskog i norr,

Fryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kommun,

Mälaren med öar och strandområden,

Området Malingsbo-Kloten mellan Storå, Kopparberg, Smedje- backen och Skinnskatteberg,

Området utmed Dalälven från Avesta till Skutskär,

Siljan och Orsasjön med öar och strandområden samt området utmed Oreälven, sjön Skattungen och Oresjön med området söder därom över Gulleråsen och Boda till Rättvik,

Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik, Vindelådalen,

Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset med undantag för de fjällområden som anges i 5 §.

3 § Inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland från Simpe- varp till Arkösund och i Ångermanland från Storfjärden vid Ånger-

38

manälvens mynning till Skagsudde får anläggningar som avses i 6 kap. 2 § 1 och 4 § 1–11 inte komma till stånd.

På Öland får anläggningar som avses i 6 kap. 2 § 1 och 4 § 1–6 och 8–11 inte komma till stånd.

4 § Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpe- varp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö får fritidsbe- byggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fri- tidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna.

Inom områden som avses i första stycket får anläggningar som avses i 6 kap. 2 § 1 samt 4 § 1–6, 9 och 10 komma till stånd endast på platser där det redan finns anläggningar som omfattas av bestäm- melserna i 6 kap. 2 och 4 §§.

5 § Inom fjällområdena Långfjället-Rogen, Sylarna-Helags, Skäcker- fjällen, Burvattnet, Hotagsfjällen, Frostviken-Borgafjällen, Marsfjäl- len-Vardofjällen, Artfjället, Tärna-Vindelfjällen, Sarek-Mavas, Kebne- kaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga fri- luftslivet.

Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas.

6 § Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i

1.nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindel- älven med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden,

2.Dalälven i

a)vattenområdena Västerdalälven uppströms Hummelforsen och Österdalälven uppströms Trängslet med tillhörande käll- och bi- flöden, och

b)älvsträckorna Västerdalälven nedströms Skiffsforsen och Dal- älven nedströms Näs bruk,

3. Ljusnan i

39

a)vattenområdena Voxnan uppströms Vallhaga med tillhörande käll- och biflöden, och

b)älvsträckorna mellan Hede och Svegsjön och mellan Laforsen och Arbråsjöarna,

4. Ljungan i

a)vattenområdena Ljungan uppströms Storsjön och Gimån upp- ströms Holmsjön med tillhörande käll- och biflöden, och

b)älvsträckorna mellan Havern och Holmsjön och nedströms Viforsen,

5. Indalsälven i

a)vattenområdena Åreälven, Ammerån, Storån-Dammån och Hårkan med tillhörande käll- och biflöden, och

b)älvsträckan Långan nedströms Landösjön,

6. Ångermanälven i

a)vattenområdena Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långselån-Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransarn och Vojmån uppströms Vojmsjön med tillhörande käll- och biflöden, och

b)älvsträckan Faxälven mellan Edsele och Helgumsjön,

7. Vapstälven med tillhörande käll- och biflöden,

8. Moälven med tillhörande käll- och biflöden,

9. Lögdeälven med tillhörande käll- och biflöden,

10. Öreälven med tillhörande käll- och biflöden,

11. Umeälven i

a)vattenområdena Tärnaån, Girjesån och Juktån uppströms Fjo- soken med tillhörande käll- och biflöden, och

b)älvsträckan Tärnaforsen mellan Stor-Laisan och Gäuta, 12. Sävarån med tillhörande käll- och biflöden,

13. Skellefteälven i de delar som utgörs av källflödena uppströms Sädvajaure respektive Riebnes och Malån med tillhörande käll- och biflöden,

14. Byskeälven med tillhörande käll- och biflöden,

15. Åbyälven med tillhörande käll- och biflöden,

16. Luleälven i vattenområdena Stora Luleälven uppströms Akka- jaure, Lilla Luleälven uppströms Skalka och Tjaktjajaure och Pärl- älven med tillhörande käll- och biflöden,

17. Råneälven med tillhörande käll- och biflöden,

18. Emån med tillhörande käll- och biflöden,

19. Bräkneån med tillhörande käll- och biflöden,

20. Mörrumsån med tillhörande käll- och biflöden,

40

21.Fylleån med tillhörande käll- och biflöden,

22.Enningdalsälven uppströms riksgränsen till Norge med till- hörande käll- och biflöden, och

23.Klarälven mellan Höljes och Edebäck.

Trots första stycket får åtgärder som behövs för att upprätthålla, underhålla eller ändra en anläggning eller verksamhet vidtas, om åt- gärderna inte medför någon ökad negativ miljöpåverkan eller endast en tillfällig sådan ökad påverkan.

7 § Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en natio- nalstadspark.

Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anlägg- ningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.

Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om

1.åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodo- ser ett annat angeläget allmänt intresse, och

2.parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada.

8 § En användning av mark och vatten som kan påverka ett natur- område som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats.

9 § Utöver sådana områden som avses i 1 § och som alltid är av riksintresse finns i 7 kap. miljöbalken särskilda föreskrifter om in- skränkningar i rätten att använda andra mark- och vattenområden som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har förklarat som skyddade.

41

4 kap. Hushållningsbestämmelsernas tillämpning vid planläggning och prövning

1 § Bestämmelserna i 2 kap. och 3 kap. 1–7 §§ tillämpas vid plan- läggning och prövning som innebär en ändrad användning av mark- och vattenområden.

Avvägning mellan intressen

2 § Om ett område enligt 2 kap. 5–8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vatt- net och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret ska försvarsintresset ges företräde.

Beslut med stöd av första stycket får inte strida mot bestämmel- serna i 3 kap.

3 § I de områden som anges i 3 kap. 2–8 §§ får verksamheter och åtgärder komma till stånd endast om

1.det inte möter något hinder enligt 3 kap. 2–8 §§ och

2.det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Bestämmelserna i första stycket 2 och i 3 kap. 2–6 §§ utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala när- ingslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för total- försvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 2 kap. 4 § andra stycket.

Planer och planeringsunderlag

4 § Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna lag ska se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet. Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planerings- underlaget till dessa.

42

5 § Länsstyrelsen ska ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Länsstyrelsen ska på begäran tillhandahålla planeringsunderlaget åt regeringen och de kommuner och myndigheter som ska tillämpa denna lag.

6 § Regeringen får i ett enskilt fall besluta att en eller flera kom- muner ska redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan- och bygg- lagen (2010:900) avser att tillgodose ett intresse som rör hushåll- ningen med mark och vatten enligt 2 och 3 kap. denna lag.

7 § Statliga myndigheter ska anmäla till regeringen om det upp- kommer behov av en sådan redovisning som avses i 6 §.

5 kap. Nationell fysisk planering

Områden för geologisk lagring av koldioxid

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om var geologisk lagring av koldioxid får ske med hänsyn till lagringsplatsernas avgränsning mot land och vatten, mot allmänt och enskilt vatten samt mot Sveriges och andra staters territorier och ekonomiska zoner.

Havsområden

2 § För vart och ett av havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska det finnas en havsplan. Havsplanerna ska om- fatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav utanför de särskilda avgräns- ningslinjer, en nautisk mil räknat från baslinjerna, som framgår av bilaga 6 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och mari- tima zoner.

3 § Syftet med havsplanen ska vara att bidra till en långsiktigt håll- bar utveckling.

43

4 § Havsplanen ska beslutas av regeringen.

5 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om planläggning i havsplan och om sådana förbud eller begränsningar som i fråga om verksamheter och åtgärder inom ett havsplanerat område behövs för att uppnå syftet med planen.

6 kap. Besked om områdesanvändning

Områdesanvändningsbeskedets innebörd

1 § I ett områdesanvändningsbesked ska regeringen ta ställning till om ett visst mark- eller vattenområde får användas för en viss verk- samhet.

Krav på områdesanvändningsbesked

2 § Ett områdesanvändningsbesked krävs inför nya verksamheter av följande slag:

1.anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av reger- ingen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt anlägg- ningar för att bryta ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle, och

2.geologisk lagring av koldioxid, om verksamheten inte avser lagring för forskningsändamål av mindre än 100 000 ton koldioxid.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen i ett visst fall avstå från att lämna ett områdesanvändningsbesked för en sådan verksamhet.

Områdesanvändningsbesked efter förbehåll

3 § För andra verksamheter än sådana som avses i 2 § får regeringen för ett visst fall förbehålla sig rätten att i områdesanvändningsbesked lämna besked om lämplig användning av ett mark- eller vatten- område enligt bestämmelserna i 2 kap., 3 kap. och 4 kap. 2 eller 3 § om

1.verksamheten i betraktande av de intressen som anges i 2 kap. kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag,

44

2.verksamheten utanför ett område som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 3 kan antas mer än obetydligt skada natur- värdet inom området, eller

3.verksamheten omfattas av 3 kap. 6 § andra stycket.

Om ett mål eller ärende pågår om tillståndsprövning av verksam- heten, ska regeringen så snart som möjligt besluta om förbehåll. Ett sådant beslut får inte fattas efter det att en prövningsmyndighet som första instans har meddelat dom eller beslut i frågan om tillåtlighet.

4 § På kommunfullmäktiges begäran ska regeringen förbehålla sig rätten att lämna ett områdesanvändningsbesked inför beslut om till- stånd för en ny verksamhet av något av följande slag, om ett sådant förbehåll är möjligt enligt 3 § första stycket och det inte finns sär- skilda skäl för att avstå från prövningen:

1.järn-, stål- och andra metallverk samt ferrolegeringsverk,

2.massafabriker och pappersbruk,

3.fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk pro- duktion,

4.fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel,

5.cementfabriker,

6.förbränningsanläggningar som har en tillförd effekt om minst 200 megawatt,

7.anläggningar för vindkraft som är tillståndspliktiga enligt före- skrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § miljö- balken,

8.anläggningar för lagring av minst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas,

9.anläggningar för behandling av farligt avfall där huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat kommer från andra inrättningar och där mer än 10 000 ton farligt avfall årligen förbränns eller på annat sätt återvinns eller bortskaffas,

10.anläggningar för att utvinna ämnen eller material inom de om- råden som anges i 3 kap. 5 § som inte omfattas av ett beslut om bearbetningskoncession,

11.byggande av plattformar som är avsedda att användas vid ut- vinning av olja eller gas inom havsområden samt annan än helt till- fällig ankring eller förtöjning av sådana plattformar för reparation, ombyggnad eller av någon annan anledning,

45

12.vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generator- effekt av minst 20 megawatt,

13.vattenregleringar varigenom ett vattenmagasin av minst 100 mil- joner kubikmeter under året eller tio miljoner kubikmeter under veckan ska utnyttjas,

14.vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vatten- drag eller sjöar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst tio kubikmeter i sekunden i bortledningspunkten eller utloppet, om där- igenom en sådan mängd vatten tas i anspråk att vattenföringen under- stiger fyra femtedelar av den normala oreglerade lågvattenföringen,

15.grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vatten- mängd än 10 000 kubikmeter om dygnet, om inte minst nio tiondelar av det uttagna vattnet återförs till grundvattenmagasinet,

16.andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbort- ledningar än som har angetts förut, om verksamheten avser någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan och verksamheten kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, och

17.flygplatser med en banlängd av minst 2 100 meter.

5 § En myndighet eller kommun som inom sitt verksamhetsom- råde får kännedom om en verksamhet som avses i 3 § första stycket ska så snart som möjligt underrätta regeringen om verksamheten.

Om tillståndsprövning av verksamheten pågår ska myndigheten eller kommunen underrätta regeringen senast vid den sista tidpunkt för synpunkter som anges i kungörelsen av ansökan om tillstånd. Myndigheten eller kommunen ska i samband med underrättelsen till regeringen informera prövningsmyndigheten om att underrättelse enligt första stycket har gjorts.

6 § Efter en begäran av den som avser att bedriva en sådan verk- samhet som avses i 2 eller 4 § eller avser att bedriva en annan verk- samhet av väsentligt allmänintresse får regeringen förbehålla sig att lämna ett områdesanvändningsbesked inför beslut om tillstånd för verksamheten, om ett sådant förbehåll är möjligt enligt 3 § första stycket och det inte finns särskilda skäl för att avstå från prövningen.

46

7 § En begäran enligt 6 § ska innehålla sådant underlag om verk- samheten samt verksamhetens påverkan på ett allmänt intresse som regeringen behöver för att kunna besluta ett områdesanvändnings- besked.

Om begäran innehåller brister får regeringen förelägga den som har begärt prövningen att avhjälpa bristen inom viss tid. Föreläggan- det ska innehålla en upplysning om att begäran kan komma att av- visas om föreläggandet inte följs. Om föreläggandet inte följs får regeringen avvisa begäran om bristen medför att den inte kan läggas till grund för en prövning i sak.

Förfarandet

8 § Regeringens prövning enligt 2 § inleds efter överlämnande av frågan om områdesanvändningsbesked av den myndighet som ska pröva ansökan om tillstånd för verksamheten.

9 § En begäran enligt 4 eller 6 § ska lämnas till regeringen. En begä- ran enligt 6 § ska göras innan tillstånd för verksamheten söks.

10 § Om regeringen förbehåller sig prövningen enligt 3 § får reger- ingen överlämna ärendet för beredning till den myndighet som ska pröva ansökan om tillstånd för verksamheten.

Prövningen

11 § I ett ärende om områdesanvändningsbesked tillämpar reger- ingen bestämmelserna i 2–4 kap. Vid tillämpningen gäller inte kravet på tillstånd för verksamheten i 3 kap. 8 § innan prövningen får ske.

Områdesanvändningsbeskedet får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

12 § I ett områdesanvändningsbesked ska regeringen

1.godkänna miljökonsekvensbeskrivningen enligt 6 kap. 42 § miljö- balken om en ansökan om tillstånd för verksamheten har gjorts innan ärendet om områdesanvändningsbesked avslutas, eller

47

2.göra en slutlig och samlad bedömning av beskedets miljöeffek- ter enligt 6 kap. 43 miljöbalken om ärendet om områdesanvändnings- besked avslutas innan en ansökan om tillstånd görs.

Kommunalt tillstyrkande

13 § Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs för ett positivt om- rådesanvändningsbesked av en verksamhet som

1.avses i 2 § 1, eller

2.avses i 3 § första stycket 1 eller 4 § och inte är en vattenverk- samhet eller trafikanläggning.

Regeringen får trots första stycket ge ett positivt områdesanvänd- ningsbesked för mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall eller en verksamhet som anges i 4 § 6, 7, 8 eller 9, om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksam- heten kommer till stånd och det inte finns någon annan plats som bedöms vara lämpligare för verksamheten eller som är lämplig och har anvisats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering där.

Särskilda villkor i områdesanvändningsbeskedet

14 § I områdesanvändningsbeskedet får regeringen besluta om sär- skilda villkor för att tillgodose allmänna intressen.

Om verksamheten avser geologisk lagring av koldioxid, får reger- ingen även besluta om villkor som behövs med hänsyn till synpunk- ter som Europeiska kommissionen har lämnat.

Områdesanvändningsbeskedets rättsverkan och giltighetstid

15 § Om ett ärende om områdesanvändningsbesked avser en verk- samhet som senare ska prövas även enligt miljöbalken eller andra lagar, ska 2 kap. och 3 kap. 1–7 §§ tillämpas endast vid den prövning som sker i ärendet om områdesanvändningsbesked.

Ett områdesanvändningsbesked innebär dock inte att slutlig ställ- ning har tagits i frågan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken eller till annat krav enligt miljöbalken eller annan lag som påverkar

48

förutsättningarna för om en specifik verksamhet kan tillåtas på en specifik plats.

Första stycket gäller inte i förhållande till senare beslut om plan- läggning eller prövning enligt plan- och bygglagen (2010:900), väglagen (1971:948) eller lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

16 § Beslutas ett positivt områdesanvändningsbesked innan ansö- kan om prövning görs är beskedet giltigt i fem år från den dag då beslutet om områdesanvändningsbesked fattades, om ansökan om prövning görs inom denna tidsfrist. Regeringen har dock möjlighet att inom tidsfristen och fram tills dess dom meddelats eller beslut fattats ändra beskedet om detta behövs med anledning av ny gemen- skapslagstiftning eller Sveriges säkerhet.

Bemyndigande

17 § Regeringen får meddela föreskrifter om vad en begäran om områdesanvändningsbesked ska innehålla, om beredningen av ären- det inför regeringens prövning, om förutsättningarna för områdes- användningsbesked i förhållande till olika typer av verksamheter samt om avgift för myndigheters kostnader för arbete med dessa ärenden.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Föreskrifter som gäller vid lagens ikraftträdande ska anses med- delade med stöd av motsvarande bestämmelser i den nya lagen, om de har meddelats med stöd av bestämmelser i 3, 4 eller 17 kap. miljö- balken eller motsvarande bestämmelser i en äldre lag.

3.Beslut om planer, tillstånd och tillåtlighet som har meddelats med stöd av 3, 4 eller 17 kap. miljöbalken ska fortsätta att gälla, om de har meddelats genom beslut enligt bestämmelser i miljöbalken eller motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av sådana bestämmelser. Besluten ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i den nya lagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, om det inte följer något annat av denna lag eller av föreskrifterna.

49

4.Äldre bestämmelser i 3, 4 och 17 kap. miljöbalken gäller fort- farande för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet av den nya lagen och mål och ärenden som avser överklagande av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

50

1.2Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att 3, 4 och 17 kap. ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 6 och 9 §§, 6 kap. 20 §, 7 kap. 16 §, 11 kap.

23 §, 16 kap. 1, 4 och 11 §§, 18 kap. 1 och 2 §§, 19 kap. 2 §, 21 kap. 7 §, 22 kap. 1, 21 a och 26 §§ och 29 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 22 kap. 20 a §, av följande

lydelse.

1kap. 2 §1

nentalsockel utanför territorial- gränsen.

Ytterligare bestämmelser om balkens tillämpning utanför terri- torialgränsen finns i 7 kap. 32 §, 10 kap. 18 a § och 15 kap. 27 § samt i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

2kap. 6 §2

För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet

1Senaste lydelse 2019:494.

2Senaste lydelse 2013:758.

51

Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestäm- melserna inte motverkas.

9 §3

Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl.

En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsför- hållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt.

6kap. 20 §4

En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas

1.för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, om det inte rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa, eller

3Senaste lydelse 2002:175.

4Senaste lydelse 2024:963.

52

SOU 2025:88Författningsförslag

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 10, 13, 13 a, 14 eller 14 a §.

7kap. 16 §5

Förbuden i 15 § gäller inte

1.byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet,

3.byggande av allmän väg eller järnväg enligt en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, eller

4.byggande och underhåll av en starkströmsledning enligt en nät- koncession för linje enligt ellagen (1997:857).

5Senaste lydelse 2024:421.

53

11 kap.

23 §6

Tillstånd ska lämnas till följande vattenverksamheter, om inte något annat följer av 2 kap. 9 §:

16 kap.

1 §7

Regeringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kommunerna, mark- och miljödomstolarna, Mark- och miljööver- domstolen och Högsta domstolen prövar mål och ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken. Vid prövningen av frågor om straff eller förverkande enligt 29 kap. gäller dock vad som är föreskrivet om brottmål i allmänhet och om hur frågor om förverkande ska prövas.

6Senaste lydelse 2016:991.

7Senaste lydelse 2024:787.

54

SOU 2025:88Författningsförslag

Beslut eller dom om återkallelse av tillstånd, dispens, godkän- nande och förbud mot fortsatt verksamhet samt omprövning av tillstånd eller villkor meddelas av tillståndsmyndigheten.

4 §8

Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det.

Första stycket gäller inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap.

11 §

Första stycket gäller inte om en samfällighet för de särskilda verksamheterna bildas enligt lagen (1998:812) med särskilda bestäm- melser om vattenverksamhet.

8Senaste lydelse 2009:652.

55

18kap.

1§9

Regeringen prövar efter överklagande

1.beslut av statliga myndigheter i frågor som rör bildande, ändring eller upphävande av nationalparker, naturreservat, kultur- reservat, naturminnen, strandskyddsområden, miljöskyddsområden eller vattenskyddsområden, utom frågor om ersättning,

19kap.

2 §10

9Senaste lydelse 2017:782.

10Senaste lydelse 2001:437.

56

21 kap.

7 §11

Om mark- och miljödomstolen finner att en verksamhet eller åtgärd endast kan tillåtas enligt 2 kap. 9 § första stycket eller 10 § eller enligt 7 kap. 29 §, ska mark- och miljödomstolen med eget yttrande överlämna frågan till regeringen för prövning. Det- samma gäller om regeringen ska pröva tillåtligheten enligt 17 kap.

1 § eller om regeringen har för- behållit sig prövningen av tillåt- ligheten enligt 17 kap. 3 §.

11Senaste lydelse 2011:608.

Om mark- och miljödomstolen finner att ett mål hos domstolen rör även ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 §, ska domstolen med eget yttrande överlämna målet till regeringen för prövning. Detsamma gäller om Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten begär att målet av sådan anled- ning ska överlämnas till regeringen. Är det fråga om en statlig myndighets beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen alltid med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning.

22 kap.

1 §12

En ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig. Den ska inne- hålla

1.ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhål- landena på platsen, om produktionsmängd eller liknande, om använd- ningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen och om energi- användning,

2.uppgifter om utsläppskällor, om arten och mängden av alla förutsebara utsläpp och om förslag till de åtgärder som kan behövas dels för att förebygga uppkomsten av avfall, dels för att förbereda för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av det avfall som anläggningen ger upphov till,

3.en miljökonsekvensbeskrivning eller ett förenklat underlag när det krävs enligt 6 kap.,

4.förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hän- synsreglerna i 2 kap. följs,

5.förslag till övervakning och kontroll av verksamheten,

6.det handlingsprogram och den säkerhetsrapport som krävs enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, om den verksamhet eller åtgärd som målet avser omfattas av den lagen,

7.en statusrapport när det krävs enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av 10 kap. 21 § första stycket 5,

8.en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall när en sådan krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 40 §, och

9.en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–8.

12Senaste lydelse 2024:963.

58

10. uppgifter om ett områdes- användningsbesked enligt lagen (202X:XXX) om hushållning med mark- och vattenområden har beslu- tats eller begärts men ännu inte beslutats.

20 a §

Om målet avser geologisk lag- ring av koldioxid ska mark- och miljödomstolen till Europeiska kommissionen alltid skicka

1.utkast till lagringstillstånd,

och

2.annat material som domstolen har tagit hänsyn till inför upp- rättandet av utkastet till tillstånd.

21 a §13

13Senaste lydelse 2010:923.

59

FörfattningsförslagSOU 2025:88

lagen (202X:XXX) om hushåll- ning med mark- och vattenområ- den.

Om domstolen funnit att verksamheten är tillåtlig och om verk- samhetens snara genomförande är angeläget, får domstolen i särskild dom meddela tillstånd till de arbeten som behöver utföras. Att huvudförhandling inte behöver hållas framgår av 16 § andra stycket.

29 kap.

4 §15

För otillåten miljöverksamhet döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1.påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i

a) bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda natur- områden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett till- stånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller 11–15 kap.,

b) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § om miljöfarliga verksamheter,

c) bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter,

d) bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,

14Senaste lydelse 2010:923.

15Senaste lydelse 2021:881.

60

e)bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälnings- pliktiga vattenverksamheter,

f)bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bort- ledande av grundvatten ur bruk,

g)bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,

h)bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av gene- tiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,

i)föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer,

j)föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller an- mälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,

k)bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,

l)bestämmelserna i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel,

m)bestämmelserna om krav på godkännande av biocidprodukter

iartikel 17.1 i förordning (EU) nr 528/2012,

n)föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 15 § om krav på tillstånd för yrkesmässig drift av en producent-

ansvarsorganisation för avfall från elektriska och elektroniska pro- dukter, eller

2.i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1107/2009 eller förordning (EU) nr 528/2012 bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i till- ståndet eller i beslutet.

I fråga om ett villkor eller en bestämmelse om buller (buller- villkor) som har angetts i ett sådant tillstånd eller beslut som avses i första stycket 2 ska det förhållandet att en bostadsbyggnad är utsatt

61

för omgivningsbuller i strid med bullervillkoret inte anses utgöra ett brott mot villkoret, om

1.byggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900),

2.det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräk- nade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa vär- den, och

3.beräkningen av bullervärdena har gjorts med hänsyn till intres- set att förebygga olägenhet för människors hälsa.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gär- ningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

62

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om utnyttjande av vattenkraft vid krig

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1962:627) om utnyttjande av vatten- kraft vid krig ska ha följande lydelse.

I fråga om vattenverksamhet enligt denna lag ska en liten miljö- konsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 47 § miljöbalken tas fram.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

1Senaste lydelse 2017:956.

63

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 a §1

Vid prövning av tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den tillämpas 2 kap. och 5 kap. 3–5 §§ miljöbalken. Prövningsmyndigheten ska tillämpa det som sägs om mark- och miljödomstolens handläggning i 22 kap. 13 § miljöbalken. Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a-29 b §§ miljöbalken.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd att genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den ska

2.frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

3.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och sam- ordning ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande miljö- påverkan kan antas, och

1Senaste lydelse 2024:964.

64

4.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

65

1.5Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948) dels att 3 a, 13 a och 16 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 15 d §, av följande lydelse.

3 a §1

Vid prövning av ärenden enligt denna lag tillämpas 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 §§ miljöbalken. Fast- ställande av vägplan enligt denna lag ska då jämställas med med- delande av tillstånd enligt miljö- balken. Prövningsmyndigheten ska tillämpa det som sägs om mark- och miljödomstolens hand- läggning i 22 kap. 13 § miljöbal- ken.

13 a §2

Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med den planlägg- ningen och prövningen, om det lämpligen kan ske.

1Senaste lydelse 2018:1411.

2Senaste lydelse 2018:1411.

66

SOU 2025:88Författningsförslag

15 d §

Regeringen får förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av ett vägprojekt om projektet kan antas få en betydande omfattning eller

dessa.

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När underlaget tas fram ska förfarandet för vägplan i 14 b-15, 15 c och 17 §§ tillämpas.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och

37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser och godkännas av berörda länsstyrelser innan ärendet kungörs.

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen tillåta en mindre avvikelse från ett tillåtlighetsbeslut som gäller en väg. Länsstyrelsens beslut om mindre avvikelse får över- klagas till regeringen.

3Senaste lydelse 2017:958.

67

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

68

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 §1

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och används och sökanden är lämp- lig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestäm- melser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas,

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för en koncession ska

1.frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

2.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och sam- ordning ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande miljö- påverkan kan antas, och

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

1Senaste lydelse 2024:965.

69

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

Härigenom föreskrivs att 1 a och 1 d §§ lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn ska ha följande lydelse.

1 a §1

Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2–4 kap. och 5 kap.

3–5 och 18 §§ miljöbalken tillämpas. Prövningsmyndigheten ska tillämpa det som sägs om mark- och miljödomstolens hand- läggning i 22 kap. 13 § miljöbalken.

1 d §2

1Senaste lydelse 2018:1414.

2Senaste lydelse 2018:1414.

70

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

71

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksam- het ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

5 c §1

För en kärnteknisk anläggning som ska prövas för ett tillstånd att uppföra, inneha eller driva en sådan anläggning ska

2.frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

3.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och sam- ordning ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och

4.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

1Senaste lydelse 2024:967.

72

1.9Förslag till lag om ändring

i kulturmiljölagen (1988:950)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § kulturmiljölagen (1998:950) ska ha följande lydelse.

1 kap.

2 §1

I denna lag finns bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnads- minnen och kyrkliga kulturminnen, om utförsel och återlämnande av kulturföremål samt om militär användning av kulturegendom.

Länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet. Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet

i landet. Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut av domstol eller annan myndighet enligt 1–5 kap.

Bestämmelser om kulturmil- jön finns också i bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och skogsvårdslagen

(1979:429).

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

1Senaste lydelse 2017:629.

73

1.10Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 §, 4 kap. 2 och 10 §§, 6 kap. 4 § och 8 kap. 1–3 §§ minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.

3 kap.

6 §1

Undersökningsarbete får inte äga rum inom nationalpark eller område som en statlig myndighet hos regeringen har begärt ska avsättas till nationalpark eller i strid med föreskrifter som har med- delats för natur- eller kulturreservat med stöd av 7 kap. miljöbalken.

Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.

Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande av länsstyrel- sen, äga rum inom

1.tvåhundra meter från skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305) och sådant område utanför detta som regeringen bestämmer,

2.kyrkogård och annan begravningsplats, eller

Ett medgivande enligt tredje stycket 3 ska förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen får även i övrigt förena ett medgivande enligt tredje stycket med villkor.

4kap. 2 §2

Koncession ska meddelas, om

1.en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har påträffats, och

2.fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökan- den får den begärda koncessionen.

1Senaste lydelse 2010:313.

2Senaste lydelse 2024:325.

74

SOU 2025:88Författningsförslag

Koncession för bearbetning av koncessionsmineral i alunskiffer får beviljas endast den som visar att den är lämplig att bedriva sådan

När en verksamhet senare ska prövas enligt miljöbalken eller andra lagar ska prövningen av frågan om det krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och, om tillstånd krävs, frågan om tillstånd kan lämnas göras oberoende av de ställningstaganden som har gjorts i koncessionsprövningen.

I ärenden om beviljande av koncession ska en specifik miljö- bedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken. Uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för pröv- ningen av koncessionsansökan.

Koncessionen får inte strida mot en detaljplan eller områdes- bestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte mot- verkas, får dock mindre avvikelser göras.

75

10 §3

Koncessionstiden får på ansökan av koncessionshavaren förlängas med högst tio år, om

1.det inte pågår någon regelbunden bearbetning eller sådan verk- samhet som anges i 9 § första stycket, och

2.det är motiverat med hänsyn till det allmännas intresse av att mineraltillgångarna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

6 kap.

4 §4

Om verksamhet enligt en koncession ger upphov till betydande olägenheter som inte förutsågs när koncessionen beviljades, får pröv- ningsmyndigheten besluta om de villkor för den fortsatta verksam- heten som behövs för att förebygga eller minska olägenheterna. Detsamma gäller arbete enligt undersökningstillstånd för diamant.

I övrigt får villkor i undersökningstillstånd eller koncessioner ändras endast i enlighet med tillstånds- eller koncessionshavarens begäran eller medgivande.

Vid prövningen ska 3 kap. och 4 kap. 1–7 §§ miljöbalken tillämpas. Vid tillämpningen av 3 kap. 10 § andra stycket miljöbalken och 4 kap. 1 § första stycket 1 miljö- balken ska 4 kap. 8 § i balken inte beaktas.

3Senaste lydelse 2024:325.

4Senaste lydelse 2024:325.

76

områden ska 3 kap. 8 § samma lag inte beaktas.

8kap. 1 §5

Ärenden om beviljande av undersökningstillstånd eller bearbet- ningskoncession prövas av bergmästaren, om inte annat följer av 2 §.

Bergmästaren får avgöra ärenden om beviljande av undersök- ningstillstånd utan att någon annan sakägare än sökanden haft tillfälle att yttra sig.

I ärenden om beviljande av bearbetningskoncession ska berg- mästaren, när det gäller tillämp- ningen av 3 kap., 4 kap. 1–7 §§ och 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, samråda med länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområ- det ligger. Länsstyrelsen får i dessa fall besluta om arkeologisk ut- redning enligt 2 kap. 11 § kultur- miljölagen (1988:950).

2 §6

Ärenden om beviljande av bearbetningskoncession ska överlämnas till regeringens prövning, om

1.bergmästaren bedömer att frågan om koncession är särskilt betydelsefull ur allmän synpunkt, eller

skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit.

5Senaste lydelse 2024:325.

6Senaste lydelse 2024:325.

77

FörfattningsförslagSOU 2025:88

3 §7

Ärenden i övrigt om undersökningstillstånd eller bearbetnings-

2.ärenden om återkallelse av undersökningstillstånd eller bearbet- ningskoncession om det finns synnerliga skäl enligt 6 kap. 3 § denna lag eller om bergmästaren bedömer att ärendet är särskilt betydelse- fullt från allmän synpunkt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

7Senaste lydelse 2024:325.

78

1.11Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 §1

Till skydd för den marina miljön finns det också bestämmelser

2.särskilda skyddade naturområden i 7 kap. 27–30 och 32 §§ miljö- balken,

3.allvarliga miljöskador i 10 kap. 18 a § miljöbalken,

4.dumpning i 15 kap. 27–29 §§ miljöbalken,

5.föroreningar från fartyg i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, och

6.hantering och kontroll av fartygs barlastvatten och sediment från sådant vatten i barlastvattenlagen (2009:1165).

6 §2

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd ska, på samma sätt som om ansökan avser en verksamhet i Sverige,

1.frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

1Senaste lydelse 2019:495.

2Senaste lydelse 2024:968.

79

2.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och sam- råd ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande miljö- påverkan kan antas, och

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Det som sägs om länsstyrelsen i 6 kap. miljöbalken ska gälla läns- styrelsen i det län där Sveriges sjöterritorium är närmast det område där verksamheten avses att bedrivas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

80

1.12Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

dels att 1 kap. 3 och 4 a §§, 2 kap. 8 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 7 a och 8 a §§, av

följande lydelse.

1kap. 3 §1

Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg ska hänsyn tas till både enskilda intressen och allmänna intressen såsom miljö- skydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska efter- strävas.

4 a §2

Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag, ska samordnas med den planlägg- ningen och prövningen, om det lämpligen kan ske.

1Senaste lydelse 2018:1417.

2Senaste lydelse 2017:963.

81

2 kap.

7 a §

Regeringen får förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av ett järnvägsvägprojekt om projektet kan antas få en betydande omfattning eller bli av ingripande slag.

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När under- laget tas fram ska förfarandet för järnvägsplan i 2–4, 7 och 12 §§ tillämpas.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och

37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser och godkännas av berörda länsstyrelser innan ärendet kungörs.

3Senaste lydelse 2017:963.

82

8 a §

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen tillåta en mindre av- vikelse från ett tillåtlighetsbeslut som gäller en järnväg.

Länsstyrelsens beslut om mindre avvikelse får överklagas till reger- ingen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

83

1.13Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17, 33 och 35 §§ ellagen (1997:857) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

17 §1

För en starkströmsledning som ska prövas för en nätkoncession för linje ska

1.frågan om huruvida byggandet eller användandet kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan avgöras genom ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter det att en undersökning enligt 6 kap. 23–26 §§ har gjorts, om något annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,

2.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och sam- ordning ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande miljö- påverkan kan antas, och

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Trots första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljöbalken finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som ledningen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet.

1Senaste lydelse 2024:969.

84

SOU 2025:88Författningsförslag

33 §2

En omprövning enligt 31 § ska inledas, om

2.nätkoncessionshavaren har ansökt om det och en omprövning är motiverad för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten.

35 §3

För den nätkoncession som ska omprövas ska

1.frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas av- göras genom ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter det att en undersökning enligt 6 kap. 23–26 §§ har gjorts, om något annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,

2.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och sam- ordning ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande miljö- påverkan kan antas, och

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

2Senaste lydelse 2021:741.

3Senaste lydelse 2024:969.

85

1.14Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § naturgaslagen (2005:403) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

7 §1

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för en koncession ska

1.frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap. 23–26 §§ har gjorts om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,

2.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och sam- ordning ske enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, om en betydande miljö- påverkan kan antas, och

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

1Senaste lydelse 2024:971.

86

1.15Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

30kap. 23 §

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller lik- nande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verk- samhet.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

87

1.16Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 6 § luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 kap.

6 §1

Ett tillstånd enligt 5 § får meddelas endast om flygplatsen är lämplig från allmän synpunkt. Vid prövningen ska hänsyn särskilt tas till flygsäkerheten, relationen till övrig luftfart och andra trans-