Ärendet handlar om att tydliggöra hur Sverige ska följa EU:s regler för att miljöpröva byggprojekt, speciellt de som kan påverka miljön mycket. Detta görs för att Sverige har fått kritik från EU för att inte följa reglerna tillräckligt bra.
Ska riksdagen godkänna regeringens förslag att ändra plan- och bygglagen för att bättre följa EU:s miljöprövningsregler och samtidigt neka förslag om att begränsa miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och att justera information till allmänheten?
Om förslaget går igenom kommer det bli tydligare när större byggprojekt måste miljöprövas. Miljöorganisationer får laglig rätt att överklaga vissa bygglov och allmänheten kommer att få mer information digitalt om planprojekt. Reglerna börjar gälla 2 augusti 2021.
|
Civilutskottets betänkande
|
Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av MKB-direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Anledningen är att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. Av direktivet följer att det för vissa byggprojekt – som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av deras art, storlek eller lokalisering – ska göras en bedömning av deras miljöpåverkan innan de tillåts komma till stånd.
Lagändringarna innebär bl.a. följande:
– Ett s.k. MKB-projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning.
– Regeringen ska få meddela föreskrifter om att MKB-projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
– Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska i vissa fall innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan.
– Den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats.
– Miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska framgå av plan- och bygglagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 augusti 2021.
I betänkandet finns två reservationer (M, SD, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:174 Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen.
Tre yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Miljöorganisationers klagorätt
1.Miljöorganisationers klagorätt, punkt 2 (M, SD, KD)
2.Information till allmänheten, punkt 3 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:174.
|
2. |
Miljöorganisationers klagorätt |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:4021 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 1 och
2020/21:4026 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD).
Reservation 1 (M, SD, KD)
|
3. |
Information till allmänheten |
Riksdagen avslår motion
2020/21:4021 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 15 juni 2021
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Jon Thorbjörnson (V), Malin Danielsson (L) och Johnny Skalin (SD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:174 Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Två motioner med sammanlagt tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av MKB-direktivet.
Propositionen
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) för att förtydliga genomförandet av MKB-direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Anledningen är att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. Av direktivet följer att det för vissa byggprojekt – som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av deras art, storlek eller lokalisering – ska göras en bedömning av deras miljöpåverkan innan de tillåts komma till stånd.
I propositionen föreslås bl.a. följande:
– Ett s.k. MKB-projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning.
– Regeringen ska få meddela föreskrifter om att MKB-projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
– Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska i vissa fall innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan.
– Den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats.
– Miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska framgå av plan- och bygglagen.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen bör anta lagförslagen av de skäl som anförs i propositionen.
Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla motionsyrkanden med förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden med förslag om att begränsa miljöorganisationers klagorätt eller se över den aktuella bestämmelsen för att begränsa kretsen av klagoberättigade.
Jämför reservation 1 (M, SD, KD).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:4021 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att plan- och bygglagen inte ska ge miljöorganisationer rätt att överklaga ett beslut om bygglov eller positivt förhandsbesked. Motionärerna befarar att miljöorganisationernas rätt att överklaga beslut om bygglov och förhandsbesked kommer att få negativa effekter i form av fördröjda plan- och byggprocesser och leda till att byggprojekt blir försenade och fördyrade.
I kommittémotion 2020/21:4026 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD). föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som begränsar kretsen av de klagoberättigade föreningarna utan att man gör avkall på rättstillgängligheten för de aktörer som har ett befogat intresse i saken. Motionärerna ser en risk för att den utvidgade klagorätten för intresseorganisationer kan leda till att byggnation och anläggningar av stort allmänintresse försenas och fördyras till men för samhällsekonomins utveckling.
Bakgrund
Enligt MKB-direktivet ska medlemsstaterna inom ramen för den relevanta nationella lagstiftningen se till att medlemmar av den berörda allmänheten har rätt till rättslig prövning. I propositionen redogör regeringen för bakgrund och gällande rätt när det gäller den berörda allmänhetens rätt till en rättslig prövning av vissa frågor (se avsnitt 6.4).
Enligt den nu gällande regleringen får ett beslut enligt plan- och bygglagen vanligtvis överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (se 13 kap. 8 § plan- och bygglagen och 42 § förvaltningslagen). För vissa typer av beslut gäller särskilda bestämmelser.
Ideella föreningar och andra juridiska personer som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken (i det följande benämnda miljöorganisationer) får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (se 13 kap. 12 § plan- och bygglagen).
EU-kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 angett att den uppfattar regleringen i plan- och bygglagen som att miljöorganisationer har talerätt endast när det överklagade beslutet förväntas få negativa effekter på miljön. Enligt kommissionen är detta inte förenligt med MKB-direktivet. Kommissionen har även framfört synpunkter på i vilken utsträckning som underlåtenhet eller passivitet enligt artikel 11 i MKB-direktivet kan överklagas i svensk rätt.
Regeringen har svarat kommissionen att genomförandet av artikel 11 i MKB-direktivet är fullständigt och att avgränsningen av klagorätten till att omfatta en viss ärendetyp inte innebär en otillåten inskränkning av bestämmelsens räckvidd. I svaret konstateras samtidigt att såväl praxis som kommissionens synpunkter talar för att plan- och bygglagens regler om miljöorganisationers rätt att överklaga beslut om detaljplaner inte är tillräckligt transparenta.
Regeringens förslag
Regeringens förslag i denna del innebär sammanfattningsvis att miljöorganisationer får en uttrycklig rätt att överklaga
Klagorätten ska dock inte gälla beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.
När det gäller klagorätten avseende detaljplanebeslut redogör regeringen i propositionen (avsnitt 6.4) för praxis från Mark- och miljööverdomstolen som klargör att miljöorganisationernas klagorätt i Sverige varken är begränsad till planer som reglerar verksamheter och åtgärder som regleras i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen eller förutsätter att kommunen har gjort bedömningen att en betydande miljöpåverkan kan antas. Att svensk praxis ger stöd för en korrekt tillämpning av MKB-direktivet är dock inte tillräckligt. Regeringen anser därför att det finns anledning att i plan- och bygglagen förtydliga att miljöorganisationer får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB-projekt.
När det gäller klagorätten avseende beslut om lov eller förhandsbesked konstaterar regeringen att miljöorganisationer enligt MKB-direktivet ska ha rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i direktivet prövad (artikel 11.1). Därigenom omfattas även beslut om bygglov och förhandsbesked av kraven. Regeringen anför att uppfattningen att enskilda – och därmed även miljöorganisationer – ska kunna klaga på ett beslut som innebär att någon miljöbedömning inte behöver göras får stöd i EU-domstolens praxis. Regeringen anser mot den bakgrunden att miljöorganisationer bör ha en uttrycklig rätt att överklaga beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som innebär att området kan tas i anspråk för, eller som vidtas i ett område som redan är ianspråktaget för, vissa MKB-projekt. Det kan exempelvis handla om beslut där nämnden har gjort bedömningen att det inte behövs någon detaljplan på grund av att åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det kan även handla om beslut där nämnden har underlåtit att bedöma miljöpåverkan, trots att den skulle ha prövats. Miljöorganisationernas uttryckliga rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked för vissa MKB-projekt bör inte omfatta de beslut där det inte behöver göras någon bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det gäller om den sökta åtgärden inte omfattas av kravet på planläggning enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen, eftersom det då inte är fråga om någon underlåtelse från byggnadsnämndens sida. Däremot bör klagorätten omfatta sådana fall där nämnden har tillämpat dessa föreskrifter på ett felaktigt sätt. Genom att förtydliga plan- och bygglagen så att det uttryckligen framgår att klagorätten även omfattar beslut om att ge bygglov eller positivt förhandsbesked som avser vissa MKB-projekt, förtydligas även miljöorganisationers rätt att få sådana handlingar och underlåtenheter som avses i artikel 11.1 prövade.
Regeringen anför att det i svensk praxis från Högsta domstolen finns exempel på att en miljöorganisation utifrån artikel 9.3 i Århuskonventionen har getts rätt att klaga på ett beslut om bygglov för en åtgärd som skulle vidtas i ett område utan detaljplan.
Enligt regeringen medför förslaget i praktiken inte någon ändring av vilka beslut som en miljöorganisation får överklaga. Likafullt anser regeringen att lagändringen bör göras, mot bakgrund av att enbart administrativa förfaranden inte anses vara tillräckliga för att genomföra ett EU-direktiv på ett korrekt sätt.
Vid remitteringen av utredningens förslag har flera remissinstanser ansett att förslaget om klagorätt för miljöorganisationer riskerar att försena och fördyra byggprojekt. Mot detta anför regeringen i propositionen att miljöorganisationer enligt praxis redan får överklaga sådana beslut som enligt förslaget ska anges i 13 kap. 12 § plan- och bygglagen. Förslaget kan således enligt regeringen inte anses fördyra byggprojekt jämfört med vad som redan gäller. Regeringen anför att förslaget inte heller går utöver vad som krävs enligt EU-rätten.
Genom de lagändringar i plan- och bygglagen som utskottet tillstyrker får de miljöorganisationer som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken en uttrycklig rätt att under vissa förutsättningar överklaga beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan och beslut om att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan. Utskottet ser inte någon risk för att den nya regleringen kommer att försena och fördyra byggprojekt eftersom miljöorganisationer redan enligt praxis har en rätt att överklaga dessa beslut. I praktiken innebär lagändringen alltså inte någon ändring av vilka beslut som en miljöorganisation får överklaga. Som regeringen anför bör lagändringen likafullt göras, mot bakgrund av att enbart administrativa förfaranden inte anses vara tillräckliga för att genomföra ett EU-direktiv på ett korrekt sätt. Som regeringen påpekar i propositionen går förslaget inte heller utöver vad som krävs enligt EU-rätten.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet förslaget om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att plan- och bygglagen inte ska ge miljöorganisationer rätt att överklaga ett beslut om bygglov eller positivt förhandsbesked. Utskottet avstyrker också förslaget om att regeringen bör se över hur kretsen av de organisationer som nu får klagorätt kan begränsas. Riksdagen bör alltså avslå motion 2020/21:4021 (SD) yrkande 1 och motion 2020/21:4026 (M, KD).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen bör förtydliga hur kommunernas information till allmänheten ska ges.
Jämför reservation 2 (SD).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:4021 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör förtydliga hur information ska ges. Motionärerna anför att en stor del av kritiken mot Sverige handlar om informationen till allmänheten men regeringens förslag om dessa delar framstår som otydliga.
Bakgrund
Artikel 6.2 i MKB-direktivet innehåller krav på att den berörda allmänheten ska informeras elektroniskt om vissa frågor. Informationen ska omfatta följande frågor:
Av MKB-direktivet följer vidare att allmänheten och berörda myndigheter ska få tillgång till information om innehållet i beslutet, när ett beslut att avslå en tillståndsansökan har fattats (artikel 9.1). När beslutet avser ett avslag på en tillståndsansökan, ska de huvudsakliga skälen till avslaget anges (artikel 9.1a jämförd med 8a.2). Av artikel 9.1 följer vidare att motsvarande krav även gäller när medlemsstaten använder andra förfaranden än tillståndsförfaranden. Vidare ska allmänheten ges tillgång till en sammanfattning av samrådsresultaten och de uppgifter som inhämtats enligt artiklarna 5–7 och hur dessa resultat har införlivats eller på annat sätt beaktats (artikel 9.1b).
Som framgår ovan har EU-kommissionen i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur MKB-direktivet har genomförts i svensk rätt. Enligt kommissionen har vissa av direktivets krav inte införlivats på ett korrekt sätt. Några delar i kommissionens kritik är följande:
– Att allmänheten ska informeras elektroniskt (artikel 6.2 inledningen).
– Att allmänheten ska informeras om vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut (artikel 6.2d).
– Att den eller de ansvariga myndigheterna omedelbart ska informera allmänheten och vissa myndigheter, när ett beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan har fattats (artikel 9.1).
– Att allmänheten ska ges tillgång till en sammanfattning av samrådsresultaten och de uppgifter som inhämtats enligt artiklarna 5–7 och hur dessa resultat har införlivats eller på annat sätt beaktats (artikel 9.1b).
Regeringens förslag
Kommunens redovisningsskyldighet under ett samråd
För att förtydliga genomförandet av vissa krav i artikel 6.1, 6.3a och 6.5 i MKB-direktivet föreslår regeringen utökade krav när det gäller vad kommunerna ska redovisa under ett samråd. Bland annat ska kommunen redovisa sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser som kommunen har fått under ett avgränsningssamråd. Boverket har under remitteringen av det förslag som ligger till grund för propositionen framfört att det tydligt bör regleras hur detta offentliggörande ska göras för att underlätta för kommunerna. Mot detta har regeringen i propositionen anfört att det inte är lämpligt att tynga planprocessen med krav på att synpunkterna måste dokumenteras i viss form eller framföras på visst sätt. Eftersom en högre grad av formella yttranden kan tänkas inverka negativt på informationsutbytet mellan länsstyrelsen och kommunen anser regeringen att den nuvarande förhållandevis fria regleringen så långt det är möjligt bör behållas. I praktiken kan kravet uppfyllas genom att kommunen på sin webbplats publicerar t.ex. ett e-postmeddelande från länsstyrelsen eller en grannkommun, om detta innehåller synpunkter på vilka miljökonsekvenser som bör redovisas i planhandlingarna. Om avgränsningssamrådet i stället genomförs i form av ett möte eller via telefon kan kommunen dokumentera eventuella synpunkter i en tjänsteanteckning som därefter offentliggörs.
Kraven på kungörelsens innehåll kompletteras
För att förtydliga genomförandet av kraven i artikel 6.2 föreslår regeringen utökade krav när det gäller innehållet i kungörelser av förslag till detaljplan, så att innehållet ska motsvara kraven i MKB-direktivet. Bland annat ska detaljplanens huvudsakliga innehåll framgå av kungörelsen samt en upplysning om huruvida genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. (Se avsnitt 6.3.7 i propositionen.)
Boverket har under remitteringen av det förslag som ligger till grund för propositionen anfört att formuleringen planens huvudsakliga innehåll är otydlig och att det eventuellt kan vara lämpligare att redovisa detaljplanens syfte. Regeringen anför mot detta att planens huvudsakliga innehåll ofta kan tänkas sammanfalla med detaljplanens syfte, som enligt plan- och bygglagen ska redovisas i planbeskrivningen (se 4 kap. 33 § första stycket 2). I andra fall kan syftet tänkas vara alltför specifikt för att det enbart utifrån syftet med planen ska vara möjligt för den som tar del av kungörelsen att bilda sig en uppfattning om vad detaljplanen handlar om. Regeringen anser därför att formuleringen planens huvudsakliga innehåll är lämplig.
Redogörelsen för samråd med allmänheten ska finnas i granskningsutlåtandet
Regeringen föreslår vidare att redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden inte längre ska finnas i planbeskrivningen, utan enbart i samrådsredogörelsen och i granskningsutlåtandet. Granskningsutlåtandet ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet, för att förtydliga genomförandet av vissa krav i artikel 9.1b i MKB-direktivet. Boverket har under remitteringen av det förslag som ligger till grund för propositionen framfört kritik mot förslaget att granskningsutlåtandet ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet eftersom allmänhetens deltagande är reglerat i 5 kap. 11 och 21 §§ plan- och bygglagen. Mot detta anför regeringen att MKB-direktivet utgår från att det är exploatören som genomför samrådet, medan det i detaljplaneprocessen är kommunen som ansvarar för att andra aktörer ges möjlighet att yttra sig över planförslaget. Utifrån det perspektivet är behovet av att kommunen redogör för hur allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet inte lika stort i det svenska genomförandet som i det förfarande som direktivet utgår från. Regeringen kan samtidigt konstatera att de bestämmelser som Boverket hänvisar till är allmänt hållna och inte närmare reglerar formerna för hur allmänheten ska ges möjlighet att lämna synpunkter. Det är t.ex. inte obligatoriskt att anordna ett offentligt samrådsmöte för allmänheten. Utifrån det perspektivet – och att direktivet inte ger något utrymme för att avstå från redovisningen – föreslår regeringen att granskningsutlåtandet ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet.
Elektroniskt tillhandahållande av information under planprocessen och planbeslut samt offentliggörande av uppgifter som framkommit under granskningen
MKB-direktivet ställer krav på att informationen ska vara tillgänglig elektroniskt via en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig förvaltningsnivå. Regeringen anser att det – utifrån allmänhetens perspektiv – bör vara mest ändamålsenligt att informationen tillhandahålls via respektive kommuns webbplats. Även om det inte finns något uttryckligt krav på det tillhandahåller nästan alla kommuner planförslaget och planeringsunderlag m.m. på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle således inte innebära något betydande merarbete.
Regeringen föreslår att den information som kommunen ska tillhandahålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet. Även den information som kommunen under granskningstiden ska hålla tillgänglig för alla som vill granska planförslaget ska finnas på kommunens webbplats.
Enligt regeringens förslag ska kommunen vidare, när granskningsutlåtandet finns tillgängligt, så snart som möjligt dels i en underrättelse på kommunens anslagstavla informera om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, dels under minst tre veckor hålla granskningsutlåtandet tillgängligt på kommunens webbplats.
Regeringen föreslår vidare att när en detaljplan har antagits ska kommunen på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Under minst tre veckor ska kommunen hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
Skyldigheterna att tillgängliggöra denna information och dessa uppgifter ska dock inte gälla fastighetsförteckningen eller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Under remitteringen av det förslag som ligger till grund för propositionen har bl.a. den synpunkten lämnats att reglerna om krav på publicering på kommunens webbplats kan bli svårtillämpade eftersom plan- och bygglagens krav på öppenhet kan komma i konflikt med kravet på skyddet av personuppgifter. Det har också framförts att det behöver tas ett helhetsgrepp i frågan hur enskilda lämnas information i myndighetsärenden.
Regeringen konstaterar att det redan i dag finns bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen och dataskyddsförordningen som begränsar kommunens möjligheter att sprida olika uppgifter. Regeringen anser dock att det kan behövas anpassad vägledning för att underlätta kommunens bedömning av vilka uppgifter som behöver publiceras och vilka uppgifter som inte får publiceras. Regeringen avser att ta de initiativ som behövs för att sådan vägledning ska tas fram. Vidare konstaterar regeringen att övergången till en helt digital samhällsbyggnadsprocess medför att sätten för hur information sprids till den som berörs av ett plan- och byggprojekt kommer att behöva ses över. Det kan dock inte göras inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottet är regeringens förslag ändamålsenligt utformade även i de delar som gäller genomförandet av MKB-direktivets krav på information till allmänheten. Utskottet delar alltså inte uppfattningen som uttrycks i motionen att förslagen i dessa delar framstår som otydliga. Däremot kan utskottet konstatera att det kan behövas anpassad vägledning för att underlätta kommunernas bedömning av vilka uppgifter som behöver publiceras och vilka uppgifter som inte får publiceras, mot bakgrund av att det finns bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen och dataskyddsförordningen som begränsar kommunernas möjligheter att sprida olika uppgifter. Eftersom regeringen avser att ta de initiativ som behövs för att en sådan vägledning ska tas fram finns det emellertid inte anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande. Riksdagen bör därför avslå motion 2020/21:4021 (SD) yrkande 2.
|
1. |
av Larry Söder (KD), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Lars Beckman (M), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M) och Johnny Skalin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:4026 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) och
bifaller delvis motion
2020/21:4021 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 1.
Förslaget i propositionen innebär bl.a. att de miljöorganisationer som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får en uttrycklig rätt att under vissa förutsättningar överklaga beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan och beslut om att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan. Regeringen anför i propositionen att miljöorganisationer enligt praxis redan får överklaga sådana beslut som enligt förslaget ska anges i 13 kap. 12 § PBL. Regeringen menar vidare att förslaget inte heller går utöver vad som krävs enligt EU-rätten.
Liksom flera remissinstanser befarar vi att den utökade klagorätten för miljöorganisationer som nu införs i 13 kap. 12 § PBL riskerar att leda till att byggnation och anläggningar av stort allmänintresse försenas och fördyras, till men för samhällsekonomins utveckling. Vi kan samtidigt konstatera att regeringens arbete med att genomföra EU-direktiv i svensk rätt inte sällan bär prägeln av att gå längre än vad direktivet kräver.
Mot denna bakgrund anser vi att det finns anledning att överväga hur MKB-direktivets krav i det nu aktuella avseendet kan genomföras i svensk rätt på en miniminivå, dvs. utan att genomförandet blir mer betungande än nödvändigt. För att de förändringar som behöver införas i PBL med anledning av MKB-direktivet inte ska riskera att skapa ännu större samhällsekonomiska kostnader till följd av många och långdragna överklaganden av organisationer som inte kan sägas tillhöra den direkt berörda allmänheten bör det analyseras hur en mer ändamålsenlig klagorätt skulle kunna utformas.
Sammanfattningsvis anser vi att regeringen bör påbörja ett arbete för att se över hur kretsen av de ideella föreningar och andra juridiska personer som har klagorätt enligt 13 kap. 12 § PBL kan begränsas, utan att man gör avkall på rättstillgängligheten för de aktörer som har ett befogat intresse i saken. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för en sådan översyn och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD) och Johnny Skalin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:4021 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
En stor del av kritiken från Europeiska kommissionen handlar om att den berörda allmänheten ska få information om vissa frågor och att informationen ska tillhandahållas elektroniskt. I vissa av de delarna framstår regeringens förslag som otydliga. När det gäller de utökade kraven på kommunerna om vad de ska redovisa under ett samråd framgår det t.ex. inte hur detta offentliggörande ska ske. Detta har Boverket framfört kritik mot. Remissinstanser har också lämnat synpunkter kring att reglerna om krav på publicering på kommunens webbplats kan bli svårtillämpade eftersom plan- och bygglagens krav på öppenhet kan komma i konflikt med kravet på skyddet av personuppgifter. Även i detta avseende behövs ett tydliggörande.
Sammanfattningsvis menar vi att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att det blir tydligt för kommunerna hur den nya regleringen i plan- och bygglagen ska tillämpas när det gäller informationen till allmänheten. Det som vi har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att plan- och bygglagen inte ska ge miljöorganisationer rätt att överklaga ett beslut om bygglov eller positivt förhandsbesked och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förtydliganden av hur information ska ges och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur de organisationer som ges talerätt enligt MB 16 kap. 13 § kan begränsas utan att göra avkall på rättstillgängligheten för de aktörer som har ett befogat intresse i saken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2