Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen

Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen

Betänkande av Utredningen om ändamålsenliga återkravsregler inom socialförsäkringen

Stockholm 2026

SOU 2026:39

3.3.3Upptäckta felaktiga utbetalningar under

3.3.10Återkravsprocess i de arbetsmarknadspolitiska ersättningar som hanteras av

4.2.3Andra regler om återkrav i

4.2.4Försäkringskassans hantering efter

6

4.3Annat av betydelse för tillämpning av återkravsreglerna

4.3.1Om bevisbörda och beviskrav i

4.3.2Om felaktiga utbetalningar som ligger långt

4.4Återkrav som Försäkringskassan beslutar om enligt

4.4.2Förordningen om ersättning till deltagare

5.2.2Begreppen och systematiken i kapitlet om

7

6.4Strikt återbetalningsskyldighet och beslut om att

6.4.2Myndigheterna ska återkräva ersättning som

lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp ... 123

6.4.3Inga särregler vad gäller intermistiska fall,

7.2.2Den återbetalningsskyldiges agerande och

7.2.5Fråga om återkrav och eftergift prövas

7.4Mer enhetliga och tydliga regler för en stramare

7.4.2Det ska föreligga särskilda skäl för att eftergift

7.4.3Vad som särskilt ska beaktas vid prövning om

7.4.4Det ska finnas hinder för att pröva frågan om

8

7.4.5Eftergift ska inte få prövas om beslutet om

7.4.6Om eftergift beviljats ska även ränta och

9.3Innehållande av ersättning för en effektiv återkravs-

9.3.1Stärkta ekonomiska incitament att ta del av

9.3.3Ersättning motsvarande återkravet ska få

10.4.2Kvittning bör även i fortsättningen endast vara

9

10.4.3Kvittning ska, om det inte är oskäligt, få göras

11.4.1Beloppsgränsen bör regleras i

10

SOU 2026:39Innehåll

15.2.3Socialförsäkringsbalkens regler om behandling

15.2.4Sekretess och skyddsåtgärder vid behandling

11

17.3.2Konsekvenser av förslag som rör delgivning

17.3.3Konsekvenser av förslag som rör kvittning av

12

17.4.2Upprepade felaktiga utbetalningar och risk för

17.4.4Ekonomiska konsekvenser gällande förslag

17.9.1Konsekvenser för personer med återkrav i

13

18.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som

14

Utredningen redovisar vidare att Pensionsmyndigheten under 2024 upptäckte felaktiga utbetalningar motsvarande cirka 360 miljoner kro- nor, att jämföra med utbetalningar motsvarande omkring 455 mil- jarder kronor för samma år. Ärenden under beloppsgränsen och be- dömningar om god tro motsvarade cirka 30 miljoner kronor vardera. Pensionsmyndigheten har vidare eftergett cirka 50 miljoner kronor och återkrävt cirka 230 miljoner kronor.

Ett perspektivskifte krävs

Utredningen konstaterar att arbetet mot felaktiga utbetalningar effektiviseras. Det kan därför över tid förväntas upptäckas allt fler felaktiga utbetalningar. Utredningen bedömer att synsättet vad gäller återkrav inom socialförsäkringen bör genomgå ett perspektivskifte. Utgångspunkten ska vara att det som lämnas felaktigt också ska be- talas tillbaka. Det innebär ett perspektivskifte i jämförelse med dagens läge när det först ska bedömas om vissa särskilda villkor för återbetal- ningsskyldighet är uppfyllda. Begrepp och systematik inom 108 kap. socialförsäkringsbalken bör ses över och nödvändiga ändringar bör genomföras för att åstadkomma ett sammanhållet regelverk.

Strikt återbetalningsskyldighet bör införas

Utredningen föreslår att om ersättning enligt socialförsäkringsbalken har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp ska den som har beviljats ersättningen eller den som annars har mottagit ersättningen vara återbetalningsskyldig. Några ytterligare villkor för återbetal- ningsskyldighet bör inte uppställas. Det betyder att så kallad strikt återbetalningsskyldighet föreslås gälla. Den handläggande myndig- heten ska, om inte annat framgår av socialförsäkringsbalken, i sådant fall besluta att återkräva ersättningen.

Reglerna om eftergift ses över

Utredningen bedömer att bestämmelserna om eftergift inom social- försäkringsbalken bör göras mer enhetliga och anpassas till att strikt återbetalningsskyldighet föreslås gälla som huvudregel. Utredningen

16

föreslår att om det finns särskilda skäl ska den handläggande myndig- heten även framdeles få helt eller delvis efterge ett krav på återbetal- ning. Det innebär att de handläggande myndigheterna även i fort- sättningen ska göra en vågskålsbedömning av om det finns särskilda skäl för eftergift. Utredningen föreslår vidare att vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för eftergift ska den handläggande myndigheten särskilt beakta vissa omständigheter. Det ska gälla vil- ken förmåga den som är återbetalningsskyldig har att kunna betala tillbaka ersättningen, om myndigheten på ett väsentligt sätt har bi- dragit till att ersättningen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, och om den som är återbetalningsskyldig inte skäligen kunnat inse att ersättningen har lämnats felaktigt eller med ett för högt be- lopp. Det innebär att dessa omständigheter ska ges särskild tyngd i vågskålsbedömningen.

Eftergift bör inte få prövas i alla situationer

Utredningen föreslår att den handläggande myndigheten inte ska få pröva en fråga om att efterge krav på återbetalning om orsaken till att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp är att den återbetalningsskyldige har lämnat oriktiga uppgifter. Det- samma föreslås gälla om den återbetalningsskyldige har underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Utredningen före- slår också att eftergift ändå ska få prövas om den återbetalningsskyl- dige inte skäligen borde ha insett att uppgifterna varit oriktiga, att en uppgift skulle ha lämnats eller att en anmälan om ändrade för- hållanden skulle ha gjorts. Eftergift ska enligt förslaget också få prö- vas om det finns synnerliga skäl. Utredningen föreslår vidare att en regel införs som klargör att en fråga om eftergift inte ska få prövas efter det att ett beslut om återkrav enligt socialförsäkringsbalken har fått laga kraft. Slutligen föreslår utredningen att om eftergift har beviljats ska den handläggande myndigheten också efterge krav på ränta och dröjsmålsränta.

17

Skäl för eftergift ska redogöras för i rätt tid

Ett beslut om återkrav innefattar både en bedömning om återbetal- ningsskyldighet och en bedömning av om kravet på återbetalning ska efterges. Utredningen föreslår att innan ett beslut om återkrav fattas ska den som utredningen gäller underrättas om återkravsutredningen och få tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig i ärendet och därvid bland annat ange de omständigheter som åberopas till stöd för efter- gift. Detta ska gälla om det inte är uppenbart obehövligt. Omständig- heter till stöd för eftergift som åberopas senare ska få beaktas endast om det föreligger giltig ursäkt. Det innebär att det införs en preklu- sionsregel vad gäller eftergift.

Ersättning bör kunna hållas inne

Den handläggande myndigheten föreslås få besluta att tills vidare hålla inne ersättning som lämnas enligt socialförsäkringsbalken om någon inte bekräftar mottagande av en underrättelse om en återkravs- utredning. Detsamma gäller om någon inte kunnat delges ett beslut om återkrav som fattats av Försäkringskassan eller Pensionsmyndig- heten och som avser en förmån enligt socialförsäkringsbalken eller någon annan författning. Det föreslås att den handläggande myndig- heten ska få innehålla vidare utbetalning med ett belopp som högst motsvarar det som krävs eller kan komma att krävas tillbaka. Det innebär att ekonomiska incitament används som medel för att effek- tivisera återkravsprocessen. Det föreslås slutligen, för att ersättning ska få hållas inne, att den som återkravsutredningen eller beslutet om återkrav gäller måste ha informerats om denna påföljd.

Förutsättningar för kvittning ska förbättras

Utredningen bedömer att Försäkringskassan även i fortsättningen bör ansvara för att besluta om kvittning. Vidare bedöms det att syn- sättet vad gäller kvittning bör genomgå ett perspektivskifte. Kvittning bör inte begränsas mer än nödvändigt. Kvittning föreslås även i fort- sättningen vara en möjlighet, inte ett krav. Utredningen föreslår att Försäkringskassan, om det inte är oskäligt, ska få göra avdrag på er- sättning enligt socialförsäkringsbalken om den som berättigats er-

18

sättning enligt beslut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndig- heten samtidigt ska betala tillbaka ersättning som har lämnats på grund av socialförsäkringsbalken eller någon annan författning. Av- drag föreslås även få göras för upplupen ränta och avgifter. Utred- ningen föreslår att avdrag ska få göras på utbetalningar utöver ett för- behållsbelopp. Vid beräkning av förbehållsbeloppet föreslås 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas.

Obetydliga belopp

Utredningen föreslår att Försäkringskassan och Pensionsmyndig- heten ska kunna avstå från att utreda ärenden om återkrav som be- döms gälla ett obetydligt belopp. Ett sådant ställningstagande ska dock inte hindra att frågan om återkrav tas upp vid senare tillfälle. Utredningen föreslår vidare att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter om obetyd- liga belopp.

Utredningen bedömer att dagens beloppsgränser i socialförsäk- ringsbalken gällande slutlig beräkning av sjukersättning respektive bostadsbidrag bör bibehållas.

Regelverk utanför socialförsäkringen bör inte omfattas

Utredningen ska enligt direktiven bedöma om de förslag om åter- krav och eftergift som lämnas i betänkandet även bör gälla de andra förmåner och ersättningar som Försäkringskassan och Pensions- myndigheten handlägger men som inte regleras i socialförsäkrings- balken. Utredningen bedömer att förmåner som enligt nuvarande ordning redan omfattas av socialförsäkringsbalkens återkravsregler även i fortsättningen bör göra detta. Övriga regelverk bör inte ändras. Förmåner som enligt nuvarande ordning genom hänvisning redan omfattas av socialförsäkringsbalkens kvittningsregler, bör även i fortsättningen omfattas av dessa regler. Övriga regelverk bör inte ändras.

19

Vissa följdändringar behövs

Mot bakgrund av utredningens förslag till regler om återkrav i social- försäkringsbalken lämnas även förslag till följdändringar. Utredningen föreslår att vissa begrepp i regler om återkrav av felaktigt utbetald assistansersättning respektive premiepension ska anpassas till vad som i övrigt gäller enligt förslagen till regler om återkrav i social- försäkringsbalken. Utredningen föreslår att hänvisningar i andra för- fattningar till socialförsäkringsbalken ska anpassas med anledning av förslagen i betänkandet. Nödvändiga justeringar med anledning av förslagen ska även genomföras. Hänvisningar i andra författningar till paragrafer i socialförsäkringsbalken, och som i och med förslagen får en ändrad lydelse, bör bibehållas.

Ensamdomare ska kunna tillåtas

Det är önskvärt både för enskilda och myndigheter att ett beslut om återkrav kan bli föremål för överprövning i förvaltningsdomstol så snart som möjligt. En fördel för en enskild är att det då går att rätta sin ekonomi efter utfallet. För det allmänna är det först efter att ett beslut om återkrav fått laga kraft möjligt att vidta indrivningsåtgär- der. Utredningen föreslår att en förvaltningsrätt ska vara domför med en lagfaren domare ensam om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt. Det ska gälla mål om återkrav enligt socialförsäkringsbalken, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet inte överstiger hälften av prisbasbeloppet.

Integritets- och proportionalitetsanalys

Utredningen bedömer att förslagen kan medföra viss ökning av mängden personuppgifter som samlas in och delas mellan myndig- heter. Utredningen bedömer dock inte att det behövs någon ny eller ändrad reglering gällande behandling av personuppgifter med anled- ning av utredningens förslag. Utredningen bedömer även att den behandling av personuppgifter som följer av förslagen är en laglig och proportionerlig inskränkning av skyddet för den personliga integriteten.

20

Regeländringar bör genomföras den 1 januari 2028

Utredningen föreslår att ändringarna i socialförsäkringsbalken, lagen (1991:1047) om sjuklön, lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret och lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska träda i kraft den 1 januari 2028. Detsamma föreslås gälla för ändringarna i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Utredningen bedömer att det finns ett behov av övergångsbestämmelser i vissa fall. Utredningen föreslår att äldre bestämmelser ska gälla för förmåner som avser tid före ikraftträdandet. Föreslagen lydelse av regler om återkrav, efter- gift, ränta och kvittning ska gälla för förmåner som avser tid efter ikraftträdandet. Utredningen bedömer att det inte behövs övergångs- bestämmelser vad gäller handläggningsbestämmelser. Övergångs- bestämmelser behövs inte heller vad gäller hänvisningar från andra författningar. Det bedöms inte behövas övergångsregler vad gäller bestämmelser om att en förvaltningsrätt under vissa förutsättningar är domför med en lagfaren domare ensam.

Konsekvenser av utredningens förslag

De största effekterna bedöms följa av förslagen om införande av strikt återbetalningsskyldighet och nya regler för eftergift. Samman- taget skapar förslagen förutsättningar för en mer effektiv och enhetlig handläggning och ett mer förutsebart regelverk för återkrav. Särskilt gäller detta införandet av strikt återbetalningsskyldighet som innebär att prövning av om mottagaren har varit i god tro inte längre görs vid bedömningen av om återbetalningsskyldighet föreligger och pröv- ningen av eftergift, där utredningens förslag innebär att myndigheterna inleder med att ta ställning till frågan om eftergift överhuvudtaget kan prövas. Denna ordning medför att mer resurskrävande, fullständiga eftergiftsprövningar endast behöver genomföras i de fall där det verkligen är motiverat.

Även om ett nytt inledande prövningsmoment vad gäller efter- gift därmed införs, innebär förslagen sammantaget att färre ärenden genomgår alla bedömningssteg jämfört med i dag, då en fullständig eftergiftsprövning i regel görs i samtliga ärenden. Handläggningen förenklas alltså i en stor andel av ärendena. Detta möjliggör en mer ändamålsenlig resursanvändning, en minskning i myndigheternas

21

sammanlagda handläggningstid och en ökad förutsebarhet i bedöm- ningarna. Samtidigt innebär förslagen att utrymmet för bedömningar som tar hänsyn till det individuella fallet kvarstår i relevanta fall för att upprätthålla ett balanserat återkravsregelverk.

Utredningens förslag om strikt återbetalningsskyldighet och nya regler för eftergift kan innebära en viss ökning av antalet åter- kravsbeslut. Det samlade effektutrymmet för ytterligare ökningar i beslutade återkrav bedöms dock vara begränsat, eftersom Försäk- ringskassan och Pensionsmyndigheten redan med dagens lagstiftning upptäckte felaktiga utbetalningar på sammanlagt cirka 2,5 miljar- der kronor under 2024, varav drygt 2,2 miljarder kronor återkrävs. Samtidigt är det så kallade mörkertalet stort, vilket innebär att för- slagen om en effektivare handläggning i vart fall på sikt kan få större effekt i takt med att fler felaktiga utbetalningar upptäcks.

Förslagen förväntas även påverka enskilda som ges ett tydligare ansvar vid ansökan om och mottagande av socialförsäkringsförmåner. Detta kan bidra till en ökad medvetenhet och därmed också en mins- kad risk för felaktiga utbetalningar över tid.

Utredningen beräknar och redovisar konsekvenserna av samtliga förslag i fråga om beslutade återkrav samt ärendeinflöde till Försäk- ringskassan, Pensionsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Utredningen redovisar de ekonomiska konsekvenserna av för- slagen och bedömer att de löpande kostnaderna för myndigheterna i vart fall inte bör öka, men kan i sådant fall hanteras inom ramen för befintliga anslag. Förslagen innebär implementeringskostnader för främst utveckling av it-system. Analysen omfattar bland annat styckkostnader, myndigheternas samlade kostnader samt de ekono- miska konsekvenserna för staten, regionerna och kommunerna. Myndigheternas kostnader kan komma att förändras vid en för- ändrad beloppsgräns.

Konsekvenserna för enskilda belyses särskilt, dels med fokus på personer i socialt och ekonomiskt särskilt utsatta grupper, dels för barn ur ett barnrättsperspektiv. Konsekvensberäkningarna visar att personer med försörjningsstöd, personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka och äldre kan komma att påverkas främst av en mins- kad möjlighet till eftergift samt en för myndigheterna införd möj- lighet att hålla inne ersättning som påtryckningsmedel.

22

Därutöver redovisas kvantifierade effekter på jämställdheten mellan kvinnor och män, varvid analysen visar att totalt sett fler återkravs- beslut kan komma att riktas mot kvinnor än män, men att kvinnor i större utsträckning än män kan komma att beviljas eftergift av åter- kravet.

I övrigt har utredningen bland annat analyserat förslagens bety- delse för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, skatterätts- liga frågor och Sveriges internationella åtaganden. Utredningens analys visar att förslagen bedöms ha en viss preventiv verkan vad gäller brottsligheten.

23

2Senaste lydelse 2014:470.

3Senaste lydelse 2012:935.

26

10 §4

4Senaste lydelse 2017:1305.

27

Huvudregel

11 §

Om det finns särskilda skäl får den handläggande myndigheten helt eller delvis efterge krav på återbetalning enligt 2–10 §§.

Sjukersättning och bostadsbidrag

12 §5

13 §6

Om den eller de försäkrade medvetet eller av oaktsamhet läm- nat felaktiga uppgifter till grund för beräkningen av den preliminära sjukersättningen eller för bedöm- ningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges.

5Senaste lydelse 2014:470.

6Senaste lydelse 2014:470.

28

SOU 2026:39Författningsförslag

7Senaste lydelse 2014:470.

8Senaste lydelse 2018:772.

29

1.träffat avtal med honom eller henne om en avbetalningsplan,

eller

2.medgett honom eller henne anstånd med betalningen.

Räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalnings- planen träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet har förfallit till betalning.

17 §9

Den som är återbetalningsskyldig för premiepension enligt 2 § ska betala ränta på det felaktigt utbetalda beloppet med basränta enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) från utbetal- ningsdagen till och med dagen för Pensionsmyndighetens beslut om återkrav.

Första stycket tillämpas inte om återkravet grundar sig på att premiepension har betalats ut för tid efter det att den försäkrade har avlidit.

19§10

För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).

21 §

Om det finns särskilda skäl får den handläggande myndigheten helt eller delvis efterge krav på ränta och dröjsmålsränta enligt 15–17 och 19 §§.

9Senaste lydelse 2018:772.

10Senaste lydelse 2018:772.

30

22§11

Avdrag får göras på utbetal- ningar utöver ett förbehållsbelopp. Vid beräkning av förbehållsbeloppet ska 7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings- balken tillämpas.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte i fråga om ersättning till vårdgivare enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

110kap.

1 §12

I detta kapitel finns bestämmelser om

–tillämpningsområdet i 2 och 3 §§,

–ansökan och anmälan m.m. i 4–12 §§,

–utredning och uppgiftsskyldighet i 13–18 och 20–30 §§,

–uppgiftsskyldighet för andra än parter i 31–35, 37 och 37 a §§,

–bevisupptagning rörande arbetsskada m.m. vid allmän domstol

i38 §,

–undantag från sekretess i 39–42 a §§,

–anmälan om bosättning eller arbete i Sverige i 43–45 §§,

11Senaste lydelse 2013:747.

12Senaste lydelse 2022:938.

31

32

Innehållande av ersättning

59§

Den handläggande myndig-

heten får besluta att tills vidare hålla inne ersättning som lämnas enligt denna balk om någon inte bekräftar mottagande av en under- rättelse enligt 13 c §. Detsamma gäller om någon inte kunnat delges ett beslut om återkrav som fattats av Försäkringskassan eller Pen- sionsmyndigheten och som avser en förmån enligt denna balk eller någon annan författning.

60§

Den handläggande myndig-

heten får i fall som avses i 59 § hålla inne utbetalning med ett belopp som högst motsvarar det belopp som krävs eller kan komma att krävas tillbaka.

61§

För att ersättning ska få hållas

inne enligt 59 och 60 §§, krävs att den som återkravsutredningen eller beslutet om återkrav gäller har informerats om denna påföljd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller för förmåner som avser tid före ikraftträdandet när det gäller återbetalning av ersättning enligt 108 kap. 2, 3, 8, 9, 9 a, 10 §§, eftergift enligt 108 kap. 11, 12, 13 och 14 §§, ränta enligt 108 kap. 15 och 17 §§, dröjsmålsränta enligt 108 kap. 19 §, eftergift av ränta och dröjsmålsränta enligt 108 kap. 21 § och avdrag på ersättning (kvittning) enligt 108 kap. 22 §.

33

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna för- valtningsdomstolar ska ha följande lydelse.

18 §1

En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1.vid åtgärder som endast avser måls beredande,

2.vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvaltningsrätt,

3.vid beslut som endast avser rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, och

4.vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av

fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, får utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela närmare föreskrifter om detta.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av

1.mål av enkel beskaffenhet,

2.mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfa- randelagen (2011:1244), om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om en uppgifts eller handlings undantagande från kon- troll enligt skatteförfarandelagen eller någon annan skatteförfattning,

3.mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 och 6 a §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård vid en låsbar enhet enligt 15 b § samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 15 d § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om tillfälligt utreseförbud enligt 31 d § samma lag, mål om omedelbar insats enligt 4 kap. 1 § lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, mål

1Senaste lydelse 2025:1409.

34

om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet enligt 34 a § samma lag, mål om avskildhet enligt 34 b § samma lag, mål om vård vid en låsbar enhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om vård i enskildhet enligt 14 a § samma lag, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket 3–5 och 9 när det gäller de fall då vården inte har för- enats med särskild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlän- ningslagen (2005:716), mål enligt strafftidslagen (2018:1251), mål enligt fängelselagen (2010:610) och mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verk- ställighet av straff m.m.,

4.mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål om preliminär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatte- författningarna,

5.mål enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

6.mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte över- stiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialför- säkringsbalken,

7.mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt,

8.mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elek- tronisk identifiering och för digital post,

9.mål enligt lagen (2024:954) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digitala tjänster som avser en

a) inspektion,

b) prövning av om en handling skyddas av advokatsekretess en- ligt 3 kap. 14 § samma lag, eller

c) tillfällig begränsning av mottagarnas tillgång till en tjänst eller ett onlinegränssnitt,

35

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

36

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse.

26 §1

I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i socialförsäkringsbalken:

–107 kap. 9 och 10 §§ om förbud mot utmätning och överlåtelse,

–107 kap. 12 § om preskription,

–108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om ränta,

–110 kap. 13 § om skyldighet att lämna uppgifter,

–110 kap. 31, 31 a och 31 c §§ och 115 kap. 4 § om skyldighet att lämna uppgifter, i de delar som gäller uppgifter som avser den för- säkrade,

–110 kap. 39 och 42 §§ om undantag från sekretess,

–110 kap. 52 § första stycket 2 och andra stycket samt 53 § om indragning eller nedsättning av ersättning,

–110 kap. 59–61 §§ om inne- hållande av ersättning,

– 112 kap. 2 och 3 §§ om interi- mistiska beslut.

Denna lag träder i den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2025:938.

37

1.4Lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret ska ha följande lydelse.

4 §1

I fråga om familjebidrag och dagpenning tillämpas bestämmel- serna om ändring och omprövning samt om överklagande i 113 kap. 2–17, 19, 20 och 21 §§ socialförsäkringsbalken.

Beträffande familjebidrag tillämpas dessutom följande bestäm- melser i socialförsäkringsbalken:

–107 kap. 12 § om preskription,

–108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om ränta,

–110 kap. 13 § om skyldighet att lämna uppgifter

–110 kap. 31, 31 a och 31 c §§ och 115 kap. 4 § om skyldighet att lämna uppgifter, i de delar som gäller uppgifter som avser den försäkrade,

–110 kap. 52 § första stycket 2 och andra stycket samt 53 § om indragning eller nedsättning av ersättning,

–110 kap. 59–61 §§ om inne- hållande av ersättning,

– 112 kap. 2 och 3 §§ om interi- mistiska beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2025:939.

38

1.5Lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska ha följande lydelse.

4 kap.

9 §1

Om inte annat följer av denna lag, gäller i tillämpliga delar föl- jande bestämmelser i socialförsäkringsbalken för ärenden om statligt tandvårdsstöd:

–107 kap. 9, 10, 12, 17 och 18 §§ om utmätning, preskription och skadestånd m.m.,

–113 kap. 2–17, 19, 20 och 21 §§ om ändring, omprövning och överklagande.

Försäkringskassans beslut gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2025:940.

39

2.2Utredningens utgångspunkter

2.2.1Pågående arbeten

Utredningen utgår från gällande rätt och historiska data. Utred- ningen är dock medveten om att konsekvenserna av förslagen på- verkas av utvecklingen i övrigt. Det pågår ständigt förändringar av arbetet med att upptäcka felaktiga utbetalningar. Under utrednings- tiden har det bland annat beslutats om ändringar i såväl socialför- säkringsbalken som offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om utökade utredningsbefogenheter och uppgiftsskyldigheter som ska stärka Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens förutsätt- ningar att fatta korrekta beslut och förhindra felaktiga utbetalningar.2 Inrättandet av Utbetalningsmyndigheten och införandet av lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brotts- lighet i arbetslivet innebär att fler felaktiga utbetalningar upptäcks. Detta kommer rimligtvis påverka Försäkringskassans och Pensions- myndighetens arbete med återkrav. Utöver dessa förändringar be- driver myndigheterna ett internt arbete.

Det finns därtill pågående och avslutade utredningar samt på-

gående arbete inom Regeringskansliet som, när detta skrivs, ännu inte inneburit författningsändringar, men som skulle kunna få en påverkan för arbetet med felaktiga utbetalningar och återkrav. De förslag som därvid lämnats skulle även kunna påverka de förslag som lämnas i detta betänkande. Det gäller främst förslagen i prop. 2025/26:210, Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen. Eftersom riks- dagsbeslutet planeras fattas efter det att utredningen har haft sitt slut- justeringsmöte, har det emellertid inte varit möjligt att göra en full- ständig anpassning av utredningens förslag till eventuell ny gällande rätt. Det kan även noteras att det har fattats beslut om ändring i upp- draget till utredning S 2024:C om en effektivare ordning för att be- kämpa bidragsbrott med innebörden att utredaren ska analysera behovet av att utveckla och förenkla vissa av de förslag som har lämnats i propositionen.3 Utredningen har, i enlighet med direk-

2Prop. 2024/25:179. Bättre verktyg för kontroll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd. Socialförsäkringsutskottet (2025/26:SfU6). Bättre verktyg för kon- troll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd. Riksdagsskrivelse 2025/26:16.

3Regeringskansliet (2025). Ändring i uppdraget till utredning S 2024:C om en effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott. S2026/00781, s. 16.

42

tiven, följt arbetet med att ta fram och bereda förslagen noga och även beaktat förslagen i sin analys.

2.2.2Avgränsning

I förhållande till myndigheternas organisation för återkrav

Utredningens förslag ska vara hållbara på sikt, och har inte främst utformats med de handläggande myndigheternas nuvarande arbets- läge eller organisation i åtanke. De eventuella utmaningar som finns, beträffande till exempel hur lång tid det tar från det att en felaktig utbetalning uppstår och till dess att ett beslut fattas, bedöms alltså ligga utanför utredningens uppdrag. Förslagen måste också kunna tillämpas även om sådana faktorer förändras. Utredningen kommer därför inte att redogöra för eller lämna förslag rörande myndigheter- nas organisation eller arbetssätt vad gäller återkrav.

För en närmare redogörelse för den nuvarande organiseringen av Försäkringskassans återkravshantering vad gäller sjukpenning och föräldrapenning, se Inspektionen för socialförsäkringens rapport Rättsliga brister i återkrav?, 2025:8. En rapport om Pensionsmyndig- hetens återkravshantering Kvaliteten i Pensionsmyndighetens hand- läggning och beslut om återkrav, planeras att publiceras i juni 2027.

I förhållande till regler om ersättning och andra regelverk

Utredningen har inte i uppdrag att i en vidare bemärkelse utreda felaktiga utbetalningar eller att lämna förslag till hur det ska vara lätt att göra rätt vid en ansökan om en förmån. Med andra ord har utredningen inte haft att överväga till exempel regler för rätt till eller beräkning av ersättning eller regler som skulle underlätta att felaktiga utbetalningar undviks eller upptäcks.

Utredningen har inte heller i uppdrag att se över regler för in- drivning, till exempel regler som påverkar Kronofogdens verkställig- het av beslut om återkrav. Det innebär att utredningen till exempel inte befattar sig med regler om preskription av fordran av återkrav enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. eller eftergift av statlig fordran enligt förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. Däremot berör utredningen till del

43

frågan om en effektiv hantering av återbetalning av felaktig ersätt- ning, till exempel vad gäller regler om kvittning.

Det ligger inte heller i utredningens uppdrag att anta den bredare ansats som framkommer i Kronofogdemyndighetens, Domstols- verkets och Försäkringskassans hemställan4 om att utbetalningar enligt socialförsäkringsbalken bör villkoras av att den som ersätt- ningen ska betalas ut till gör sig tillgänglig för beslut från det offent- liga i en vidare mening. Utredningen noterar dock att regeringen till- satt utredningen Bättre möjligheter till delgivning och stärkt skydd för uppgifter om enskilda i förundersökningar, dir. 2026:25. Den utred- ningen ska bland annat ha till uppgift att analysera och utvärdera de nuvarande delgivningssätten och föreslå förbättrade delgivningssätt som ökar myndigheternas möjligheter att genomföra delgivningar samt att bedöma om det är lämpligt att införa ett krav på att den enskilde ska vara tillgänglig för delgivning för att kunna få ersätt- ning från välfärdssystemen.

2.3Utredningens arbete

2.3.1Expertgruppsmöten

Utredningen har genomfört sex expertgruppsmöten inklusive slut- justeringsmöte. Mellan mötena har utredningen även haft bilaterala kontakter med delar av expertgruppen, främst Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Expertgruppens sammansättning fram- går av betänkandets missiv.

2.3.2Andra möten

Utredningen har i enlighet med direktiven haft kontakt med andra utredningar. Syftet har varit att dra nytta av kunskap och att identi- fiera när och hur utredningarnas uppdrag och förslag kan komma att överlappa varandra. Det gäller bland annat Utredningen om digitali- sering mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen, S 2024:6. Utredningen har även haft möten med bokstavsutredningen vid

4Se till exempel den gemensamma hemställan från Kronofogdemyndigheten, Domstols- verket och Försäkringskassan. Kronofogdemyndigheten (2024). Hemställan om att utreda förbättrade möjligheter till delgivning. KFM 2026-2024.

44

Socialdepartementet En effektivare ordning för att bekämpa bidrags- brott, S 2024:C.

2.3.3Andra kontakter

Utredaren har tidigt i utredningsarbetet haft vissa kontakter med våra nordiska grannländer genom ett särskilt nätverk för bland annat försäkringsdomare. Genom dessa kontakter har information om vad som gäller i våra nordiska grannländer inhämtats och analy- serats. Utredningen har därvid konstaterat att den finska ordningen för återkrav, som bär flera drag av det som utredningen enligt direk- tiven ska analysera, är av särskilt intresse. Se vidare under kapitel 4 Gällande rätt.

2.4Betänkandets form och innehåll

2.4.1Betänkandets innehåll

Utredningen har, som en följd av direktivens inriktning, den be- gränsade utredningstiden och de tidigare utredningar som relativt nyligen genomförts, haft som medveten strategi att inrikta sig på sakfrågorna. Innehåll som inte har en direkt koppling till förslagen har i första hand redogjorts för endast om det behövs för förståelsen för analysen eller förslagen i stort.

2.4.2Betänkandets disposition

Betänkandet inleds efter Uppdraget och dess genomförande (kapi- tel 2) med ett bakgrundskapitel (kapitel 3) för att i breda drag be- skriva nuläget och de huvudsakliga aktörerna vid beslut om återkrav inom socialförsäkringen och närliggande regelverk. Det finns inled- ningsvis även ett kapitel om Gällande rätt (kapitel 4), som företrädes- vis innehåller en redogörelse för socialförsäkringsbalken i relevanta delar, men som även innehåller vissa redogörelser för återkravsregel- verk där Försäkringskassan är handläggande myndighet samt för regler om återkrav i närliggande system. I kapitlet om gällande rätt finns även redogörelser för vissa principer av betydelse, till exempel om bevisbörda och beviskrav.

45

Kapitel med analyser och förslag, i huvudsak kapitel 5 till och med 16, återspeglar de deluppdrag som finns i kommittédirektivet. Kapitel 17, är en redogörelse för konsekvenserna av utredningens förslag.

46

arbetslivskriminalitet, 2 § förordningen med instruktion för För- säkringskassan.

De förmåner och ersättningar som Försäkringskassan beslutar om och betalar ut regleras främst i socialförsäkringsbalken. Försäk- ringskassan betalar även ut andra förmåner, till exempel ersättningar för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program som regleras i för- ordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknads- politiska insatser. Därtill utbetalar Försäkringskassan bland annat även allmänt och särskilt tandvårdsbidrag samt allmän och särskild tandvårdsersättning enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, dagersättning och bidrag för totalförsvarspliktiga enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga och sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Försäkringskassan betalar även ut er- sättning till enskilda enligt lagen (2013:513) om ersättning för kost- nader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Allmänna ombudet

Av 2 kap. 2 § socialförsäkringsbalken framgår att det ska finnas ett av regeringen utsett allmänt ombud för socialförsäkringen hos För- säkringskassan Det allmänna ombudet har bland annat till uppgift att driva fram vägledande praxis genom att överklaga beslut till allmän förvaltningsdomstol, 113 kap. 12 § socialförsäkringsbalken. Det all- männa ombudet kan också begära ändring av ett beslut, 113 kap. 4 § socialförsäkringsbalken.

Utbetalat belopp

Försäkringskassan har under perioden 2022–2024 utbetalat cirka 250 miljarder kronor i förmåner årligen.1 För 2024 uppgick utbetal- ningarna till drygt 262 miljarder kronor. De största kostnaderna för 2024 avsåg sjukpenning (50,9 miljarder kronor), följt av sjukersätt- ning (40,1 miljarder kronor) och föräldrapenning (36,8 miljarder kro- nor). Beträffande samtliga av dessa förmåner fanns en överrepresenta- tion av utbetalningar till kvinnor (63,1; 57,5 respektive 53,8 procent). Detta följer i stort skillnaderna vad gäller samtliga förmåner som ut-

1Försäkringskassan (2024). Årsredovisning 2024.

48

betalas av Försäkringskassan. Endast vad gäller assistansersättning (55,8 procent), aktivitetsersättning (52,9 procent) och aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning (51,9 procent) betala- des en större andel av förmånerna ut till män.

3.2.2Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten är förvaltningsmyndighet för socialförsäk- ringens ålderspensionssystem och för andra förmåner och ersätt- ningar som enligt lag eller förordning ska administreras av myndig- heten. Pensionsmyndighetens verksamhet består huvudsakligen i att besluta om och betala ut sådana förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för, 1 § förordningen (2009:1173) med instruk- tion för Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten ska enligt in- struktionen ge allmänheten information om pensioner och om andra förmåner som myndigheten hanterar. Myndigheten ska se till att in- formationen ges utifrån den enskildes behov samt informera och ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen. Pensionsmyndigheten ska vidare enligt instruktionen bland annat säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidrags- brott. Myndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten, 2 § förordningen med instruktion för Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten hanterar pensionsförmåner och relaterade förmåner. Det avser förmånerna inkomstpension, tilläggspension, garantipension, inkomstpensionstillägg och premiepension, samt efterlevandepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldre- försörjningsstöd. Samtliga förmåner regleras i socialförsäkringsbalken.

Utbetalat belopp

Under 2024 betalade Pensionsmyndigheten ut drygt 455 miljarder kronor.2 Det innebar en ökning motsvarande cirka 9,6 procent i jäm- förelse med 2022. Det är framför allt inkomstpensionen som har ökat. Inkomstpensionen motsvarar över hälften av de utbetalade förmåns- beloppen. Inkomstpensionen utbetalades med viss övervikt till män (51 procent). De efterföljande största utbetalningarna avsåg tilläggs-

2Pensionsmyndigheten (2024). Årsredovisning 2024.

49

pension (21 procent), garantipension (cirka 7 procent) och premie- pension (cirka 6 procent). Garantipension utbetalades till övervä- gande del till kvinnor (cirka 75 procent) medan premiepension ut- betalades till 53 procent till män.

3.3Myndigheternas återkravsprocess i siffror

3.3.1Inledning

Utredningen har valt att fördjupa sig i vissa data gällande dels myn- digheternas återkravsprocess, dels betalning av återkrav. Analyserna avser främst socialförsäkringen men även närliggande välfärdssystem.

Upptäckta felaktiga utbetalningar och mörkertalet

De felaktiga utbetalningar som myndigheterna exempelvis inom ramen för sin respektive kontrollverksamhet upptäcker utgör endast en liten del av alla felaktiga utbetalningar som sker. Det så kallade mörkertalet bedöms vara stort. Enligt myndigheterna och arbetslös- hetskassornas3 uppskattning för 2021 uppgick den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar till minst 13–16 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 2 procent av alla utbetalningar.4 Av detta belopp upptäckte myndigheterna sammanlagt drygt 2,9 miljarder kronor under samma år.5 Sammantaget upptäckte myndigheterna därmed maximalt 18 procent av alla felutbetalningar som bedöms ske.

Begrepp

I den följande redovisningen av statistiken över återkravsprocessen används ett antal begrepp, vilka förklaras nedan.

3Myndigheter som har uppdraget att skatta omfattningen av felaktiga utbetalningar är: Arbets- förmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslös- hetsförsäkring, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten. Se förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärds- systemen.

4Ekonomistyrningsverket (2023). Omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. ESV 2023:22.

5Ekonomistyrningsverket (2025). Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärds- systemen – en samlad analys av måluppfyllelsen för 2024. ESV 2025:15.

50

Upptäckt felaktig utbetalning

När det i den redovisade statistiken anges upptäckt felaktig utbetalning avser utredningen situationen där en ersättning har betalats ut fel- aktigt eller med ett för högt belopp och där felet har identifierats av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Beloppsgräns

När det i den redovisade statistiken anges beloppsgräns avser utred- ningen det tröskelvärde vid upptäckta felaktiga utbetalningar under vilket myndigheten väljer att inte gå vidare med en återkravsutred- ning, ofta av skäl som hänger samman med kostnadseffektivitet.

Tröskelvärdet, som bestämts genom administrativa beslut6 av respek- tive myndighet, är 2 000 kronor.

God tro

När det i den redovisade statistiken anges god tro avser utredningen en situation där en felaktig utbetalning beror på myndigheten eller någon annan än den som fått ersättningen och den som fått ersätt- ningen inte insett eller inte skäligen bort ha insett att ersättningen var felaktig. Om mottagaren bedöms ha tagit emot felaktigt lämnad ersättning i god tro ska myndigheten enligt nuvarande ordning inte kräva tillbaka denna. Det har för vissa förmåner gjorts undantag som innebär att god tro inte kan beaktas vid prövning om återbetalnings- skyldighet.

Återbetalningsskyldighet

När det i den redovisade statistiken anges återbetalningsskyldighet avser utredningen en situation där en fysisk eller juridisk person har fått en felaktig utbetalning och det inte bedöms föreligga god tro. Återbetalningsskyldigheten kan också vara strikt, vilket inne- bär att frågan om god tro saknar relevans för prövningen.

6Försäkringskassan (2015). Beslutsunderlag – Förslag om beloppsgräns återkrav. Dnr 001940-2015. Pensionsmyndigheten (2012). Beloppsgränser i återkravsprocessen. VER 2012–218.

51

Eftergift

När det i den redovisade statistiken anges eftergift avser utredningen en situation där myndigheten, trots att någon är återbetalningsskyl- dig, avstår från att återkräva hela eller delar av återkravsbeloppet.

Återkrav

När det i den redovisade statistiken anges antal och belopp för åter- krav avser utredningen myndighetens beslut om att kräva tillbaka en felaktig utbetalning från en fysisk eller juridisk person.

Återbetalning

När det i den redovisade statistiken anges återbetalning avser utred- ningen det som betalats tillbaka av den som ett beslut om återkrav riktat sig mot.

Översikt över myndigheternas återkravsprocess i siffror

Under 2024 har Försäkringskassan upptäckt felaktiga utbetalningar motsvarande cirka 2,2 miljarder kronor. Om det bortses från ärenden som gällde felaktiga utbetalningar under beloppsgränsen (cirka 40 mil- joner kronor) och bedömningar om god tro (cirka 40 miljoner), före- låg återbetalningsskyldighet till ett belopp om cirka 2,1 miljarder kro- nor. Av detta har myndigheten eftergett cirka 90 miljoner kronor och cirka 2 miljarder kronor har återkrävts.

För Pensionsmyndigheten uppgick de upptäckta felaktiga utbetal- ningarna 2024 till cirka 360 miljoner kronor. Om det bortses från ärenden under beloppsgränsen och bedömningar om god tro (cirka 30 miljoner kronor vardera7), förelåg återbetalningsskyldighet till ett belopp om cirka 280 miljoner kronor. Av detta har Pensionsmyndig- heten eftergett cirka 50 miljoner kronor och återkrävt cirka 230 mil- joner kronor.

7Differensen mellan upptäckta felaktiga utbetalningar och återbetalningsskyldighet om drygt

20miljoner kronor beror på att data för återbetalningsskyldighet hämtas från två olika källor med olika syften – statistik respektive faktisk registrering. Avvikelser uppstår på grund av systembegränsningar, handläggarfel och särskilda fall som till exempel barnpension där regi- strering sker på vårdnadshavare.

52

SOU 2026:39Bakgrund

Källa: Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Observera att statistiken som presenteras i tabellen hämtas från olika datakällor och kan ha en viss fördröjning, ibland upp till flera år. Detta beror på ärendebalanserna. Även om statistiken för de olika indikatorerna avser samma år, gäller den inte nöd - vändigtvis samma ärenden. Det innebär att det kan uppstå matematiska differenser mellan upptäckta felaktiga utbetalningar och återkrav, som inte kan förklaras av beloppsgränser, god tro eller eftergifter. Siffrorna är också avrundade.

3.3.2Upptäckta felaktiga utbetalningar

Omfattningen av de felaktiga utbetalningar som myndigheterna upp- täcker varierar mellan olika förmånsslag. Detta beror bland annat på vilka kontrollmöjligheter som funnits samt på hur många och vilka typer av kontroller som genomförts av myndigheterna.

Försäkringskassan upptäckte felaktiga utbetalningar på över 2 miljarder kronor

Under 2024 upptäckte Försäkringskassan felaktiga utbetalningar om cirka 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,9 procent av det totala belopp som betalats ut under året. Utvecklingen visar en stabiliser- ing från och med 2023, efter en tidigare minskning från 2022.

De största beloppen återfinns inom bostadsbidrag vid slutavstäm- ning8 (528 miljoner kronor) och assistansersättning (526 miljoner kronor).

8Vid slutavstämningen fastställer Försäkringskassan det slutliga bostadsbidraget för ett visst kalenderår. Eftersom bostadsbidraget betalas ut preliminärt baserat på den sökandes uppskattade inkomst, jämförs dessa uppgifter vid slutavstämningen med den slutligt fastställda inkomsten för året. Källa: Försäkringskassan.

53

Tabell 3.2 Upptäckta felaktiga utbetalningar beträffande förmåner som hanteras av Försäkringskassan

2022–2024, antal ärenden och belopp (miljoner kronor)

Källa: Försäkringskassan. Observera att data för statligt tandvårdsstöd saknas i samtliga tabeller på grund av uppbyggnaden av Försäkringskassans statistiksystem. Den redovisade totalsumman inkluderar även arbetsmarknadspolitiska ersättningar samt övriga förmåner.

Pensionsmyndigheten upptäckte felaktigheter på drygt 360 miljoner kronor

Pensionsmyndigheten upptäckte under 2024 felaktiga utbetalningar om 360 miljoner kronor, motsvarande 0,07 procent av myndighetens totala utbetalningar. Jämfört med de föregående åren har de upptäckta felaktiga utbetalningarna ökat markant, vilket delvis kan förklaras av förändringar i redovisningen av statistiken, men också av en intensi- fierad kontrollverksamhet.9 En förmån där felaktiga utbetalningar åter-

9Ekonomistyrningsverket (2024). Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärds- systemen – en samlad analys av måluppfyllelsen för 2023. ESV 2024:02. Ekonomistyrningsverket (2025). Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärds- systemen – en samlad analys av måluppfyllelsen för 2024. ESV 2025:15.

54

finns i högre grad är bostadstillägg till pensionärer10, där myndigheten upptäckte felaktigheter om 240 miljoner kronor under det senaste året. Det motsvarar drygt 2 procent av de totala utbetalningarna av förmånen.

Tabell 3.3 Upptäckta felaktiga utbetalningar beträffande förmåner som hanteras av Pensionsmyndigheten

2022–2024, antal ärenden och belopp (miljoner kronor)

1I allmän pension ingår: inkomstpension, inkomstpensionstillägg, premiepension och tilläggspension.

2I bostadstillägg till pensionärer ingår: bostadstillägg och särskilt bostadstillägg.

3I efterlevandepension barn ingår: arbetsskadelivränta – efterlevande (B-barn), barnpension (skatte-

fritt), barnpension (skattepliktigt) och efterlevandestöd.

4I efterlevandepension till vuxna ingår: arbetsskadelivränta – efterlevande (änka utan barn under 16 år), omställningspension, förlängd omställningspension, änkepension och premiepension till efterlevande.

5I garantipension till allmän pension ingår: garantipension, garantipension till förlängd omställnings - pension, garantipension till omställningspension, garantipension till änkepension.

Källa: Pensionsmyndigheten. Myndigheten kan inte redovisa statistik på förmånsnivå för 2022. Redovis- ningen sker på delförmånsnivå och avser därför inte unika ärenden, utan antalet upptäckta felaktiga utbetalningar, eftersom flera förmåner kan ingå i samma ärende.

3.3.3Upptäckta felaktiga utbetalningar under beloppsgränsen

Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har en belopps- gräns på 2 000 kronor, under vilken felaktiga utbetalningar inte ut- reds för återkrav. Beloppsgränsen har fastslagits i administrativa be-

10Utredningen redovisar statistiken genom att gruppera Pensionsmyndighetens förmåner på samma sätt som i myndighetens verksamhetsredovisning (t.ex. årsredovisning): bostadstill- lägg till pensionärer, garantipension till allmän pension, allmän pension inklusive premiepen- sion, äldreförsörjningsstöd, efterlevandepension till barn samt efterlevandepension till vuxna.

55

slut med syftet att spara resurser genom att undanta ärenden avseende mindre belopp från utredning.

Vart tredje ärende ligger under beloppsgränsen hos Försäkringskassan – beloppsmässigt marginell påverkan

Under 2024 har Försäkringskassan upptäckt över 56 000 ärenden där felaktig ersättning betalats ut under beloppsgränsen, vilket motsvarade ungefär vart tredje ärende som upptäckts. Beloppsmässigt handlar det om cirka 40 miljoner kronor, eller 1,8 procent av det totala fel- aktigt utbetalda beloppet. Det syns inga större förändringar över tid, varken i belopp eller antal ärenden. Detta betyder alltså att det före- kommit många beloppsmässigt små felaktiga utbetalningar som sam- manlagt motsvarar endast en bråkdel av alla felaktiga utbetalningar som myndigheten har upptäckt.

Vanligt förekommande felaktiga utbetalningar under beloppsgrän- sen avser så kallade flerbarnstillägg (som redovisas tillsammans med barnbidrag) samt bostadstillägg vid aktivitets- och sjukersättning. Till- sammans motsvarade dessa under 2024 ungefär hälften av alla ären- den under beloppsgränsen. Inom flerbarnstillägget är en vanlig orsak till upprepade ärenden under beloppsgränsen att CSN dragit in studie- hjälp på grund av olovlig frånvaro.11

11Försäkringskassan (2025). Översyn av beloppsgränsen för utredning om återkrav. Dnr 2025/011491.

56

Tabell 3.4 Upptäckta felaktiga utbetalningar under beloppsgränsen beträffande förmåner som hanteras av Försäkringskassan

2022–2024, antal ärenden och belopp (miljoner kronor)

Källa: Försäkringskassan. Den redovisade totalsumman inkluderar även arbetsmarknadspolitiska ersättningar samt övriga förmåner.

Tre av fyra upptäckta felaktiga utbetalningar hos

Pensionsmyndigheten under beloppsgränsen

Hos Pensionsmyndigheten är felaktiga utbetalningar under belopps- gränsen något vanligare än hos Försäkringskassan. Under 2024 har Pensionsmyndigheten hanterat närmare 250 000 sådana utbetalningar, vilket motsvarar 75 procent av alla upptäckta felaktiga utbetalningar.

Sett till belopp uppgick dessa utbetalningar till drygt 34 miljoner kronor, vilket motsvarar över 9 procent av det totala beloppet för alla felaktiga utbetalningar som myndigheten har upptäckt. Det innebär att ungefär var tionde krona som identifierats som felaktigt utbetald inte återkrävts på grund av den satta beloppsgränsen.

Utvecklingen över tid visar en tydlig ökning både vad gäller an- talet och de totala beloppen för felaktiga utbetalningar under belopps- gränsen. Samtidigt har också andelen felaktiga utbetalningar under

57

beloppsgränsen av alla upptäckta fel ökat. Detta innebär att ökningen i antal och belopp inte kan förklaras av att den totala omfattningen av upptäckta felaktiga utbetalningar har ökat. Slutsatsen är i stället att de felaktiga utbetalningarna under beloppsgränsen i sig har bli- vit fler.

När det gäller bostadstillägg till pensionärer uppgår de felaktiga utbetalningarna under beloppsgränsen till 28 av totalt 34 miljoner kronor. Sett till antal ligger andelen under beloppsgränsen på över 90 procent, vilket innebär att ungefär 9 av 10 felaktiga utbetalningar som myndigheten upptäckte inom bostadstillägget inte utreds för återkrav. Sett till beloppet, är det däremot endast drygt var tionde krona som inte utreds för återkrav.

Även om felaktiga utbetalningar under beloppsgränsen var något vanligare hos Pensionsmyndigheten visar statistiken att det, precis som hos Försäkringskassan, främst rörde sig om många små felaktiga utbetalningar som sammantaget bara utgör en mindre del av det totalt felaktigt utbetalda beloppet.

Tabell 3.5 Upptäckta felaktiga utbetalningar under beloppsgränsen beträffande förmåner som hanteras av Pensionsmyndigheten

2022–2024, antal och belopp (miljoner kronor)

Källa: Pensionsmyndigheten. Redovisningen sker på delförmånsnivå och avser därför inte unika ärenden, utan antalet upptäckta felaktiga utbetalningar, eftersom flera förmåner kan ingå i samma ärende.

58

3.3.4God tro

Bedömningen av om god tro förelegat sker huvudsakligen när åter- krav ska prövas enligt 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (huvud- regeln).

Försäkringskassan bedömer sällan att god tro förelegat

Under 2024 uppgick det totala beloppet som hänförs till god tro till drygt 40 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av de felaktiga utbetalningar som Försäkringskassan upptäckte.12 Över tid visar För- säkringskassans statistik att myndigheten alltmer sällan bedömer att mottagaren har varit i god tro.

Att en mottagare av felaktig ersättning har bedömts vara i god tro förekommer oftast inom sjukpenning med 367 ärenden under 2024. Det motsvarar 2,2 procent av alla ärenden med upptäckta fel- aktiga utbetalningar i samma förmån under det året. Beloppsmässigt handlar det om drygt 16 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar som myndigheten bedömer att mottagarna har tagit emot i god tro. Sett till andelen av alla ärenden med upptäckta felaktiga utbetalningar är god tro vanligast inom arbetsskadelivränta, där det i nära 7 pro- cent av alla ärenden gällande förmånen bedöms ha skett en felaktig utbetalning till någon som varit i god tro. Inom assistansersättning bedömdes totalt 7,4 miljoner kronor ha betalats ut till någon som varit i god tro under 2024. Detta belopp fördelas dock på endast 12 ärenden under året.

12Bedömning om god tro och upptäckta felaktiga utbetalningar under samma år sätts i relation till varandra, även om de inte nödvändigtvis avser samma ärenden. Det beror på att felaktig- heter som upptäcks inte alltid utreds för återkrav direkt, vilket innebär att det kan uppstå en viss fördröjning från det att myndigheten upptäcker en felaktig utbetalning och till dess att en eventuell bedömning om god tro görs.

59

Tabell 3.6 God tro bedömningar beträffande förmåner som hanteras av Försäkringskassan

2022–2024, antal ärenden och belopp (miljoner kronor)

Källa: Försäkringskassan. Den redovisade totalsumman inkluderar även arbetsmarknadspolitiska ersätt - ningar samt övriga förmåner.

Pensionsmyndigheten bedömer oftare att god tro förelegat

Bedömningar om att god tro föreligger är något vanligare hos Pen- sionsmyndigheten än hos Försäkringskassan, sett till andel av de fel- aktiga utbetalningar som myndigheten har upptäckt. Under 2024 ansåg myndigheten att god tro förelåg i drygt 21 000 fall, motsvarande ett belopp om cirka 29 miljoner kronor. Beloppet utgör 8 procent av samtliga felaktiga utbetalningar som Pensionsmyndigheten iden- tifierade under året.

Utvecklingen visar dessutom att det skett en tydlig ökning vad gäller bedömningar om att en förmånsmottagare har varit i god tro inom samtliga förmåner, vilket möjligen kan kopplas till att fler fel- aktiga utbetalningar har upptäckts.

Mätt i både belopp och antal är bedömningar om god tro vanligast förekommande inom garantipension (drygt 15 miljoner kronor för- delade på över 15 000 fall) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 11 miljoner kronor i drygt 1 700 fall). Sett till andel av det totala be- loppet som myndigheten upptäckt i respektive förmån är bedömningar

60

om god tro vanligast förekommande inom efterlevandepension till barn (24 procent) och garantipension (19 procent).

Tabell 3.7 God tro bedömningar beträffande förmåner som hanteras av Pensionsmyndigheten

2022–2024, antal och belopp (miljoner kronor)

Källa: Pensionsmyndigheten. Redovisningen sker på delförmånsnivå och avser därför inte unika ärenden, utan antalet upptäckta felaktiga utbetalningar, eftersom flera förmåner kan ingå i samma ärende.

3.3.5Återbetalningsskyldighet

Återbetalningsskyldighet enligt huvudregel och strikt återbetalningsskyldighet

Beträffande de flesta ersättningar inom socialförsäkringsbalken som handläggs av Försäkringskassan och samtliga förmåner som hand- läggs av Pensionsmyndigheten gäller återbetalningsskyldighet enligt huvudregeln.

Under 2024 förelåg återbetalningsskyldighet enligt huvudregeln i en omfattning som totalt motsvarar över 1,7 miljarder kronor. För- säkringskassan stod för merparten av detta belopp, med över 1,4 mil- jarder kronor, medan Pensionsmyndigheten stod för drygt 300 mil- joner kronor.

61

Tabell 3.8 Återbetalningsskyldighet enligt huvudregeln beträffande förmåner som hanteras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

2022–2024, antal ärenden och belopp (miljoner kronor)

Källa: Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Den redovisade summan för Försäkringskassan samt totalsumman inkluderar även arbetsmarknadspolitiska ersättningar samt övriga förmåner. Redo- visningen för Pensionsmyndigheten sker på delförmånsnivå och avser därför inte unika ärenden, utan antalet upptäckta felaktiga utbetalningar, eftersom flera förmåner kan ingå i samma ärende.

62

För förmånerna bostadsbidrag och underhållsstöd gäller strikt åter- betalningsskyldighet, vilket betyder att samtliga felaktiga utbetal- ningar resulterar i återbetalningsskyldighet. Under 2024 beslutade Försäkringskassan att nästan 660 miljoner kronor skulle betalas till- baka beträffande dessa förmåner.13

Tabell 3.9 Strikt återbetalningsskyldighet beträffande förmåner som hanteras av Försäkringskassan

2022–2024, antal ärenden och belopp (miljoner kronor)

Källa: Försäkringskassan.

Återbetalningsskyldigheten kvarstår på en hög nivå

Beträffande Försäkringskassans förmåner förelåg återbetalningsskyl- dighet om totalt 2,1 miljarder kronor under 2024. Sett i relation till de felaktiga utbetalningar som myndigheten upptäckt, förelåg där- med återbetalningsskyldighet i 96 procent av fallen. När det gäller Pensionsmyndighetens förmåner förelåg återbetalningsskyldighet om totalt 280 miljoner kronor, motsvarande 78 procent av de upp- täckta felaktiga utbetalningarna.

Även om det totala beloppet för återbetalningsskyldighet har ökat inom Pensionsmyndighetens förmåner minskar andelen, det vill säga återbetalningsskyldighet i relation till de upptäckta felen, från 93 pro- cent 2022 till 78 procent 2024. Detta kan bland annat förklaras av ökningen av felaktiga utbetalningar under beloppsgränsen samt ök- ningen av bedömningar om god tro. För Försäkringskassan syns där- emot inga tydliga förändringar över tid.

13Återbetalningsskyldighet och upptäckta felaktiga utbetalningar under samma år sätts i rela- tion till varandra, även om de inte nödvändigtvis avser samma ärenden. Det beror på att fel- aktigheter som upptäcks inte alltid utreds för återkrav direkt, vilket innebär att det kan upp- stå en viss fördröjning från det att myndigheten upptäcker en felaktig utbetalning och till dess att en eventuell återbetalningsskyldighet bedöms föreligga.

63

3.3.6Eftergift

Eftergift innebär att myndigheterna avstår från att kräva tillbaka hela eller delar av ett krav på återbetalning.

Eftergift mer sällsynt hos Försäkringskassan

Under 2024 beviljade Försäkringskassan eftergift motsvarande ett belopp om totalt 91 miljoner kronor. Detta motsvarar cirka 4 procent av det sammanlagda beloppet för felaktiga utbetalningar där återbetal- ningsskyldighet förelåg under året.14 I drygt 4 000 ärenden beviljades eftergift, vilket utgjorde drygt 7 procent av samtliga ärenden där åter- betalningsskyldighet förelåg.

Utvecklingen över de år som utredningen undersökt visar en sta- dig minskning av eftergift, både sett till antal ärenden och till det totala beloppet. De ersättningsformer som står för de största efter- giftsbeloppen är sjukpenning (drygt 29 miljoner kronor, motsvarande 14 procent av de felaktiga utbetalningarna där återbetalningsskyldig- het förelåg) och assistansersättning (drygt 13 miljoner kronor, mot- svarande 2,4 procent). Sett till antalet ärenden är eftergift vanligast inom underhållsstöd med över 800 återkravsärenden (motsvarande 13 procent av ärenden med återbetalningsskyldighet). Inom arbets- skadelivränta eftergavs krav på återbetalning i över vart tredje ärende där återbetalningsskyldighet förelåg.