Detta ärende handlar om att app-tjänster som Tiptapp, och andra inom 'gigekonomin', har blivit granskade för att utnyttja människor, ofta papperslösa och utländska arbetare, som jobbar under dåliga förhållanden och för dålig lön utan att skatter betalas.
Inget beslut – Det är en fråga från en riksdagsledamot (interpellation) till statsrådet om vilka åtgärder regeringen tänker vidta mot utnyttjandet i gigekonomin.
Statsrådet kommer att svara på frågorna i en debatt i riksdagen, vilket kan leda till att regeringen överväger nya lagar eller åtgärder för att reglera gigekonomin och skydda arbetare.
<p>Fru talman! Ciczie Weidby har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av en granskande reportageserie om en applikation som erbjuder uppdrag på transportområdet. Hon har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att reglera den så kallade gigekonomin och förbättra plattformsarbetarnas villkor samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka förekomsten av exploatering av arbetare från andra länder som äger rum på allt större delar av den svenska arbetsmarknaden. </p><p>Jag vill tacka Ciczie Weidby för angelägna frågor och för ett engagemang som jag delar. Regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder på det här området. </p><p>Inledningsvis vill jag vara tydlig med att det finns en omfattande reglering på transportområdet för att säkerställa rättvis konkurrens, hög trafiksäkerhet och goda arbetsförhållanden. Dessa regler gäller givetvis även gigbranschen.</p><p>När det gäller plattformsarbete och gigbranschen fattade regeringen den 21 november 2024 beslut om att en särskild utredare ska föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete, det så kallade plattformsdirektivet, ska genomföras i svensk rätt (dir. 2024:116). Den tekniska utvecklingen har förändrat arbetslivet och skapat tillväxt och möjligheter till nya tjänster och arbeten genom digitala arbetsplattformar. Framväxten av plattformsarbete kan dock leda till nya affärsmodeller och anlitandeformer som riskerar att skapa en osäkerhet om vem som är arbetstagare. Plattformsdirektivet syftar bland annat till att förbättra arbetsvillkoren för personer som är anställda i plattformsbranschen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2025.</p><p>Delegationen mot arbetslivskriminalitet (dir. 2021:74 m.fl.) ska senast den 28 februari 2025 lämna sitt slutbetänkande till regeringen. Delegationen ska, enligt de tilläggsdirektiv (dir. 2024:26) som gavs den 22 februari 2024, särskilt analysera och lämna förslag som rör specifika arbetslivskriminella upplägg i bland annat näringsgrenen transport men också lämna förslag för att förbättra förutsättningarna för att bekämpa arbetslivskriminalitet. </p><p>Regeringen förlängde och förstärkte den 19 september 2024 uppdraget om varaktig myndighetssamverkan. Uppdraget gäller till och med 2026. I uppdraget skriver regeringen bland annat att myndigheternas arbete ska utvecklas för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering i arbete. Jag kan också nämna att myndigheterna inom samverkan mot arbetslivskriminalitet har identifierat vikten av förebyggande åtgärder och fler oanmälda kontroller i transportsektorn.</p><p>När det gäller myndigheternas arbete vill jag betona att människohandel och människoexploatering utgör brott enligt svensk lag. Regeringen har gjort stora insatser för att stärka rättsväsendet och arbetet mot den organiserade brottsligheten. </p><p></p><p>Jag vill också nämna att regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2024:56) om en ny arbetsmiljöstrategi för perioden 2026-2030 som bland annat ska analysera brottslighet och arbetstagares utsatthet för hot och påtryckningar samt tilltagande digitalisering och utveckling av ny teknik. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025.</p>
<p>Fru talman! Tack så jättemycket för det inledande anförandet, Paulina Brandberg!</p><p>Jag konstaterar att ministern i sitt svar ganska mycket hänvisar till den kommande utredningen som ska se hur EU-direktivet om förbättrade arbetsvillkor för det som vi kallar för plattformsarbete, plattformsdirektivet, ska genomföras i svensk rätt. Jag ska bara säga några snabba ord om det.</p><p>EU-direktivet handlar om att det är fler som jobbar på plattformarna och att de ska erkännas som arbetstagare. Det handlar också om att förtydliga att plattformarna har ett arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar.</p><p>Hela direktivet hade till att börja med inte kommit till över huvud taget om det inte vore för att väldigt många plattformsarbetare i olika länder organiserat sig och uppvaktat parlamentet med stöd från de europeiska vänsterpartierna.</p><p>Det återstår såklart att se vad utredningen kommer fram till. Regeringen har i sitt direktiv slagit fast att man inte ska utreda det svenska arbetstagarbegreppet. I svensk rätt har vi ingen lagstadgad definition av vem som är arbetstagare. Det regleras i hög grad av arbetsmarknadens parter. Det är i och för sig en bra ordning. Jag och Vänsterpartiet försvarar den modellen. Men frågan är bara hur den ska försvaras mot hela gigsektorns försök att hela tiden undgå och runda arbetsgivaransvar. Den debatten lär vi definitivt återkomma till.</p><p>Frågan är bara vad regeringen och Paulina Brandberg kan tänka sig att göra för att åtgärda de problem som vi har i dag. Detta är en bransch som växer mer och mer hela tiden.</p><p>Min interpellation tar avstamp i Hem & Hyras granskning av en av alla dessa plattformar som heter Tiptapp. Tiptapp marknadsförs som en app där vänliga grannar ska hjälpa till.</p><p>Jag städar mitt förråd och ska köra till källsorteringen. Jag tänker att jag kan ta med mig fler grejer. Jag annonserar och lägger ut på Tiptapp att jag är på väg till återvinningen. Då ser Paulina Brandberg det: Gud vad bra, Ciczie ska köra gamla grejer dit! Vad bra, då kanske hon kan ta med sig mina saker samtidigt. </p><p>Sagt och gjort. Det blir en affär via plattformen, och jag tar med mig Paulina Brandbergs grejer. </p><p>Det är bara det att när Hem & Hyra granskar detta visar det sig att de personer som tar uppdragen att köra avfall och alla möjliga saker och att flytta på saker inte är en massa vänliga grannar som hjälper till och gör detta. Det visar sig att det ganska återkommande är samma personer. Det är utomeuropeiska medborgare, väldigt många saknar yrkestrafiktillstånd, många har inte körkort och så vidare. Det är väldigt mycket krux.</p><p>Detta är bara en av alla de plattformar som lyckas få allting på helt fel köl. Vi vet inte vem det är som är arbetsgivare eller vem det är som säljer och till vem. I slutändan är det en väldig massa människor som hamnar i kläm och inte bara i kläm. De råkar illa ut.</p><p></p><p>Det jag undrar är om Paulina Brandberg på något sätt skulle kunna kommentera den växande branschen som hela tiden rundar alla anständiga och rimliga arbetsvillkor.</p>
<p>Fru talman! Till att börja med vill jag säga att jag delar den problembild som interpellanten lägger fram här. Det ska helt enkelt inte gå till på det sättet i Sverige som granskningen visar.</p><p>Vi har tillsatt utredningen om plattformsbranschen, och vi behöver såklart invä…
<p>Fru talman! Tack, Paulina Brandberg!</p><p></p><p>Jag menar aldrig, och kommer aldrig någonsin att mena, att Paulina Brandberg inte skulle tycka att det är fel att utnyttja människor i det som vi har valt att kalla för skuggsamhället. Men däremot menar jag att politiken är den…
<p>Fru talman! Man kan titta på vilka länder de personer som vi pratar om i just den här frågan kommer från. Det är inte någon slump att det är länder där det finns en stor social utsatthet och där personer ofta är desperata när det gäller att hitta sätt att försörja sig och sina…
<p>Fru talman! Jag hakar i det sista som Paulina Brandberg sa om pengar till rättsväsendet. Jag tror också att det är jättebra. Människor måste ställas till svars för att de utnyttjar personer. Men jag tror att regeringen då också måste adressera det utåt. Det enda som adresseras…
<p></p><p>Fru talman! Vi lever i en tid där vi har stora samhällsproblem som tar 90 procent av det mediala syret. Vi har gängkriminalitet. Vi har krig i vår omvärld.</p><p>Jag hade önskat att vi hade haft ett större medialt utrymme även för den typ av problem som vi pratar om här…
Interpellation 2024/25:326 Gigekonomin och exploatering av utländska arbetare av Ciczie Weidby (V) till Statsrådet Paulina Brandberg (L) Flyttappen Tiptapp grundades 2016 och har i dag över 300 000 användare. På fem år har bolaget ökat sin omsättning från 6,5 miljoner kronor till 23,5 miljoner kronor. Under 2023 gjordes 1,3 miljoner hämtningar med tjänsten. Tiptapp marknadsförs som en ”marknadspla
av Ciczie Weidby (V)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Flyttappen Tiptapp grundades 2016 och har i dag över 300 000 användare. På fem år har bolaget ökat sin omsättning från 6,5 miljoner kronor till 23,5 miljoner kronor. Under 2023 gjordes 1,3 miljoner hämtningar med tjänsten.
Tiptapp marknadsförs som en ”marknadsplats där användare snabbt och enkelt kan ge och få hjälp med leveranser, inköp, flyttar och återvinning av föremål av alla storlekar”. Via appen matchas man i realtid med andra användare i närområdet som kan transportera ens saker från punkt A till punkt B. Genom att ladda ned appen och registrera sig som ”helper” kan man ”skaffa en extrainkomst genom att hjälpa till med flytt, leveranser och återvinning”. Enligt Tiptapp är konceptet ett ”ömsesidigt givande och tagande av transporter mellan vanliga privatpersoner”.
Tidningen Hem & Hyra har i en serie artiklar granskat Tiptapp. Reportrarna har, via appen, beställt transporter och granskat de totalt 85 förare som velat ta uppdragen. Granskningen ger en helt annan bild än den som framkommer i Tipptapps marknadsföring. Det är inte ”andra användare i närområdet” och ”vänliga grannar” som erbjuder sig att ta uppdragen. I stället utförs uppdragen av personer som har Tiptapp som sin främsta inkomstkälla, i huvudsak nyanlända och papperslösa från bland annat Uzbekistan, Mongoliet och Syrien.
Granskningen visar vidare att samtliga förare saknade yrkestrafiktillstånd, närmare hälften av förarna saknade giltigt körkort, en fjärdedel hade utretts eller dömts för brott, fem personer saknade arbets- och uppehållstillstånd och en fjärdedel tog uppdrag under falsk identitet. När reportrarna beställde fler körningar såg de ett tydligt mönster. En liten grupp om ett femtiotal förare svarade mycket snabbt i princip varje gång. De har Tiptapp som sin huvudsakliga sysselsättning.
Hem & Hyras granskning visar tydligt att Tiptapp inte är en app för ”vänliga grannar”. I stället utförs uppdragen av en skuggflotta av nyanlända och papperslösa chaufförer. De jobbar hårt för mycket låg ersättning, stundtals uppemot 18 timmar per dygn. Samtidigt tar företaget 25 procent av ersättningen för det skamlöst billiga svartarbete som dag och natt förmedlas genom tjänsten.
De missförhållanden som framkommer i granskningen är inte unika för Tiptapp. När Skatteverket för ett år sedan granskade andra plattformsföretag, som Foodora och Wolt, fann man omfattande problem med skattefusk, oredovisade löner, svartarbete och falska identiteter. Problemen är omfattande och präglar hela den så kallade gigekonomin.
Regeringen säger sig vilja motverka det så kallade skuggsamhället, där personer, ofta papperslösa, utnyttjas till låga löner och usla villkor. Hem & Hyras granskning visar att plattformsföretag som Tiptapp bidrar till skuggsamhället. Hittills har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att reglera den så kallade gigekonomin. I stället tillåts utnyttjande av utsatta människor att fortgå.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg: