Ärendet handlar om att förbättra hur kommuner planerar användningen av mark och vatten, alltså översiktsplaneringen. Målet är att planeringen ska bli bättre, tydligare och smidigare för att byggprocesser ska gå fortare.
Ska riksdagen godkänna regeringens förslag om att ändra plan- och bygglagen, så att kommuner behöver göra en planeringsstrategi varje mandatperiod och att andra delar av översiktsplaneringen uppdateras?
Om förslaget går igenom kommer kommuner att få nya regler för hur de ska jobba med sin översiktsplan. De måste bland annat göra en planeringsstrategi vart fjärde år och översiktsplanen ska bli tydligare och enklare att hålla aktuell, samt att det ska gå att skapa en digital standard för planerna. De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2020.
|
Civilutskottets betänkande
|
En utvecklad översiktsplanering
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. plan- och bygglagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att det införs nya bestämmelser om översiktsplanering enligt plan- och bygglagen. Bland annat ska kommunen i början av varje mandatperiod anta en planeringsstrategi i vilken kommunfullmäktige ska bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Att kommunen tar fram en planeringsstrategi ska vara en förutsättning för att översiktsplanen ska anses vara aktuell. Planeringsstrategin föreslås ersätta de nuvarande kraven på aktualitetsprövning av översiktsplanen.
Förslagen innebär även förtydliganden i fråga om översiktsplanens innehåll i syfte att underlätta dialogen mellan staten och kommunen om hur bebyggelsen ska utvecklas. Några av de nuvarande kraven tas bort för att det ska bli enklare att ta fram en översiktsplan och att hålla den aktuell. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter som syftar till att möjliggöra en digital standard för utformning av översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser.
Sammantaget bedöms förslagen ge bättre förutsättningar för mer effektiva plan- och byggprocesser.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 april 2020.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:52 En utvecklad översiktsplanering.
Två yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redovisning av grunddragen för mark- och vattenanvändningen
1.Översiktsplanens aktualitet, punkt 1 (KD)
2.Redovisning av grunddragen för mark- och vattenanvändningen, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Översiktsplanens aktualitet |
Riksdagen antar 5 kap. 7 § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:52 punkt 2 i denna del och avslår motion
2019/20:3472 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 1.
Reservation 1 (KD)
|
2. |
Redovisning av grunddragen för mark- och vattenanvändningen |
Riksdagen antar 3 kap. 3 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:52 punkt 2 i denna del och avslår motion
2019/20:3472 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 2 (KD)
|
3. |
Lagförslaget i övrigt |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken,
2. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:52 punkterna 1 och 2 i denna del.
Stockholm den 6 februari 2020
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Jon Thorbjörnson (V), Mikael Damsgaard (M) och Inga-Lill Sjöblom (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:52 En utvecklad översiktsplanering.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
En motion har väckts med anledning av ärendet. Motionsförslagen finns i bilaga 1.
I betänkandet behandlar utskottet även den redovisning av åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden som regeringen gör i proposi-tionen.
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Bestämmelserna om översiktsplanering fyller en viktig funktion i plan- och bygglagens (2010:900), förkortad PBL, system eftersom de bl.a. ger stöd och utgångspunkter för kommunens beslut om bebyggelse och andra uppgifter som prövas enligt PBL. Bestämmelserna är även ett grundläggande instrument i det lokala miljöarbetet.
I propositionen lämnar regeringen förslag om ändringar i bestämmelserna om översiktsplanering. Förslagen syftar till att säkerställa att kontinuiteten i kommunens översiktsplanering blir bättre, att PBL ska främja en god tillämpning av översiktsplaneringen och att både kommunen och staten ska ge tydliga besked inför efterföljande planering och prövning av hur mark och vatten bör användas i en vid bemärkelse. Regeringen bedömer att förslagen sammantaget ger bättre förutsättningar för effektivare plan- och byggprocessser.
Det här avsnittet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla motionsförslag där det yrkas att riksdagen ska avslå regeringens lagförslag i vissa delar. Därefter behandlas regeringens övriga lagförslag.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om att detaljplaner ska hand-läggas med det utökade planförfarandet under vissa förutsättningar när en översiktsplan bedöms vara inaktuell och avslår ett motions-yrkande om att förslaget i denna del ska avslås.
Jämför reservation 1 (KD).
Bakgrund
En översiktsplan anger inriktningen för den långsiktiga markanvändningen och ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detta innebär att översiktsplaner ligger till grund för bl.a. kommuners detaljplanering och är vägledande när detaljplaner tas fram. För att denna viktiga funktion ska kunna uppfyllas måste översiktsplanen vara aktuell (3 kap. 1 § PBL). Detta säkerställs genom att kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod prövar om översiktsplanen är aktuell i förhållande till vissa krav (3 kap. 27 § PBL).
Detaljplaner arbetas fram med hjälp av olika processer. En är det utökade planförfarandet som bl.a. används för detaljplaner som inte är förenliga med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttranden (5 kap. 7 § PBL). En annan process är det s.k. standardförfarandet eller det s.k. förenklade förfarandet som kan användas i andra fall än de som enligt 5 kap. 7 § PBL kräver det utökade planförfarandet. Till skillnad från standardförfarandet innebär det utökade planförfarandet att det ställs fler krav på kommunens process att ta fram en detaljplan. Kraven i det utökade förfarandet handlar bl.a. om att planförslaget ska kungöras i en ortstidning, att samrådet ska ha en viss minsta längd, att samrådssynpunkter ska redovisas i en separat samrådsredogörelse och att planförslaget ska granskas under viss tid innan det får antas.
Härutöver finns även ett s.k. samordnat planförfarande som används under vissa förutsättningar för åtgärder som behöver prövas både enligt PBL och i parallella processer enligt annan lagstiftning, t.ex. miljöbalken.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att detaljplaner ska handläggas med det utökade planförfarandet, om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell när ärendet påbörjas.
Förslaget innebär även att bestämmelserna om ett samordnat planförfarande endast ska vara tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell när ärendet påbörjas. Det ska även gälla bestämmelserna om ett förenklat planförfarande för att upphäva en detaljplan vars genomförandetid har löpt ut eller en fastighetsindelningsbestämmelse.
För att kunna ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett område som är lämpligt för landsbygdsutveckling i strandnära läge, ska översiktsplanen vara aktuell.
Som skäl för förslaget anför regeringen bl.a. följande. För att standard-förfarandet ska få tillämpas förutsätts enligt gällande rätt att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttranden. Motsatsvis ska en bredare allmänhet involveras i planarbetet i de fall det är sannolikt att allmänheten har ett berättigat intresse av att få lämna synpunkter (jfr prop. 2013/14:126 s. 73). Detta innebär att det utökade förfarandet ska tillämpas för en detaljplan som inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttranden.
En översiktsplan som inte är aktuell ger enligt regeringen inte samma stöd för detaljplanering. Allmänheten bör dessutom ges bättre möjlighet att delta i detaljplaneprocessen när översiktsplanen inte är aktuell, jämfört med när den utveckling som detaljplanen anger är förenlig med översiktsplanen. Regeringen bedömer därför att standardförfarandet endast ska kunna tillämpas om översiktsplanen är aktuell och att det utökade förfarandet ska tillämpas när översiktsplanen inte är aktuell. Detsamma ska gälla det s.k. samordnade förfarandet som endast ska få tillämpas om översiktsplanen är aktuell.
Enligt regeringen innebär förslaget att en kommun ska kunna göra bedömningen att översiktsplanen inte är aktuell för vissa geografiska områden. Det utökade förfarandet kommer då att behöva användas för dessa områden, medan standardförfarandet och det samordnade förfarandet kan användas för övriga områden. Det kan också handla om att översiktsplanen inte är aktuell i vissa delar, exempelvis i fråga om hur ett riksintresse ska tillgodoses eller hur ett förhållande av väsentlig betydelse bör beaktas. Förslaget innebär att det utökade förfarandet kommer att behöva användas för dessa delar om de har betydelse för planförslaget.
Regeringen noterar att vissa remissinstanser anser att kravet på att översiktsplanen ska vara aktuell för att standardförfarande ska kunna tillämpas kan uppfattas som att förslaget motverkar den övergripande ambitionen om en enklare plan- och byggprocess.
Förslaget kan också enligt regeringens mening anses medföra en inskränkning i den kommunala självstyrelsen genom att en kommun kan behöva tillämpa ett mer omfattande förfarande för att ta fram en detaljplan, om översiktsplanen inte längre anses vara aktuell.
En kontinuerlig översiktsplanering är dock enligt regeringen en förutsättning för enkla och effektiva detaljplaneprocesser. Regeringen anser att det blir en logisk följd att en kommun inte kan tillämpa det enklare standardförfarandet om kommunen inte håller översiktsplanen aktuell. Att det i PBL-systemet införs incitament för att översiktsplanen ska hållas aktuell kommer därmed på en övergripande nivå att ge bättre stöd för efterföljande planering och prövning. Ett sådant incitament ger enligt regeringen bättre förutsättningar för effektivare detaljplaneprocesser. Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen görs för att tillgodose intresset av sådana effektivare processer i kommunerna, vilket är ett angeläget intresse som inte kan åstadkommas på ett, för den kommunala självstyrelsen, mindre ingripande sätt. Förslaget medför därför enligt regeringens bedömning ett proportionerligt och berättigat ingrepp i den kommunala självstyrelsen.
För att förslaget inte ska medföra att kommuner behöver ta onödiga tids- och kostnadskrävande omtag i detaljplaneprocessen anser regeringen, till skillnad från utredningen men i likhet med Boverket och flera andra remissinstanser, att redan påbörjade detaljplaneärenden bör kunna slutföras utifrån de förutsättningar som fanns när planarbetet påbörjades. En kommun kommer därmed inte att behöva göra om vissa moment, om översiktsplanen upphör att vara aktuell under en detaljplaneprocess.
Följdmotionen
Larry Söder m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:3472 yrkande 1 att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att detaljplaner bör handläggas med det utökade planförfarandet, om översiktsplanen inte är aktuell när ärendena påbörjas. Motionärerna anser att propositionens förslag i huvudsak är väl avvägda men att förslaget i denna del inte bör genomföras eftersom motionärerna anser att det bör vara möjligt att använda sig av ett förenklat planförfarande även i de fall den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslagen inte är aktuell. Om en kommun inte har fullföljt sina åtaganden och aktualitetsprövat en översiktsplan innebär förslaget att enskilda familjer och byggare riskerar att drabbas. Dessutom har flera remissinstanser invänt mot förslaget och anfört att det inte kommer att vara möjligt att slutföra redan pågående ärenden om översiktsplanen blir inaktuell under detaljplaneprocessen. Därmed kan det leda till ökade kostnader, och förslaget riskerar att stoppa planeringen av nya bostäder.
Utskottets ställningstagande
Liksom regeringen är utskottet av uppfattningen att en kontinuerlig översiktsplanering är avgörande för enkla och effektiva detaljplaneprocesser. Därmed är det, som även regeringen påpekar, en logisk följd att en kommun inte kan tillämpa det enklare standardförfarandet om en översiktsplan inte längre är aktuell. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning om vikten av att det införs incitament i PBL som medför att kommuner håller översiktsplaner aktuella. När det gäller frågan om eventuella risker för omtag och ökade kostnader, delar utskottet regeringens uppfattning att det inte finns sådana risker eftersom förslaget innebär att redan påbörjade detaljplane-förfaranden kan slutföras utifrån de förutsättningar som fanns när planförfarandet inleddes.
Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandet bör avslås och att riksdagen bör anta regeringens lagförslag i denna del om tillämpning av det utökade planförfarandet vid handläggningen av detaljplaner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om att grunddragen för mark- och vattenanvändningen ska framgå av en karta och avslår ett motionsyrkande om att förslaget i denna del ska ändras så att det inte ställs lagkrav om att redovisningen bör ske på en karta.
Jämför reservation 2 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att en kommun i översiktsplanen ska redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Förslaget innebär att grunddragen ska framgå av en karta.
Som skäl för förslaget anför regeringen bl.a. följande. Kravet i PBL på att en kommun ska visa grunddragen för användningen av mark- och vattenområden utgör basen i översiktsplaneringen. Kommuner brukar också ofta redovisa dessa grunddrag på en markanvändningskarta som därmed fyller en viktig funktion för en tydlig översiktsplan, men det finns inget uttalat lagkrav om att redovisningen bör ske på en karta. En markanvändningskarta är dessutom enligt regeringen ett viktigt instrument för dialogen om hur kommunens fysiska miljö bör utvecklas, inte minst när det handlar om att visa förändringar i markanvändningen. En tydlig översiktsplan kan vidare ge kommunen klara signaler om konfliktytor i förhållande till statliga intressen och värdefulla upplysningar om frågor som kommer att behöva studeras ytterligare.
Enligt regeringen välkomnar de remissinstanser som yttrar sig i frågan att kommunen ska redovisa den avsedda användningen av mark- och vattenområden på en eller flera kartor. Samtidigt framhålls det i några remissynpunkter att det förekommer översiktsplaner där markanvändningskartan är otydlig eller saknas helt. Av tydlighetsskäl bör det mot denna bakgrund uttryckligen av lagtexten framgå att grunddragen i fråga om användningen av mark- och vattenområden ska redovisas på en karta. Det finns dock inget som hindrar att redovisningen vid behov delas upp på flera kartor. Regeringen bedömer att förslaget i praktiken inte bör medföra något ytterligare arbete för kommunerna. Regeringen anför att det redan enligt gällande rätt torde vara nödvändigt med en karta för att kommunen ska kunna redovisa grunddragen för den avsedda användningen på lämpligt sätt.
Regeringen konstaterar vidare att merparten av remissinstanserna är negativa till utredningens förslag om att grunddragen för den avsedda användningen ska redovisas genom indelning i vissa kategorier på markanvändningskartan. Enligt regeringen kan dessutom behovet av detaljeringsgrad skilja sig åt mellan kommunerna. Regeringen noterar också att det finns oklarheter i fråga om den indelning i olika kategorier som utredningen föreslår, vilket även merparten av remissinstanserna framhåller. Mot denna bakgrund menar regeringen att den modellen bör vidareutvecklas, varför utredningens förslag om indelning i vissa olika kategorier på markanvändningskartan inte bör genomföras. Regeringen anser därmed att kommunen bör bestämma hur den avsedda användningen ska redovisas i översiktsplanen.
Motionen
I kommittémotion 2019:20:3472 yrkande 2 föreslår Larry Söder m.fl. (KD) att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att kommunen i översiktsplanen ska redovisa grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen på en karta. Enligt motionärerna har bl.a. Länsstyrelsen i Jönköpings län invänt mot förslaget och anfört att flera kommuner har uttryckt att det är svårt att använda mark- och vattenanvändningskartan för den kommuntäckande nivån. Den modell som kartan bygger på är enligt motionärerna inte färdigutvecklad samtidigt som mindre kommuner inte alltid har de resurser som krävs för att göra en sådan redovisning på en karta. Motionärerna anser att det är viktigt att tala om vad kommuner har för uppgift men att man inte bör tala om för dem att de bäst löser uppgiften genom att redovisa den på en karta eftersom det är kommunerna som bäst kan lösa hur de hanterar denna uppgift. Det finns därför inte anledning att i lag att den aktuella skyldigheten ska redovisas på en karta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare anfört att en aktuell och tydlig översiktsplan är viktig för effektiva plan- och byggprocesser.
Liksom regeringen anser utskottet att markanvändningskartan är basen för en tydlig översiktsplan. En sådan karta har också en tydlig koppling till kravet att kommunen i översiktsplanen ska redovisa grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Som regeringen anfört är det förmodligen i praktiken redan så att mark- och vattenanvändningen måste framgå av en karta för att översiktsplanen ska vara tydlig. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning om att det inte kommer att innebära något ytterligare arbete för kommunerna om man i lag förtydligar att kravet på en tydlig översiktsplan innebär att den aktuella redovisningen bör framgå av en karta. Utskottet instämmer även i regeringens bedömning om att det finns behov av att i lag föreskriva denna skyldighet eftersom det framkommit remissynpunkter om att det förekommer översiktsplaner där markanvändningskartan är otydlig eller saknas helt.
Som framgår av propositionen kommer kommunerna även i fortsättningen att bestämma över hur den avsedda användningen ska redovisas på kartan och i översiktsplanen. Det förslag om indelning i vissa olika kategorier på markanvändningskartan som vissa remissinstanser har invänt mot genomförs således inte genom lagförslaget.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och anta regeringens lagförslag om att grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden ska framgå av en karta.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar övriga delar av regeringens lagförslag om en utvecklad översiktsplanering.
Propositionen
Som nämnts innehåller propositionen förslag om nya bestämmelser om översiktsplanering som syftar till att säkerställa en bättre kontinuitet i översiktsplaneringen, att regelverket ska ge stöd för en god tillämpning och att översiktsplanen i högre utsträckning än i dag ska underlätta för efterföljande planering och prövning, t.ex. vid detaljplaneläggning och vid bygglov och förhandsbesked. De förslag som regeringen lämnar handlar om frågor om en kontinuerlig översiktsplanering, framtagandet av en översiktsplan, översiktsplanernas innehåll och utformning samt statens medverkan i översikts-planeprocessen. Nedan redogörs för propositionens huvudsakliga innehåll under särskilda rubriker som rör nämnda frågor.
En kontinuerlig översiktsplanering
Planeringsstrategi
I propositionen föreslås lagändringar i PBL som innebär att aktualitetsprövningen av en översiktsplan ska ske inom ramen för en planeringsstrategi. Enligt förslaget ska kommunfullmäktige senast 24 månader efter ett ordinarie val anta en planeringsstrategi. Fullmäktige ska i strategin ta ställning till ändrade planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet och till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Vidare ska fullmäktige bedöma i vilken utsträckning planen är aktuell i förhållande till vissa krav i PBL.
Förslaget innebär även att när planeringsstrategin har antagits ska kommunen inom två veckor efter att beslutet har tillkännagetts skicka strategin till Boverket, länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Ett bemyndigande för regeringen att få meddela föreskrifter om att kommunen ska skicka beslut om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda föreslås bli upphävt. Planeringsstrategin ska hållas tillgänglig på kommunens webbplats.
Enligt förslaget ska fullmäktiges beslut om planeringsstrategi få överklagas på det sätt som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen.
Det förslag som regeringen lämnar om planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven på aktualitetsprövning av översiktsplanen.
Regeringen anser att förslaget om att planeringsstrategin ska antas senast 24 månader efter ordinarie val innebär en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Enligt regeringen ger förslaget berörda myndigheter möjlighet att förutse när planeringsstrategin kommer att beslutas och att det är viktigt att en planeringstrategi beslutas så snart som möjligt efter ett ordinarie val eftersom det annars finns risk för att fullmäktiges ställningstaganden blir inaktuell. Regeringen bedömer att inskränkningen görs för att tillgodose angelägna allmänna intressen och att detta inte kan åstadkommas på ett för den kommunala självstyrelsen mindre ingripande sätt. Inskränkningen är därför enligt regeringens bedömning ett nödvändigt och proportionerligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.
Tidpunkten för när en översiktsplan anses vara aktuell
I propositionen föreslås en lagändring som innebär att en översiktsplan anses vara aktuell från det att planen har fått laga kraft eller kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi och fram till 24 månader efter nästa ordinarie val, om inte fullmäktige i en sådan strategi har bedömt att planen helt eller delvis inte är aktuell. Enligt förslaget upphör en översiktsplan att vara aktuell när den tiden har löpt ut, om inte fullmäktige innan dess antar en ny planeringsstrategi. Regeringen bedömer att detta förslag tillsammans med förslaget om att kommunerna ska anta en planeringsstrategi bör leda till att det blir lättare för olika aktörer att bedöma i vilken utsträckning en översiktsplan är aktuell. Detta bör i sin tur leda till ett ökat genomslag för de statliga intressena.
Planeringsunderlag och förfarandefrågor
Vidare innehåller propositionen förslag som rör förfarandet efter antagandet av nämnda planer. Det föreslås en ny bestämmelse som innebär att kommunen senast dagen efter det att beslutet att anta översiktsplanen har tillkännagetts, ska skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen. Det lämnas även förslag om hur och när dessa handlingar ska skickas till vissa myndigheter och kommuner.
Den strategiska miljöbedömningen i planprocessen
I propositionen finns vidare förslag som innebär att bestämmelserna i PBL förtydligas så att det framgår vilka moment som ingår i en strategisk miljöbedömning. Inom ramen för samrådet enligt PBL ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska göras på det sätt som anges i miljöbalken. Efter undersökningen ska kommunen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i miljöbalken.
Översiktsplanernas innehåll och utformning
Förtydliganden i regleringen rörande översiktsplaners innehåll
Regeringen föreslår lagändringar som innebär att översiktsplanernas syfte och innehåll förtydligas genom införandet av nya rubriker i PBL. Det införs dessutom en ny bestämmelse som innebär att översiktsplanerna ska innehålla en redovisning av planernas väsentliga konsekvenser. Härutöver införs lagändringar som innebär att en översiktsplan för en viss del av en kommun får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt.
Redovisningen av allmänna intressen
Regeringen föreslår lagändringar som innebär att kommuner inte längre ska behöva redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen, vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, kommer att tillgodoses. Kommunerna ska i översiktsplanen i stället redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. PBL kan ha en väsentlig betydelse för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det föreslås att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken alltid ska redovisas.
Vidare föreslås att det av översiktsplanerna även ska framgå hur kommunerna anser att riksintressen ska tillgodoses, hur gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas och hur förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas.
Redovisning av verksamheter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse
Regeringen föreslår att de områden eller verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse ska framgå av översiktsplanerna. Avsikten är att staten och kommunen gemensamt under översiktsplaneprocessen ska kunna identifiera vilka områden och verksamheter som har sådan betydelse.
Regeringen bedömer att det behövs fler åtgärder för att säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för hur digitala översiktsplaner kan arkiveras. Regeringen föreslår därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om standarder för utformning av översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser. Dessutom föreslås en lagändring som innebär att en kommun senast dagen efter det att beslutet om att anta en översiktsplan har tillkännagetts ska hålla planen tillgänglig på sin webbplats. Kommunen ska under granskningstiden se till att det förslag som samrådet avsett finns tillgängligt digitalt.
Statens medverkan i översiktsplaneprocessen
Regeringen bedömer att det är angeläget att staten lämnar tydliga besked om hur staten ställer sig till en kommuns planering för att PBL-systemet ska fungera effektivt. Regeringen lämnar därför ett förslag som innebär att länsstyrelsen under ett samråd som avser ett förslag till översiktsplan ska ge råd om tillämpningen av bestämmelserna i PBL, om det behövs från allmän synpunkt. I propositionen föreslås även att länsstyrelsen i granskningsyttrandet enbart ska ange hur översiktsplanen förhåller sig till granskningsgrunderna.
Härutöver föreslås att länsstyrelsen på kommunens begäran ska tillhandahålla ett reviderat granskningsyttrande om kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan att en ny granskning äger rum och länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller delvis inte längre är relevant. Motsvarande ska även gälla när en region tar fram en regionplan.
Regeringen föreslår vidare en lagändring som innebär att länsstyrelsen ska överpröva en kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om beslutet kan antas innebära att ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
I propositionen föreslås att ändringen i miljöbalken ska träda i kraft den 11 september 2024. Ändringarna i PBL ska träda i kraft den 1 april 2020.
Det föreslås även vissa övergångsbestämmelser som reglerar i vilka fall de nya bestämmelserna respektive de äldre bestämmelserna ska tillämpas.
Regeringens redovisning av riksdagens tillkännagivanden
Riksdagen har vid flera tillfällen beslutat om tillkännagivanden om att PBL ska moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10, rskr. 2013/14:187, bet. 2015/16:CU1, rskr. 2015/16:79, bet. 2016/17:CU15, rskr. 2016/17:234).
Genom förslagen i den nu aktuella propositionen anser regeringen att tillkännagivandena är delvis behandlade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag när det gäller översiktsplanernas aktualitet och frågan om redovisning av grunddragen för mark- och vattenanvändningen. Utskottet har nu att ta ställning till övriga delar av regeringens lagförslag om en utvecklad översiktsplanering.
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag i aktuella delar. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägda och kan skapa förutsättningar för mer effektiva plan- och byggprocesser. Mot denna bakgrund och av de skäl som regeringen i övrigt anför i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta lagförslagen.
När det gäller riksdagens tillkännagivanden delar utskottet regeringens bedömning om att tillkännagivandena är delvis tillgodosedda genom de förslag som regeringen lämnar i propositionen.
|
1. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår 5 kap. 7 § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3472 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 1 och
avslår proposition 2019/20:52 punkt 2 i denna del.
Ställningstagande
Jag anser att de förslag som regeringen lämnar i propositionen är i stort välgrundade och bidrar till bättre förutsättningar för effektiva plan- och byggprocesser. Detta gäller dock inte för regeringens förslag om att detaljplaner i vissa situationer ska handläggas med det utökade planförfarandet, som enligt min mening bör avslås. Jag anser att det alltid bör vara möjligt att tillämpa det enklare standardförfarandet även i de fall då den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell. Det är nämligen inte rimligt att enskilda familjer och byggare drabbas av att kommuner inte har aktualitetsprövat en översiktsplan. Dessutom har flera remissinstanser invänt mot förslaget och anfört att det inte kommer att vara möjligt att slutföra redan pågående detaljplaneärenden om en översiktsplan blir inaktuell under en pågående detaljplaneprocess. Det förslag som regeringen lämnar i denna del riskerar därför att leda till ökade kostnader, vilket kan påverka effektiviteten i plan- och byggprocessen och därmed även planeringen av nya bostäder.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till 5 kap. 7 § andra stycket plan- och bygglagen och bifalla motion 2019/20:3472 yrkande 1.
|
2. |
Redovisning av grunddragen för mark- och vattenanvändningen, punkt 2 (KD) |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar 3 kap. 3 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) med den ändringen att andra meningen ska utgå.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3472 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2 och
avslår proposition 2019/20:52 punkt 2 i denna del.
Ställningstagande
Som jag tidigare har anfört anser jag att propositionens förslag i huvudsak är väl avvägda och att propositionen innehåller förslag som bidrar till att förenkla plan- och byggprocesser.
Detta gäller dock inte förslaget om att grunddragen för användningen av mark- och vattenområden ska framgå av en karta. Länsstyrelsen i Jönköpings län har bl.a. invänt mot förslaget och anfört att flera kommuner har uttryckt att det är svårt att använda markanvändningskartan på den kommuntäckande nivån. Den modell som kartan bygger på är enligt min mening inte färdigutvecklad samtidigt som mindre kommuner inte alltid har de resurser som krävs för att göra kartan.
Enligt min uppfattning är det viktigt att kommuner vet vilka uppgifter de har enligt lag, men det är inte nödvändigt att genom lagkrav berätta för kommuner hur de ska lösa uppgifterna. Jag anser därför att det inte finns skäl att i lag föreskriva att grunddragen ska framgå av en karta eftersom det är en uppgift som kommunen bäst löser på egen hand.
Mot denna bakgrund bör riksdagen anta regeringens förslag till 3 kap. 3 § första stycket plan- och bygglagen med den ändringen att andra meningen om att grunddragen ska framgå av en karta utgår och därmed bifalla motion 2019/20:3472 yrkande 2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
1.Riksdagen avslår regeringens förslag om att detaljplaner ska handläggas med det utökade planförfarandet om översiktsplanen inte är aktuell när ärendet påbörjas.
2.Riksdagen avslår regeringens förslag om att kommunen i översiktsplanen ska redovisa grunddragen av den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen, där grunddragen ska framgå av en karta.
Bilaga 2